Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Vt 2021
Handledare: Pierre Nikolov
Distansstudier under pågående pandemi
En intervjustudie om hur förstaårsstudenter påverkas av universitetsstudier på distans under rådande pandemi
Vartineh Simonian
Sammanfattning
Utbrottet av Covid-19-pandemin har medfört en stor påverkan på samhället. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur universitetsstudier på distans under rådande
pandemi påverkar förstaårsstudenter. Framförallt hur interaktioner, balansen mellan studier och privatliv samt välmående påverkas av distansutbildningskontexten. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur upplever studenter balansen mellan privatliv och studier under rådande pandemi? Hur har de sociala interaktionerna
påverkats till följd av distansstudier? Teorierna som har använts i denna studie är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, George Meads symbolisk interaktionism
perspektivet, Jeffri H. Greenshaus och Nicholas J. Beutells rollkonflikt teori samt Richard L. Daft och Robert H. Lengels Media Richness teori. För insamlingen av data genomfördes digitala intervjuer med fyra studenter via plattformen Zoom.
Resultatet visar att det finns en stor obalans mellan privatliv och studier. Studenterna upplever en hög press på grund av distansstudierna. Därmed ägnar de mindre tid åt sina egna behov av socialt umgänge och fritid, vilket påverkar studenternas hälsa då den leder till ökad stressnivå. Resultatet visar även att distansstudier försvårar interaktioner med kurskamrater och lärare, vilket påverkar studenternas välmående då den leder till försämrad prestation, depression och ökad stressnivå.
Studien bidrar till att minska det forskningsgap jag funnit gällande brist på aktuell forskning kring effekten av påtvingade distansstudier på studenter i Sverige. Studien ger även insikter om utmaningarna som är förknippade med distansstudier och kompletterar med nya kunskaper om hur interaktionerna samt balansen mellan privatliv och studier påverkas.
Nyckelord
Distansstudier, Covid-19, studenter, interaktion, stress, roller, välmående.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Avgränsning ... 2
Disposition ... 2
Bakgrund ... 3
Teori ... 3
Goffmans dramaturgiska perspektiv ... 4
Meads symbolisk interaktionism perspektivet ... 5
Greenhaus och Beutells arbete och familj konflikten ... 6
Media Richness Teori ... 7
Tidigare forskning ... 8
Universitetsstudier ... 9
Distansstudier ... 9
Hur distansstudier påverkar hälsa... 11
Rollkonflikter ... 11
Metod och Data ... 12
Urval ... 13
Datainsamlingsprocess ... 14
Kodning och analys ... 15
Etisk reflektion ... 16
Kvalitetskriterier ... 16
Forskarrollen ... 17
Metodkritik ... 18
Analys och resultat ... 18
Studentens roll ... 19
Intrycksstyrning och gränsdragning på distans. ... 19
Universitetsstudier på distans ... 21
Distanserad kommunikation och interaktion ... 22
Rollkonflikt ... 25
Diskussion och slutsats ... 28
Referenslista ... 32
Bilaga 1-intervjuguide ... 34
Bilaga 2-Mail ... 35
Inledning
“Högskolor förbereder fortsatt distansundervisning” (Sverigesradio, 2020) är exempel på en rubrik som vi har möts av i medias rapportering under år 2020. I slutet av 2019 började ett nytt coronavirus sprida sig över hela världen. Världshälsoorganisationen bedömde omgående att viruset hade utvecklat till en pandemi som fick benämningen Covid-19. Viruset tenderar sprida sig mycket lättare vid stora folksamlingar, framförallt i inomhusmiljöer
(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Vilket resulterade i att strikta åtgärder började vidtas för att minska spridningen av viruset, som social distansering (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Forskning har visat att utbrottet av viruset påverkar människors stressupplevelse samt har negativa effekter på människors psykiska hälsa (Zhang & Ma, 2020, s. 4–6). Pandemin har därmed medfört en stor påverkan på samhället. Denna uppsats fokuserar på förstaårsstudenter som behövt påbörja sina universitetsutbildningar på distans.
Distansstudier definieras som en interaktiv undervisningsmetod där både studenter och lärare finner sig på skilda platser (Skolverket, 2008, s. 19). I Sverige har distansstudier existerat sedan 1898. Under den tiden skedde lärandet och kommunikationen genom brev utbyte mellan studenter och lärare (Fåhræus & Jonsson, 2002). Något som ökat möjlighet till distansstudier är utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin (Jaldemark, 2011). Innovationer såsom mail, chatt, videokonferenser underlättar deltagandet i olika aktiviteter samt bidrar till en ökad flexibilitet (Jaldemark, 2011). Precis som förändringar generellt, är det viktigt att ta hänsyn till de negativa konsekvenserna och inte bara presumera att distansstudier endast medför positiva effekter (Östlund, 2005). Resultatet från en studie genomfört av Folkhälsomyndigheten (2018) visar en hög grad av psykisk ohälsa vara
förekommande bland ungdomar. Unga studenter uppger en högre grad av stress jämfört med andra ungdomar i samma ålder som är yrkesverksamma.
Trots att denna utbildningsform existerat i över hundra år, finns det brist på forskning kring distansstudier, särskilt när det gäller konsekvenserna av en påtvingad sådan. De studierna som existerar fokuserar framförallt på den psykiska aspekten (Cao, Fang, Hou, Han, Xu, Dong &
Zheng, 2020). Det tycks dock finnas en brist på forskning gällande hur interaktionerna påverkas till följd av påtvingade distansstudier. Därmed innebär den pågående pandemin ett
gyllene tillfälle att ur ett sociologiskt perspektiv studera hur påtvingade distansstudier påverkar förstaårsstudenters interaktioner och möjlighet att knyta nya kontakter, samtidigt som jag tar hänsyn till stress- och hälsoupplevelser.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter påverkas till följd av påtvingade distansstudier. Framförallt hur studenternas interaktioner och välmående påverkas till följd av detta fenomen. Dessutom fokuserar jag på att undersöka specifika aspekter som hur
studenterna upplever distansstudentrollen samt hur de hantera stress, konflikter mellan
privatliv och studier, knytandet av nya kontakter och åtgärderna för att lyckas med det. För att undersöka detta har jag formulerat följande frågeställningar:
Hur upplever studenter balansen mellan privatliv och studier under rådande pandemi?
Hur påverkas de sociala interaktionerna till följd av distansstudier?
Avgränsning
Studien fokuserar på förstaårsstudenter som påbörjat sina universitets- eller högskolestudier under höstterminen 2020 efter utbrottet av Coronaviruset. Detta eftersom denna grupp har påverkats mest av distansstudier då dessa tvingas att påbörja sina eftergymnasiala studier på distans med lite eller ingen tidigare erfarenhet av distansstudier. Detta i syfte att förstå
anpassningen till distansstudier samt fånga upp deras upplevelser av sociala interaktioner i en virtuell värld. Vidare avgränsas studien geografiskt till Stockholmsområdet vilket grundar sig i tanken att Stockholm är en storstad med flera universitet/högskolor och som dessutom har en högre risk för smitta. Avgränsningarna föranleder resultat som inte går att generalisera till hela populationen av studenter i Stockholm eller Sverige.
Disposition
Uppsatsen inleds med en kort bakgrund av ämnet som studeras samt en redogörelse för studiens syfte, frågeställningar, avgränsningar, disposition och bakgrund. Därefter presenteras teorier samt tidigare forskning med relevans till forskningsämnet. I tredje kapitlet redogör jag för metoden som används i studien. I fjärde kapitlet analyserar jag empirin för att därefter diskutera resultaten och avsluta studien med förslag till vidare forskning.
Bakgrund
År 1948 definierade WHO hälsa som ett tillstånd av psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning
(Nationalencyklopedin, 2021). Denna uppsats fokuserar på psykisk och social hälsan snarare än fysisk hälsa. Social hälsa påverkar den psykiska hälsan. Att känna gemenskap och
tillhörighet påverkar den psykiska hälsan på ett positivt sätt (Folkhälsomyndigheten, 2020c).
