Attityder i religionskunskapsämnet

Samhälle, kultur och identitet

Examensarbete i fördjupningsämnet Religion och

lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Attityder i religionskunskapsämnet

Attitudes toward Religious Education

Constancia Matilda Perlkvist

Simon Strömberg

Examen och poäng (Grundlärarexamen, 270 hp) Datum för slutseminarium (2020-01-14)

Examinator: Erik Alvstad Handledare: Erica Li Lundqvist

Förord

Hösten 2020 var det äntligen dags för oss att skriva vårt examensarbete. Vi har länge sett väl fram emot att få skriva detta examensarbete, och när vi väl är inne på slutspurten på utbildningen ser samhället helt annorlunda ut. Trots den rådande situationen (Covid 19) har det varit extremt roligt och lärorikt att tillsammans få skriva detta examensarbete. Vi tar gemensamt ansvar för arbetet, då all text har skrivits tillsammans.

Vi vill börja med att tacka vår handledare Erica Li Lundqvist, som gett oss konstruktiv feedback under hela arbetets gång. Vi vill även tacka de sex lärare som deltog i vår empiriska undersökning. Vi vill dessutom tacka våra familjer, arbetsplatser samt kurskamrater för det stöd som de visat oss under detta examensarbete, men även under hela vår ämneslärarutbildning. Stort tack!

Malmö Universitet, 2020-12-27 Simon Strömberg

Innehållsförteckning

Inledning……….6

Kapitel 1: Bakgrund………..……7

Kapitel 2: Syfte och frågeställningar………..……….9

Kapitel 3: Metod………...……....10

3.1 Vald metod för datainsamling………...………...10

3.2 Urval och avgränsningar………..………11

3.3 Genomförande av datainsamling………...…………..12

3.4 Etiska överväganden och riktlinjer………….……….…12

Kapitel 4: Teoretiska perspektiv………....14

4.1 Hermeneutik ………..……….…14

4.1.2 Hermeneutiska spiralen……….………..….15

4.2 Interkulturellt förhållningssätt……….………....15

4.2.1 Interkulturell kompetens………...…16

4.2.2 Interkulturell religionsdidaktik……….…...……….17

Kapitel 5: Tidigare forskning……….18

5.1 Inställningar gentemot religionsämnet………...……….18

5.2 Elevers inställning till livsfrågor……….………19

5.3 Didaktiska val i religionsundervisningen………20

Kapitel 6: Empiriskt resultat……….21

6.1 Presentation av informanterna………..…………..21

6.2 Inställningar gentemot religionskunskapsundervisning……….…22

6.3 Omgivningens påverkan……….………23

6.4 Utmaningar i religionsundervisningen………...25

6.5 Religionsundervisningen utifrån det centrala innehållet………....27

6.6 Didaktiska val i religionsundervisningen………...…28

Kapitel 7: Analys………..………..30

7.1 Inställningar gentemot religionskunskapsundervisning……….…………30

7.2 Omgivningens påverkan……….31

7.3 Utmaningar i religionsundervisningen………...…32

7.4 Religionsundervisningen utifrån det centrala innehållet………....32

7.5 Didaktiska val i religionsundervisningen………...……33

Referenslista……….………...37 Bilaga 1: Intervjufrågor……….………...….40 Bilaga 2: Samtyckesblankett……….…………...………..41

Sammandrag

Denna studies syfte är att undersöka vilka attityder som verksamma religionslärare möter i undervisningen, samt hur läraren arbetar didaktiskt med att bemöta dessa attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som ett tillvägagångssätt för allt insamling av material. Våra kvalitativa intervjuer genomfördes via det digitala verktyget Zoom, på sex verksamma religionslärare från olika skolverksamheter i Skåne län. Skärminspelning användes under intervjuerna, detta för att kunna återblicka lärarnas svar, för att i efterhand kunna analyseras och tolkas.

Vi har genom uppsatsen kunnat fastställa att lärarna möter negativa och positiva attityder gentemot religionsundervisningen. Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en tydlig skillnad i elevens attityd, beroende på ifall eleven är religiös eller ickereligiös. Resultatet visar att elever med en religiös bakgrund, uppvisar en allt mer positiv inställning, jämförelse med en ickereligiös elev. Utifrån vår analys har vi även konstaterat att elever med en lägre grad av förståelse för ämnets syfte och ändamål, tenderar att ha en negativ inställning gentemot ämnet.

Vi har genom undersökningen kunnat påvisa didaktiska verktyg som lärarna använder för att motivera och intressera ämnet för eleverna. Ett didaktiskt verktyg för att väcka intresse, och förmedla information och förståelse om ämnet till eleven är genom filmklipp. Genom att använda sig utav filmklipp som ett didaktiskt verktyg kan eleverna skapa djupare förståelse, inblick och respekt gentemot andra kulturer.

Resultatet av studien visar att det är väsentligt att framtida forskning undersöker hur elevers attityder till religionskunskap i skolan påverkas av att eleverna har en ickereligiös bakgrund respektive religiös bakgrund.

Inledning

Vinter 2019 slutförde vi vår forskningsöversikt ‘’Utmaningar i religionsundervisning, Challenges in religious education’’. I denna forskningsöversikt konstaterade vi i vår avslutning att lärarnas utmaningar i ett mångreligiöst klassrum är direkt knutna till eleverna via kommunikation, attityder och fördomar. Efter diskussioner utifrån vår forskningsöversikt, praktikperioder och arbetslivserfarenhet som finns i ämneslärarutbildningen finner vi det extra intressant att fördjupa oss i vilka attityder som lärarna möter av eleverna i just religionskunskapsundervisningen, men även hur lärarna arbetar med att bemöta dessa attityder didaktiskt.

Att kunna inkludera, motivera och intressera elever är enligt oss den primära utmaningen i lärarens pedagogiska arbete. Vi tror att med kunskap om vilka attityder som är vanligt förekommande i ett klassrum, så kan dessa enklare förebyggas och bemötas didaktisk. Att kunna bemöta elevernas attityder skapar förutsättningar för ett trivsamt klassrum. Vi har som tanke att en trivsam arbetsmiljö skapar positivitet och en vilja att lära mer. Religionskunskapsämnet är enligt oss inte bara det mest intressanta skolämnet, utan är även ett av de mest betydelsefulla ämnena för att skapa kunskap om människor världen över. Religionskunskap bidrar med stor förståelse för andra kulturer och samhällen, men genererar även kunskap om människor på individnivå.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, vilket är ett resultat av den ökade globalisering som alltjämt fortgår (Andersson & Sander, 2015). Idag lever vi i en globaliserad värd, där världens länder knutits ihop och blivit allt mer beroende av varandra. För världens länder och dess invånare innebär denna globalisering markanta fördelar. Idag är världen en plats där vi kan resa, flytta och umgås med mer eller mindre utan gränser. Utifrån den alltmer ökade globaliseringen följer också ett allt större krav och ansvar på läraren. Läraren har en betydelsefull roll att förmedla kunskap om andra människors samhällen och kulturer. Att kunna förmedla religionskunskap till eleven, och få eleven intresserad, kan detta generera i ökad förståelse, insikt och inte minst respekt för andra medmänniskor (Löfstedt, 2011).

1.Bakgrund

Religionskunskap har varit ett obligatoriskt inslag i skolundervisningen, sedan införandet av folkskolan i Sverige. Religionskunskapsundervisningen har däremot genomgått stora förändringar och omstruktureringar genom åren. Religionskunskapen har gått från en undervisning i kristendomskunskap, till att bli en icke konfessionell religionsundervisning, för att skapa allmänbildning om olika trostillhörigheter runt om i världen (SOU 2019:64).

I dagens svenska samhälle är religionskunskap ett ämne som finns på högstadieelevers schema, ändock är det många som har åsikter angående ämnet. I den svenska skolan har religionskunskapen varit en stark tradition genom tiderna, vilket dock har förändrats. Religionskunskapsämnet var under 1900 talet ett självklart huvudämne, vilket idag är påtagligt att det inte längre har lika värde som förr. Idag har religionskunskapen inte lika värde som våra tre kärnämnen: svenska, matematik samt engelska. Om en högstadieelev ska kunna söka till ett högskoleförberedande gymnasieprogram behöver eleven godkända betyg i kärnämnena, samt minst i nio övriga ämnen. Detta innebär att det inte är ett krav för eleven att ha godkänt betyg i religionskunskap, för att söka in till ett högskoleförberedande gymnasieprogram. (SFS 2010:800, kap. 5-6 §§) (SFS 2010:800, kap. 29-31§§).

