Uppsatsen syfte var att undersöka hur studenterna upplever balansen mellan privatliv och studier samt hur sociala interaktioner påverkas till följd av distansstudier under rådande pandemi. Dessutom syftar studien till att undersöka hur studenternas hälsa påverkas till följd av distansstudier.
Utifrån uppsatsens resultat finner jag både likheter och skillnader i förhållande till teori samt tidigare forskning. I förhållande till uppsatsens första frågeställning visar resultatet att
studenterna upplever en stor obalans mellan privatliv och studier. Utifrån Goffmans (2014, s. 23) dramaturgiska perspektiv visar resultatet att studenterna antar olika roller beroende på olika situationer, dock är studentrollenen den som dominerar. Enligt Greenhaus och Beutells (1985, s. 76–77) teori uppstår en konflikt mellan arbete och familj när det uppstår en svårighet
att kombinera de olika rollerna, detta förklaras som en rollkonflikt. Resultatet visar att det uppstår konflikt mellan studentrollenen och övriga roller. Vilket får stöd av rollkonflikt teorins faktorer, stressbaserad- och tidsbaserad konflikt. Intervjupersonerna anstränger sig i sin roll som student och upplever en hög press, trötthet och oro. Detta medför i sin tur en högre nivå av stress (ibid., s. 80). Vidare visar resultatet att tidsbrist är ytterligare en faktor som leder till rollkonflikt. Detta beror på att eleverna spenderar väldigt mycket tid på
studierna och därför blir det mindre tid kvar att ägna åt sina egna behov, t.ex. att träffa vänner, som har negativ påverkan på studenternas välmående (ibid., s. 77–78).
Till skillnad från Lingards (2007) studie som visar att studenterna tenderar offra självstudier för arbete, visar resultatet från denna uppsats att studenterna prioriterar bort jobb och fritid för studierna. I likhet med vad som belyses i studien utförd av Mellner et al. (2012) visar
resultatet att gränsen mellan domänerna tenderar att genomtränga. Studenterna upplever en svårighet att särskilja studier från privatliv, en del försöker komma fram med olika strategier som att byta miljö men upplever att det blir på bekostnaden av nära och kära, och på
bekostnaden av sina egna behov. Till skillnad från Mellner et al. (2012) studie visar resultatet från denna uppsats att segmenteringsmodellen är svår att uppnå. Intervjupersonerna har en svårighet att dra en gräns mellan studier och privatliv samt att de anstränger sig mer i sin roll som student jämfört med sina andra roller, men att familj och vänner har förståelse till situationen studenterna befinner sig i.
Liksom tidigare forskare har konstaterat tyder resultatet på att studenterna upplever
flexibiliteten med distansstudier vara något positivt. Detta eftersom att man kan kombinera studier med familjeliv, arbete och andra aktiviteter (Östlund, 2005; Östlund, 2008). Vidare konstaterar tidigare studier att en bra och välfungerande struktur är en essentiell del för distansstudier, vilket resultatet i denna uppsats bekräftar. Dessutom konstaterar tidigare forskning att distansstudier har en hög grad av struktur och tydliga instruktioner (Crouse et al., 2018; Rice & Carter, 2015; Östlund, 2008). Resultatet visar dock att instruktionerna är otydliga och att en del kurser kan ha en dålig struktur. Vilket leder till att studenterna upplever högre press då dessa behöver ägna mer tid åt studierna vilket innebär att mindre tid spenderas i andra sfärer (Greenhaus & Beutells, 1985, s. 77–78). I likhet med vad som belyses i studien utförd av Walsh et al. (2010) visar resultatet att balansen mellan studier och privatliv är väldigt viktig. Tidigare forskning konstaterar att stressfaktorer hos studenter beror på
akademiska faktorer snarare än personliga, vilket resultatet från denna studie bekräftar (Moffat et al., 2004; Walsh et al., 2010). Resultatet visar att psykisk ohälsa beror mest på akademiska faktorer som struktur och brist på stöd snarare än själva pandemin eller personliga faktorer.
