Uppsatsen syftar till att besvara huruvida Miljövardags familjernas konsumtionsmönster har förändrats sedan de deltog i projektet. Det höga bortfallet har gjort att resultaten har varit svåra att generalisera för hela målgruppen då endast 29 av 97 familjer besvarade enkäten.
Attityder och normer
Olika teorier förklarar varför vi beter oss på ett visst sätt som konsumenter och som medborgare. Den traditionella neoklassiska ekonomiska synen hanterar bara vilka ekonomiska faktorer som påverkar vårt beteende som konsumenter. Utgångspunkten i uppsatsen är att denna teori inte är tillräcklig för att förklara varför vi beter oss som vi gör. Våra beslut påverkas av många fler faktorer än ekonomi, även om detta är en faktor man måste beakta när man studerar beteende. Attityden till miljön och ett miljövänligt beteende är avgörande för att en person ska agera miljövänligt men en positiv attityd till miljön innebär inte alltid ett miljövänligt agerande. Majoriteten av de tillfrågade familjerna visar en positiv miljöattityd och många har miljöengagemang. De flesta anser sig agera miljövänligt men alla anser inte att konsumtion är ett område som de har möjlighet eller vilja att påverka.
Deltagare i Miljövardag bildade en social grupp där miljövänliga handlingar var önskvärt att sträva efter. De miljövänliga handlingarna som de olika familjerna gjorde visades även upp som positiva exempel för allmänheten. Den sociala norm som skapades i denna situation var därför synlig för de deltagande familjerna och
Attitydfunktioner och attitydstrukturer är viktiga att studera, information syftad till att förändra attityder fungerar bättre om man försöker anpassa informationen till den
attitydfunktion som finns hos en person. Deltagarna i MVD valde själva hur mycket de ville engagera sig och vilken information de ville ta del av, meningen med projektet var inte att familjerna skulle tävla om vem som kunde göra störst förändringar. Just att de olika
åtgärderna anpassats av familjerna själva har gjort att det har varit lätt för familjerna att lyckas med sina uppdrag. Meningen med informationsinsatserna var att det skulle vara lätt för de olika familjerna att ta till sig och omsätta i praktisk handling. Det är rimligt att anta att familjerna, och de individer som familjerna består av, har olika attitydstrukturer och funktioner. Vissa individer påverkas av en typ av information på ett sätt, beroende på hur mycket tidigare erfarenhet och kunskap man har om ämnet. Det är också olika hur mycket av
informationen en individ är villig att ta till sig och eftersom förändrad konsumtion bara var en del av alla de åtgärder som genomfördes inom projektet kan man dra slutsatsen att inte alla deltagare tagit till sig eller intresserat sig för den miljöpåverkan vår konsumtion ger.
Motivation och barriärer
Att konsumera miljövänligt eller hållbart är svårt, det finns stora skillnader i hur man definierar hållbar och grön konsumtion och vad som är bättre eller sämre att konsumera. Många olika märkningar finns ute på marknaden som, förvirrar konsumenten och avvägningar som om det är bättre för miljön att köpa närproducerade varor eller ekologiska varor försvårar ytterligare beslut. Möjligheter och barriärer påverkar beteenden, när det gäller att konsumera miljövänligt kan pris, tillgänglighet och brist på kunskap om, eller förtroende för olika produkter och märkningar vara barriärer. Miljövardag försökte sänka vissa barriärer för deltagare genom att tillföra ny kunskap, och motivera familjerna till miljövänliga handlingar. Andra barriärer som infrastruktur, tillgänglighet tid med mera är inget som ett projekt som miljövardag har möjlighet att påverka, däremot kan man genom denna typ av projekt försöka påverka människor att övervinna dessa reella barriärer. Av de familjer som besvarat enkäten svarar många att de har fortsatt miljöengagemang och motivation att fortsätta leva
miljövänligt.
Miljövardags familjernas konsumtionsmönster har påverkats, i olika utsträckning av
Miljövardag projektet. Och även attitydförändringar hos familjerna har skett, för många inser efter projektet hur de kan agera för att minska sin miljöpåverkan. Det går inte att dra slutsatser om hela målgruppens konsumtion utifrån undersökningens resultat, de familjer som besvarade undersökningen svarar att konsumtionen förändrats. Många familjer svarar att de köper mer miljövänligare produkter idag än under själva projektet, delvis beroende på ökad kunskap och tillgänglighet. De få personer som inte konsumerar lika mycket eller mer miljömedvetet idag gör detta främst av ekonomiska anledningar, att ständigt köpa ekologiska, miljömärkta eller rättvisemärkta alternativ blir i längden för dyrt. Familjernas konsumtionsmönster har tagit en miljövänligare inriktning och svaren visar på att familjerna fortsatt lever med ett högt
7.