Lärarens uppdrag, och religionsundervisningens mångbottnade syfte är enligt den svenska läroplanen (Lgr11) bland annat:

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation (Skolverket. 2011: s.206).

Trots att religionskunskapen inte har samma värde som förr i dagens skola, så är ämnet betydelsefullt för att skapa ökad förståelse gentemot andra kulturer. Religionskunskapsämnet spelar i dagens mångkulturella Sverige en betydelsefull roll i samhället. Syftet med ämnet är att bland annat att skapa ökad förståelse, insikt och respekt gentemot andra kulturer. Lärarens uppgift är att främja en öppen dialog om olika trosuppfattningar, så att eleverna kan få en ökad förståelse för hur olika människor världen över handlar, tänker, samt formar sina liv. Religionsundervisningens mångbottnade syfte handlar om att ge eleven rätt verktyg så att

eleven kan utveckla förmågor, och därmed skapa en känsla för ökad tolerans gentemot andra människors kulturer (Skolverket, 2011).

2.Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka attityder gentemot religionskunskapsämnet som läraren kan möta i undervisningen. Studien ämnar söka ökad förståelse för hur eleverna uttrycker sig, men även för hur verksamma lärare bemöter elevernas attityder gentemot religionsämnet ute på fältet. Studien ämnar söka ökad förståelse om attityder gentemot religionsundervisningen, detta för att särskilt hjälpa nyexaminerade lärare att utveckla sin religionspedagogik.

2.1 Frågeställningar

- Vilka attityder gentemot religionskunskapsämnet kan lärare möta hos eleverna i klassrummet?

- Vilka didaktiska verktyg tillämpar religionslärare för att möta och arbeta med dessa attityder?

3. Metodkapitel

3.1 Vald metod för datainsamling

För att skapa goda förutsättningar för att få en samlad översikt om vilka attityder som läraren möter i klassrummet har vi valt att utgå från en kvalitativ metod för insamling av allt datamaterial. En kvalitativ undersökning samlar in data som beskriver ett område. En kvalitativ undersökning görs för att samla information om människors attityder och tankesätt. Genom att använda sig utav en kvalitativ metod kan en samla information om människors åsikter, synpunkter och intryck (Christoffersen & Johannessen, 2015. S 83).

I vårt metodval diskuterades flitigt ifall vi skulle använda oss utav ett kompletterande metodval, för att besvara våra frågeställningar. Vi funderade då på att använda oss utav både kvalitativa och kvantitativa undersökningar för att få ett så detaljerad datainsamling som möjligt för vår undersökning. Kvantitativa undersökningar är en metod som är utformad för att samla in fakta och siffror, av mätbart material. Kvantitativa data ses som strukturerade och statistiska, och generellt sett enkla att tolka. Dock, på grund av arbetets omfång, valde vi att begränsa oss till att endast använda oss utav en metod. Då vi hade som avsikt att undersöka vilka attityder som läraren möter i klassrummet, föll sig valet på en kvalitativ metod väldigt naturligt. Fördelen i vårt fall med vår valda metod, är för att möjliggöra en bredare och en mer djupgående dialog om vårt valda studieämne. Dock, en nackdel med att använda sig utav kvalitativa intervjuer som metodval, är att resultatet kan bli allt mer svårtolkat att analysera. Kvalitativa data, talar inte för sig själva. Kvalitativa data måste tolkas (Christoffersen & Johannessen, 2015. S 106).

Vi har valt att använda oss utav semistrukturerade intervjuer som en kvalitativ metod i vår undersökning. I en semistrukturerad intervju har generellt sätt forskaren en förberedd intervjuguide med frågor över specifika teman som ska beröras under intervjun. Fördelen med en semistrukturerad intervju, är att informanten har en stor frihet till att själv lägga tyngd och vikt själv på vad hen tycker är viktigt att lyfta. Intervjuaren kan även ställa följdfrågor, och anknyta till vad just informanten har sagt, ifall frågan berör det valda forskningsområdet (Christoffersen & Johannessen, 2015. S 85). Med bland annat inspiration utifrån boken Den

kvalitativa forskningsintervjun av Steinar Kvale, 1997 utformade vi en intervjuguide innan

undersökningens tillförlitlighet. Kvale menar att en framgångsrik intervjuare vet vad hen vill ha ut av intervjun, redan innan genomförandet (Kvale, 1997).

Med inspiration av Kvale förberedde vi denna intervjuguide i förtid med öppna och slutna frågor, för att faktiskt möjliggöra i förtid vilka frågor som vi önskar blir besvarade. Med öppna frågor menar en ofta att frågan inte har något givet svarsalternativ. En öppen fråga i vårt fall ansåg vi var väl användbart då vi önskar ett mer utförligt längre svar av informanten (Christoffersen & Johannessen, 2015. S 85). En sluten fråga har istället ofta två, eller fler svarsalternativ som exempelvis ja eller nej. Nackdelen med att arbeta med öppna frågor kan dock vara att det krävs mer efterbearbetning av informanten. I vårt fall har vi valt att ha följdfrågor till informanten ifall hen inte riktigt lyckats besvara vår intervjufråga. Fördelen med att utgå från en intervjuguide med öppna och slutna frågor är för att alla informanter får samma utgångsläge (Kvale, 1997). Intervjuguiden bifogas i bilaga.1.

3.2 Urval och avgränsning

För att samla in data till vår undersökning genomfördes ett strategiskt urval som innebär att vi valt att endast intervjua verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 7-9, i Skåne län. Detta strategiska urval gjordes för att vi endast ville intervjua lärare som har erfarenhet inom vårt valda forskningsområde.

Tidigt i vårt arbete hade vi som vision att intervjua både elever och religionslärare för att undersöka vilka attityder som finns gentemot religionsundervisningen. På grund av arbetets omfång förstod vi dock att vi inte hade plats för att intervjua samtliga. Efter att ha fördjupat oss i tidigare forskning, ansåg vi att det vore ytterst intressant att endast intervjua religionsläraren, då tidigare forskning generellt sätt ofta har haft fokus på eleven. En avgränsning gjordes därför till att endast intervjua den verksamma religionsläraren. Vi hade först som mål att urvalet av informanter skulle spegla hela Sverige, dock på grund av tidsbrist gjordes därför ännu en avgränsning till Skåne län.

Vi skickade ut 12 olika intresseanmälningar till tidigare kontakter (VFU lärare/handledare, gamla kollegor) tre veckor innan tänkt genomförande. VFU betyder verksamhetsförlagd utbildning och är lärarutbildningens praktikperiod. Dock märktes det att det var svårare än förväntat, och därför skickades det ut ytterligare intresseanmälningar i en Facebook grupp med

aktiva religionslärare. Alla sex respondenter som tillslut deltog i undersökningen arbetade på olika skolverksamheter, hade en lärarexamen, samt var belägna i Skåne län vilket var våra krav. I vår resultatdel där religionslärarnas data presenteras, har vi valt att redigera samtliga informanters namn, till fiktiva namn. Detta för att bibehålla den anonymitet som informanterna har.

3.3 Genomförande av datainsamling

Våra kvalitativa intervjuer skedde via Zoom. På grund av den rådande situationen (Covid-19) fick vi inte möjlighet att besöka informanten ute i skolverksamheten som önskat, utan alla intervjuer skedde via Zoom. Zoom är en E-mötestjänst som erbjuder digitala verktyg som möjliggör att en kan anordna möten digitalt, oavsett vart du än befinner dig. Zoom erbjuder bland annat ljud, videodelning, samt skärmbild inspelning. Vi valde att använda oss utav Zoom för att det är det digitala verktyg som Malmö universitet använder sig utav. Fördelarna med Zoom är att man trots distansering ändock kan se varandra genom skärmen, och samtidigt spela in samtalet via datorn. Samtliga intervjuer spelades in på datorn, detta för att ge oss möjligheten att gå igenom materialet ett flertal gånger efteråt. En nackdel med Zoom är dock att en person enkelt kan överta samtalet, då det endast kan vara en person som diskuterar i taget. En annan nackdel med Zoom är att intervjun sker via internet, vilket förutsätter att internetuppkopplingen är stadig för att intervjun ska kunna genomföras utan störningsmoment.

