Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper
Linnea Brunzell
Grönare konsumtion
Hur konsumerar deltagare i MiljöVarDag projektet idag?
Greener consumption
Consumption patterns of participants in the Miljövardag project today
Miljövetenskap C-uppsats
Datum/Termin: VT 10-05-24 Handledare: Eva Svensson Examinator: Hilde Ibsen
Förord
Uppsatsens utgångspunkt är att vi som konsumenter har stor påverkan på miljön. Konsumtion som miljöproblem uppmärksammades först av internationella och nationella organ under 1900-talet och sedan dess har en stor andel forskare intresserat sig för fenomenet. I det fjärde kapitlet av Agenda 21 definieras konsumtion som ett område man måste arbeta med för att nå hållbar utveckling. Under Karlstad kommuns miljösatsning MiljöVarDag var konsumtionen ett av de områden som deltagarna fick arbeta med. Tidigare undersökningar av konsumtion, eller försök till hållbar konsumtion, visar på glapp mellan människors vilja att handla
miljövänligt och hur människor faktiskt väljer att handla. Enligt denna forskning behövs olika komponenter för att attitydförändringar ska leda till beteendeförändringar. Deltagarna i Miljövardag visade vid projektets slut en stor vilja att fortsätta leva miljövänligt, min undersökning gjordes ett och ett halvt år senare, och hade för avsikt att se om de positiva attityderna till miljövänlig konsumtion höll i sig.
Tack till de familjer som besvarat enkäten och som ställt upp på intervjuer. Även tack till Per- Olof Haster på Rådrummet och Eva Svensson på Karlstads Universitet för stöd och hjälp med uppsatsen.
Abstract
Karlstad municipality started a project, Miljövardag, that ended over a year ago, during the fall of 2008. The participants in the project tried to make sustainable changes in their
lifestyles. One of the project areas were the families consumption patterns. This essay tries to examine whether the families still consume with environmental concern in mind or not. The study was conducted by letting the participants answer a questionnaire via e-mail. 29 out of 97 families responded to the questionnaire. The study shows that the majority of the families who answered the questions find that their own consumption contributes to environmental problems and show an interest in changing this part of their life. It is not possible to make an assumption about the target groups habits (the participants in the project) because of the few answers.
Keywords: MiljöVarDag, consumption behavior, green consumption
Sammanfattning
Projektet MiljöVarDag som Karlstad kommun drev avslutades för lite över ett år sedan, hösten 2008. Deltagarna i projektet gjorde försök att förändra sin livsstil till en mer hållbar inriktning. En av de åtgärder projektet fokuserade på var deltagarnas konsumtionsmönster.
Denna uppsats undersöker om deltagarnas konsumtionsmönster förändrats i någon riktning genom projektet. Undersökningen har gjorts genom utskick av enkäter till deltagarna, 29 personer av 97 svarade. Undersökningen visar att majoriteten av de familjer som svarat anser att konsumtion har stor påverkan på miljöförhållanden och vill göra något för att förändra sin egen konsumtion. Resultatet är inte möjligt att komma fram till ett generellt svar för hela målgruppen (alla familjer som deltog i projektet) p.g.a. ett för lågt svarsantal.
Nyckelord: MiljöVarDag, konsumtions beteende, grön konsumtion
Innehåll
Förord Abstract
Sammanfattning
1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ...2
2. BAKGRUND OCH TEORI ...3
2.1 Konsumtion ...3
2.2 Konsumtionens miljöpåverkan ...4
2.3 Hållbar eller grön konsumtion ...5
2.4 Attityder...6
2.5 Motivation...9
2.6 Normer...9
2.7 Vanor ...10
2.8 Barriärer...10
3. MVD, MILJÖVARDAG ...11
4. METOD...15
4.1 Datainsamling ...15
4.2 Bortfall ...15
4.3 Trovärdighet ...16
5. RESULTAT...17
5.1 Miljöengagemang ………17
5.2 Konsumtionsmönster ………...18
5.3 Viktigt vid beslut ……….20
5.4 Intervjuer ……….22
6. Diskussion och slutsats ………24
7. Referenser ………26 8. Bilaga 1
9. Bilaga 2
- 1 -
- 2 -
1. Syfte och Frågeställning
Uppsatsen har ett beskrivande syfte, att ta reda på och förklara de förändringar i konsumtion som skett hos familjer som deltog i projektet Miljövardag (MVD). Undersökningen syftar till att se åt vilket håll konsumtionsmönster förändrats under tiden i MVD och även hur de ser ut idag, lite över ett år sedan avslutningen av projektet. Frågeställningen är följande:
Hur har deltagarnas konsumtionsmönster ändrats under projektet?
Har förändringar i konsumtionsmönster varit bestående? Varför eller varför inte?
- 3 -
2. Bakgrund och teori
Utgångspunkten för vilka teorier som behandlas i uppsatsen, och innehåller en bra
sammanfattning av olika komponenter som ger miljövänligt beteende, är Naturvårdsverkets rapport ”Att handla rätt från början”, från 2003. I uppsatsen utgår jag från ungefär samma struktur och tar upp samma komponenter som påverkar personers beteende.
2.1 Konsumtion
Den industriella revolutionen, under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, har till stor del gett oss den levnadsstandard och konsumtionsmönster vi har i västvärlden idag. Stora politiska och ekonomiska förändringar inträffade samtidigt. Makroekonomiska förändringar, bl.a. förändrad prissättning på naturresurser och ökad konkurrens om de lägsta priserna, gjorde det möjligt att producera mer. Kolonisation av andra länder gav billiga naturresurser, tillverkningspris på varor minskade och efterfrågan på varor ökade när urbanisering och inkomster steg. Innovationer, som nya produktionssystem, ny teknik och nya sätt att fördela arbetet, gav också en ökning av konsumtionen. Så småningom utvecklades infrastruktur, kultur och institutioner runt de nya produkterna. Ett exempel är bilen, som krävde ett fungerande nätverk av vägar, trafikpolis, trafikregler och körskolor m.m. Tv:n och andra informationsteknologier som internet har öppnat nya arenor för konsumenter och gjort det möjligt att konsumera mycket lättare. Tack vare internet är det lätt för konsumenter att få information och tillgång till produkter. Både tv och internet blev utmärkta arenor för reklam.