Tidigare forskning konstaterar att distansstudier leder till ökad stressnivå då studenterna prioriterar bort studierna p.g.a. ansvar i andra roller. Resultatet visar dock att familj och vänner bidrar till en minskad stressnivå (Östlund, 2008). Detta eftersom att dessa inte ställer några krav på studenterna utan tvärtom, de visar förståelse för situationen, motiverar
studenterna och visar moralisk support. Dessutom sköter familjerna hushållssysslorna, vilket hjälper studenterna att spara tid och fokusera på studierna istället. Detta minskar konflikten mellan rollerna, vilket bekräftar resultatet från Cao et al. (2020) studie som visar att studenter som bor tillsammans med familjen upplever en mindre grad av ångest.
Utifrån resultatet som presenteras ovan besvaras uppsatsens andra frågeställning som undersöker hur sociala interaktionen påverkas till följd av distansarbete. Enligt Meads teori (1976) leder brist på kommunikation till interaktionssvårigheter med andra människor. Mead (1976) konstaterar att icke-verbala signaler är ett viktigt element för interaktionen med andra människor, vilket man går miste om vid distansstudier. Resultatet bekräftar att interaktionen med kurskamrater är väldigt svårt på distans. Detta eftersom att studenterna upplever en svårighet att kommunicera med kamrater som upplevs vara mer anonyma då kamerorna är avstängda. Vilket påverkar studenternas välmående då man känner sig ensam, detta bekräftas av tidigare forskning som konstaterar att distansstudier känns ensamt och mindre socialt (Östlund, 2008). Resultatet visar att interaktionerna som studenterna har lyckats med har möjliggjorts med hjälp av olika aktiviteter som skedde genom fysisk närvaro i början av universitetsstudierna. Detta eftersom att man fått träffa dessa kamrater face-to-face och lyckats kommunicera med de för att på så sätt skapa en ”kemi”. Detta får stöd av Meads (1976) teori samt media richness teorin som menar att kommunikationen genom fysisk närvaro är mest rikhaltig, eftersom att den har en förmåga att förmedla olika informationer och signaler samtidigt som den tillåter direkt respons (Daft & Lengel, 1986). Vidare bekräftar resultatet att prestationen är stark sammankopplad med interaktion (Osterman, 2000). Genom fysisk närvaro finns möjlighet till att dela information samt diskutera olika idéer med andra kurskamrater, vilket blir väldigt svårt på distans. Således visar resultatet att studenterna
upplever en hög nivå av stress, sämre prestation samt att brist på interaktion med kurskamrater framkallar depression.
Vad gäller interaktionen med lärare, visar resultatet att studenterna tenderar ställa färre frågor på distans. Detta går emot tidigare forskning som konstaterat att studenter vågar ställa fler frågor på distans (Vonderwell, 2003). Resultatet visar att föreläsningarna spelas oftast in, därmed kollar studenterna om på föreläsningarna ifall något upplevs vara otydligt. Dessutom visar resultatet att studenterna föredrar att ställa frågor direkt i tal för en direkt återkoppling, vilket bekräftas av MRT som konstaterar att interaktivmedia möjliggör snabb återkoppling (Daft & Lengel, 1988). Liksom tidigare forskning samt MRT konstaterar, visar resultatet att återkopplingen på distans tenderar att dröja vilket påverkar interaktionen med lärare
(Vonderwell, 2003).
Studiens slutsats är att intervjupersonerna upplever en stor obalans mellan privatliv och studier. Detta eftersom att studenterna befinner sig konstant i samma miljö och upplever en hög press p.g.a. studierna och tidsbristen, vilket i sin tur leder till en ökad stressnivå som drabbar intervjupersonernas välmående. Dessutom visar studiens resultat att interaktionen med kurskamrater och lärare upplevs vara väldigt svår på distans. Detta påverkar i sin tur intervjupersonernas välmående och prestation. Flexibiliteten med universitetsstudier på distans upplevs dock vara något positivt, vilket minskar stressnivån en aning. Att bo tillsammans med familjen bidrar till minskad stressnivån. Detta eftersom att man ägnar mindre tid åt hushållssysslor samt får moralisk support från familjen
Denna studie fokuserar på förstaårsstudenter som bor tillsammans med sina familjer i ett storstadsområde. En studie om hur studenter med andra omständigheter påverkas av
distansstudier skulle därför vara relevant och intressant att genomföra. Exempel på vad man kan utreda är: Hur småbarnsföräldrar som studerar på akademisk nivå påverkas av påtvingade distansstudier? Hur ensamboende studenter kontra samboende påverkas av distansstudier? Finns det skillnad mellan konsekvenserna för studenter som bor i en storstad kontra glesbygden?