Vid intervjugenomförandet utgick vi från vår intervjuguide, och valde att utesluta större och vidare frågor, som uppfattades lämna vårt valda tema. Avslutningsvis var vi noggranna med att informanterna förklarade och motiverade sina svar väl för oss, då vi ansåg att vi ville ha mer än ja och nej till svar. De sex semistrukturerade intervjuerna varierade mellan varje informant beroende på hur mycket diskussion som uppstod, men överlag blev varje intervju i snitt cirka 15 minuter.

3.4 Etiska överväganden och riktlinjer

I enlighet med vetenskapsrådet forskningsetiska principer, har denna undersökning inneburit att vi som forskare har förmedlat vilka rättigheter informanterna har, till varje enskild lärare innan intervjun. Vi som forskare för vår undersökning har utformat arbetet i enlighet med de skyldigheter som vi har utifrån vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2017).

Utifrån informationskravet, har alla informanter tidigt informerats om självaste syftet med undersökningen. Detta för att alla lärare som vi velat intervjua har rätten att få överblick och förståelse för vilka ämnen som förväntas lyftas under intervjun. Vi har även lyft det så kallade nyttjandekravet för informanten, där vi meddelat att datainsamlingen endast kommer att brukas som underlag till detta examensarbetes syfte och ändamål, och inget annat.

Vi har även följt konfidentialitetskravet och samtyckeskravet som vetenskapsrådet lyfter, till informanten. Informantens rättighet att förbli anonym i vår studie, och rätten till att själv avgöra ifall hen vill medverka i vår studie. Vi meddelade även informantens rättighet att hen kan när som helst avbryta intervjun vid ånger, och på så sätt avsäga sin medverkan i undersökningen.

Det finns även en ökad risk med vår valda kvalitativa intervju, som genomfördes via zoom. Zoom är i dagsläget ett hyfsat nytt digitalt verktyg, vilket medför vissa risker som vi haft i åtanke. För att minimera obehöriga deltagare under intervjun har vi alltid skickat ut två privata mejl till informanten: ett mejl med zoom länken, och ett andra mejl med en inbjudningskod. Vi som mötessamordnare har därför endast släppt in gäster som haft tillgång till en kod till mötet. Ett annat etiskt övervägande som vi haft i åtanke är det skärminspelade materialet. Vi besitter inte nog bara material med informantens åsikter och tankar, utan även ett ansikte på informanten. För informantens rätt till anonymitet har vi därför direkt efter intervjun gjort video-inspelningarna till en ljudfil, så att ansiktet inte finns sparat (Christoffersen & Johannessen, 2015. S 46). Detta övervägande gjordes då vi ansåg att det var fördelaktigt att se informanten under självaste intervjun, dock inget som behövs vid tolkningsresultatet.

4. Teoretiska perspektiv

I detta kapitel kommer vi presentera den teoretiska bakgrunden utifrån den hermeneutiska teorin kring vårt sätt att tolka och analysera det empiriska materialet. Detta forskningsperspektiv utgör en stor den av våra metodiska val, samt vår tolkning av informanternas upplevelser av religionsundervisningen och respons på våra intervjufrågor. Detta ska i sin tur sedan leda till en ökad förståelse för helheten i studien.

Vi har även valt att arbeta med ett teoretiskt ramverk som omfattar hela studien, ett interkulturellt perspektiv. Detta är för att ett interkulturellt perspektiv idag har fått större utrymme i undervisningen samt att detta perspektiv ska genomsyra vår studie som en form av förståelse för de skeenden i klassrummet kring elevernas attityder gentemot religionskunskapen. (Läs vidare Lahdenperä, 2017).

4.1 Hermeneutik

Vår empiriska studie ska analyseras genom material som vi fått genom intervjuerna. Den teoretiska modell som ska hjälpa oss analysera vårt material är hermeneutiken. Hermeneutik är ett gammalt begrepp som uppkom från antika Grekland som idag används flitigt inom forskning i samhällsvetenskapen. Hermeneutiken är en teori och tillvägagångssätt som används för att synliggöra och närma sig ett visst problem eller fenomen. Ord som tolkning, förståelse och tillämpning ligger som grundpelare inom hermeneutiken (Ödman, 2016. S 11). Dessa ord förekommer i vår studie där vi tolkar våra kvalitativa intervjuer och där våra informanter beskriver sin förståelse och upplevelse av de fenomen som vi forskar i.

Hermeneutik rör ett synsätt som från sitt ursprung utformades för att tolka eller förstå texter. Den centrala idén som ligger till grund för hermeneutiken är att forskaren ska få fram textens mening och förståelse för informantens upplevelse. Det hermeneutiska synsättet präglas därför av insamling av data som skapar möjligheter att förstå en kontext (Bryman, 2011). Hermeneutiken är alltså en process där tolkning och förståelse utgör en stor del tillsammans med den subjektiva tolkningen av det inhämtade materialet. Varför den hermeneutiska teorin passar bra in på vårt arbete utgår från att de finns olika sätt att förstå ett fenomen på. Det innebär att forskaren bygger en bro med hjälp av den insamlade empirin (Ödman, 2016. S 57).

Den hermeneutiska teorin ska hjälpa oss skapa förståelse av våra informanters upplevelser samt vilket sätt vi ska bemöta den insamlande empirin. Vilket blir en tolkning av deras utsagor. Språket och orden inom hermeneutiken spelar en stor roll och det innebär att orden har en betydelse innan vi möter dem. Därför lägger hermeneutiken en stor vikt vid att forskaren ska bli en del av studien när man tillsammans med informanten skapar en öppen dialog. Detta är motsatsen till metodiken då forskaren själv försöker styra informanterna (Ödman, 2016. S 27).

4.1.1 Hermeneutiska spiralen

Den hermeneutiska spiralen innebär att förståelsen förändras i samband med att kunskaperna kring ett fenomen utvecklas. Vi ställer frågor till informanter som vi vill veta mer kring. Efter dessa svar skapar vi sedan en tolkning som sedan leder till förståelse kring det fenomen vi studerat. Detta bidrar i sin tur till nya forskningsområden eller frågeställningar (Ödman, 2016. S 104).

Grunden i den hermeneutiska spiralen handlar om att tolka bättre och använda den förståelse man har som sedan skapar nya forskningsområden. Spiralen visar att förståelsen för ett visst fenomen kontinuerligt förändras och att tolkningsprocessen blir annorlunda och man inte kommer tillbaka till samma punkt. I en spiral pendlar rörelsen mellan ett prövande och reflekterade vilket skapar en större bredd och en fördjupad förståelse (Kristersson Uggla, 2004. S 33).

Vid vår analys av de intervjuer vi utfört kommer vi läsa igenom intervjuerna som är transkriberat för att skapa en överblick för att sedan välja ut vissa delar av innehållet för att fördjupa sig kring det. Därefter kommer dessa fördjupade delar sedan skapa en större helhet igen. Vilket sker genom den hermeneutiska spiralen som är ett stöd för oss i vår tolkning och analys av de kvalitativa intervjuerna.

4.2 Interkulturellt förhållningssätt

I vår empiriska studie kommer vi fokusera på attityder i religionsundervisningen samt hur verksamma lärare arbetar med att bemöta dessa. Religionsundervisningen handlar om att skapa en likvärdig undervisning för alla oavsett hur klassrummets förutsättningar ser ut.

Det interkulturella förhållningssättet är viktig för vår studie då detta teoretiska ramverk står som en grundpelare i vårt sätt att förstå det material som vi samlar in men också ge oss en ram som kringgår hela studien. Detta ramverk utgör en stor del av vårt empiriska arbete men även det valda området inom religionsundervisning. Det finns många olika skolor idag med olika förutsättningar och allt fler skolor har elever som kommer med olika kulturella bakgrunder. Interkulturell undervisning handlar om att skapa förutsättningar att ge elever kunskaper för att kunna leva i ett pluralistiskt samhälle. Detta sätt att arbeta med är högst användbart i religionskunskapen då eleverna ska utbildas i att öka sin förståelse för andra kulturer och religioner (Franck & Thalén, 2018. S 217).