(Naturvårdsverket 2005: 19)
Skillnad måste göras mellan produktionssektorns konsumtion av resurser och hushållens konsumtion av färdiga varor. Minskad konsumtion av resurser är i de flesta fall tecken på en positiv utveckling, när produktionen effektiviserats används mindre resurser och som ger lägre tillverkningspris. Detta leder oftast i sin tur till ökad konsumtion av färdiga produkter, eftersom den färdiga produkten blir billigare. (Naturvårdsverket 2005:20)
Idag är drivande faktorer av konsumtionen en snabbt växande befolkning, förbättrade förhållanden för många människor, utvidgning av den globala medelklassen och en kultur som förespråkar ökad konsumtion. Globalisering och ekonomisk integration ger konsumenter
tillgång till fler och fler olika typer av produkter och tjänster. (World business council for sustainable development 2008: 8f)
Vi behöver konsumera för att tillgodose grundläggande behov som mat, medicinsk vård, kläder med mera. Vi får kunskap genom tillgång till bl.a. böcker, radio, tv och internet. Vår ekonomi bygger på att vi konsumerar. Konsumtion gör också att vi kan delta i det sociala livet, vi uttrycker känslor genom konsumtion, genom att ge gåvor och presenter, vi visar att vi tillhör olika sociala grupper genom det vi konsumerar, hur vi klär oss eller vad vi kör för bil.
(United Nations Development Programme 2006: 27)
2.2 Konsumtionens miljöpåverkan
Vi är beroende av fungerande ekosystem för att producera mat och produkter för konsumtion.
Millenium ecosystem assesment visar att 60% av världens ekosystem används ohållbart eller degraderas. (World Business Council on Sustainable Development 2008: 10) Vi utnyttjar jordens resurser på ett ohållbart sätt och jorden kan inte anpassa sig till vår höga
konsumtionstakt. Med ökad befolkning och ökad del av mänskligheten som får och har bättre levnadsstandard förväntas även vår påverkan på jordens ekosystem också att öka. (World Business Council on Sustainable Development 2008 : 11) Det vi konsumerar i Europa ger inte effekter på miljön bara i vår närhet, problem skapas också i andra delar av världen, främst vid uttag av naturresurser, produktion och transporter av produkter. En ökning sker enligt EEA, European Environmental Agency, av uttag av naturresurser i andra länder för att tillgodose europeisk konsumtion. Uttag av resurser i Europa har minskat men import av resurser, som fossila bränslen och metaller, har däremot ökat. (European Environmental Agency, The Office for Official Publications of the European Communities 2005 : 15)
Under 1990-talet började idén om hållbar konsumtion och produktion anses av politiker som ett sätt att försöka nå en hållbar utveckling. Agenda 21 behandlar konsumtionens
miljöpåverkan och utrycker hur viktigt förändrade konsumtionsmönster är för en hållbar framtid. Konsumtionsmönster och produktionsmönster definieras som bidragande faktorer till miljöproblem och ekonomisk orättvisa i världen, främst i de rika delarna av världen. Kapitel fyra i agenda 21 behandlar konsumtionen och två tillvägagångssätt för att motverka de negativa effekterna av konsumtion föreslås:
1. Länder ska fokusera på de ohållbara konsumtions- och produktionsmönstren och
2. Utveckla nationella strategier för att påverka medborgares konsumtionsmönster (Barber 2006 :59)
Trots försök att påverka konsumenter beror människors konsumtionsmönster på en rad olika faktorer, och de är inte alltid relaterade till produkters funktion eller pris. Forskning om konsumtion och konsumenter bedrivs inom flera olika discipliner, man söker ekonomiska förklaringar men även psykologiska, sociologiska och antropologiska förklaringar på varför vi väljer att konsumera som vi gör. Inom det ekonomiska fältet försöker man förklara
konsumenters beteende genom att anta att konsumenten alltid är rationell, oberoende och har vissa förutbestämda krav på de produkter man väljer att köpa. Konsumenten väljer varor utifrån vad som gynnar konsumenten, viljan att konsumera är omättbar och begränsas bara av inkomst och produktens pris. Vad konsumenten väljer att konsumera baseras enligt
neoklassisk ekonomisk teori på dessa förutsättningar. Enligt denna teori är konsumenten opåverkad av sociala, etiska, kulturella och miljömässiga faktorer. Teorin baseras även på antagandet att konsumenten kan få tag i perfekt information om produkter på marknaden och att det samtidigt råder perfekt konkurrens, att ingen har för stora fördelar över någon annan på marknaden. Om tillräckligt med varor och tjänster finns på marknaden till marknadspris är den enda förutsättningen för att konsumenten ska konsumera att personen har en inkomst och att tid finns att konsumera. Den neoklassiska bilden av konsumenters beteende har kritiserats för att den misslyckas med att förklara anledningar till beteendet. Kritiken består till stor del av att man som konsument inte kan agera opåverkad av yttre eller inre faktorer och att man som konsument alltid har tillgång till riktigt information. Modernare konsumtionsforskare visar på att konsumenters beteende till stor del beror på sociala och psykologiska faktorer, makroekonomiska faktorer spelar också in i de val konsumenter gör. (Naturvårdsverket 2005 : 24)
2.3 Hållbar eller grön konsumtion
Hållbar konsumtion är idag något som internationella överenskommelser tydligt säger att länder ska sträva efter att uppnå. Att definiera hållbar konsumtion är däremot svårare. I Agenda 21 definieras vad ohållbar konsumtion är, konceptet hållbar konsumtion skapades genom att man ansåg att den ohållbara konsumtionen och produktionen måste omvändas
och bli hållbar. Senare definitioner har dykt upp och olika institutioner tenderar att definiera hållbar konsumtion olika. Olika definitioner har olika syn på hur mycket hållbar konsumtion ska behandla konsumenters beteenden och livsstil. Enligt en definition måste konsumentens vilja att konsumera hålla sig till de miljömässiga begränsningarna. En annan definition koncentrerar sig på produkter tillverkningssätt och konsumentens möjlighet att välja andra produkter som tillverkas på effektivare sätt och med större hänsyn till miljön. Skillnad finns också i om man definierar hållbar konsumtion som något som sker när konsumenter konsumerar mindre, ansvarsfullare eller effektivare. Ett
ytterligare synsätt är att man kombinerar grönare konsumtion med minskat konsumtion.
