Diskussion och resultat
Efter att ha studerat om ämnet tjällossning genom att ha läst olika rapporter och publicerade texter om ämnet, samt att ha intervjuat bland de största företagen inom vägunderhåll i Sverige nämligen Svevia, Peab och Skanska har vi fått svar på vår frågeställning som skulle besvaras. Och efter detta har vi kunnat komma fram till en slutsats gällande tjällossning, dvs. hur läget ser ut idag och hur man hanterar tjällossningen samt vilka val och metoder man har att välja mellan.
Efter att ha intervjuat dessa företag har vi fått kunskapen om att det inte finns så mycket olika sätt att hantera uppkomsten av tjäle på vägarna under våren. Gemensamt för alla var att efter att ha läst allas svar fick man en bild över att man arbetar på likartade arbetssätt och
förhållande oavsett var man i Sverige än är. Då man tillfälligt reparerar den skadade vägen men aldrig kan göra vägen immun mot tjäle.
Innan påbörjat arbete hade vi en bild över att tjälproblem speciellt tjällossning då mest är aktiv i den norra delen av landet, vilket var fakta vi fick via nätet. Men efter att ha personligen kontaktat företag som i praktiken håller på med ämnet har man fått veta att problemet är lika svårhanterade i hela Sverige. Då vägarna alltid fryser till och med i Skåne, finns ju alltid risk för tjällossning när temperatur sedan i sin tur blir mildare. Det kan däremot vara mer tjäle i södra Sverige då temperaturer varierar mer, dvs. vänder från minusgrader till mildare temperaturer. Vilket ska öka uppkomsten av tjällossning och detta är orsaken till att man i södra Sverige drabbas mer och blir i vissa fall tvungen att reparera vägarna redan under vintertid.
Tjäle attackerar främst de ickebyggda mindre vägarna av grus då dessa har dålig konstruktion (överbyggnad) som bakomliggande orsak och det är just dessa små vägar som blir helt
okörbara när våren slår till. Man blir tvungen att stänga av vägarna ett par veckor ifall dessa bedöms som farliga för trafikanten. Dessa lösningar att helt stänga av vägen kan vara den ända lösningen då man i dagsläget inte har kommit så långt i tekniken att helt förhindra tjäle från våra vägar.
Överallt i Sverige hanterar man problemet på liknande sätt så som användning av bl.a.
snabelbil eller avvakta tills asfalt på vägar läcker ihop av sig själv efter att tjäle har försvunnit från vägen. Och därefter bedöma skadan samt vidta lämpliga åtgärder för att inte i förväg slösa på ekonomin.
Snabelbil används då detta är en relativt snabb och miljövänlig metod. Även faktorer som mobiliteten, högkvalitativ lagning, enmansmanövrerad, inga oskyddade arbetare på vägen och genom uppvärmning av skadan kan man använda metoden även vid låga temperaturer.
Visst finns det baksidor med snabelbils användande där en hel del löst stenmaterial blir kvar på vägytan efter reparationen, vilket i sin tur kan leda till en slirig vägbana och stenskott. Vid temperaturer över 30 grader Celsius i vägbanan kan lagningen istället för att fixa problemet börja blöda vilket skadar lagningen och medför halkrisk, speciellt farligt på hög trafikerade ytor.
22
När det gäller grusvägar så får man helt enkelt gå in och byta ut överbyggnaden med nytt fyll/friktions material. Och komplettera med geonät/duk för att förstärka vägkroppen. Vilket ökar livslängden, minskar kostnaderna samt minskar risken för tjäle.
Då dessa geonät och geoduk visat sig vara ganska bra till priset och inte tar så hårt på ekonomin så bör dessa användas överallt i Sverige då man får ett bra resultat på köpet. Med tanke på allt man lägger på och allt som kostar uppåt i beläggningen så är det väldigt viktigt att ha en bra förstärkning där nere i botten också. Vilket geonätet kan användas till då det inte är så stor skillnad på det totala priset för vägbygget ifall man använder sig av geonät/duk eller inte. Då man åtminstone förlänger reparationstiden och minskar på kostnaderna.
Användning av rätt isoleringsprodukter ute i marknaden minskar risken för uppkomsten av tjäle på vägen. Rekommenderade produkter som XPS eller Ecoprim isoleringsmaterial bör användas.
Slutsats
Då kommer frågan varför används inte rätt isoleringsmaterial och geonät/duk överallt? Efter att ha intervjuat en av de största vägunderhållarna i Sverige så har det visat sig att alla som har kännedom om produkterna speciellt geonät eller geoduk har alltid använt sig av produkten för att förstärka samt tjälisolera vägen bättre. Och det har visat sig att dessa produkter som geonät eller geoduk är ganska nya i byggbranschen, exempelvis så har Peab använt produkten mycket de senaste 5 åren men innan dess hade man ingen aning om
produkten och idag tycker man att den har en bra funktion och bidrar väldigt mycket, speciellt geonät är att föredra.
Svaren vi fick var att det är en hel del okunskap hos många som inte vill lägga pengarna på helt okända produkter som man aldrig tidigare har arbetat med. Eller så tycker olika företag att det helt enkelt inte behövs överallt då det ändå aldrig kan förhindra uppkomsten av tjäle till 100 %. Och därför undviker man nytt isoleringsmaterial vid reparation av vägarna med XPS och Ecoprim produkter och bara använder dessa vid nyproduktion, vilket man kan börja tänka om.