4.2.1 Interkulturell kompetens

Det interkulturella förhållningssättet belyser tyngden i pedagogiken och de etiska aspekterna kring de kulturella mötena mellan människor. Detta ska sedan bidra till en ökad förståelse och inkludering. För att inkludera alla elever i en mångkulturell skola behöver läraren utgå från ett interkulturellt förhållningssätt. Det innebär att läraren arbetar med att ha en inbjudande

inställning mot den mångkulturalitet som eleverna och vårdnadshavare företräder. En

interkulturell kompetens innebär att läraren ser mångkulturen och mångfalden av kulturer och språk som en givande del i undervisningen och en bidragande faktor i samhället (Franck & Thalén, 2018. S 217).

Interkulturellt förhållningssätt har inte bara förekommit i religionsundervisningen, utan även forskning globalt. Interkulturellt förhållningssätt förekommer även i FN:s rekommendationer för utbildning, detta framgår specifikt under punkt 17 i texten om interkulturella grunden för interkulturell undervisning av Svenska Unescorådet.

Medlemsstaterna bör på olika sätt och olika punkter av utbildning främja studiet av skilda kulturer, deras ömsesidiga inflytande, deras framtidsutsikter och levnadssätt, för att befordra ömsesidig förståelse av skillnaderna mellan dem. Sådana studier bör bl.a ligga tillbörlig vikt på undervisningen i främmande språk, civilisationer och kulturarv som ett medel för att främja internationell och interkulturell förståelse. (Svenska Unescorådet, 1999).

4.2.2 Interkulturell religionsdidaktik

Skolor och enskilda lärare bär ett eget ansvar för att sätta mål för sin undervisning och bör ta de mänskliga rättigheterna i stor beaktning. Detta kan även innefatta att det ställs krav på institutionerna att följa riktlinjer och rekommendationer som skrivits i internationella dokument.

Enligt lärarens uppdrag ska läraren möjliggöra lärprocesser för alla elever (Svenska Unescorådet, 1999). Skolan bör därför ta reda på anledningen bakom att vissa elever deltar i klassrumsarbetet, lärarna ska därför organisera klassrumsarbetet så att det inte finns några hinder för deltagarna. FN skriver i sina åtagande om att undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling. Detta innebär att lärprocessen och utbildning bör ta utgångspunkt i den mänskliga intelligensen. Läraren behöver således synliggöra allsidig mänsklig intelligens och även ta hänsyn till intelligensens olika sidor (Svenska Unescorådet, 1999). Detta är då per definition ett interkulturellt förhållningssätt som omfattar våran studie (Franck & Tahlén, 2018. S 217).

5. Tidigare forskning

I detta kapitel lyfter vi tidigare forskning kring ämnen som vi bemöter i denna studie, vilket innebär: Inställning gentemot religionsämnet, elevernas inställning till livsfrågor och didaktiska val i religionsundervisningen som belyser attityder i klassrummet. Detta kapitel ligger som grund när vi sedan utför vår egna studie kring forskning som belyser kunskap kring vårt valda område.

5.1 Inställningar gentemot religionsämnet

Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 har använts av skolverket för att skapa en bild huruvida den svenska grundskolans utveckling varit under 1990-talet. En tid som bestått av en rad förändringar i skolan. Utvärderingsinstrument, analys och insamlad data från ämnesstudier har utgått från olika håll i landet. Forskargrupper vid olika universitet och högskolor har därför använt sig av skolverkets utformning av frågor till olika enkätfrågorna till respektive ämne. Den empiriska insamlingen har alltså skett genom en kvantitativ studie med enkäter (Skolverket, 2003). I skolverkets studie anser 75% av eleverna att So-ämnena (Historia, samhällskunskap, religionskunskap samt geografi) är något eleverna anser vara positivt. Studien menar att eleverna har som störst chans att påverka lektionsinnehållet och arbetsformen i So-ämnena. Detta bidrar då till ett ökat intresse för eleverna. Samhällskunskap var det ämne eleverna upplevde som viktigast för deras framtida arbetskarriärer. Studien visar också att eleverna tycker religionskunskapen är det minst intressanta ämne, av våra fyra So-ämnen (Skolverket, 2003 S.51). I studien har även elevernas vårdnadshavare besvarat enkäter där det också framkommer att religionskunskapsämnet är ett av sex skolämnen som anses vara det minst viktiga skolämnet (Skolverket, 2003. S 65).

Ur ett genusperspektiv kan vi senare i detta kapitel läsa att flickor har bättre inställning till religionskunskapsämnet än pojkar (Sjöborg, 2013. S 38). Denna slutsats stämmer också överens med skolverkets utvärdering av grundskolan. Flickors intresse för bland annat bild och religionskunskap var betydligt högre än pojkars. Pojkars intresse var högre i slöjd, fysik och kemi (Skolverket, 2003 S 64).

Osbeck och Lied (2012) har skrivit en artikel i British Journal Of Religious education som handlar om hur språket och talgenrer i klassrummet har en stor påverkan på undervisningen.

Studien baseras på två klassrumsexempel. Framförallt i religionskunskapen där lärarnas inställning och sätt att tala påverkar inlärningen för eleverna men också deras attityder. Osbeck och Lied menar att lärarens positionering i klassrummet kan bidra till elevernas attityder. Detta genom att läraren genom sin profession kan ta avstånd eller lägga större fokus kring olika lektionssituationer. (Osbeck & Lied, 2012. S 158).

5.2 Elevers inställning till livsfrågor

Utifrån Sjöborgs artikel 2013, som utgår från en kvantitativ studie där svenska elever har fått besvara ett formulär har syftet varit att undersöka hur eleverna religiositet påverkar religionsundervisningen. Studien visar tydligt att elevernas attityd och inställning till religionsämnet har en stor påverkan huruvida deras kulturella bakgrund är. Den kvantitativa studien visar på att religiösa eleverna har en mer positiv inställning gentemot religionsundervisningen jämfört med icke religiösa. Sjöborgs studie är uppbyggd med olika dimensioner (kön, kulturell bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå). Detta visar sig vara en stor påverkande faktor huruvida eleverna inställning till religionsämnet är. Studiens resultat visar att existentiella frågor i undervisningen är viktigare för elever som anser sig vara religiösa jämförelse med elever som anser sig vara icke religiösa. Denna undersökning visar att elevens kulturella bakgrund spelar en stor roll på elevens attityder till religionsundervisningen. Sjöborgs resultat visar även att attityderna kan skilja sig utifrån kön. I studien fastställer man att flickor har en allt mer positiv inställning gentemot religionsundervisningen jämfört med pojkar. Sjöborg analyserar sitt resultat och menar att den sociala bakgrunden spelar en stor roll i elevernas attityd till religionsämnet. Den religiösa kulturella bakgrunden bidrar till en ökad förståelse för ämnet vilket bidrar till förmågan att relatera med egna erfarenheter. Detta påverkar eleverna i sin tur till en mer positiv attityd (Sjöborg, 2013. S 38).

Liknande slutsatser drar von Brömssens (2003) i sin avhandling, där syftet handlar om att utforska elevers diskursiva konstruktioner av sin egen och andras religion. Avhandlingen utgår från en studie som bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 8 i en förortsmiljö. Brömssen menar i sin avhandling att elevernas kulturella bakgrund påverkar elevernas inställning till existentiella livsfrågor. Brömssens studie behandlar också olika religiösa ämnen som eleverna skulle diskutera. Genusfrågor var ett ämne som alla elever hade ett stort intresse att diskutera om och eleverna med muslimsk bakgrund hade ett större intresse kring detta ämne.

Von Brömssen menar att det svenska samhället kan tvinga fram detta intresse bland muslimska elever då deras kultur idag kan kopplas till kvinnors förtryck (Von Brömssen, 2003. S 143).

5.3 Didaktiska val i religionsundervisningen

Lidhs (2016) licentiatuppsats syfte handlar om att ta reda på hur religiösa elever upplever religionsundervisningen i skolan. Den kvalitativa undersökningen baseras på intervjuer med ungdomar i åldern 16-19 år. Upplevelser som eleverna känner bemöter också Lidh på en didaktisk nivå. Intervjustudien har bidragit till ett flertal metoder i undervisningen, bland annat att religiösa elever upplever att läraren ofta fokuserar på årtal, viktiga namn och för historiskt inriktat. Detta skapar då en upplevelse om att religion är något förlegat och endast handlar om traditioner, när religionskunskap istället handlar om så mycket mer. Didaktiska val som verksamma lärare kan göra är att istället fokusera mer på vilken påverkan religion har på människors liv och samhälle. Lidh menar att lärare måste skilja på det stereotypiska och bryta traditionella mönster för att synliggöra att alla individer inte gör likadant. Vidare menar Lidh att läraren också behöver fokusera på gemenskapen som religionen skapar (Lidh, 2016. S 111).