Den institutionella konsensus som finns indikerar att en effektivare
och annorlunda konsumtion bidrar till hållbar konsumtion, inte att konsumenter ändrar livsstil och konsumerar mindre.(Jackson, 2006: 4)
2.4 Attityder
De flesta människor har positiva miljöattityder, man vill skydda eller bevara miljövärden, men attityd ger inte alltid miljövänliga handlingar som följd. En positiv attityd i samband med psykologiska faktorer, sociala och personliga normer, värden och inre motivation ger ibland miljövänligt beteende men dessa förutsättningar är inte en garanti för beteendet. Forskare undersöker hur tillgängliga attityder är för individen, hur viktiga de är, vilket förhållande individen har till attitydobjektet, hur effektivt individens egna beteende upplevs, hur stora uppoffringar attityden kräver och hur svår handlingen upplevs vara för att nå det önskvärda resultatet. Attityd anses ofta vara uppbyggd av tre komponenter:
kunskap om en företeelse (som tillexempel miljöproblem orsakade av konsumtion)
känsla för en företeelse
beredskap att agera. (vad man som enskild är villig att göra för att förändra en företeelse) (Naturvårdsverket 2003 :52)
Om information och den miljö individen är omgiven av påverkar attityder, beror det på hur själva attitydprocessen ser ut, hur attityden förstärks och hur motivationen till ett visst beteende ser ut. (Jagers, Martinsson, Nilsson 2009 :23) enligt socialpsykologisk forskning är inte attityd något som skapas i nuet utan synen på och vår relation till attitydobjekt är stabil.
Socialpsykologisk forskning försöker förklara attityder genom kognitiva värden och
underliggande processer, man studerar interaktion mellan hur en attityd är konstruerad och vilken påverkan från omvärlden personen tar emot. Forskare försöker förstå och förutsäga beteenden utifrån detta. Man utgår från att en person med stor kunskap om sakfrågan eller attitydobjektet påverkas annorlunda av information än någon med mindre kunskap. En person med känslomässig attityd till ett attitydobjekt påverkas även annorlunda än någon som har kognitiv attityd mot objektet o.s.v. (Jagers, Martinsson, Nilsson 2009: 23)
Andra forskare anser att attityder skapas på andra sätt. Enligt ett annat etablerat synsätt har man däremot ingen stabil attityd, attityder formas på nytt när de behövs, attityden blir resultatet av en mängd motstridiga överväganden och argument som dyker upp i ögonblicket då man väljer hur man ska agera. (Jagers, Martinsson, Nilsson 2009:23)
PCE, Percieved Consumer Effectiveness är en teori som behandlar förhållandet mellan attityder och beteenden och hur individen värderar sin egen insats. T.ex.en grupp individer som värderar miljön högt men tror att företag och regering kan påverka mer än de själva kan.
De förlitar sig på att andra gör något åt miljöproblemen, de har en positiv miljöattityd men en dålig bild av effektiviteten av deras egna handlingar. Summan av detta blir ofta att individen inte gör något åt sin egen miljöpåverkan. Detsamma gäller för motsatta förhållanden enligt PCE-teorin, en grupp som anser att det egna beteendet påverkar miljöförhållanden men inte har inställningen att de bör göra något åt miljöproblemen utför likväl inte miljövänliga handlingar. Konsumenter som har en positiv attityd mot miljön måste anse att de egna handlingarna påverkar och ger ett önskvärt resultat. (Laskova 2007:206)
Zallers RAS-modell, Recieve Accept Sample, bygger på antagandet att individens attityder formas i det ögonblick individen har användning för dem. Attityder är, enligt modellen, inte färdiggenomtänkta och skapas av ofta motstridiga tankar och övervägningar hos individen.
Modellen bygger på att alla har motstridiga tankar och gör överväganden i de flesta situationer. (Jagers, Martinsson, Nilsson 2009:34f) Fyra olika axiom är en viktig del av modellen.
Receptionsaxiomet: En individ har större möjlighet att ta till sig politisk information om attitydobjekt om individen i fråga har en utvecklad politisk medvetenhet.
Resistansaxiomet: Möjligheten att individen väljer bort eller motstår information som
inte är i linje med individens politiska åsikter.
Tillgänglighetsaxiomet: Vilka överväganden som är tillgängliga för individen beror på en slumpmässig process enligt modellen, de överväganden som är närmast tidsmässigt till beslutsfattande formar troligtvis attityden hos individen.
Responsaxiomet: Detta axiom handlar om hur individen svarar på frågor om attityder genom att använda sig av ett genomsnitt av de övervägande som är tillgängliga för individen vid det tillfälle då man svarar på frågan om attityd. (Jagers, Martinsson, Nilsson 2009 :37)
En av de viktigaste slutsatserna om attityder enligt RAS-modellen är att personer med olika politisk medvetenhet har olika nivåer av konsekvens när det gäller attityder och påverkas även olika av information från t.ex. media. Människor med hög politisk medvetenhet är mer stabila i sina attityder än personer med lägre politisk medvetenhet. Men personer som anser sig väldigt politiskt aktiva visar inte mer stabila attityder än de som inte är lika politiskt aktiva.