Psykiskt hälsa definieras som ett paraplybegrepp som omfattas av psykiskt
välmående/välbefinnande samt psykisk ohälsa (folkhälsomyndigheten, 2021). Psykiskt
välbefinnande handlar om att känna tillfredsställelse och mening med livet, det handlar om att känna sig engagerad och kunna njuta av livet. Vidare handlar det om att ha bra sociala
relationer samt ha en balans mellan negativa och positiva känslor (ibid.). Psykisk ohälsa definieras däremot som ett samlingsnamn för olika besvär, tillstånd och svårigheter. Besvären kan vara i form av ökad oro och sömnproblem. Dessutom kan psykisk ohälsa leda till fysiska besvär som huvudverk och magsmärtor (ibid.). Dessa fysiska besvär förknippas med stress (Andersen & Brinkmann, 2015, s. 14–15). Stress förklaras ur ett sociologiskt perspektiv som något som är relaterad till känslor och sociala faktorer, människor som påverkar varandra (Pearlin, 1989, s. 241). Stress kan även förknippas med förändringar, socialt stöd, olika händelser, men även hur väl man hanterar stress vilket kan påverka stressnivån på olika sätt (Ljungblad & Näswall, 2009, s. 28–31).
Teori
Interaktionen på distans tenderar att skilja sig från interaktionen genom fysisk närvaro. Därför är det viktigt att analysera hur studenter tolkar, tillskriver mening samt definierar denna nya situation och hur dessa väljer att presentera sig i en virtuell miljö. I detta kapitel presenterar jag ett urval av teorier och perspektiv som bidrar till ökad förståelse av detta fenomen.
Kapitlet presenterar Goffmans (2014) rollperspektiv, Meads (1976) symbolisk
interaktionsteori, Greenhaus och Beutells (1985) rollkonfliktteori samt Daft och Lengels (1976) Media Richness theory.
Goffmans dramaturgiska perspektiv
Dramaturgiska perspektivet som presenteras av Goffman (2014) beskriver och analyserar vardagslivet som en teatervärld. Aktören uppträder på en scen och spelar tillsammans med andra individer “skådespelare”. Denna scen liknas med social interaktion och observeras av andra individer, en publik (Goffman, 2014, s. 9). Aktören kan anta olika roller i livet, dessa roller är en del av aktörens “Jag”. Tillsammans med andra aktörer försöker man alltid
presentera en bestämd bild av sig själv och styra andras intryck (ibid., s. 11–13). Med hänsyn till scen och publik väljer aktören den roll som anses vara mest lämplig, därmed antar aktören olika roller i olika situationer (ibid., s. 23). Enligt Goffman (2014) finns två regioner, en främre och en bakre region (frontstage & backstage). I den främre regionen försöker aktören upprätthålla sin roll. I bak regionen “bakom kulisserna” där individen inte blir observerad av publiken, planerar och förbereder aktören för kommande framträdande. På så vis spelar individen inget rollspel, utan är mer som sig själv bakom kulisserna (ibid., s. 97–102).
Social roll definierar Goffman (2014) som förväntningar som ställs på en individen med viss social status som den försöker leva upp till. Lärare och professorer förväntas exempelvis bete sig på ett specifikt sätt med sina studenter. Enligt Goffman (2014, s. 23–25) har aktören många olika roller som den antar i olika situationer och sammanhang. En del individer tror själva på det de uppvisar, i detta fall är aktören “uppriktig” i sin presentation. Individer som är medveten om att de uppvisar en viss roll och är mindre intresserad av att få publiken falla för sina roller, är “cyniska” i sin presentation (Goffman, 2014, s. 25). Goffman (2014) skiljer dock mellan uttryck då dessa kan sändas både medvetet och omedvetet. Uttryck som aktören medvetet sänder ut sker i syfte att lämna ett specifikt intryck på andra aktörer. Uttryck som aktören sänder omedvetet observeras av andra för att avgöra om aktören är uppriktig och sanningsenlig i sin roll (ibid., s. 25).
Intrycksstyrning sker genom att aktören antar olika roller i olika situationer. Aktören väljer att framhäva sig själv på ett specifikt sätt för att styra andras intryck. Med hjälp av Goffmans teori kan virtuell undervisning uppfattas som en scen och ett framträdande. Studenter
framhäver en viss bild i relation till lärare, en annan bild i relation till studenter men kan bete sig på ett helt annat sätt hemma ensam eller i relation till familjemedlemmar. Teorin kan hjälpa oss få en djupare förståelse för hur studenter presenterar sig och styr andras uppfattningar i samspel med andra människor.
Viss kritik har riktats mot Goffmans teori som menar att han studerar och beskriver det han ser utan att ge någon förklaring till varför aktören agerar på ett visst sätt eller varför en viss scen utspelar sig på ett visst sätt (Psathas, 1996, s. 386). Goffman förbiser inverkan av sociala normer och individens egen intresse på sociala interaktioner (Burns, 1992, s. 6). Vidare tenderar han att framställa olika fenomen som platsbundna vilket leder till att teorin upplevs som problematisk och svår att applicera på andra situationer (ibid., s. 118). Därmed är det viktigt att ta hänsyn till kritiken för att få en bild av de bakomliggande faktorerna som påverkar studenternas välmående och interaktioner.
Meads symbolisk interaktionism perspektivet
Symbolisk interaktionism perspektivet går ut på att “jaget” utvecklas genom sociala processer och interaktioner. Människan är en social varelse och socialt samspel mellan människor påverkar individens beteende (Mead, 1976, s. 109). Vi skapar oss en förståelse av andra människors handlingar, gester men även en förståelse av olika situationer. Interaktioner tenderar alltså att variera beroende på olika situationer där vi agerar utifrån den mening vi har skapat, utifrån olika sammanhang och människor vi möter (ibid., s. 113). Det består alltså av kommunikation mellan människor vilket enligt Mead (1976, s. 185) anses vara en central del av social interaktion. Detta eftersom socialt agerande försvåras med brist av kommunikation med andra människor.
Liksom Goffman (2014) menar Mead att människan antar roller genom att kontrollera sitt beteende men även genom att observera andras beteenden (Mead, 1976, s. 124–126). Aktören kan anta flera roller och samma roll kan antas av flera personer samtidigt. Till en början sker rolltagandet i relation till människor som står en nära, tex. familjemedlemmar, men sedan blir rollen mer generaliserad. Att lära sig om den generaliserade rollen sker i lärandeprocesser.
Dessa processer behövs för att individen ska vara medveten om rollerna samt hur individen ska förhålla sig till andra. Flera generaliserade roller bildar den generaliserade andre vilket är samhällets attityder (ibid., s. 120–121). Människans roller delar Mead in i två roller: me och I.
“Me” är uppfattningen som vi har om oss själva utifrån den generaliserade andres
uppfattningar. “I” reagerar på “me” och är en respons på samhällets attityder (ibid., s. 133–
134). Både “me” och “I” är en del av människans personlighet, vi behöver “me” för att kunna
vara en del av samhället och anpassa oss till attityderna, och “I” behövs för att kunna ändra attityderna (ibid., s. 148).
Universitetsstudier på distans under rådande pandemi är en ny situation som studenterna behöver anpassa sig till. Meads (1976) teori bidrar till att förstå och analysera studenternas tankar om sig själva, kurskamrater och lärare. Denna information skapar betydelse för jaget och den sociala interaktionen. Som jag nämner ovan är Goffmans och Meads teorier ganska lika, dock betonar de mänskliga interaktioner på olika sätt. Därmed kan teorierna relateras till varandra samt komplettera varandra.
Kritiker av Meads (1976) teori menar att den symboliska interaktionismen studerar samhället utifrån aktörens perspektiv utan att ha någon vetenskaplig grund. Därmed kritiseras teorin för subjektivitet och för bristande vetenskaplig tillförlitlighet. På så vis ser forskaren på världen utifrån aktören den studerar, vilket kan vara problematisk då forskaren kan försöka skapa förståelse för den studerande objektet och således kan en känslomässig identifiering uppstå hos forskaren (Månsson, 2002).
Greenhaus och Beutells arbete och familj konflikten
Teorin förklarar konflikten mellan arbete och familj som en rollkonflikt. Konflikten uppstår eftersom tiden som ägnas åt att fylla vissa krav i den ena rollen påverkar den andra. En obalans uppstår när rollerna krockar med varandra (Greenhaus & Beutell, 1985, s. 76–77).
Rollkonflikten kan delas in i tre faktorer som påverkar konflikten mellan arbete och familj.
Dessa faktorer är tidsbaserad konflikt, stressbaserad konflikt samt bateendebaserad konflikt.
Tidsbaserad konflikt handlar om att begränsad tid kan vara svår att hantera på ett effektivt sätt för att kunna uppfylla kraven som ställs på individen från olika roller. Att spendera mer tid i ena sfären kan resultera i att mindre tid spenderas i den andra sfären. Långa arbetspass och oflexibilitet i arbetet är källor som bidrar till en ökad konflikt och sätter individen i tidspress.