Referenser
Attityd 2008, 100 familjer mot en miljövänligare vardag
Barber J, 2006, The world summit on sustainable development, Springer Netherlands European Environmental Agency, Household consumption and the environment Ejlertsson G 2005, Enkäten i praktiken, Studentlitteratur
Halvorsen K, 1992, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur Oslo Jackson T, 2006, Readings in sustainable consumption, London
S Jagers, J Martinsson, A Nilsson, 2009, Kan vi påverka folks miljöattityder genom
information? : en analys av radiosatsningen ”Klimatfeber” , Stockholm
Laskova A. 2007 Percieved consumer effectiveness and environmental concern, Proceedings
of the 13thAsia pacific management conference, Melbourne Australia 2007. S. 206-209
Karlstad kommun, 2009, Miljövardag 2005-2008: om hur 111 familjer i Karlstad lärde sig
leva lite mer miljövänligt i vardagen, Karlstad
Naturvårdsverket, 2005, Sustainable consumption – research and policys
Naturvårdsverket, 2003, Att handla rätt från början- en kunskaps översikt om hur
konsumtions och produktionsmönster kan bli mer miljövänliga
United Nations Development Programme, 2006, Consumption from a human development
perspective, London
Tanner C. 1999, Constraints on environmental behavior, Journal of environmental
psychology 19, s. 145-157
Zaller J. 1992, Nature and origins of Mass opinion, Cambridge University press
World Business Council for Sustainable Development, 2008, Sustainable consumption, facts
Bilaga 1
Vissa av frågorna är flervalsfrågor och andra är frågor där Du får skriva lite längre svar.
Ditt namn är viktigt för mig att veta om jag kommer göra intervjuer lite senare, för att veta vem som är intresserad av att bli intervjuad. Bifoga enkäten i ett email och skicka tillbaka till mig när Du fyllt i den färdigt.
Namn:
1. a Beskriv ditt miljöengagemang idag jämfört med när du och din familj deltog i MiljöVarDag? Markera ett alternativ.
Mindre engagemang Lika engagemang Ökat engagemang 1. b Utveckla/förklara. ... ... ... ...
2. a Hur miljövänligt lever du och din familj idag jämfört med tiden i MiljöVarDag? Markera ett alternativ. Mindre miljövänligt Lika miljövänligt Mer miljövänligt 2. b Förklara/utveckla ...
...
... 3.a Hur ofta köper du Krav-märkta livsmedel? Markera ett alternativ.
Alltid Ofta Sällan Aldrig
3.b Hur ofta köper du lokal- eller närproducerade livsmedel? Markera ett alternativ.
Alltid Ofta Sällan Aldrig
3.c Hur ofta köper du fairtrade eller rättvisemärkta livsmedel eller andra produkter? Markera ett alternativ
3.d Hur ofta köper du miljömärkta produkter (till exempel produkter märkta med Bra Miljöval eller Svanen, ej mat.) Markera ett alternativ
Alltid Ofta Sällan Aldrig
4. Vad är viktigast när du handlar produkter eller livsmedel? Rangordna från ett till fem där ett är viktigast och fem är minst viktigt.
Att varan är ekologisk (tillexempel KRAV-märkt) eller Miljömärkt (tillexempel märkt med Bra Miljöval)
Att varan är närproducerad eller lokalproducerad Priset på varan
Att varan är rättvise- eller fairtrademärkt Att varan finns tillgänglig, att utbudet är bra
5.a Köper du eller din familj mer eller mindre produkter eller livsmedel med miljöprofil eller etisk märkning idag än du/ni gjorde under MiljöVarDag?
5.b Varför?
... ...………..
6. a Har MVD påverkat din eller din familjs konsumtion av varor med milöprofil? Markera ett alternativ.
Ja Nej Vet ej
6.b HUR har din eller din familjs konsumtion påverkats av MiljöVarDag?
... ... ...
Övriga Kommentarer:
Skulle du vilja bli intervjuad för att komplettera informationen från enkäten senare under våren?
Ja Nej
Bilaga 2
Intervju 1
4. Vad har varit lätt respektive svårt att genomföra när det gäller förändrad