(Zallers, 1992 : 42f)
Det är viktigt att försöka förstå varför individen har en viss attityd och vilken funktion den fyller. Detta kan underlätta försök att förändra eller förstärka attityder, informationen kan anpassas till de olika målgruppernas attitydfunktion. Försöken att förändra människors attityder ger större genomslagskraft om man identifierar attitydens bakgrund och funktion för individen. Attitydfunktioner kan kategoriseras i
kunskapsmässiga, försöka att förenkla och organisera uppfattningar och tolkningar,
utalitarisk, maximering av den egna nyttan och tendens finns att människor bildar positiva attityder till objekt som förknippas med tillfredsställelse av egna behov,
värdeexpressiv attitydfunktion uttrycker personens centrala värden och personlighet.
(Jagers, Martinsson, Nilsson 2009:24 )
Attitydstrukturer berättar hur en attityd är konstruerad och vilka kunskaper och uppfattningar om är knutna till en specifik attityd. En intern attitydstruktur bildas genom egen erfarenhet av attitydobjektet eller genom indirekt exponering för objektet, genom t.ex. via tv. Den respons en individ har till ett visst attitydobjekt är en del i attitydstrukturen. Affektiv, kognitiv eller beteendemässig respons är olika delar av den process som bildar attityder hos individen.
Attityder med en stark struktur är enligt forskare svåra att förändra. För att försöka förändra attityd måste den som vill påverka individen konkurrera med redan befintlig kunskap och individer tenderar att tolka informationen på ett sätt som passar den befintliga attityden.
(Jagers, Martinsson, Nilsson : 39f)
2.3 Motivation
Uppfattningen om hur effektiv individens egna miljöhandlingar är spelar in i om man agerar miljövänligt. Stark motivation gör att individen kan bryta invanda beteenden och överkomma hinder som står i vägen för miljövänligt beteende. På samma sätt är amotivation, uppfattning att man har bristande kontroll eller känner sig hjälplös, viktiga anledningar till att personer med positiva miljöattityder misslyckas med att agera miljövänligt. För att förhindra amotivation är det viktigt att förse människor med kunskap och verktyg för att motverka känslan av hjälplöshet och visa att de kan agera miljövänligt. ( Naturvårdsverket 2003: 6ff)
2.4 Normer
Sociala normer påverkar konsumenters beteende men det är viktigt att normen är synlig, de flesta miljöhandlingar är inte synliga. Människor lär sig accepterat beteende av omgivningen, hot om sanktioner mot individen och löften om belöning kommer ifrån omgivningen. Sociala normer utvecklas lättast när människor umgås i olika grupper och situationer. Det uppstår problem i de situationer då den sociala gruppens normer och individens personliga normer kommer i konflikt med varandra. Möjligheten finns då att individen anpassar beteenden och attityder för att passa in i den sociala gruppen. Människor har lätt för att ta till sig gruppens agerande och attityder, tillhörigheten i en viss social grupp används som ett sätt att presentera sig själv mot andra människor utanför gruppen. Felaktiga normer kan formas inom gruppen, eller uppfattas felaktigt av utomstående. De som ”skriker högst” inom gruppen kan ge intryck av att alla i gruppen har samma åsikter som de, när så kanske inte är fallet. En individ i en socialgrupp kan, för att fastställa gruppens normer, uttala åsikter offentligt som inte alls stämmer med hur individen tycker och tänker privat. På detta sätt kan felaktiga normer bestå inom en social grupp. (Naturvårdsverket 2003 :55ff)
Personliga normer har internaliserats hos individen och löften och hot om sanktioner och belöningar kommer ifrån individen själv. Normen har blivit en del av den egna personligheten
och är nära sammankopplat med samvetet, en personlig norm kan vägleda personliga val.
(Naturvårdsverket 2003 :58)
2.5 Vanor
Individen skapar vanor när den sociala och fysiska miljön är stabil, har en person en vana i Sverige och sedan flyttar utomlands krävs det att man skapar nya vanor. Vanor har en stark koppling till sin omgivning. När en konsument handlar av vana är denna person inte
uppmärksam på vilka alternativa produkter som finns till hands, eller, söker information om andra alternativ. Finns det hos individen erfarenhet av att ett visst handlande ger en positiv konsekvens, så är det också så en enskild väljer att agera. (Naturvårdsverket 2003 :66ff)
2.6 Barriärer
Hinder för att handla miljövänligt finns både inom individen och i omgivningen, eller i situationer då miljövänligt beteende ska utföras. Hinder som finns hos individen själv, vanor, attityder, inre motivation med mera, påverkar hur personen ser på de yttre barriärerna. De yttre hindren påverkar på samma sätt de inre förutsättningarna för beteenden. Att individer har samma attityd gentemot miljövänligt beteende innebär inte att de har samma möjlighet att agera i enlighet med dessa attityder. En stor begränsande faktor är det faktum att individer lever under olika ekonomiska och sociala förhållanden. Kulturella faktorer och infrastruktur sätter även upp begränsningar för individens beteende. Reella barriärer för miljövänligt handlande kan vara dålig tillgång på t.ex. återvinningsstationer eller dålig kollektivtrafik i det område som individen bor. Föreställda hinder är istället de hinder individen sätter upp för sig själv, t.ex. att man uppfattar miljöhandlingar som svårt och omständigt. (Naturvårdsverket 2003 :39)
”Ipsative theory” tar hänsyn till att inte bara människors attityder till miljövänligt beteende påverkar det faktiska agerandet utan, även till den faktiska möjligheten en individ har att utföra ett visst beteende. Hinder finns som försvårar ett beteende både inom individen och från omvärlden. Teorin fokuserar inte på varför människor agerar på ett visst sätt utan snarare varför människor inte agerar. Att en individ inte agerar miljömedvetet kan bero på brist av motivation men även p.g.a. de möjligheter individer har att agera miljömedvetet. Teorin tar upp tre förutsättningar för ett beteende:
1. Handlingen måste vara möjlig att utföra, objektiva hinder (tid, pengar,
infrastruktur, tillgänglig teknik m.m.) gör att detta inte alltid är möjligt. Dessa hinder kvarstår oberoende av individens vilja att utföra miljöhandlingar.
2. Beteendet måste aktiveras i minnet i en given situation för att resultera i beteende. Om inte individen upplever ett miljövänligt beteende som alternativ i en given situation kommer inte heller ett miljövänligt beteende att ske.