Även om individen befinner sig i en viss roll kan tankarna som är riktade mot den andra rollen vara distraherande, påverka individen samt skapa konflikter. Därmed blir det svårt att utspela båda rollerna samtidigt (ibid., s. 77–78).
Stressbaserad konflikt uppstår när individen känner press och anstränger sig för mycket i ena rollen vilket påverkar sin prestation i andra roller. Detta leder till obalans mellan rollerna och ger upphov till konflikt. En hög press i ex. arbetsrollen hindrar individen från att uppnå kraven som ställs på sin roll som en familjemedlem. Denna ansträngning kan leda till stressymptom som ångest, trötthet, oro och depression. Vilket påverkar individens psykiska hälsa (ibid., s. 80).
Beteendebaserad konflikt är den sista faktorn. Den går ut på att kraven som ställs på individen när man antar en roll kan vara inkompatibla i en annan roll. Olika beteenden kan vara
lämpliga i olika roller därmed ändrar individen sitt beteende beroende på vilken roll den antar. I arbetsrollen förväntas man vara mer professionell genom att vara objektiv, emotionellt stabil, fatta rationella beslut och vara självsäker. Med familjen förväntas man vara mer
ödmjuk, varm och emotionell. Om beteendet inte går att anpassas till de olika rollerna kan det ge upphov till konflikter(ibid., s. 81–82).Trots att teorin handlar om balansen mellan
arbetsliv och familjelivet, kan jag med fördel tillämpa den på studier. Detta för att undersöka balansen mellan studier och privatliv samt hur dessa påverkar varandra. Kritik som kan riktas mot teorin är att den inte tar hänsyn till etnicitet, ålder, ekonomiskt välbefinnande eller pandemier. Under senaste året har många människor studerat och/eller jobbat hemifrån, därmed har en del människor inget annat val än att anta olika roller samtidigt.
Media Richness Teori
Media Richness Theory (MRT) behandlar kommunikationskanaler och dess kapacitet att förmedla information (Daft & Lengel, 1986, s. 1). Dessa kategoriseras hierarkiskt utefter deras förmåga att kunna framföra rikhaltig information (ibid., s. 8). Rikhaltiga kanaler ger snabb respons och har en förmåga att kunna förmedla olika signaler och information
samtidigt. Signalerna kan vara både visuella och audiella som kroppsspråk och röstläge, vilket hjälper mottagaren att tolka det som sändaren ger uttryck för.
Kommunikationen som förmedlas genom fysisk närvaro (ansikte mot ansikte) är den kanal som återfinns högst upp i hierarkin. Kanalen möjliggör för sändare och mottagare att skicka information samtidigt och har en förmåga till direkt feedback. Dessutom innefattar kanalen signaler och gester vilka övriga kanaler saknar (Daft & Lengel, 1986, 1988, s. 3). Interaktiva
media som telefonsamtal, återfinns längre ner i hierarkin. Detta eftersom den möjliggör snabb respons men brister vad gäller förmågan att kunna förmedla visuella signaler (Daft & Lengel, 1988, s. 3). Längst ner i hierarkin återfinns kommunikationen genom skriftliga kanaler som brister i förmågan till snabb återkoppling. Kanalen kan dessutom i vissa fall vara mindre personligt jämfört med andra kanaler (ibid.). På senare år har MRT kommit att omfatta moderna medier som videosamtal, vilka kategoriseras som en rikhaltig kanal (Klitmøller &
Lauring 2013, s. 2).
Kritik som kan riktas mot media richness teorin är att den är ganska föråldrad då nya kommunikationsverktyg har utvecklats. Något som forskarna Klitmøller och Lauring kompletterar i sin forskning. Exempel på nya kanaler är videosamtal, denna kanal
kategoriseras som en rikhaltig kanal med hänsyn till sin förmåga att förmedla icke-verbala signaler och gester. Kanalen fångar dock inte upp signaler och gester i samma utsträckning och kvalité som den fysiska kanalen gör. Dessutom kan man genom fysisk närvaro skapa sig en förståelse av miljön som man befinner sig i, fånga upp andra element som doft och temperatur som kan bidra till ökad förståelse av informationen som förmedlas. Vilket är en förmåga som virtuella medier saknar. Vidare tar teorin inte hänsyn till faktumet att val av kanal kan bero på andra faktorer än just kanalens rikhaltighet, som socialt tryck, preferenser och bekvämlighet.
Tidigare forskning
Utvecklingen av internet har bidragit till ökad flexibilitet då man kan delta i olika aktiviteter oberoende av tid och rum (Jaldemark 2011, s. 102–103). Med hjälp av olika redskap har lärandet i olika sammanhang blivit möjlig (ibid., s. 105). Nedan presenteras ett urval av tidigare forskning som hjälper oss förstå hur universitetsstudier påverkar studenter. Därmed inleds kapitlet med en redogörelse för hur universitetsstudier generellt påverkar studenter.
Uppsatsen fokuserar på distansstudier, särskilt när det gäller konsekvenserna av en påtvingad sådan. I och med detta presenterar jag ett urval av tidigare forskning som jag har funnit gällande distansstudier. Redogörelsen bryggar över till efterföljande tema som behandlar forskningen som gjorts om distansstudiers påverkan på studenter. Kapitlet avslutas med en redogörelse om rollkonflikter.
Universitetsstudier
För många tenderar universitetsstudier vara en positiv upplevelse, dock inte för alla (Walsh, Feeney, Hussey & Donnellan, 2010, s. 206). Studenter sätts i nya situationer och utmaningar som de behöver anpassa sig till som tentor, uppgifter och bristande information som kan leda till stress. Stress behöver inte alltid vara något negativt, men en hög nivå av stress kan leda till sämre prestation samt andra komplikationer (ibid.). Med hjälp av en enkätundersökning studerar Walsh et al. (2010, s. 209–210) stressfaktorer och stressrelaterad ohälsa bland fysioterapistudenter i Irland. Resultatet visar att 27% av studenterna upplever stressrelaterad ohälsa vilket är ganska hög i jämförelse med den generella.
De bakomliggande faktorerna till en hög stressnivå hos studenter är akademiska faktorer men även en del personliga. Forskningen understryker vikten av balans mellan privatliv och studier och visar även ett behov av att tillgängliggöra stödsystem inom universiteten. Även om stress till följd av privata faktorer är svåra för universiteten att kontrollera och reducera, kan
institutionerna fundera över akademiska kraven. Detta för att försöka kontrollera ohälsan orsakad av den. Förslag på åtgärder är en bättre planering av läroplanen samt tillgänglighet av stödmedel (Walsh et al., s. 210–211).
En annan enkätundersökning genomförd av Moffat, McConnachie, Ross och Morrison (2004) visar att faktorer som leder till ökad stress hos förstaårs läkarstudenter vid Glasgow
University i Skottland beror mest på akademisk relaterad stress som beror på läroplan, läromedel m.m. (Moffat et al., 2004, s. 485). Studien visar att stressfaktorerna hos förstaårs läkarstudenter beror mest på akademiska faktorer snarare än personliga (ibid., s. 482). I linje med Walsh et al (2010) studie visar Moffat et al. (2004, s. 482) studie att universiteten kan bidra till minskad stress genom att vägleda studenterna, ge feedback och erbjuda lämpliga inlärnings resurser.
Distansstudier
I likhet med Jaldemark (2011) visar tidigare forskning att flexibilitet är en viktig faktor i valet av distansstudier. I sin datainsamling år 2003 bad Östlund (2005) 33 svenska elever att varje vecka svara på tre frågor i en dagbok, som sedan analyseras för att komma fram till ett resultat. Datan som samlas in år 2003 används i en annan studie år 2008 och kompletteras
med frågeformulär och intervjuer (Östlund, 2008, s. 46–47). Studierna visar att anledningen till varför studenter väljer distansstudier beror på möjligheten av att kunna kombinera studier med familjeliv och/eller arbete (Östlund, 2005, s. 2; Östlund, 2008, s. 47).