Som student kan jag relatera till intervjupersonernas frustration och missnöje. Distansstudier har påverkat min motivation med tanke på studentmiljön som aldrig ändras. Detta har i sin tur drabbat mitt välmående då till min stora förvåning känner jag mig mer stressad. Dessutom känner jag att atmosfären av att vara en sista årsstudent känns inte som att den exciterar. Jag hade velat vara i skolan sistaåret och dela spänningen av att snart ta examen och avsluta tid som student på universitetet, inte hemma i mitt kök eller sovrum. Flexibiliteten med
distansstudier är definitivt något positivt, dock upplever jag precis som intervjupersonerna en konflikt mellan min roll som student och mina andra roller.
Referenslista
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och
reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.
2: a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Andersen, M. & Brinkmann, S. (2015). Nya
perspektiv på stress. 1: a uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå
och förklara samtiden. 2: a uppl. Malmö: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga
metoder. 2: a uppl. Malmö: Liber.
Burns, T. (1992). Erving Goffman. London: Routledge.
Cao, W., Fang, Z., Hou, G., Han, M., Xu, X., Dong, J. & Zheng, J. (2020). The psychological impact of the COVID-19 epidemic on college students in China. Psychiatry Research, 287, ss. 1-5. doi:10.1016/j.psychres.2020.112934.
Crouse, T., Rice, M. & Mellard, D. (2018). Learning to Serve Students with Disabilities Online: Teachers' Perspectives. Journal of Online
Learning Research, 4(2), ss. 123-145.
Daft, R. L. & Lengel, R. H. (1986). Organizational information requirements, media richness and structural design. Management Science, 32(5), ss. 554-569. https://doi.org/10.1287/mnsc.32.5.554. Daft, R. L. & Lengel, R. H. (1988). The selection of communication media as an executive skill.
Academy Of Management Executive, 2(3), ss.
225-232. https://doi.org/10.5465/ame.1988.4277259.
Dammberg, H. (2020). Högskolor förbereder fortsatt distansundervisning. Sverigesradio. 6 maj.
https://sverigesradio.se/artikel/7466944 [Hämtad 2021-03-28].
Folkhälsomyndigheten (2018). Psykisk ohälsa
bland högskole- och universitetselever kan förebyggas. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-
hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/?pub=53659[Hämtad 2021-04-20]. Folkhälsomyndigheten (2020a). Smittspridning. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/ [Hämtad 2021-03-30]. Folkhälsomyndigheten (2020b). Ändring i
föreskrifterna och allmänna råden (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hslf-fs-202031/
[Hämtad 2021-03-30].
Folkhälsomyndigheten (2021). Vad är psykisk
hälsa? Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ [Hämtad 2021-04-20].
Fåhræus, E R & Jonsson, L-E. (2002).
Distansundervisning – mode eller möjlighet för ungdomsgymnasiet? En forskningsöversikt.
Stockholm: Liber AB.
Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna: en studie
i vardagslivets dramatik. Lund: Studentlitteratur.
Gossenheimer A. N, Bem T., Carneiro M. L. F. & de Castro M. S. (2017). Impact of distance education on academic performance in a
pharmaceutical care course. PLoS ONE, 12(4), ss. 1-12.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0175117. Greenhaus, J. H. & Beutell, N. J. (1985). Sources of conflict between work and family roles. Academy of
Management Review, 10 (1), ss. 76-88.
Jaldemark, J. (2013). Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar. Pedagogisk forskning
i Sverige, 18 (1-2), ss. 102-118.
Jerrhag, D. (2021). Hälsa. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hä lsa [Hämtad 2021-05-08].
Klitmøller, A. & Lauring, J. (2013). When global virtual teams share knowledge: Media richness, cultural difference and language commonality.
Journal of World Business, 48 (3), ss. 398–406. https://doi.org/10.1016/j.jwb.2012.07.023.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa
forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Lingard, H. (2007). Conflict Between Paid Work and Study: Does it Impact upon Students’ Bornout and Satisfaction with University Life? Journal of
Education in the Built Environment, 2, ss. 92- 103.
Ljungblad, A.M. & Näswall, K. (2009). Kan socialt stöd och coping mildra effekterna av stress på ohälsa? Arbetsmarknad & Arbetsliv, 15(1), ss. 27-45.