3. Val mellan olika alternativ måste göras, individen måste uppleva beteendet som relevant. Individen agerar utifrån vad som är tillåtet, möjligt och kan ge individen tillfredställelse. (Tanner 1999: 146f)
”Motivation towards the environment scale” är en modell som behandlar inre och yttre motivation hos individen samt vilken roll amotivation spelar för att en individ ska utföra miljövänligt beteende. Den som handlar p.g.a. en inre motivation eller drivkraft är enligt modellen svårpåverkad av yttre faktorer. Ett miljövänligt agerande finns kvar även i de situationer då det finns hinder. En motiverad individ utför miljöhandlingar oftare än någon som inte har en inre motivation till beteendet. Amotiverade människor har svårt att förutse konsekvenser av det egna agerandet och uppfattar inte att det gör skillnad. Detta är en individuell barriär för en person att lyckas att utföra miljövänliga beteenden.
(Naturvårdsverket 2003 :61)
Utgångspunkten i denna uppsats är att vårt beteende påverkas av fler faktorer än de rent ekonomiska. Attityder, motivation, normer och barriärer påverkar om en människa agerar eller konsumerar miljömedvetet.
3. MVD, MiljöVarDag
MiljöVarDag (MVD) var ett folkbildningsprojekt som startades för att visa att enskilda människor kan förändra sin miljöpåverkan. Första etappen av projektet påbörjades 2005 och 11 familjer deltog, efter detta lyckade ”förprojekt” startades MVD projektet som undersöks i denna uppsats. 100 familjer anmälde sig till projektet, under projektets gång hoppade tre familjer av, och deras ansträngningar förmedlades till allmänheten med avsikt att öka
medvetenhet, förståelse och delaktighet i klimat och miljöfrågor, ge konkreta tips på hur man som enskild kan minska miljöpåverkan. Projektet var en del av ett europeiskt projekt, Echo Action (Energy Concious Households in Action) förutom Karlstad deltog städer som Venedig och Berlin. Familjerna deltog under ett år och utförde en rad miljöförbättrande åtgärder i sin vardag. Meningen var inte att projektet skulle vara en tävling mellan de deltagande familjerna utan snarare ett sätt att försöka visa att det är lätt att förändra sin livsstil för miljöns skull. Hur mycket familjerna engagerade sig i projektet varierade starkt och antalet åtgärder de utförde anpassades efter familjens egna förutsättningar och möjligheter. Fyra områden gavs fokus inom projektet, energibesparing och energieffektivisering, transporter och resvanor, mat och konsumtion samt avfall och källsortering. Åtgärderna skulle vara konkreta och praktiskt inriktade. Varje familj arbetade fram individuella handlingsplaner för projektet.
Vissa av familjerna deltog i mindre ”specialuppdrag”, som genomfördes under tre månader, vilket inte alla familjer gjorde. Familjerna kunde fokusera på de områden de tyckte var mest intressanta genom denna typ av specialuppdrag. Uppdragen dokumenterades noggrant och en regelbunden lägesrapport lämnades också in av familjerna. Ett av dessa mindre uppdrag handlade speciellt om konsumtion. Familjerna skulle försöka ändra sina matvanor i en mer miljöanpassad inriktning genom att välja fler ekologiska, rättvisemärkta och närodlade livsmedel. Syftet var även att familjerna skulle få upp ögonen för hur det vi äter påverkar oss själva och miljön. Åtta familjer deltog i detta mini-projekt, men insatserna varierade även här stort mellan deltagarna. Under hela projektet Miljövardag svarade större delen av familjerna att de ökat sin konsumtion av ekologiska, rättvisemärkta och andra produkter med miljöprofil.
(Karlstad kommun, 2009: 7 ff)
Studier har utförts efter projektets slut och familjerna har där uttryckt att de tidigare haft viljan att leva mer miljövänligt men inte haft kunskap om hur de skulle gå tillväga. Detta har de fått genom Miljövardag projektet. Informationen har enligt deltagarna varit bra och ingen
av familjerna trodde vid projektets slut att de skulle sluta att agera med miljöhänsyn. Projektet innebar inga krävande förändringar och familjerna har därför kunnat känna att de lyckats göra miljöförbättrande förändringar i sin livsstil. (Attityd, 2008 s.8)
Attityd gjorde en mätning på hur hushållen konsumerade innan projektets början, år 2007.
Vid projektets slut gjorde Attityd ytterligare en undersökning.