En bra och välfungerande struktur är en essentiell del av distansstudier. Östlunds (2008, s. 48) studie samt intervjustudier utförda i USA av Crouse, Rice och Mellard (2018, s. 19–20) och Rice och Carter (2015, s. 25), visar att distansstudier tenderar att ha en hög grad av struktur och tydliga instruktioner. Enligt en enkätundersökning genomfört av Gossenheimer, Bem, Carneiro och de Castro (2017) som jämför skillnaden i prestationen av 74 apotekarstudenter i Brasilien under en kurs som undervisades dels distans och dels på campus, blev resultatet att både prestation och deltagande tenderar vara bättre på distans jämfört med studier på campus (Gossenheimer et al., 2017, s. 8–9). Resultatet från datan som Vonderwell (2003) samlar in i USA med hjälp av intervjuer, transkribering av mail och dokument samt referentgranskning visar ytterligare positiva effekter av distansstudier. Studenter tenderar att våga ställa frågor oftare när studierna sker på distans. Detta eftersom man är anonym och oroar sig mindre över andras uppfattningar om en själv när undervisningen sker på distans jämfört med studier som sker på plats (ibid., s. 82).
Liksom andra radikala förändringar blir det viktigt att inte ta förgivet att distansstudier enbart innebär positiva effekter. Distansstudier medför utmaningar i form av ökad stressnivå som grundar sig i att studierna tenderar att prioriteras bort p.g.a. olika avbrott, ex. hushållsarbete.
Detta är i sin tur förknippad med att studenterna förväntas laga mat, hjälpa föräldrarna med olika aktiviteter, städa, vårda barn etc. vid studier på distans. Vidare kan en brist på erfarenhet av högskole- och distansstudier innebära ett hinder samt påverka studierna (Östlund, 2005, s.
3). Därutöver kan teknologi och brist på datakunskaper ex. ett dåligt fungerande internet, komplikationer vid digitala examinationer på distans, studenter som inte äger egen dator osv upplevas som problematiska (ibid., s. 5). Ytterligare negativa effekter av distansstudier är att det kan kännas väldigt ensamt och mindre socialt (Östlund, 2008, s. 48). Studenter uppger att kommunikationen på distans känns mindre personlig och upplever att feedback samt
återkoppling på frågor som ställs till lärarna tenderar att dröja (Vonderwell, 2003, s. 83–84).
Dessutom upplever en del studenter att de blir ignorerade av sina kamrater vilket inte skulle hända om kontakten skedde genom fysisk närvaro. Därmed vågar studenter inte ta initiativet att knyta kontakt med kurskamrater (ibid., s. 82–83). Trots detta försöker en del hitta olika metoder för att ha en interaktion med andra kamrater (Östlund, 2008, s. 54; Vonderwell, 2003, s. 82).
Hur distansstudier påverkar hälsa
Resultatet av Cao et al. (2020) enkätundersökning visar att 24,9% av studenterna i urvalet upplever ångest till följd av pandemin. Dock uppgav studenter som bor i storstadsområden i Kina tillsammans med sin familj och har en stabil familj inkomst, en mindre grad av ångest jämfört med andra studenter. Många uppgav att de sökte stöd från samhället, sina familjer och olika institutioner när de ställdes inför denna kris (ibid., s. 3–4).
Resultatet av en annan enkätstudie genomförd i Kanada visar att interaktioner med många kurskamrater kopplas till en högre grad av socialt- och emotionellt välbefinnande. Dessa studenter har en högre känsla av tillhörighet samt känner sig allmänt gladare (Sandstrom &
Dunn 2014, s. 4). I studien förklaras interaktionerna med kurskamrater som svaga och starka band. Studien visar att studenter som har svagare band med kurskamrater tenderar att vara gladare samt har en högre känsla av tillhörighet (ibid., s. 8). Studenters höga prestation i skolan är stark sammankopplad till tillhörighet och interaktioner (Osterman, 2000, s. 341).
Studenter som upplever en högre grad av tillhörighet tenderar att ha en mer positiv attityd till studier, lärare och kamrater (ibid., s. 341–343). Vidare tenderar stöd som man får av en lärare påverka studenterna väldigt starkt och positivt (ibid., s. 343–344). Något som Osterman (2000) diskuterar utifrån data som tidigare forskning har samlat in med hjälp av intervjuer och enkäter.
Rollkonflikter
Konflikt kan uppstå mellan en persons arbetsroll och andra roller. Denna konflikt är en viktig aspekt av relationen mellan arbetsliv och övrigt liv (Lingard, 2007, s. 92). Lingard (2007) menar att tidigare forskning har främst fokuserat på konflikten mellan arbete och familj samt menar att det finns endast begränsad antal forskning som studerar konflikten som berör heltidsstudenter. Vidare menar Lingard (2007) att konflikten mellan arbete och familj kan användas som en referens och bidra till en ökad förståelse för konflikten som kan uppstå mellan arbete och studier (ibid., s. 92–92).
Lingard studerar konflikten genom ett frågeformulär i Australien, där 102 studenter
kompletterade formuläret innebärande en svarsfrekvens på 93%. Resultatet visar att studenter som kombinerar arbete och jobb tenderar att känna sig mer utmattade jämfört med vuxna
anställda inom olika professioner (ibid., s. 99). Studien visar att studenterna tenderar att offra sina självstudier för att hinna arbeta. Dessa menar att universiteten är oflexibla och föreslår bl.a. att biblioteken ska hållas öppet under en längre tid. Vidare uppgav studenterna att förmiddags föreläsningar är mer att föredra då dessa upplever sig vara mer fokuserade på förmiddagen. Dessutom får de större möjlighet att kunna delta på andra aktiviteter på eftermiddagen (ibid., s. 102–104).
Ny teknologi har möjliggjort distansarbete som i sin tur lett till att gränsen mellan olika domäner börjat genomtränga (Mellner, Aronsson & Kecklund, 2012, s. 1). Mellner et al.
(2012) lyfter upp problematiken kring svårigheten att urskilja arbete från privatliv för att kunna uppnå en balans genom att dra en gräns mellan dessa två domäner. Med hjälp av en internetbaserad enkätundersökning i Sverige, med 63% svarsfrekvens, studerar Mellner et al.
(2012) strategier som anställda med gränslösa arbetsvillkor använder för att dra en gräns mellan arbete och privatliv (ibid., s. 4). Vidare undersöker studien respondenternas
gränsprefernser som delas in i två modeller: segmenteringsmodellen som separerar arbetsliv från privatliv, och integreringmodellen som syftar på att respondenten försöker integrera domänerna (ibid., s. 5). Resultatet visar att majoriteten av respondenterna föredrar
segmenteringsmodellen och upplever att de har en balans mellan domänerna (ibid., s. 17).
Metod och Data
Denna studie syftar till att undersöka hur påtvingade universitetsstudier på distans under rådande pandemi påverkar förstaårsuniversitetsstudenter. För att kunna uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har jag valt en kvalitativ forskningsmetod. Bryman (2011, s. 340) definierar kvalitativ forskningsmetod som en metod som lägger vikt vid aktörens uppfattning och tolkning av sociala verkligheten. Detta implicerar en ontologisk ansats, att människor ser på världen på olika sätt. Ansatsen går ut på att vi har en konstruktivistisk syn med
utgångspunkt om att sociala aktörer kontinuerligt konstruerar sociala företeelser (ibid., s. 36–
37). Informationen samlas genom intervjupersonernas tolkning av verkligheten med fokus på ordens meningar som inte går att förklara med siffror (ibid., s. 340–341). Detta innebär att studien har en fenomenologisk utgångspunkt, vilket baseras på intervjupersonerna samt hur
dessa upplever och tolkar sin sociala verklighet (Bryman, 2011, s. 32–33; Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 44).
Utöver det som nämns ovan utgår jag från en abduktiv forskningsansats. Ansatsen är en kombination av induktivt och deduktivt perspektiv. Jag har valt en abduktiv ansats för att undvika begränsningarna som förknippas med de övriga perspektiven. Denna ansats har gjort pendlingen mellan teori och empiri möjlig, för att sedan kunna dra logiska slutsatser.
Dessutom lämnar denna ansats rum för möjligheten att upptäcka oväntade resultat (Alvesson
& Sköldberg 2008, s. 55).