I Brittons (2019) licentiatstudie är syftet att skapa förståelse för levd religion genom en observation med elever som är på studiebesök. Undersökningen bygger på observationen samt intervjuer som skett med läraren och dess elever. Intervjufrågornas syfte var att få fram vad studiebesök gav och inte gav eleverna. I Brittons studie hänvisar hen till utmaningar som förekommer i religionsundervisningen i förståelsen för levd religion. Britton lyfter sedan vilka didaktiska verktyg som kan användas för att skapa en större förståelse, där studiebesök är ett av dem. Studien lyfter hur studiebesök kan skapa en större förståelse för levd religion då eleverna verkligen får möjlighet att möta religionerna. Studiebesök ska enligt Britton öka elevens förståelse, men även motverka eventuella fördomar. Dock är det viktigt att man utför ett starkt för och efterarbete, då Britton menar att fördomarna annars kan bekräftas (Britton, 2019. S 29).

6. Empiriskt resultat

I detta kapitel kommer vi att sammanställa religionslärarnas upplevelser som vi fick av våra kvalitativa intervjuer som genomförts på sex verksamma religionslärare. Vi kommer att presentera och sammanställa det empiriska materialet utifrån fem olika teman: Inställningar gentemot religionskunskapsundervisningen, omgivningens påverkan, utmaningar i religionsundervisningen, religionsundervisningen utifrån det centrala innehållet, samt didaktiska val i religionsundervisningen. Resultatkapitlet kommer att inkludera citat som informanterna använt. Liksom det som tidigare nämnt i metod delen, kommer informanternas namn vara redigerade till fiktiva namn, och är således därför inte religionslärarnas riktiga namn.

6.1 Presentation av informanterna

I följande avsnitt kommer intervjupersonerna att presenteras: typ av lärarlegitimation, antal år som verksam religionslärare, samt om informanten arbetar i en mångkulturell skola. Hur en mångkulturell skola framgick under intervjun, var huruvida läraren upplevde att eleverna hade olika kulturella bakgrunder. Därefter sammanställs resultatet om vilka attityder som religionsläraren möter av eleverna i klassrummet, samt hur läraren arbetar didaktiskt med attityderna.

6.2 Inställningar gentemot religionskunskapsundervisning

Intervjuerna av religionslärarna började med tema ett, inställningar gentemot religionskunskapsundervisningen. Inom detta tema berördes olika frågor om lärarens upplevelser av elevers attityder gentemot religionskunskapsundervisningen. Informanterna lyfte olika perspektiv vid deras intervjuer, om deras upplevelser i klassrummet, men även i övriga skolverksamheten. Majoriteten av informanterna lyfte att många elever har fördomar om religionsämnet. Fabian, Philip och Christian förklarade:

Det finns en hel del fördomar skulle jag vilja säga. De flesta svenskar är inte särskilt troende, och man möter väldigt mycket fördomar om framförallt islam. Mycket extremism, slöjförbud, och kvinnoförnedring lyfts, som är frågor som ofta yngre elever är väldigt snabba med att generalisera. De är duktiga på att ta ut det extrema, som att det skulle representera majoriteten av islam. Denna basic främlingsfientlighet vill jag ändå säga dyker upp när man pratar om politiska partier eller exempelvis fattigdom i geografi. Dessa tankar finns lite under ytan hela tiden, och inte bara i religionskunskap. (Fabian)

Det finns en del fördomar. De fördomarna är de nog ute efter att bekräfta men så blir det inte alltid. (Philip)

Det lyfts kommentarer, kanske med fördomar. Men sen är det oftast grabbar som försöker skoja om det men då måste man markera att det är fel. Någonstans kommer fördomarna från hemmet tror jag. (Christian)

När vi frågade informanterna om i vilka olika sammanhang som eleverna uttrycker sina fördomar och kommentarer, framkom det i samtliga intervjuer att eleverna oftast uttryckt sig vid friare diskussioner i klassrummet och vid grupparbeten. Fabian lyfter i sin intervju att det är i det vardagliga samtalet i klassrummet som denna attityd dyker upp. Fabian poängterar dock att, dessa attityder inte alltid framkommer av eleverna:

När eleverna vet att det är skarpt läge så tar de inte upp dessa sakerna, som de ofta kan göra muntligt i klassrummet. Det är nästan så att eleverna fattar att man under prov inte kan dra sådana generella slutsatser just nu. Så vid prov inlämningar eller uppsatsskrivningar, så märks det inte av lika tydligt. Det är mer i det vardagliga pratet i klassrummet som denna allmänna attityd dyker upp. (Fabian)

Under intervjuerna var majoriteten av informanterna inne på att många elever inte förstår självaste syftet och innehållet i ämnet. Flera informanter lyfte i deras intervjuer att de ofta fick ifrågasättande kommentarer innan samt under undervisningstillfället. När vi ifrågasatte vilka frågor som informanten kunde möta av eleverna, svarade Eva att hen ofta mötte frågor som “Varför ska vi ha religion? Och varför behöver vi religion?” Detta uppfattades som

problematiskt för Eva, att eleverna inte förstår relevansen i många delar av ämnet. Majoriteten av informanterna menade att detta perspektiv kan påverka elevernas utbildning i religionskunskap. Axel förklarade det så här:

Det kan vara lite kommentarer av elever så som, varför har vi ens detta ämnet? Jag kommer aldrig bli religiös? Känner man inte relevansen eller syftet med ett visst ämne så kan man tappa mycket intresse och få sämre attityd till ämnet. Känner man inte av relevansen mot ämnet så bidrar ju det till att eleven inte tycker att det är lika kul och blir därför inte heller ett lika prioriterat ämne. (Axel)

Axel lyfter dock fortsättningsvis att han har väldigt ambitiösa elever också, och elever som förstår varför religion behövs. Ambitiösa elever och elever som förstår syftet med ämnet, menar Axel gärna vill läsa mer om ämnet och utveckla sina kunskaper. Eva lyfter i sin intervju att eleverna ofta kan uttrycka sig om att “Det är rätt onödigt, och det tar tid från viktigare saker så som matte och så”. Eva uttrycker sig och betonar att hon ibland får känslan att eleverna inte riktigt tar religionskunskapens på lika allvar, jämförelse med de andra So-ämnena. Eva förklarar detta så här:

Ibland så kan man känna att eleverna inte riktigt tar religion på samma allvar. Eleverna är lite invaggade i att religion endast är lite härliga berättelser, som att man tänder ett ljus och pratar om lite gamla, gamla historier om Jesus och testamentet. Det är precis som att eleverna inte riktigt fattar att religion finns på riktigt. (Eva)

Även Fabian lyfter sina tankar inom samma tema, att han möter elever som inte heller tar religionsämnet på riktigt lika allvar, jämförelse med övriga skolämnen. En kommentar kan exempelvis vara “Att eleverna tycker att ämnet bara är skit”. Fabian menar att det finns elever som är väldigt praktiska av sig, och vill se självaste nyttan med ämnet. “Ämnen som är mer åt det estetiska hållet tar vissa elever inte på riktigt lika allvar” menar Fabian.