Hur hushållen handlar
0
1
0
10
44
46
26
57
51
47
54
30 3
1
13
1 5
7
2 2
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Krav-märkta livsmedel
Lokal/närproducerat
Fair
Trade/Rättvisemärkta produkter
Miljömärkta produkter
Procent Alltid Ofta Sällan Aldrig Vet ej
Frekvens av frågan från 2007 ”Hur ofta handlar du följande? N= 99 för krav-märkta livsmedel och lokal/närproducerat, n=98 för fairtrade och miljömärkta produkter. (Från Attityds nollmätning 2007)
Enligt Attityds undersökning var konsumtion något som många familjer såg som ett problem område och något som man ville förändra. Många familjer har enligt de båda
underökningarna ökat sina inköp av KRAV-märkta livsmedel, närproducerade livsmedel och rättvisemärkta produkter. Undersökningen visar på en ökning av denna typ av konsumtion med 70-80%, vid den uppföljande undersökningen tillades ytterligare en del till i frågan, Hur ofta handlar du följande när livsmedlet eller produkten finns som alternativ, jämfört med tidigare? (Attityd 2008 : 30)
Hur hushållen handlar jämfört med tidigare
79
76
72
4 0
2 0
2 4
2 7
6 0
0
0
0
0 1
0
1
0 0
0
0 0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Krav-märkta livsmedel
Lokal/närproducerat
Fair
Trade/Rättvisemärkta produkter
Miljömärkta produkter
Procent Mer Lika Mindre Aldrig Vet ej
Frekvens av frågan ”Hur ofta handlar du följande (när livsmedlet eller produkten finns som alternativ) jämfört med tidigare?”. n=92 för samtliga frågor. (Undersökning gjord av attityd 2008, publicerad med tillåtelse från Per-Olof Haster, Rådrummet, Karlstad kommun) (bilaga 4 slutrapport)
Efter Miljövardag projektet slut lanserades en utmaning till andra Karlstadsbor att leva miljövänligare. Utmaningen antogs genom att 100 nya familjer försökte göra
miljöförbättrande åtgärder. Denna utmaning avslutades i februari 2009. (Karlstad kommun 2009 : 20)
3. Metod
4.1 Datainsamling
Jag genomförde undersökningen genom utskick av enkäter via e-mail. Meningen var att göra en kvantitativ analys och generalisera resultaten. Data som samlats in har varit strukturerad, alla deltagare har fått besvara samma enkät. (Halvorsen 1992: 63) Målgruppen bestod av 97 familjer (tre familjer hoppat av projektet innan det slutförts). Familjerna bor i Karlstad kommun och deltagarna är från olika åldersgrupper och livssituationer. I enkäten fick deltagare svara på hur de konsumerar idag jämfört med tiden i MiljöVarDag projektet, och vilka faktorer (produktens pris eller hur miljövänlig produkten är) har betydelse när de handlar. Studien är en utvärderingsstudie, ett försök att utvärdera huruvida Miljövardag gett beteendeförändringar hos de deltagande familjerna. (Halvorsen 1992:70) För att komplettera enkäten gjordes även telefonintervjuer med två deltagare som svarat på enkäten och visat intresse att även delta i en intervju. Intervjuerna var strukturerade och frågorna behandlade huruvida familjerna ansåg sin egen konsumtion som viktig när det gäller att påverka och om de tänkte fortsätta konsumera medvetet. En innehållsanalys av intervjuerna gjordes.
4.2 Bortfall
Enkäten skickades ut till alla deltagare men det första bortfallet skedde p.g.a. Missing data, att vissa kontaktuppgifter inte längre var aktuella. Ytterligare försök gjordes att nå familjerna på telefon vilket resulterade några få adresser till. (Ejlertsson 2005: 25ff)
Bortfallet är 70%, då endast 29 familjer har svarat på enkäten, 68 personer avstod från att svara på enkäten. Det höga bortfallet kan bero på att Miljövardag projektet varit över en tid och var i sin helhet ett projekt som krävde ganska mycket egen dokumentation och deltagande i olika undersökningar. Området som enkäten syftade till att undersöka, konsumtion, är ett ämne som en del av deltagarna inte anser som viktigt och har under projektet och sedan projektets slut koncentrerat sig på andra områden för sin miljöpåverkan. Familjerna kanske helt enkelt tröttnat på att svara på fler undersökningar. Eftersom enkäten skickats via e-mail kan det hända att e-mailadressen inte används eller kollas regelbundet. En del internt bortfall har också skett då inte alla kontaktade svarat på alla frågor.
Familjerna fick tre veckor på sig att besvara enkäten. Samma dag som deadline för svar skickade jag ut en påminnelse då inte många svar inkommit under den utsatta tiden. De fick
ytterligare tre dagar på sig att besvara enkäten, denna påminnelse genererade få ytterligare svar. Efter att påminnelsen inte gett så många fler svar kontaktade jag Per-Olof Haster på Rådrummet, som varit ansvarig för MVD-projektet och haft mycket kontakt med familjerna, och bad honom att skicka ut ytterligare en påminnelse. Den andra påminnelsen gav två svar till.
4.3 Trovärdighet
Med ett så högt bortfall är risken att endast de som har engagemang för
konsumtionsfrågor besvarade enkäten och att resultatet visar på ett engagemang som inte är representativt för målgrupppen. Det är även svårt att ställa frågor som inte upplevs som ledande i enkäten liksom intervjuerna. Många av frågorna i enkäten var öppna för att undvika detta och ge respondenterna möjlighet att uttrycka sina åsikter lättare. Det negativa med ett stort antal öppna frågor i en enkät är att resultatet blir svårare att behandla och det interna bortfallet riskerar att bli högre. (Halvorsen 1992: 41ff) Urvalet för intervjuerna var inte heller slumpmässigt då de två intervjuade var de som svarade och ville delta i en kompletterande intervju.
5. Resultat
5.1 Miljöengagemang
Många av familjerna i MVD projektet visade intresse för miljöfrågor och miljöengagemang innan projektet påbörjades. De första frågorna i enkäten riktade in sig på deltagarnas engagemang och intresse idag.
Miljöengagemang
0 2 4 6 8 10 12 14 16
1
Antal familjer
Mindre Lika Ökat
Diagram 1: Resultat av svar på frågan, Beskriv ditt miljöengagemang idag jämfört med när du och din familj deltog i MVD. (n=29)
Familjerna i min enkätundersökning har visat på ett fortsatt miljöengagemang sedan projektets avslut. Bara en familj (ca. 0,3 %) av 29 har svarat att miljöengagemanget har minskat sedan projektet avslutades. Familjerna bads även i enkäten utveckla hur miljöengagemanget har förändrats sedan tiden i projektet. För några av deltagarna har miljövänliga handlingar blivit rutin och man har fortsatt med att ta miljöhänsyn i sin livsstil.
Många av miljövardags deltagare visade intresse för miljöfrågor och miljöengagemang innan projektet och har enligt enkäten fortsatt engagera sig i olika utsträckning. För ytterligare några har Miljövardag gett dem möjligheten att förbättra sin miljöhänsyn och gett dem verktyg för att klara av att ändra livsstil.