Urval
Urvalet som har tillämpats i denna studie är en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Bekvämlighetsurval innebär att forskaren väljer studiedeltagare som finns tillgängliga (Bryman, 2011, s. 194). Snöbollsurval innebär att forskaren genom
intervjupersonerna som den har etablerad kontakt med, skapar nya kontakter med nya
intervjupersoner (ibid., s. 196). Sökandet efter lämpliga intervjupersoner började genom att ta kontakt med gamla kurskamrater som blev mellanhand för kontakt med initiala
intervjupersoner. Dessa intervjupersoner rekommenderade i sin tur fler intervjupersoner, på så vis mynnade bekvämlighetsurvalet ut i snöbollsurval. Jag har varit i kontakt med totalt tio personer. En intervjuförfrågan skickades via mail och Messenger (se bilaga 2) varav fem svarade att de inte hade någon möjlighet att delta och en uteblev med svar. Således består urvalet av totalt fyra intervjupersoner. Jag har valt att söka intervjupersoner från
Stockholmsområdet eftersom Stockholm är ett storstadsområde med flera universitet och högskolor samt tusentalsstudenter. Människor i storstadsområden brukar oftast färdas med hjälp av kollektiv trafik. Risken för smittspridningen har dessutom varit stor i Stockholm och människor rekommenderas undvika onödiga resor för att avlasta belastningen på
kollektivtrafiken (Nyteknik, 2020).
Vidare består urvalet av två män respektive två kvinnor mellan 20–23 års åldern. Tre av fyra intervjupersoner arbetar på deltid vid sidan av studierna. Samtliga intervjupersoner bor tillsammans med sina föräldrar. I syfte att erhålla de mest lämpliga intervjupersoner som kan bidra med den mest relevanta datan, har jag formulerat ett par urvalskriterier. Det första kriteriet är att intervjupersonen ska vara förstaårsuniversitets- eller högskolestudent.
Anledningen till detta ligger bakom faktumet att första års studenter behöver inleda sina universitetsstudier under helt nya omständigheter och i en värld som drivs av osäkerheter.
Därmed blir det intressant att undersöka hur interaktionerna sker samt hur kontaktnätet byggs under påtvingade distansstudier. Det andra kriteriet är att intervjupersonen ska ha studerat på distans sedan början av sina studier för att kunna bidra med större faktaunderlag till
empiriinsamlingen. Kriterierna är uppfyllda då samtliga studiedeltagare är förstaårsstudenter som påbörjade sina universitetsstudier under hösten 2020.
Datainsamlingsprocess
Primärdata har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som gav en möjlighet att kunna lämna öppet för nya insikter som jag inte hade tänkt på från början. Jag har utgått från intervjuguiden (se Bilaga 1) men anpassat frågorna samt ställt följdfrågor som jag ansåg vara relevant till varje specifik intervjuperson (Aspers, 2011, s. 143). Därmed fick
intervjupersonerna utveckla sina egna åsikter och även möjlighet att besvara frågorna utifrån sina egna perspektiv och upplevelser (Bryman, 2011, s. 415). Intervjuguiden utformades med utgångspunkt i teori och tidigare forskning, dessutom så hade jag forskningsfrågorna i
åtanken. Därefter sorterades frågorna i fem teman. Jag började datainsamlingsprocessen genom att först genomföra en pilotintervju för att ha en tydlig metodstrategi (Aspers, 2011, s.
70). Genom att genomföra en pilotintervju med en bekant fick jag testa tidsaspekten samt relevansen av frågorna som jag har formulerat. Eftersom pilotintervjun var endast ett test valde jag att inte spara datan från intervjun. Jag hade dessutom mailat intervjuguiden till min handledare som kom med förslag till ändring och förbättring av frågor och tema. Därefter bearbetades intervjuguiden genom att utesluta irrelevanta frågor samt omformulera frågor som är lika och frågor som har en tendens att ge ett ja-eller-nej svar då syftet är att undersöka intervjupersonernas åsikter, erfarenheter och synpunkter kring distansstudier.
Till följd av den pågående pandemin har intervjuerna genomförts virtuellt med tillämpning av plattformen Zoom. Verktyget bidrog till möjligheten att kunna intervjua deltagarna utan att träffas fysiskt, detta för att följa Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Jag märkte ganska tidigt att en del intervjupersoner kände sig ganska obekväma. Av den anledning valde jag att anpassa språket och upprepa de etiska aspekterna som jag dessutom hade inkluderat i ett följebrev (se bilaga 2), genom att meddela återigen att deltagandet var frivillig och att de kunde avbryta när de så ville. Jag var dessutom
tydlig med att det inte fanns något rätt eller fel svar, utan att deras upplevelser är det centrala i studien. Intervjun inleddes med en kort presentation av mig själv samt ämnet som studeras för att sedan ställa introducerande frågor till studenterna i syfte att få intervjupersonerna att bli mer bekväma. Intervjuerna pågick i ca 40–70 minuter, vid genomförandet av intervjuerna upptäckte jag att en del intervjupersoner var mindre pratglada jämfört med andra. Därmed fick jag ställa fler följdfrågor och be dessa intervjupersoner att förtydliga sina svar genom att ställa följdfrågor i följande stil “hur menar du?”, “kan du ge ett exempel?” etc. Samtliga intervjuer spelades in efter godkännande av studenterna, i syfte att förenkla transkriberingen och analysen av informationen. Transkriberingen utfördes kort efter genomförandet av intervjuerna vilket genomfördes genom att skriva ner svaren som intervjupersonerna gav ordagrant i ett dokument för att sedan radera inspelningen. Jag var noggrann med att anonymisera personuppgifter som namn och ersatte dessa med bokstäverna A, B, C och D istället (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 323). För att säkerställa kvaliteten av transkriberingen lyssnade jag om upprepade gånger på samma sekvens vid de tillfallen där jag kände att jag inte fick en direkt uppfattning om vad som sades. Transkriberingarna lästes sedan igenom noggrant flera gånger innan datan blev föremål för kodning. Efter transkriberingen av intervjuerna raderade jag inspelningarna.
Kodning och analys
Intervjuerna utmynnade i ett stort utbud av data som var väldigt ostrukturerat, således blev transkriberingarna föremål för kodning. Med tanke på att datan analyseras för att i sin tur leda till ett resultat, blir det lämpligt att sortera materialet efter teman relaterade till teorier och tidigareforskning (Bryman, 2011, s. 524). Efter transkriberingen av intervjuerna började jag bearbeta en intervju i taget. Jag markerade teman genom att stryka över dessa med olika färger relaterade till varje specifikt tema som är relevant till studien och kommentera i marginalen (Aspers 2011, s. 185–188). Sedan början av insamlingsprocessen så hade jag funderat på en del teman, dessutom så var icke-förutbestämda teman som jag eventuellt skulle kunna identifiera i samband med analysen av materialet något som jag hade i åtanken. Utifrån de förutbestämda teman sökte jag efter initiala koder som ord och fraser som jag sedan
sorterade under lämpliga teman i ett annat dokument. Därefter klistrade jag in utdrag från intervjuerna för att få en överblick över koder som återkom, för att se ifall dessa var motsägelsefulle eller enhetliga. Jag valde de mest relevanta koderna som representerar studenternas gemensamma upplevelse, för att sedan diskutera dessa utifrån teori och tidigare
forskning. Datan presenteras dessutom i löpande text såsom utvalda citat, detta för att underlätta presentationen, analysen samt diskussionen av resultatet. Analysen av resultatet började redan under intervjuerna där jag analyserade och tolkade svaren för att sedan ställa och anpassa mina följdfrågor utefter svaren.
Etisk reflektion
När forskning genomförs så bör man enligt Vetenskapsrådet (2017) ta hänsyn till ett antal etiska principer eftersom det är viktigt att intervjupersonerna som deltar i studien inte utsätts för skada och kränkning. Principerna kan delas in i fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Bryman, 2011, s. 131;
Vetenskapsrådet, 2002, s. 6). Dessa principer är viktiga att följa för att genomföra studien på ett ansvarsfullt sätt samt säkerställa studiens kvalitet och resultat. Informationskravet har jag tagit i beaktande genom att informera intervjupersonerna om studiens syfte, detta genom att skicka ett informationsmail (bilaga 2) i ett tidigt skede (Vetenskapsrådet 2017, s. 29). Vidare har intervjupersonerna blivit informerade om att deras deltagande i studien är frivillig och kan avbrytas när de så vill, vilket intervjupersonerna har godkänt både skriftligt genom att besvara informations mailet med sitt samtycke men även muntligt innan intervjuerna drog igång.
Således har jag tagit hänsyn till samtyckeskravet (ibid.). Jag har dessutom informerat intervjupersonerna om att uppsatsen kommer att publiceras på DIVA-portalen och kan därmed vara offentligt tillgänglig, med hänvisning till institutionens krav. Jag har värnat om studiedeltagarnas anonymitet samt behandlat personliga uppgifter på ett konfidentiellt sätt innebärande att information och data har förvarats utom åtkomst av obehöriga.