6.3 Omgivningens påverkan

Informanterna lyfter även samhällets stora påverkan på elevernas attityder gentemot religionsämnet. Informanterna menar här att Sverige ses som ett väldigt sekulariserat land, vilket förmodligen påverkar elevernas inställning till religion i allmänhet och till kunskap om religion. Axel, Eva, Jakob och Fabian antyder att samtliga arbetar i en homogen skola, med etniskt svenska elever, med ett fåtal undantag. Under samtliga intervjuer beskriver Axel, Eva, och Fabian att de upplever att deras elever inte är religiösa på ett personligt plan. Deras elevers

vänner och familjer, är förmodligen inte det heller, menar informanterna. Eva, Jakob och Axel förklarar detta perspektiv så här:

Sverige är sekulariserat, och här nere är det superduper sekulariserat. Man förstår inte att religion är så pass viktigt för så många andra människors liv. (Eva)

Vi lever i ett kristet samhälle men med kopplingar som jul och påsk. Där är deras attityder om kunskap till religion positiv. Dock så kan kunskapen om religion ibland vara mindre relevant eller intressant för dem då de inte själva är religiösa eller har någon religiös erfarenhet. – (Jakob)

Men även det att elever som inte är särskilt religiösa kanske inte upplever samma syfte med att ha ämnet, så som man kan göra i samhällskunskapen, som när man pratar om ekonomi. Ekonomi är ju något som du tar med dig resten av livet. Så den största anmärkningsvärda skillnaden kan ju vara att det upplevas som långt ifrån för eleverna, för att de själva inte är religiösa. (Axel)

Christian och Philip menar att de arbetar i en mångkulturell skola, där de till skillnad från de andra informanterna upplever att deras elever är religiöst troende på ett personligt plan. Christian menar att hens elever främst är kristna eller muslimer, och att religion spelar en stor roll i elevernas vardag. Philip lyfter i sin intervju att intresset för religionskunskap är högt bland sina elever. Philip lyfter även att det är samhället i stort som påverkar elevernas inställning. Exempelvis uppskattar eleverna att diskutera islamisering, andlighet och misstänksamhet kring vissa religioner. Philip menar att det är konflikterna kring ämnet som uppstår i undervisningen som gör så att intresset är högt, och religionsundervisningen ses som positiv. Philip menar att:

Jag ser ju att religion är de av SO ämnena som eleverna tycker bäst om, och varit så under många år. Detta allmänna tyckte påverkar klassrummet och eleverna är intresserade. De pluggar inte mer på grund av det, men inställningen är bättre. (Philip)

När vi under intervjun ställde frågan till informanterna “Tror du att elevernas (specifika) attityd till religion, och till kunskap om religion åt, skiljer sig åt beroende på ifall eleven är religiöst troende eller inte?” fick vi olika svar:

Ja, jag tror det blir mer intressant om de själva är troende. För då vill man lära sig något extra eller nytt, om sin religion men även att läsa om andra. Men om man inte är religiös så tror jag det går hand i hand med att man…. nej det kan jag inte säga. Men här på min skola har jag uppfattat det som att ickereligiösa inte brys sig lika mycket, och istället frågar ‘’varför har vi detta ämnet’’? (Christian)

Om man är troende så har man vissa djupa ytliga kunskaper och snäva till exempel berättelser eller hur vi firar en högtid hemma. Men i övrigt så ser jag ingen skillnad. De som inte är troende är mer benägna att ta till sig av alla religioner. (Philip)

Både och. En fördel är ju att eleverna är som blanka blad, de kan ju inget egentligen, och då är det enklare att bygga upp kunskapen hos eleverna. (Fabian)

6.4 Utmaningar i religionsundervisningen

En intervjufråga som ställdes till informanterna var “Vilken är den tuffaste utmaningen med att undervisa i religion?”. Majoriteten av informanterna lyfte då att det alltid är en utmaning att inkludera alla elever i undervisningen, särskilt i stora klasser. Den största utmaningen handlar om att just inkludera samtliga elever vid större helklassdiskussioner, men även se till så att alla hänger med vid genomgångar.

Majoriteten av informanterna lyfte även att religionsämnet, till skillnad från de övriga So-ämnena är betydligt mer personligt och privat. Fabian menar att “Det är väldigt individuellt, deras spiritualitet och tro är så himla individuell, men kan också vara väldigt privat”. Enligt Fabian kan religionsämnet i vissa sammanhang därför också vara komplext, då man vill undervisa, informera och kritisera ämnet. Christian lyfter att man alltid måste tänka sig för på vad man säger, detta för att aldrig trampa någon på tårna eller ställa något mot väggen. Fabian lyfter även att det är viktigt att tänka sig för, så att exempelvis inte den enda muslimen i klassrummet skulle känna sig utpekad på något vis.

Samtliga religionslärare lyfte även att olika utmaningar som uppstår i klassrummet, kan grunda sig i ifall en elev är religiös eller icke religiös. En utmaning blir framförallt, ifall eleverna inte förstår syftet med undervisningen, vilket Axel lyfter:

Att få alla elever att förstå och se självaste syftet med religion. Det är enkelt för mig som lärare att förmedla att alla elever ska få förståelse för andra människors kulturer, men det är ändå svårt att förmedla detta till alla elever, så att de verkligen förstår hur religion och kultur hänger ihop på lång sikt. (Axel)

Eva lyfter att en svår utmaning är att få eleverna att förstå att religion är så stort, och så viktigt för så många människor världen över. Utmaningen blir då, när religion är så långt bort och oviktigt för eleverna. Eva menar att eleverna inte ser någon koppling mellan religion och eleven själv. Eva lyfter några exempel, där ett exempel var när Eva undervisade om hinduismen:

Ett specifikt exempel var när vi diskuterade reinkarnation, och de säger då rakt ut saker som “det är väl ingen som tror på det här? Och, det här är ju jättelöjligt” “men så funkar det ju inte”, och attackerar på det sättet. (Eva)

Fabian lyfter sina tankar om vilka utmaningar som kan uppstå i klassrummet, och menar att många elever som han stöter på är i många fall trångsynta, oavsett ifall eleven är religiös eller icke religiös. Exempelvis har Fabian mött elever som medgett sin religiositet, där det uppstått utmaningar när eleven inte vill lära sig mer om andra religioner. Även Axel berättar att han haft en religiös elev, som inte ville utföra en skrivuppgift på grund av sin kulturella bakgrund. Axel berättar denna händelse så här:

Jag hade en elev som tillhörde Jehovas som inte ville skriva en uppgift där man skulle sätta sig in i hur den ortodoxa kyrkan kan påverka ens identitet. Och då är det absolut en utmaning. (Axel)

Axel motiverar sitt uttalande, och menar att det finns ju elever som inte tycker att man ska studera om andra religioner, vilket då blir en utmaning för självaste religionsläraren. Axel antyder dock att religiösa elever ändock har i allt högre utsträckning lättare att få en djupare kunskap om religion, då religiösa elever har en starkare koppling till ämnet. Jakob anser också att elevens kulturella bakgrund är generellt sett en tillgång i undervisningen. Jakob menar att sekulära elever inte besitter samma kunskap om religion som just religiösa elever har. Utifrån ett religionsundervisningens perspektiv kan det därför vara en nackdel för elever, ifall de inte har en religiös bakgrund menar informanten. Ett annat perspektiv som lyfts av fyra informanter, är att det kan uppstå utmaningar med att undervisa religiösa elever, vilket är minst lika viktigt att lyfta. Jakob berättar då:

Om man pratar om en religion som en religiös elev tillhör så är inställningen eller attityden bättre. Men skulle man prata om religioner de inte tillhör så kan de förekomma en utmaning då man upplever sin religion som den som är ”rätt”. (Jakob)

Philip lyfter flertalet gånger under intervjun att det allmänna intresset för religion i allmänhet, och religionskunskapen upplevs som positivt hos eleverna. Däremot kan det även här förekomma en del utmaningar, ifall en elev är religiös på ett personligt plan. Philip förklarar att religiösa elever ibland tror att de sitter inne på den rätta sanningen. Denna utmaning förklarar Philip enligt följande:

Det är en utmaning för dem själva, många tror dem sitter inne på sanningen. Och svårt att ta till sig av andra religioner. Deras traditioner och det dem är uppfostrade med, t.ex. islam. De tror de kan allt om sina religioner. Svårt att ta till sig nya saker. En utmaning. (Philip)

6.5 Religionsundervisningen utifrån det centrala innehållet

Utifrån det centrala innehållet, var samtliga informanter väl överens om att etik och moral delen i religionskunskapsundervisningen brukar ses som positivt laddat hos eleverna. Informanterna upplevde att eleverna tycker det är kul att diskutera olika etiska dilemman, plikter, ansvar, och hur en kan handla i olika situationer etc. Eva menar att eleverna verkar tycka att detta område är betydligt enklare att diskutera med eleverna. Axel berättar även att etik och moral delen uppfattas som väldigt lättsam att undervisa i, då många elever känner igen sig. Eva och Axel berättar detta så här:

Det som är rätt lätt är ju den här delen om etik och moral. Och det är ju för att man nästan kan lyfta den delen från religionen- och det istället blir mer filosofiskt. Och den delen har eleverna mycket lättare att prata om. (Eva)

Detta för att det ofta ses som ganska nära för eleven, och att eleven kan koppla dessa dilemman till sin egen vardag. Det behöver alltså inte vara specifikt om religiösa texter utan mer om hur varför man handlar och fattar beslut. (Axel)