Fråga nummer 2 (se bilaga 1) behandlade hur miljövänligt familjerna upplever att de lever idag, resultatet visade ungefär samma fördelning mellan vilka som tycker att de lever lika miljövänligt, mer eller mindre. 15 familjer, (ca. 51%) upplever att de lever med samma miljöhänsyn som under projektet, 11 (ca. 37%) anser att de nu lever mer miljövänligt och 3 familjer, (ca. 10%), anser sig leva mindre miljövänligt idag. Orsakerna till detta varierar enligt deltagarna, men är för de flesta desamma som för den första frågan. 29 familjer
besvarade fråga ett och två men det interna bortfallet var högre när respondenterna ombads utveckla på vilket sätt man upplever att man lever miljövänligt eller inte idag. Troligtvis beror detta på att frågorna överlappade varandra och många upplevde att samma svar kunde ges på både fråga 1 och fråga 2 (se bilaga 1). Detta var även det svar en andel av respondenterna gav på fråga 2 b, att de anledningar som gör att de idag lever mer, lika, eller mindre miljövänligt är desamma som gör att de idag har ökat, lika, eller mindre miljöengagemang.
5.2 Konsumtionsmönster
I fråga 3 a-d (se bilaga 1) bads respondenten att svara på hur ofta de ansåg att de handlade ekologiska livsmedel, miljömärkta produkter (ej livsmedel), rättvisemärkta produkter eller närproducerade livsmedel. Undersökningen visar att de flesta familjerna ofta köper närproducerade produkter, produkter med miljömärkning (tex. Bra miljöval) eller Krav- märkta produkter. 24 av 29 familjerna (ca. 82%) svarade att de ofta köper Lokal- eller närproducerade livsmedel, 23 st (ca. 79%) svarade att de ofta köper Krav-märkta livsmedel, 23 (79%) svarade att de ofta köper miljömärkta produkter . Det är däremot färre som svarat att de ofta köper rättvisemärkta produkter. 17 familjer (ca. 58%) angav att de ofta köper
rättvisemärkt. 9 familjer (ca. 31%) svarar att de sällan köper rättvisemärkta produkter, 4 (ca.
13%) att de sällan köper närproducerade livsmedel och 3 (ca. 10%) att de sällan köper Krav- märkta livsmedel, ingen svarar att de sällan köper miljömärkta produkter. Orsakerna till detta kan vara flera, rättvisemärkningen är inte lika etablerad i Sverige som t.ex. Bra Miljöval och åtnjuter därför inte samma förtroende. Det är ofta en betydande skillnad i pris på varor med rättvisemärkning och omärkta varorna, detsamma gäller för en del miljömärkta varor.
Tillgängligheten varierar och rättvisemärkta produkter tillhör ofta en annan kategori varor än produkter med t.ex. Bra Miljöval-märkning.
Köper ofta
0 5 10 15 20 25 30
1
Antal familjer
Lokal/närproducerat Krav-märkt
Miljömärkt Rättvisemärkt
Diagram 2: Svarsfrekvens av frågorna: Hur ofta köper du Kravmärkt?, lokal- eller närproducerade livsmedel?, rättvisemärkta livsmedl eller andra produkter?, miljömärkta produkter (ej livsmedel)? (n=29)
Köper sällan
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1
Antal personer
Lokal/närproducerat Kravmärkt
Rättvisemärkt Miljömärkt
Diagram 3: Svarsfrekvens av frågorna: Hur ofta köper du Kravmärkt?, lokal- eller närproducerade livsmedel?, rättvisemärkta livsmedl eller andra produkter?, miljömärkta produkter (ej livsmedel)? (n=29)
5.3 Viktigt vid beslut
I ett försök att ta reda på vad familjerna anser är viktigt när det gäller beslut som rör
konsumtion, bads de rangordna från ett till fem vad de tog hänsyn till när de handlade. Det de flesta familjerna ansåg vara viktigast var att produkten var ekologisk, hade någon typ av miljömärkning som Svanen, Bra miljöval eller Krav. Utbud och pris angavs även som viktiga faktorer till varför man väljer att konsumera på ett visst sätt. Med utbud menas den
tillgänglighet man har som konsument att välja mellan flera alternativ av samma vara. Att varan var rättvisemärkt var det bara en respondent som såg som viktigast när man handlar.
De n viktigaste faktorn vid köp
0 2 4 6 8 10 12
1 Typ av vara
Antal personer Ekologisk/miljömärkt
Närproducerad/lokalproducerad Pris
Bra utbud Rättvisemärkt
Diagram 4: Respondenterna bads rangordna vad de ansåg som viktigast vis inköp av varor. Alternativen var följande: att varan var ekologisk eller miljömärkt, att varan är närproducerad eller lokalproducerad, priset på varan, att varan är rättvisemärkt eller fairtrade-märkt eller ett bra utbud av varan. (n=28)
Familjerna köper i allmänhet mer varor med miljöprofil eller etisk märkning idag än vad de gjorde under MVD. 17 personer av 26 (ca. 65%) anser att de idag köper mer produkter med miljöprofil eller etisk märkning än de gjorde under miljövardag. Som anledning till detta anges bla. Ökad tillgänglighet, det finns idag ett bättre utbud, förändrade
ekonomiska förhållanden som gjort att familjerna kan lägga mer pengar på inköp av varor.
Även ny kunskap ges som anledning till att man idag handlar fler produkter av denna typ.
För de 6 familjer (ca. 23%) som svarat att de köper ungefär lika mycket produkter med miljöprofil eller etisk märkning svarar många att de redan tidigare sett konsumtionen som viktig och engagerat sig för att köpa så miljömässiga produkter som möjligt. Tre familjer (ca. 11,5%) anser att de idag köper mindre produkter som har miljöprofil eller etisk märkning, den enda anledning som ges är att det är för dyrt att köpa dessa typer av produkter. Diagramet nedan visar denna fördelning.
Varor eller livsmedel med miljöprofil
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
1
Antal familjer
Mer Lika Mindre
Diagram 5 : Resultatet av frågan, Köper du eller din familj med eller mindre produkter eller livsmedel med miljöprofil eller etisk märkning? (n=26)
Familjerna gavs frågan om de anser att MiljöVarDag har påverkat deras
konsumtionsmönster åt något håll. Frågan löd: Har MVD påverkat dig eller din familjs konsumtion av varor med miljöprofil? Resultatet av denna fråga ses nedan.
Har konsumtion av varor med miljöprofil påverkats?
