I detta examensarbete hade vi som syfte att undersöka vilka attityder lärare möter av elever i religionsundervisningen. Vi hade även som intention att undersöka vilka didaktiska verktyg som religionslärare tillämpar i sin undervisning, för att möta och arbeta med elevens attityder. För att besvara våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex verksamma religionslärare. Intervjuerna bestod av flertalet frågor som strukturerades på en semistrukturerad nivå där det gavs möjligheter för öppna dialoger. Under hela arbetets gång har vi använt oss av ett interkulturellt förhållningssätt som ett ramverk tillsammans med den hermeneutiska teorin. Dessa utgångspunkter har varit viktiga för oss vid vår undersökning, men även i vår tolkning och analys. Vi har valt i vår analys att lyfta vad tidigare forskning konstaterat, och jämföra detta med vår tolkning av den empiriska undersökningen. Detta val anser vi ha bidragit en bredare förståelse för attityder och didaktiska verktyg i religionskunskapen, men även som ett arbetssätt för att öka vår studies tillförlitlighet.
Utifrån våra tolkningar i analysen så är det viktigt att läraren är tydlig med religionsundervisningens syfte och ändamål. Utifrån vår analys har vi insett att elever med en lägre grad av förståelse för ämnets syfte och ändamål, tenderar att ha en allt mer negativ inställning gentemot ämnet.
Utifrån vår kvalitativa undersökning skiljer sig attityderna utifrån vilken skolverksamhet respektive religionslärare arbetar på. I vår analys beskriver vi att elevernas kulturella bakgrund spelar en avgörande roll för elevens attityd gentemot religionsundervisningen. Detta för elever i en mångkulturell skola tenderar att ha en annan relation till religion, jämförelse med elever som går på en homogen skola (med etniska svenska elever som upplever sig vara sekulära). Utifrån vår undersökning upplever religionslärarna att det är svårt att motivera och skapa relevans för ämnet till elever som är ickereligiösa.
Vi kan också konstatera att det huvudsakliga syftet med religionsämnet är otroligt viktigt utifrån ett samhällsperspektiv, men även på individnivå. Vi anser att det därför är ytterst viktigt att elever har en positiv inställning till ämnet oavsett man är religiös eller ickereligiös. Religionsämnet fyller en funktionell roll för att skapa större förståelse för andra människor och kulturer i samhället. I undersökningen framgick det vilka didaktiska verktyg som lärarna använder i sin undervisning för att inkludera samtliga elever i undervisningen, skapa ett
väckande intresse, och förmedla ämnets syfte. Filmklipp var det didaktiska verktyg som informanterna använder för att förmedla ämnet syfte, relevans, men även väcka intresse för eleven. Genom filmklipp kan eleven lämna klassrummet och besöka andra kulturer och skapa fler perspektiv för andra människors liv.
I vår analys lyfter vi också tyngden av att veta elevers förförståelse eller kulturella bakgrund för att skapa en inkluderande undervisning för samtliga elever. Att utgå från elevens förförståelse och kulturella bakgrund kan resultera i att ämnets syfte och ändamål blir tydligare för eleven. Man bygger alltså en bro utifrån elevens egna erfarenheter och religionsundervisningen, och skapar på så sätt sin undervisning uppbyggd med ett interkulturellt förhållningssätt.
Trots att elevers attityder skiljer sig beroende på deras kulturella bakgrund, så får man ändock ha i åtanke att det alltid kommer att finnas elever som har bra kontra dålig attityd gentemot ämnet. Genom vår undersökning kan man däremot få insyn på sex religionslärares upplevelser om elevers generella attityder mot religionskunskapen. Denna insyn kan skapa mer förståelse för hur det kan se ut på andra skolor i Sverige. Denna insyn besvarar även vårt andra önskemål med studien, som ämnar söka ökad förståelse om attityder gentemot religionsundervisningen, detta för att särskilt hjälpa nyexaminerade lärare att utveckla sin religionspedagogik.