Mead, G. H. (1976). Medvetandet, jaget och
samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt.
Lund: Argos.
Mellner C., Aronsson G. & Kecklund G. (2012). Segmentering och integrering - om mäns och kvinnors gränssättningsstrategier i högkvalificerat arbete. Arbete och Hälsa, 46(4), ss. 1-32.
Moffat, K. J., McConnachie, A., Ross, S. & Morrison, J. M. (2004). First year medical student stress and coping in a problem-based learning medical curriculum. Medical education, 38(5), ss.
482–491. https://doi.org/10.1046/j.1365-2929.2004.01814.x.
Månsson, Sven-Axel (2002). Interaktionistiska perspektiv på studiet av sociala problem: processer, karriärer och vändpunkter. I Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (red.). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur, ss. 167-185.
Norhstedt, L. & Obeminska, A. (2020). Det här vet vi om Coronaviruset. Nyteknik. 11 augusti.
https://www.nyteknik.se/samhalle/det-har-vet-vi-om-coronaviruset-6985117 [Hämtad 15-04-2021]. Osterman, K. F. (2000). Students' Need for Belonging in the School Community. Review of
Educational Research Fall 2000, 70 (3), ss.
323-367.
Psathas, G. (1996). ”Theoretical perspectives on Goffman: Critique and commentary”. Sociological
Perspectives. 39(3), ss. 383-391. https://doi.org/10.2307/1389253.
Pearlin, Leonard. (1989). The Sociological Study of Stress. Journal of Health and Social Behavior, 30(3), ss. 241-256.https://doi.org/10.2307/2136956. Rice, M. F. & Carter, R. A. (2015) "When We Talk About Compliance, It's Because We Lived It” - Online Educators' Roles in Supporting Students with Disabilities. Online Learning, 19 (5), ss. 18-36.
Sandstrom, G. M. & Dunn, E. M. (2014). Social Interactions and Well-Being: The Surprising Power of Weak Ties. Society for Personality and Social
Psychology, 40 (7), ss. 910 –922.
https://doi.org/10.1177/0146167214529799. Skolverket (2008). Distansundervisning för elever i
grundskola och gymnasieskola.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca4116 9863e6a656951/1553959940013/pdf208 3.pdf, [Hämtad 2021-03-26].
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska
principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_fors kningsetiska_principer_2002.pdf. [Hämtad 2021-04-06].
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c53116241760 23d25b05/1555332112063/Godforskningssed_VR_ 2017.pdf [Hämtad 2021-04-05].
Vonderwell, S. (2003). An examination of asynchronous communication experiences and perspectives of students in an online course: A case study. The Internet and Higher Education, 6 (1), ss. 77–90. https://doi.org/
10.1016/S1096-7516(02)00164–1.
Walsh, J. M., Feeney, C., Hussey, J., & Donnellan, C. (2010). Sources of stress and psychological morbidity among undergraduate physiotherapy students. Physiotherapy, 96(3), ss. 206–212.
https://doi.org/10.1016/j.physio.2010.01.005. Zhang, Y. & Ma, Z. F. (2020). Impact of the COVID-19 Pandemic on Mental Health and Quality
of Life among Local Residents in Liaoning Province. China: A Cross-Sectional Study. Int J
Environ Res Public Health, 17 (7), ss. 1-12 https://doi.org/10.3390/ijerph17072381. Östlund, B. (2005). Stress, disruption and community – adult learners’ experiences of obstacles and opportunities in distance education.
European Journal of Open, Distance and E-learning (EURODL), ss. 1-8.
Östlund, B. (2008). Prerequisites for interactive learning in distance education - Perspectives from Swedish students´. Australasian Journal of
Educational Technology (AJET), 24 (1), ss. 42-56.
Bilaga 1-intervjuguide
Bakgrund
1. Skulle du kunna berätta lite om dig själv? Hur gammal är du? Vilken program/kurs läser du? 2. Har du någon annan sysselsättning vid sidan av
studierna?
3. Skulle du kunna berätta lite om din boendesituation? Bor du ensam? Eller tillsammans med andra människor?
Distansstudier
4. Vad upplever du är de främsta för- respektive nackdelarna med distansstudier?
5. Hur ser en vanlig dag med studier ut för dig? 6. Hur förbereder du dig inför föreläsningar,
seminarier, grupparbeten och tentor?