En del i det centrala innehållet som två informanter ansåg var något svårare att undervisa i var hur religion påverkar människors identiteter världen över. Eva och Philip upplever att det är en av de svårare delarna att förmedla för eleverna. Eva och Philip förklarar detta här:

Hur religion kan påverka, forma identiteter, och hur det påverkar samhället, och hur samhället kan påverkas av en religion. För det är inget som dom tänker på, så det blir så abstrakt. (Eva)

Det svåraste är hur religionen påverkar identiteter. Det är det mest abstrakta biten. De handlar att de kanske kämpar med sin egna identitet. De vet inte vad som påverkar deras egna identitet och därför får svårare att ta in den stora biten hur religioner kan få oss att vara olika. (Philip)

Jakob, Fabian och Axel ansåg istället att en av det tyngre delarna att undervisa i, ur det centrala innehållet är främst urkunderna och religionsutövningen. Detta för att ämnet kan upplevas som något abstrakt. Informanterna menade att eleverna inte rest och upplevt olika kulturer i världen, eller mött särskilt många människor med en religiös tillhörighet. Urkund och tolkning anser informanterna är svårt, då det generellt sätt ofta är svåra texter som inte är särskilt lämpliga för lässvaga 13 åringar. Fabian menar att det främst har med språk delen att göra, att eleverna inte är lämpliga mottagare till dessa texter, vilket försvårar undervisningsmomentet. Christian lyfter att ifall det allmänna intresset är positivt laddat, så fungerar alla delar i det centrala innehållet:

Men jag tror allt fungerar, för gillar eleverna religion så är allt inom ämnet intressant. (Christian)

6.6 Didaktiska val i religionsundervisningen

Inom detta tema diskuterades allmänna val som informanterna använder för att öka elevernas intresse för religionskunskapsundervisningen. Det diskuterades även vilka metoder som informanterna använder för att utveckla elevernas religionskunskaper. Samtliga informanter lyfte att en varierad undervisning, med olika aktiviteter är en bra arbetsmetod för att stimulera elevernas intresse för ämnet. Religionsundervisningen bör utgå från mycket diskussioner, grupparbeten, varierade genomgångar och filmklipp. Samtliga informanter menade, att ifall en gör undervisningen allt mer intressant för eleverna, så kommer elevens ämneskunskaper att vidareutvecklas. Alla informanter anser att film är ett bra verktyg för att göra ämnet mer intressant. Med filmer kan eleverna enklare sätta sig in i andra kulturer, platser och få ett perspektiv på andra människors vardagar. Eva berättar att hen ofta försöker hitta filmer eller kortare videoklipp, då eleverna tycker det är mer stimulerande än att endast läsa ur faktaböckerna. Axel berättar att filmer är ett bra redskap då filmerna kan lyfta hur andra människor lever i ett annat land, vilket ger eleverna ett annat perspektiv i jämförelse med vad kanske faktaboken skulle kunna ge eleverna. Axel och Philip berättar detta så här:

Genom att kolla på en film får eleverna ett helt annat perspektiv i jämförelse med ifall jag bara skulle stått och berättat det, det brukar fungera väldigt bra. (Axel)

Med filmens hjälp kan man ta sig till andra kulturer och platser, enskilda människors vardagar med tankar och känslor. Film nappar och skapar ett stort förtroende. Religionens djup kan finnas om man hittar bra filmer. Kan öka studiemotivation också. (Philip)

Informanterna lyfter även att det krävs ett stort förarbete med att hitta bra filmer, för att uppnå ämnets syfte. Ett annat perspektiv som samtliga informanter lyfter är att det är viktigt att alltid ta ner undervisningen till elevernas egna nivå, och koppla ämnet till elevens egna vardag. Jakob lyfter även att man ska utgå från elevernas vardag, och deras förkunskaper, som ett hjälpmedel för att vidareutveckla elevernas kunskaper. Det är enklare att utgå från elevernas vardag, och förkunskaper, så att man enklare kan applicera den nya kunskapen praktiskt. Jakob förklarar detta så här:

Förkunskaper som eleverna har som man bygger vidare kring, och hitta kopplingar från elevernas egna förförståelse och arbeta sig vidare. Lättare att börja så än att börja direkt med urkunderna. (Jakob)

Inom samma tema diskuterades det även vikten av sociala relationer i klassrummet. Samtliga informanter har som tidigare nämnt att religion till skillnad från de övriga SO ämnena upplevs som väldigt personligt och privat. Att därför skapa relationer med eleverna, kan detta generera till att eleverna vågar uttrycka sig i klassrummet i en allt högre grad. Informanterna anser att det är viktigt att skapa ett lättsamt klimat, så att eleverna vågar uttrycka sina tankar, frågor, åsikter och funderingar. Axel menar att eleverna måste kunna känna att det är okej att fråga ifall eleven inte “vet, eller kan”. Christian förklarar att det är en tuff utmaning, då många elever inte vågar uttrycka sina åsikter då ämnet upplevs i många fall som privat. Informanterna lyfter vikten av att diskutera mycket med eleverna, ställa mycket frågor i klassrummet, och samtidigt använda ett lättsamt röstläge. Fabian lyfter vikten av att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet, detta för att elever ska vågar lyfta sina frågor och funderingar. Fabian lyfter även att det är viktigt att ställa mycket frågor till eleverna, för att eleverna ska få en känsla av att deras perspektiv är lika viktigt som lärarens perspektiv. Fabian förklarar detta här:

...och höra med eleverna vad eleverna tycker. Eleverna ska känna att det eleverna tycker spelar roll i undervisningen. (Fabian)

Två informanter ansåg även att det är viktigt att lyfta ämnen utifrån olika perspektiv, när diverse olika ämnen lyft i klassrummet. Informanterna ansåg att lärarens beskrivning alltid bör utgå från ett opartiskt perspektiv, i den mån det går. Fabian lyfter att det är viktigt att man som lärare inte tar ställning vid ett visst perspektiv, utan att man framställer sin åsikt som så opartiskt som möjligt. Även Christian lyfter vikten av att vara objektiv vid diskussioner och genomgångar, “Våga diskutera är viktigt, men viktigt att vara objektiv.”. Christian berättar att det händer att obekväma diskussioner ibland kommer upp till ytan i klassrummet, men poängterar att dessa obekväma diskussioner är behövliga för eleverna. Ämnen som upplevs som något obekväma, som exempelvis terroristattacken i Österrike, när Islam fick mycket negativitet, är ämnen som måste lyftas menar Christian. Ämnen som dessa måste lyftas, då religionen nämns menar informanten. Christian lyfter vikten av att diskutera obekväma ämnen så här:

Diskuterar vi, gör vi det för att få en större förståelse för andra och hjälpa varandra. Vi pekar inte ut någon eller någons religion. (Christian)

7. Analys

I följande avsnitt kommer lärarens uppfattningar av elevers attityder gentemot religionsundervisningen dels tolkas utifrån teorier, men även kopplas dessa till tidigare forskning. Data från det empiriska resultatet kommer även att ställas mot lärarens uppdrag som beskrivs i LGR11. Vi kommer att sammanställa och analysera resultatet utifrån våra fem valda teman: Inställningar gentemot religionskunskapsundervisningen, omgivningens påverkan, utmaningar i religionsundervisningen, religionsundervisningen utifrån det centrala innehållet, samt didaktiska val i religionsundervisningen.

7.1 Inställning gentemot religionskunskapsundervisningen

Av de sex informanter som deltog i studien, så visades det i fyra av sex fall att lärare möttes av negativa attityder i sin religionsundervisning av eleverna. Denna negativa attityd gentemot religionsundervisningen grundades generellt sätt i att eleverna inte förstod självaste syftet med undervisningen, eller att de inte ansåg ämnet som tillräckligt aktuellt kopplat till elevens vardag. Jämför vi vårt resultat med tidigare forskning som skolverket tagit fram ser vi att religionskunskapen är det minst intressanta ämnet av de fyra SO ämnena. Studien visar även att elevers vårdnadshavare anser att religionskunskapsämnet är ett av de skolämnena som är minst viktigt i skolan (Skolverket, 2003 S 65).