Reparationsarbeten kring tjällossning på vägarna kommer alltid att dyka upp varje år ändå då det idag inte finns någon vägkonstruktionsmodell som är immun mot tjäle. Slutsatsen kan dras vid att alla åtgärder som görs idag är nödvändiga och är de ända tillgängliga i dagsläget för lösning av problemet. Man får hoppas på att forskning inom området i framtiden har med sig permanenta lösningar som är både skonsammare i ekonomiska aspekter och att dessa kan tillämpas på alla vägar i landet. Även de småvägarna som idag inte värderas lika högt och satsas pengar på.
23 Källförtekning • http://www.asfaltskolan.se/asfaltdagar/asfaltdag10/presentationer/F%F6rsegling%20och%2 0spricklagning.pdf (2015-05-23) • http://www.byggros.com/sv/produkter/2000-geoarmering/04-referenser-geoarmering/case-vagforstarkning-av-skogsvag-till-vindkraftspark (2015-05-21) • http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och- bruka/Skogsbruk/Skogseko/Artikelregister/SkogsEko-1-2011/Basta-tipsen-for-battre-skogsvagar/ (2015-05-25) • http://www.trafikverket.se/contentassets/c71f52027aaa449492a6b2bfc61495cf/kap_d_avvat tning_och_dranering.pdf (2015-05-23) • http://www.hullsjon.se/images/pdffiler/vagforeningen/ovrigt/2012_141_drift_och_underhal l_av_enskilda_vagar_2.pdf (2015-05-22) • http://www.kunskapdirekt.se/sv/KunskapDirekt/vagar/Drift-och-underhall/Sommarunderhall/Dikning-och-dikesrensning/ (2015-05-22)
• PDF dokument från Trafikverket: 88866_Dikning_och_dikningsjord (2015-05-20) • http://www.ltu.se/cms_fs/1.92504%21/file/1-3%20Bo%20Svedberg%20-%20Arbetet%20med%20v%C3%A4gledningen%20-%20BSJU.pdf (2015-05-15) • http://www.paroc.se/~/media/Files/Brochures/Sweden/Frost-insulation-SE.ashx (2015-05-15) • http://www.trafikverket.se/Aktuellt/Redaktionella-sidor/Tjalskadade-vagar/ (2015-04-23) • http://trafikinfo.trafikverket.se/LIT/#url=Vagtrafiken/Karta (2015-05-01) • http://www.paroc.se/~/media/Files/Brochures/Sweden/Frost-insulation-SE.ashx Sid 4-6 (2015-04-13) • http://www.paroc.se/~/media/Files/Brochures/Sweden/Frost-insulation-SE.ashx Sid 3 (2015-04-13) • http://www.smp.se/vaxjo/fakta-om-tjallossning/ (2015-04-13)
24
• http://blogs.sweco.se/infrastruktur-och-trafikdesign/tag/tjale/ (2015-04-16)
• 3 Olika intervjuer från 3 olika företag (Skanska, PEAB och Svevia) • Per Östlund från Peab - (2015-05-13)
• Mikael Noreen från Skanska - (2015-05-18) • Patrik Stenqvist från Svevia - (2015-05-11)
• http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Tekniska-dokument/Tekniska-krav-och-rad1/ (2015-04-21)
• http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Detail/42965 (PDF) (2015-05-25) • http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Detail/42966 (PDF) (2015-05-25) • Vägteknik –en introduktion. PDF: Anders Wengelin, Avdelning Vägteknik KTH,
sid 146 Byggnads tekniska faktorer, sid 145 Skador på vägarna, sid 147-148 Klimatberoende faktorer: Låg temperatur (2015-05-30)
• http://www.swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____3282.aspx?epslangua (2015-05-30) • http://www.asfaltskolan.se/asfaltdagar/asfaltdag10/presentationer/F%F6rsegling%20o ch%20spricklagning.pdf Sid 1-2 (2015-05-30) • http://www.ssab.com/Global/Documents/Environment/Bilaga%2011_2%20-%20Milj%C3%B6bed%C3%B6mning%20Hyttsten_underlagsrapport%20_0904.pdf sammanfattning; s.2-3, Infiltration i vägen; s.20 (2015-06-04)
• Vägteknik–en introduktion. PDF: Anders Wengelin, Avdelning Vägteknik KTH, s 147 Klimatberoende faktorer: Låg temperatur: Tjällossning
(2015-06-04)
• http://www8.tfe.umu.se/courses/byggteknik/kurser/Anlaggning/anlaggning-vt12/GrundvattenTjale12.pdf (sida.2:Tjäle)
(2015:06:09)
• Tjäle grundläggning Per .pptx: AF1711, HS1730 2015 Per Roald. s.10, 2, 4-6, 11, 3, 8 (2015-06-09) • http://www.moodle2.tfe.umu.se/pluginfile.php/21461/mod_resource/content/1/Komp_ i_vaegbyggnad_okt_2009.pdf sid.41,43 (2015-06-09) • ttps://pure.ltu.se/portal/files/3333867/Tjale_Litteraturstudie.pdf (s.27;6.Tjällyftning: 6.1: Fenomen) (2015-06-09)