Intervjupersonernas namn och universitet anonymiseras för att inte röja personernas identitet (ibid., s. 42). Slutligen används datan som jag har samlat in enbart för studiens ändamål, vilket intervjupersonerna har blivit informerade om. På så vis har jag tagit hänsyn till nyttjandekravet (Bryman, 2011, s. 132; Vetenskapsrådet, 2002, s. 14).
Kvalitetskriterier
Mot bakgrund av att studien har en kvalitativ ansats, bedöms den utifrån kriteriet
tillförlitlighet som i sin tur består av fyra delkriterier: Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt konfirmering. Till att börja med så har jag säkerställt trovärdigheten genom att följa reglerna som finns. Vidare har källhänvisningar skett löpande genom hela texten i dessa fall
där en annan författares material använts i texten. Dessutom har jag använt täta beskrivningar av datan som har samlats in och presenteras i empirin vilket har kompletterats med citat från intervjuerna. I syfte att säkerställa att jag har uppfattat verkligheten på ett korrekt sätt så har jag rapporterat det slutliga resultatet till intervjupersonerna, för att ge de en chans att invända mot feltolkningar (Bryman, 2011, s. 354–355). Kriteriet överförbarhet handlar om huruvida studiens resultat kan tillämpas och användas i en annan kontext vid en annan tidpunkt. Istället för att göra anspråk på generaliseringar som är fallet för kvantitativ forskningsansats
presenterar jag en tät beskrivning av detaljerna som ingår i den kultur som jag studerar. Detta i syfte att förse läsaren med tillräckligt faktaunderlag för att bedöma hur pass överförbart resultatet är till en annan miljö (ibid., s. 355). Vad gäller pålitligheten så har den beaktats genom att säkerställa att samtliga delar i arbetet är fullständiga och innehåller en detaljerad redogörelse genom att bl.a. ge en redogörelse för hur jag har gått tillväga med kodningen av datan. Dessutom så har studien granskats av handledare för att säkerställa kvaliteten av studien. Sista kriteriet, konfirmering har jag försökt se till att jag har agerat i god tro,
innebärande att jag inte medvetet har låtit mina värderingar eller erfarenheter påverka studien (ibid., s. 355–356).
Forskarrollen
I och med att jag i detta arbete samlar in data för att sedan komma fram till ett resultat, beaktar jag en roll som en forskare. Forskaren i detta arbete är en heltidsstudent som har varit tvungen att ställa om till distansstudier på grund av utbrottet av Covid-19-pandemin. Därmed finns det en närhet till fältet som studeras men även en viss förförståelse. Enligt Aspers (2011, s. 38) tolkas datan som samlas in genom forskarens tidigare kunskaper samt förförståelse.
Förförståelse kan influera forskarens bild vilket kan ha effekter på hur forskaren tolkar svaren (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 66–67). Detta har jag tagit i beaktande i mina tolkningar genom att ställa mig kritisk till dessa för att inte råka påverka analysen. Vidare läser jag min sista termin innebärande att jag har väldigt god erfarenhet av universitetsstudier och kontakter sen tidigare kurser. Interaktionen med andra studenter och lärare har därmed inte påverkats särskilt mycket för min del. Dessutom har jag rapporterat resultatet till intervjupersonerna för att säkerställa att jag har tolkat och uppfattat informationen på ett korrekt sätt, detta för att undvika bias i studien.
Med hjälp av bekanta har jag fått tillgång till intervjupersoner som sedan i sin tur
rekommenderat andra intervjupersoner, vilket kan påverka studien. Dock fanns det ingen relation mellan forskaren och intervjupersonerna.
Metodkritik
Kvalitativa studier omfattas av en del begränsningar som kan påverka resultatet. Urvalet består av fyra intervjupersoner innebärande att resultatet inte är generaliserbart vilket är en begränsning (Bryman, 2011, s. 368–369). Intervjuerna skett på distans via Zoom, vilket gör det svårare att fånga icke-verbala signaler. En av intervjupersonerna uppgav av att hen inte kunde visa sig i bild under intervjun. Detta trots att jag inför intervjuerna informerade samtliga intervjupersoner om att jag ämnade att genomföra intervjuerna via videosamtal.
Även om studien inte avser att analysera deltagarnas kroppsspråk, ansiktsuttryck eller
omgivning och miljö, försvårar virtuellmöte samtalet med intervjupersonerna. Detta eftersom man går miste om möjligheten att kunna läsa av olika signaler om de ex. förstod frågorna, om de var ironiska eller seriösa. Det var svårt att veta om personen hade svarat färdig på frågan eller om den funderade över frågan för att sedan utveckla sitt svar. Därmed finns det en risk att jag har gått miste om intressanta data om det nu är så att jag omedvetet avbröt
intervjupersonen. Slutligen bad två av intervjupersonerna att få tillgång till intervjufrågorna på förhand vilket jag sedan upplevde ha en negativ effekt på intervjuerna då det var mindre utrymme för spontana svar. Därför försökte jag ställa fler följdfrågor för att få mer utförliga svar.
Analys och resultat
Nedan presenteras relevanta delar ur empirin som har samlats in under genomförandet av intervjuerna. Datan ställs i relation till teori och delas upp i tre huvudteman: första temat behandlar distansstudentrollen, vilka roller studenterna antar samt hur de agerar utifrån förväntningarna som ställs på de. Temat delas in i två kategorier: Intryckstyrning och gränsdragning på distans samt universitetsstudier på distans. Efterföljande tema behandlar kommunikation och interaktion på distans. Sista temat, rollkonflikt, handlar om balansen mellan de olika rollerna samt vilka komplikationer som kan uppstå till följd av konflikter
mellan rollerna.
Studentens roll
Efter utbrottet av Corona pandemin har universitet och högskolor ställt om till distansstudier.
För samtliga studenter är universitetsstudier en ny resa som de påbörjat under hösten 2020.
Denna nya resa innebär nya utmaningar däribland anpassningen till distansstudier. Den största utmaningen med distansstudier är gränsdragningen mellan studier och privatliv, vilket upplevs vara problematisk. Dessutom upplevs interaktion med andra människor mer utmanande vid distansstudier. Både Mead (1976) och Goffman (2014) påstår att människan antar olika roller.
Studenterna är medvetna om att de antar olika roller och menar att deras roll som student skiljer sig från andra roller. I studentrollen är studenterna mer seriösa, ambitiösa,
handlingskraftiga, fokuserade och dessutom tidspessimister. Detta skiljer sig från rollerna studenterna antar när de befinner sig med familj och vänner. Som student tar man eget ansvar för planeringen av studierna samt att finna motivationen till att studera. Andra
ansvarsområden som ex. räkningar och andra hushållssysslor kan man däremot lämna över ansvaret för till andra familjemedlemmar. Genom att ta eget ansvar och planera studierna finns det möjlighet för studenterna att dra en gräns mellan studier och privatliv. I övriga roller är studenterna mer pratsamma, skämtsamma, aktiva samt känner sig mer avslappnade med familj och vänner. Detta är i linje med Goffmans (2014, s.23) beskrivning av roller, beroende på olika situationer anpassar studenterna sinar roller och antar olika roller.
I studierna försöker man visa en bättre bild av sig för att inte sticka ut [...] det förekommer att de favoriserar eller ogillar elever, så jag försöker göra mitt bästa att inte göra något som ger läraren fel bild av mig. -Student B.
Intrycksstyrning och gränsdragning på distans.
Citatet ovan kan även tolkas utifrån Meads (1976) rolltagande. Till en början sker rolltagandet i relation till människor som står en nära men som sedan blir generaliserad, den
generaliserade andre. Utifrån förväntningarna som ställs på studenterna försöker de anpassa sina roller. Att anpassa sitt beteende för att visa en viss bild kan kopplas till Goffmans (2014, s. 25) intrycksstyrning. Studenterna anpassar sig för att lämna ett specifikt intryck om sig själva, inte bara hos läraren utan även hos andra studenter. Detta liknar även det Goffman (2014, s. 97–102) kallar för frontstage och backstage. I den främre regionen försöker aktören upprätthålla en roll vid interaktion med andra människor. I den bakre regionen blir man inte
observerad och är därför mer sig själv. Studenternas beteende ändras när de befinner sig i studiemiljön jämfört med familjen. Studiemiljön liknar främre regionen, beteendet ändras i syfte att framträda på ett sätt som förväntas av de samt styra intrycken. När studenterna umgås med familj och vänner befinner de sig i bakre regionen, detta eftersom att de tar av sig
maskerna och är mer som sig själva. Studenterna berättar att de känner sig mer bekväma i sina roller med familj och vänner, där inga förväntningar ställs på de. Därav känner de sig mer avslappnade. Trots att man antar olika roller upplever studenterna att studentrollenen är den som dominerar, detta eftersom studenterna tänker konstant på studierna även när de befinner sig i andra miljöer och roller (Goffman, 2014, s. 23).