Vi har som utgångspunkt att presentera Christian, Eva, Fabian, Axel, Philip samt Jakobs verklighet. Vi vill förstå deras verklighet och vad tidigare forskning förmedlat till oss. Som hjälpmedel har vi använt oss utav hermeneutiken, som ett verktyg för att återge en så sann bild som möjligt av det som har berättats under intervjuerna. Värt att betona är därför att undersökningen utgår från sex verksamma lärare (med olika lärarlegitimationer och erfarenheter) som arbetar på olika skolverksamheter runt om i Skåne län. Dessa sex olika perspektiv ger endast en fingervisning för vad denna skara lärare känner och uppfattar religionskunskapsundervisningen i allmänhet. Denna redogörelse kan dock inte generaliseras som en bild över vilka attityder som verksamma religionslärare möter dagligen av högstadieelever. Däremot kan denna undersökning lyfta sex religionslärares upplevelser gentemot elevers attityder i religionskunskap, vilket kan ge en större inblick om hur det kan se ut på andra skolor i Sverige. Hermeneutiken har därför varit en teori som vi kunnat tillämpa i

vår undersökning som ett tillvägagångssätt för att synliggöra och närma oss ett visst problem eller fenomen. (Ödman, 2016).

7.2 Omgivningens påverkan

Utifrån vårt empiriska resultat har vi tolkat religionslärarnas berättelser, och märkt av att intresset gentemot religionsundervisningen varierade utifrån homogena skolor och mångkulturella skolor. Intresset för religionsundervisningen var allt mer positivt laddat i en mångkulturell skola, jämförelse i en homogen skola med etniskt svenska elever. Informanterna (fyra av sex informanter) som arbetade i en homogen skola lyfter att ämnet inte är lika uppskattat av eleverna, jämförelse med de övriga ämnena. Informanterna i de homogena skolorna mötte ofta negativa kommentarer, som att “ämnet är onödigt”, och att det bara är “skit”. Lärarna som arbetar på en homogen skola fick även ofta frågor varför eleven ens har ämnet på schemat. Jämför en vår tolkning om elevers attityder gentemot religionskunskapsämnet med tidigare forskning, stämmer det väl överens med skolverkets studie. Skolverkets studie visar att Samhällskunskap är det SO ämne som eleverna upplevde som viktigast för elevens framtida arbetskarriär, inte religionskunskap. (Skolverket, 2003. S 65).

En annan tolkning som vi gjorde utifrån det empiriska resultatet var att icke religiösa elever har något svårare att koppla ämnets till elevens vardag, och har därför svårare att förstå ämnets syfte. Denna tolkning gjordes då samtliga informanter menade att religiösa elever förmodligen har enklare att koppla religionsämnets innehåll, då dessa elever har en starkare koppling till ämnet. Denna tolkning som gjorts av vårt empiriska material överensstämmer även med Sjöborgs forskning. Sjöborgs forskning antyder att elevens religiösa och kulturella bakgrund bidrar till en ökad förståelse för religionsämnet, då en elev med religiös bakgrund har andra förmågor, och kan därför enklare relatera till egna erfarenheter (Sjöborg, 2013. S 38). Vi anser därför att det är högst viktigt att läraren utgår från ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen, detta för att skapa ökad förståelse för elevens egna bakgrund. I detta fall skulle elevens bakgrund påvisa att eleven har svårare att skapa förståelse för ämnets syfte och innehåll. Med ett interkulturellt förhållningssätt skulle elevens lärande därmed kunna utvecklas.

7.3 Utmaningar i religionsundervisningen

Tolkningar utifrån det empiriska resultatet visar att läraren står inför utmaningar i undervisningen, oavsett ifall eleven är religiös eller icke religiös. Det empiriska resultatet visar att lärare som har elever med en religiös bakgrund, möter andra utmaningar i klassrummet. Utmaningar då kan vara att eleven inte vill lära sig om andra livsåskådningar, att eleven anser att bokens faktakunskaper är felaktiga, eller att eleven sitter inne på den “rätta sanningen”. Den stora utmaningen läraren står inför är just därför precis som vi nämnt i inledningen, att inkludera, motivera och intressera alla elever oavsett kulturell bakgrund. Genom att utgå från ett interkulturellt förhållningssätt, kan läraren få ökad förståelse om bakomliggande orsaker till elevers beteenden och attityder i undervisningen. Vi anser därför återigen, att det är högst relevant för läraren att utgå från detta tillvägagångssätt, för att skapa ökad förståelse om elevens perspektiv på undervisningen. Genom ökad förståelse för elevens syn på undervisningen, kan läraren i sin tur bemöta eleven bättre.

Vi tolkar även det empiriska resultatet som att religionsämnet upplevs som något mer personligt, privat och komplext ämne att diskutera, vilket kan tolkas skiljer sig jämförelse med övriga SO ämnen. Religionslärarna lyfter att det dock är viktigt att våga diskutera kontroversiella ämnen för att utveckla elevernas kunskaper. Utifrån den hermeneutiska spiralen, tolkar vi det som att exempelvis Christian, vågar ta in tidigare erfarenheter för att skapa sig djupare förståelse för eleven, men även hur eleven kan tolka informationen i klassrummet. Ett exempel på det är att Christian nämner att religionsundervisningen är oerhört privat, och man som lärare alltid måste tänka sig för när en uttrycker sig. Detta för att man aldrig vill ställa någon elev mot väggen, eller trampa någon på tårna.

7.4 Religionsundervisningen utifrån det centrala innehållet

I kapitlet “Religionsundervisningen utifrån det centrala innehållet” i det empiriska resultatet, lyfter Eva och Axel två moment som upplevs vara enklare att undervisa i:

Det som är rätt lätt är ju den här delen om etik och moral. Och det är ju för att man nästan kan lyfta den delen från religionen- och det istället blir mer filosofiskt. Och den delen har eleverna mycket lättare att prata om. (Eva)

Detta för att det ofta ses som ganska nära för eleven, och att eleven kan koppla dessa dilemman till sin egen vardag. Det behöver alltså inte vara specifikt om religiösa texter utan mer om hur varför man handlar och fattar beslut. (Axel)

Efter att ha granskat våra kvalitativa intervjuer, där informanterna beskriver sin förståelse och upplevelser inom enklare områden att undervisa i, fann vi en koppling. Vi tolkade samtliga informanternas ord om att etik och moral undervisningen är generellt sett positivt laddat hos eleverna. Denna del i vår undersökning tolkades som positiv, då etik och moral undervisningen inte anses beröra religion och religiositet i allmänhet. Denna tolkning gjordes för att elevens kulturella bakgrund inte spelar en betydelsefull roll inom detta undervisningsområde.

7.5 Didaktiska val i religionsundervisningen

Tidigare forskning av Osbeck och Lied lyfter att lärarens sätt att använda språket och talgenrer, påverkar elevens attityder och inlärning i religionsämnet (Osbeck & Lied, 2012). Osbeck och Lied menar att läraren kan genom sin profession ta avstånd eller lägga större fokus kring olika lektionssituationer (Osbeck & Lied, 2012). Detta var således även något som vi märke i vår undersökning, vid tolkningsanalysen. Samtliga informanter lyfte att fördomar gentemot religion var vanligt förekommande hos eleverna i klassrummet, och att läraren ofta mötte fördomsfulla kommentarer av eleverna. Majoriteten av informanterna menade ändock att dessa diskussioner är välbehövliga för elevens utveckling. Religionsläraren Christian poängterar att det är ur sådana diskussioner som en får markera att det är fel att uttrycka sig på, vilket i sin tur utvecklar elevens kunskaper.

Lärarens uppdrag, och religionsundervisningens mångbottnade syfte är enligt den svenska läroplanen bland annat utveckla elevernas förståelse, insikt och respekt gentemot andra kulturer. En förutsättning för att utveckla elevens kunskaper i religionskunskap är att läraren har förståelse för elevens tidigare kunskaper, och upplevelser om ämnet. Därav förutsätter detta att läraren skaffar sig bakgrundsinformation om eleven, så att läraren kan förstå elevens förutsättningar för fortsatt lärande. Teorin om den hermeneutiska spiralens tyngdpunkt belyser hur viktigt det är att fördjupa sig på djupet för att skapa en ökad förståelse. Detta kan tolkas som att läraren kan skapa en fördjupad förståelse av elevernas förutsättningar och kulturella bakgrund för att skapa en större förståelse för eleven i undervisningen (Ödman, 2016). Att läraren har förståelse för elevens kunskaper och upplevelser är högst relevant för att kunna anpassa undervisningen, så att alla elever har förståelse för religionsundervisningens syfte och