För vidare forskning kring attityder i religionskunskapen har vi fått en känsla av att det finns mycket mer att hämta. Resultatet av studien visar att det är väsentligt att framtida forskning undersöker hur elevers attityder till religionskunskap i skolan påverkas av att eleverna har en ickereligiös bakgrund respektive religiös bakgrund. Vi har bland annat diskuterat möjligheten att intervjua fler religionslärare, men även intervjua elever. Att även intervjua elever skulle kunna ge oss elevers personliga upplevelser. Vår undersökning lyfter endast lärarens upplevelser, och faktiskt inte elevens egen sikt. Som läsare av detta examensarbete måste en därför ha i åtanke att detta är lärarens upplevelse, och inte elevens. Eleven kanske finner ämnet mer intressant än vad eleven kanske visar upp för läraren respektive sina klasskamrater. Vi diskuterade även att det vore intressant att genomföra observationer i klassrummet. Detta för att själva skapa oss en blick på vilka attityder som eleverna lyfter för läraren i klassrummet. Tilläggningsvis hade vi också önskat att intervjuerna genomfördes i det verkliga livet tillsammans med informanterna istället för på Zoom, detta för ett lättare socialt samspel.
Referenslista
Andersson, D. & Sander, Å. (red.) (2015). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i
förändring. (3., [rev., omarb. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Batelaan, Pieter. (1999). Betydelsen av de internationella dokumenten för interkulturell utbildning i Svenska Unescorådet - Den internationella grunden för interkulturell
undervisning. (Hämtad 2020-11-12)
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Den-internationella- grundenf%C3%B6r-interkulturell-undervisning.pdf
Britton, T. (2019). Att möta det levda: möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i
en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning. Diss. Stockholm: Stockholms
universitet. Stockholm. (Hämtad 2020-11-13)
https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1356856/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Brömssen, K.V. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det
mångkulturella och postkoloniala rummet. Diss. Göteborg: Univ.. Göteborg
(Hämtad 2020-11-10)
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10525/1/gupea_2077_10525_1.pdf?fbclid=IwAR0_Lp %20FonYcsVTkRSg6lYgedkIEtnonCG6vZYOqoDT6NOFmLNZnyeuJTneg
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Franck, O. & Thalén, P. (red.) (2018). Interkulturell religionsdidaktik.Utmaningar och
möjligheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Holmqvist Lidh, C. (2016). Representera och bli representerad. Elever med religiös
positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning. Lic.-avh. Karlstad : Karlstads
universitet,. Karlstad. (Hämtad 2020-11-13)
Kjellsson, A (2018). Het debatt om skolavslutningar i kyrkan är felinriktad.
(Hämtad 2020-12-17) https://www.hb.se/om-hogskolan/aktuellt/nyhetsarkiv/2018/maj/het- debatt-om-skolavslutningar-i-kyrkan-ar-felriktad/
Kristensson Uggla, Bengt (2004). Tolkningens metamorfoser i hermeneutikens tidsålder. I Staffan Selander & Per-Johan Ödman (Red.). Text och existens – Hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, Pirjo (2017). Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som
interkulturell lärmiljö. I Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.), Nyanlända, interkulturalitet
och flerspråkighet i klassrummet. Stockholm: Liber.
Löfstedt, M. (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Osbeck,C. & Lied, S. (2012). Hegemonic speech genres of classrooms and their importance for RE learning. British Journal of Religious Education
(Hämtad 2020-11-10)
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/01416200.2011.628194?fbclid=IwAR0JY2WT %20Mizz5uccm_hAxmq_OYot9CjvcTYCQcj9H1Jt4hWDzX6iWofs-bU
Regeringen (2019). Nya regler för skolor med konfessionell inriktning. (Hämtad: 2021-01-02)
https://www.regeringen.se/48d7d1/contentassets/29992645492d4d608d004e9fc02968f5/nya- regler-for-skolor-med-konfessionell-inriktning-sou-201964
Sjöborg, Anders. (2013). Religious education and intercultural understanding: examining the role of religiosity for upper secondary students´ attitudes towards RE. British Journal of
Religious Education.
(Hämtad 2020-11-15)
Skollagen (SFS 2010:800): med Lagen om införande av skollagen (SFS 2010:801), Nordstedt juridik, Stockholm, 2010.
Skolverket (2003). Den nationella utvärderingen av grundskolan: en lärarinformation: NU03. Stockholm: Skolverket.
(Hämtad 2020-11-12)
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6552c5/1553958429159/pdf1362 %20.pdf
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
(Hämtad 2019-11-29)
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .%20pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
(Hämtad: 2020-12-10)
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Ödman, P. (2016[2017]). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (3., oförändr. uppl.) Lund: Studentlitteratur.