Även fast man gör annat, så är den här student rollen som utmärker sig bäst på en student. - Student C.
Genom att välja specifika platser att sätta sig på och bestämma vilken bild de vill visa styr studenterna intrycken. En mask som man kan ha på sig på distans. Studenterna väljer att sätta sig mot en vägg för att visa så lite av sin bakgrund som möjligt, eller väljer en plats som ser mer presentabel ut. Dessa lägger inte allt för mycket tid på utseendet inför en virtuell undervisning, men de försöker ändå se presentabla ut. Att välja presentabla platser och se presentabel ut är ett sätt för studenterna att visa att de är intresserade av studierna och att de tar studierna på allvar.
Jag visar ändå inte mycket det är bara ansiktet som syns och jag tänker att det kan vara vad som helst, en t-shirt skulle räcka för att se lite mer professionell ut. -Student C.
B förklarar som följande:
Ett sätt att visa läraren att man är intresserad, att man lyssnar på de och att man inte är den här personen som inte orkar med något, inte bryr sig och bara vaknar direkt från sängen och sätter sig framför kameran. -Student B.
Eftersom bakgrunden kan lämna intryck som omgivningen kan ta del av, styr studenterna intrycken genom att välja specifika platser att sätta sig på. Studenterna uppger dock att de befinner sig oftast i samma miljö när studierna sker på distans. Därmed utspelar sig samtliga roller på samma scen. Att befinna sig konstant i samma miljö leder till att gränsen mellan skola och hem suddas ut. En av intervjupersonerna uppger som följande:
Man har aldrig kommit så nära ens privata liv som nu på distans, egentligen borde det vara motsatsen tycker jag du lär inte känna personen men samtidigt är du i ditt hem som resterande i
klassen ser, så då har jag ändå kontorsdelen av mitt rum där jag brukar sitta och se till att det inte är stökigt i bakgrunden eller så, för att man vill inte bli distraherad, eller själv tänka på det eller andra ska kolla på det och bli distraherade. -Student B.
Detta kan kopplas till Goffmans (2014, s. 97–102) koncept, frontstage och backstage.
Eftersom man befinner sig i samma miljö blir det enklare för studenterna att blanda ihop regionerna och därmed falla ur sina roller. Att förväxla mellan roller och anta flera roller samtidigt upplevs vara vanligare när man befinner sig i samma miljö vid distansstudier.
Intervjupersonerna framträder och befinner sig oftast i bakre regionen. Det uppstår en svårighet att dra en gräns mellan studier och privatliv. Följaktligen är studentrollen den som dominerar och som får studenterna att känna sig mindre motiverade då dessa upplever miljön likt ett fängelse.
Jag känner mig väldigt instängd, det är samma rum som jag pluggar i, det är inga nya salar som det brukar vara när man är i skolan… -Student B.
D förklarar som följande:
Man är mindre motiverad till studierna känner jag, man är hemma hela tiden man gör ingenting annat. Det finns ingenting som bryter den här tråkiga rutinen. Det är samma rum, man har ingen interaktion med kamraterna, du träffar ingen påväg till eller från skolan. Det känns väldigt tråkigt och man känner sig ensam. -Student D.
Universitetsstudier på distans
Distansstudier har både sina fördelar och nackdelar. Den främsta fördelen är tidseffektiviteten, genom att ex. spara tid på transporten. Dessutom bidrar distansstudier till en ökad flexibilitet, då man kan planera sina egna studier samt plugga i egen takt. Detta eftersom studenterna har tillgång till föreläsningar samt andra resurser oberoende av tid och rum.
Jag är mer flexibel och kan ta ett extrapass på jobbet, och eftersom att den är förinspelad så känner jag att det är jättebra att man kan spola fram och tillbaka, skulle det vara något som man inte förstår så kan man alltid gå tillbaka och lyssna om på föreläsningen. -Student D.
Att ha tillgång till föreläsningarna i princip när som helst kan dessutom medföra negativa effekter. Studenterna berättar att man får en falsk säkerhet som man borde bli av med sedan när undervisningen börjar på plats igen. Det finns även en tendens hos studenterna att skjuta upp studierna. Fortsättningsvis upplevs nackdelarna med distansstudier vara fler jämfört med
fördelarna. Planeringen och strukturen av studierna på distans upplevs vara väldigt dåligt, något som B beskriver som “fult”. Anledningen till detta är att många tentor tenderar att sättas direkt efter en högtid och man får ingen paus efter tentan, nästa kurs börjar direkt dagen efter.
Studenterna upplever att de knappt hinner återhämta sig för att kunna förbereda sig inför nästa kurs. Dessutom upplever de att en del instruktioner kan vara både otydliga och väldigt
krävande, vilket leder till en ökad stress.
... lärarna har också sin del i att göra det svårare för oss, jag tror att de har en känsla av att distans
“Ja men eleverna har mycket mer tid” för att de brukar pressa in mycket, mycket mer än vad jag tror att de hade de gjort om vi var i skolan... -Student B.
Detta kan tolkas utifrån Meads (1976, s. 133–134) begrepp me och I. Me är bilden vi har om oss utifrån den generaliserade andres åsikter för att förstå vad som förväntas av oss. I reagerar på me som en respons på samhällets attityder (ibid.). Studenterna agerar utifrån universitetens och lärarnas förväntningar och har en uppfattning av att lärarna förväntar sig att de har mycket mer tid att spendera på studier på distans. Detta reagerar I på med frustration. Dock är det me som styr I i detta fall då studenterna anpassar sina roller till lärarnas förväntningar.
Distanserad kommunikation och interaktion
Samtliga intervjupersoner upplever bristen av interaktion vara den största nackdelen med distansstudier. Eftersom undervisningen sker i en virtuell värld upplever de att
kommunikationen med kurskamrater blir svårare. Vilket beror på att konversationen inte sker lika spontan som kommunikationen på plats. Att studera med hundratals studenter varav majoriteten inte har kameran på försvårar interaktionen. Kurskamraterna upplevs vara anonyma, därmed blir studenterna osäkra på hur man ska starta en konversation med en person som de inte ser. Är personen verkligen där eller sysslar den med annat? Att starta en diskussion upplevs vara väldigt svårt när man inte vet vem man kommunicerar med. Vilket påverkar interaktionen men även välmåendet då man känner sig ensam.
...om du sitter med 100 personer som inte har kameran på hur ska du veta vem du ska prata med eller hur skulle du kunna liksom öppna en diskussion. - Student B
Detta kan tolkas utifrån Mead (1076, s. 185) som menar att kommunikationsbrist kan försvåra social interaktion. Studenterna berättar att brist på interaktion med kurskamrater kan leda till
andra komplikationer som en ökad stressnivå, sämre prestation till följd av avsaknaden av informationsutbytet men att det även framkallar ”depression”.
En stor nackdel är att man upplever en kurs som väldigt svår och man vet inte riktigt om det är kursen som är svår eller ifall det är själva upplägget som är fel eftersom att man inte har någon interaktion med andra, man träffar inte kurskamraterna eller lärarna, därför tror man att man är ensam om det vilket ökar stressnivån. -Student A.
B förklarar som följande:
… och inte kunna liksom gå ut och träffa andra människor, se hur andra pluggar och blir lite mer motiverad. Jag tycker att det framkalla depression hos personen. –Student B.
Studenterna blir osäkra ifall svårigheten med kursen beror på upplägget eller på en känsla av oro som uppstår hos de. Detta grundar sig i att man inte kan diskutera upplägget med andra kamrater och på så sätt höra deras åsikter för att få en bild över hur den generella nivån ser ut.
Intervjupersonerna upplever att det blir oklart för de ifall de pluggar för lite eller för mycket jämfört med andra studenter. På grund av avsaknad av kommunikation och interaktion finner intervjupersonerna en svårighet att utbyta information med andra studenter.
Man presterar inte lika bra som om man är på plats och delar med sig. Ibland kan det också vara bra att bolla idéer och träffa vänner osv. -Student C.
Interaktionen har dock inte varit helt omöjligt för majoriteten av intervjupersonerna.