7. Vilka verktyg använder ni under studierna på distans? (Zoom, Teams, universitets hemsida, Facebook grupper osv?)
8. Hur upplever du att dessa verktyg fungerar? 9. När du väl har kameran på väljer du att sätta
dig på en specifik plats, i ett specifikt rum/miljö?
10. I en vanlig sal eller klassrum tänker man oftast lite på sin klädsel, brukar du tänka på din klädsel när undervisningen sker på distans? Väljer du att se lite mer professionell ut? 11. Upplever du att du har en balans mellan dina
studier och övrigt liv? Tenderar dessa att krocka med varandra?
12. Hur gör du för att åtskilja studier från fritid? 13. Finns det några krav som ställs på dig som
distraherar dig från dina studier? (ex familj, matlagning etc?)
14. Hur upplever du att din roll som student skiljer sig från dina andra roller?
15. Hur tycker du att strukturen och instruktionerna fungerar, får du den stöd som du behöver?
16. Hur upplever du att strukturen skulle kunna förbättras? Kan du ge några exempel?
17. Hur viktig är lärarens roll för att kunna klara av distansstudier?
Kommunikation
18. Hur ofta kommunicerar du med läraren? 19. Hur upplever du att kommunikationen med
läraren fungerar?
20. Följd! Vad tror du att detta beror på? Upplever du att du ställer fler frågor när undervisningen sker online? Ställer du dina frågor via chatt, anonymt eller ställer du frågorna mer offentligt?
21. Hur upplever du att kommunikationen med kurskamrater fungerar?
22. Följd! Vad tror du att detta beror på?
23. Har du lyckats skaffa några kontakter samt haft interaktioner med andra kurskamrater?
24. Om ja, skulle du kunna berätta hur du började lära känna dina kamrater? Har du möjligtvis känt dessa människor sen innan
distansstudierna påbörjades?
Välmående
25. Hur upplever du att utbrottet av pandemin har påverkat dig? Hur har detta påverkat dig? 26. Hur har din vardag förändrats till följd av
utbrottet av pandemin?
27. Vad är din beskrivning av stress? Vad upplever du som en stressig situation, hur ser detta ut, skulle du kunna ge exempel?
28. Hur upplever du att distansstudier har påverkat dig? Upplever du en högre nivå av stress eller känner du dig mindre stressad? Varför då? 29. Hur hanterar du stress?
30. Upplever du att du får det sociala stödet som du behöver (av vänner, partner, familj etc)?
Bilaga 2-Mail
Mitt namn är Vartineh Simonian och studerar på Stockholms Universitet. Jag skriver en kandidatuppsats inom ämnet sociologi och ämnar studera hur Covid-19 utbrottet och det ökade distansstudierna har påverkat
studenterna. Därmed undrar jag om du möjligtvis skulle vilja ställa upp på en intervju om ca 50-60 minuter via videosamtal?
Om du är intresserad av att delta är du välkommen att svara på detta mail alternativt kontakta mig per telefon så återkommer jag med ytterligare information om studien och studiens genomförande.
Följebrev
Hej igen!
Jag tänkte kort presentera uppsatsämnet som jag avser att behandla under vår intervju den 23/4 klockan 14. Studien avser att undersöka hur distansstudier påverkar studenter som har ganska nyligen påbörjat sina universitetsstudier. Därmed kommer jag att ställa frågor relaterade till distansstudier med fokus på hur
kommunikationen, interaktioner samt balansen mellan studier och fritid påverkas. För att följa forskningsetiken vill jag meddela dig följande:
Informationen kommer att användas i studiesyfte endast till denna uppsats. Uppgifterna kommer att behandlas konfidentiellt samt anonymt. Det är endast jag, Vartineh Simonian, som kommer att ha tillgång till
informationen och den kommer att förvaras på ett säkert sätt utan risk för åtkomst av obehöriga.
Jag vill dessutom meddela att uppsatsen kommer att publiceras i Diva-portalen efter granskning och godkänt resultat. Din medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas oavsett anledning. Jag vill gärna spela in intervjun för att underlätta transkribering och analys, men du har självklart rätt att avstå och meddela detta innan intervjun startar.
Om du samtycker till ovan nämnda informationen vill jag be dig att svara på detta mejl med ditt namn, datum samt en signatur om möjligt.
Hälsningar, Vartineh Simonian.