Majoriteten har haft introduktionsveckor i början av läsåret vilket skedde på plats. Detta har möjliggjort en interaktion med ett antal kurskamrater. intervjupersonerna förklarar att studentföreningarna hade anordnat ”introdagar” med bl.a. aktiviteter som underlättade interaktionen med andra personer. Dessutom har en del undervisning skett på plats, särskilt i början av läsåret, vilket i sin tur underlättat interaktionen med både studenter och en del lärare. Detta genom att dela upp studenterna i mindre grupper samt följa allmänna råd för att minska risken för spridningen. På så vis har majoriteten av intervjupersonerna fått en
möjlighet att knyta nya kontakter, vilket de lyckades med endast i början av läsåret.
Vi hade ju ett par seminarium som skedde på plats, det var då vi började lära känna varandra. Men om vi inte skulle ha de där tillfällen så skulle jag inte kunna lära känna henne eller några andra kurskamrater. -Student A.
B bekräftar:
För att man har varit på plats och pratat eller andra person har råkat vara runt om och så har de börjat prata, kanske man kommer överens eller det finns kemi mellan personerna [...]
studentföreningen hade anordnat intro dagar där man fick vara i små grupper, prata med andra och lära känna dem man skulle börja med. -Student B.
Detta får stöd av Daft och lengel (1986) som menar att kommunikationen genom fysisk närvaro är mest rikhaltig då man kan förmedla olika signaler och information samtidigt.
Signalerna kan vara både visuella och audiella som kroppsspråk och röstläge, vilket hjälper mottagaren att tolka det som sändaren ger uttryck för (ibid., s. 8). Dessutom ger en rikhaltig kanal snabb respons samt skapar en förståelse hos mottagaren gällande budskapet som sändaren försöker förmedla (ibid.). Att träffa kurskamrater underlättar för studenter att fånga upp olika signaler, ifall man ex. kommer överens eller ifall det finns en ”kemi” mellan personerna. Vilket är svårare att fånga upp i en virtuell värld. Vidare förklarar studenterna att distansstudier kan förstöra kontakter då man inte träffar varandra. Under universitetsstudier läser man oftast nya kurser med nya personer som man aldrig träffat innan. Det blir dels svårt för studenterna att ha en interaktion med människor som de aldrig kommunicerat med (Mead, 1976, s. 185) och som dessutom upplevs vara anonyma, och dels för att de känner sig osäkra ifall de kommer få träffa sina kurskamrater igen.
Vidare upplever samtliga studenter att de inte får det stöd de behöver från sina lärare, vilket beror på avsaknaden av interaktion. Enligt Mead (1976, s. 113) skapar människan sig en uppfattning av andra människors handlingar och gester. Av den anledningen är icke-verbala gester viktiga i interaktionen med andra människor som lärare och kurskamrater. Dock går man miste om gester vid distansstudier, därmed blir tolkningen av olika situationer mycket svårare och skapar störningar i interaktionen. När man väl befinner sig på plats, kan läraren se på studenterna ifall de hänger med eller inte. Detta blir väldigt svår i en virtuell och anonym värld. Kommunikationen sker dessutom i realtid när man närvarar fysiskt. Däremot kräver kommunikationen på distans mer tid och ansträngning.
Att alltid slänga iväg ett mail är lite mer krävande, du tänker på hur du ska formulera dig när du skriver ett mejl än vad du gör när du frågar på plats, att läraren kanske förklara med enklare ord och kan se om du inte fattar. -Student B.
Detta är inte så överraskande med tanke på att Daft och Lengel (1988, s. 3) klassar
kommunikationen genom fysisk närvaro som den mest rikhaltiga kanalen. Detta eftersom kommunikationen sker i realtid samtidigt som den innefattar information och icke-verbala signaler. Studenterna uppger att kontakten med läraren sker ganska sällan. Majoriteten uppger att responsen via mail tenderar att dröja. Något som får stöd av media richness teorin som hävdar att skriftliga kanaler brister i sin förmåga till snabb återkoppling (ibid.; Klitmøller &
Lauring, 2013, s. 2). Av den anledningen väljer studenterna att ställa sina frågor under
föreläsningarna för att få en snabbare respons och kunna inkludera svaren i sina anteckningar.
Detta får stöd av Klitmøller och Lauring (2013, s. 2) som menar att kommunikationen via en virtuell kanal klassa som en rikhaltig kanal då kommunikationen sker i realtid och tillåter snabb återkoppling.
Det brukar dröja ganska länge tills man får ett svar, därför passar jag på att ställa mina frågor under föreläsningar istället för att vänta med dessa och maila de till läraren efter föreläsningen. Det är ju en av anledningarna till varför jag inte mailar läraren så jätte ofta. Om det är en akut fråga så vill man få ett svar så fort som möjlig och om svaret dröjer då blir man väldigt stressad. Man brukar nästan få ett omedelbart svar när man ställer frågor under föreläsningen speciellt om man gör detta genom tal istället för att skicka en fråga i chatten. -Student A.
Ytterligare en anledning till varför studenterna inte ställer många frågor på distans beror på att man har tillgång till majoriteten av föreläsningarna online. På så vis kan man gå tillbaka och lyssna om på föreläsningarna ifall att man upplever att missat något, vilket intervjupersonerna upplever vara positivt med distansstudier.
Rollkonflikt
Under intervjuerna framkom det att studentrollenen är den som dominerar. Greenhaus och Beutells (1985, s. 80) rollkonfliktteori konstaterar att stressbaserad konflikt uppstår när individen anstränger sig för mycket i ena rollen vilket påverkar prestationen i andra rollen.
Detta leder till en obalans mellan rollerna som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. Teorin förklarar konflikten mellan arbete och familj men som i denna uppsats tillämpas på studier.
Distansutbildningskontexten är en bidragande faktor till ökad stress. Att samtliga roller spelas på samma scen utan att byta miljö eller svårigheten att dra gränser mellan dessa upplevs vara väldigt stressande. Att befinna sig i samma miljö känns väldigt dystert. Intervjupersonerna har
tröttnat på att befinna sig i samma rum och miljö hela tiden, de känner sig utmattade även fast man inte anstränger sig fysiskt.
Majoriteten av studenterna jobbar vid sidan av studierna. Studier går före fritid och jobb för dessa vilket leder till att de tvingas offra sin fritid och arbete för studierna. Med denna bortprioritering, rycker bl.a. även välmående och andra sysselsättningar bort.
då glömmer du helt bort att du också har dina behov av att träffa andra. –Student C.
Därmed upplevs psykisk ohälsa vara ett större problem för studenterna än själva pandemin. B förklarar att de fysiska effekterna av viruset tenderar att vara i ett par veckor, men att det psykiska håller sig väldigt länge. B uppger att han känner en konstant oro och förklarar att denna stressiga situation leder till att man inte känner sig lugn eller avslappnad. Detta påverkar sömnen som i sin tur påverkar välmåendet.
Att ha en bil på första växeln men försöka köra som om man är på sexan, det går ju inte, det är stopp.
När du är stressad ska du slappna av, men du fortsätter bara gasa när din kropp inte orkar, men du måste ändå kämpa. -Student B.
Tidsbrist är ytterligare en faktor som leder till obalans mellan rollerna. Detta kallar Greenhaus och Beutells (1985) för tidsbaserad konflikt, vilket innebär att tiden är oftast svår att hantera på ett effektivt sätt och att den kan vara otillräcklig för flera roller. Att spendera mer tid på ena sfären resulterar i att mindre tid spenderas i andra sfärer (ibid., s. 77–78). En stor del av studenternas vardag ägnas åt studier. Studentrollen är den som prioriteras. Därmed ägnar studenterna mindre tid åt andra aktiviteter såsom att umgås med familj, vänner, jobba eller träna. Anledningen till varför intervjupersonerna ägnar mindre tid åt andra aktiviteter beror på tidsbegränsningen. Intervjupersonerna oroar sig för att spendera mer tid på andra aktiviteter än vad de bör eller har räknat med och väljer därför att avstå från dessa.:
Men att planera någon kompisträff kan jag inte för att jag är rädd att det drar ut på tiden att jag är där längre än vad jag borde vara. –Student B.
Utbildningsstrukturen av universiteten kan vara en bidragande faktor till tidsbaserade
konflikter. Intervjupersonerna berömmer universiteten för sin hantering av omställningen till distansstudier. Dessutom förklarar de att det är en del lärare som gör allt i sin makt för att ge studenterna en så positiv upplevelse som möjligt. Det finns dock en del lärare som inte