0 5 10 15 20 25
1
Antal familjer
Ja Nej Vet ej
Diagram 6: Respondenternas svar på huruvida MVD har påverkat familjernas konsumtion av varor med miljöprofil. (n=29)
En klar majoritet ansåg att deltagande i projektet har ändrat hur de ser sin konsumtion och hur de väljer att agera idag. Konsumtionsförändringar har varierat hos de olika familjerna och
tagit olika riktningar. Vissa familjer anser att kunskapen de fått om konsumtion och kopplingar till miljöproblem har inneburit att de konsumerar annorlunda efter projektet.
Andra familjer hade redan innan projektet ett intresse och kunskap om sin egen miljöpåverkan genom konsumtion. Flera respondenter anser att konsumtionen är ett av de områden som är svårast att förändra och anser att de genom MVD fått möjligheter att försöka förändra sina konsumtionsmönster. I vilken riktning konsumtionen förändrats varierar, några familjer tänker mer på att försöka slänga mindre varor och tänka på kvalité och hållbarhet när man konsumerar medan andra koncentrerar sig på hur produktionen av varorna gått till och försöker köpa tillexempel ekologiska produkter.
5.4 Intervjuer
Två familjer ställde även upp på en kort intervju. Nedan summeras resultaten av dessa intervjuer. Familj två deltog i det ”småprojekt” som var riktad åt konsumtion, åtgärderna bestod bl.a. av att köpa Krav-märkta alternativ, att välja produkter producerade i Värmland.
Familjen gjorde även åtgärder som inte var relaterade till konsumtion inom MVD-projektet.
Familj ett var däremot inte en del av konsumtionsprojektet men deltog i andra delar av MVD.
Frågorna som ställdes under intervjuerna var följande:
Vad har varit lätt respektive svårt att genomföra när det gäller förändrad konsumtion?
Tycker du att det är viktigt att vi förändrar våra konsumtionsvanor och känner du att din insats gör skillnad?
Tror du att du kommer fortsätta konsumera miljömedvetet?
Engagemang för miljöfrågor är något som familjerna uttryckligen har, vilket gör det lättare att övervinna barriärer som t.ex. pris, tillgänglighet, eller brist på information. Intresse finns även att använda det man lärt sig av MVD-projektet. Familjerna har olika möjlighet att agera miljövänligt vid konsumtion då de har olika ekonomiska förutsättningar, för familj 1 är det lättare att köpa dyrare miljövänliga alternativ då hushållets storlek minskat sedan de deltog i Miljövardag. För familj 2 har det däremot varit svårt att motivera sig till att alltid köpa dyra ekologiska varor tillexempel, när prisskillnaden är liten är det enklare att välja dessa
alternativ. För familj 2 har det varit lätt att avstå från att äta kött, vilket är något familj 1 inte tagit upp att man försökt göra. Båda familjerna uttrycker att det är viktigt att påverka andra att konsumera miljömedvetet, och båda svarar att de tycker att det de bidrar med gör skillnad i
olika utsträckning. Familjerna har en inre motivation att fortsätta konsumera medvetet, för familj 2 var detta en medvetenhet som fanns innan Miljövardag projektet. Familjerna tror att de kommer att fortsätta att konsumera med hänsyn till miljön, de har fått vana av att
konsumera på detta sätt. Den barriär de anser vara svårast att överkomma är priset på produkterna, blir detta för högt förhindrar det miljövänlig konsumtion för familjerna.
6. Diskussion och slutsats
Uppsatsen syftar till att besvara huruvida Miljövardags familjernas konsumtionsmönster har förändrats sedan de deltog i projektet. Det höga bortfallet har gjort att resultaten har varit svåra att generalisera för hela målgruppen då endast 29 av 97 familjer besvarade enkäten.
Attityder och normer
Olika teorier förklarar varför vi beter oss på ett visst sätt som konsumenter och som medborgare. Den traditionella neoklassiska ekonomiska synen hanterar bara vilka ekonomiska faktorer som påverkar vårt beteende som konsumenter. Utgångspunkten i uppsatsen är att denna teori inte är tillräcklig för att förklara varför vi beter oss som vi gör.
Våra beslut påverkas av många fler faktorer än ekonomi, även om detta är en faktor man måste beakta när man studerar beteende. Attityden till miljön och ett miljövänligt beteende är avgörande för att en person ska agera miljövänligt men en positiv attityd till miljön innebär inte alltid ett miljövänligt agerande. Majoriteten av de tillfrågade familjerna visar en positiv miljöattityd och många har miljöengagemang. De flesta anser sig agera miljövänligt men alla anser inte att konsumtion är ett område som de har möjlighet eller vilja att påverka.
Deltagare i Miljövardag bildade en social grupp där miljövänliga handlingar var önskvärt att sträva efter. De miljövänliga handlingarna som de olika familjerna gjorde visades även upp som positiva exempel för allmänheten. Den sociala norm som skapades i denna situation var därför synlig för de deltagande familjerna och
Attitydfunktioner och attitydstrukturer är viktiga att studera, information syftad till att förändra attityder fungerar bättre om man försöker anpassa informationen till den
attitydfunktion som finns hos en person. Deltagarna i MVD valde själva hur mycket de ville engagera sig och vilken information de ville ta del av, meningen med projektet var inte att familjerna skulle tävla om vem som kunde göra störst förändringar. Just att de olika
åtgärderna anpassats av familjerna själva har gjort att det har varit lätt för familjerna att lyckas med sina uppdrag. Meningen med informationsinsatserna var att det skulle vara lätt för de olika familjerna att ta till sig och omsätta i praktisk handling. Det är rimligt att anta att familjerna, och de individer som familjerna består av, har olika attitydstrukturer och funktioner. Vissa individer påverkas av en typ av information på ett sätt, beroende på hur mycket tidigare erfarenhet och kunskap man har om ämnet. Det är också olika hur mycket av
informationen en individ är villig att ta till sig och eftersom förändrad konsumtion bara var en del av alla de åtgärder som genomfördes inom projektet kan man dra slutsatsen att inte alla deltagare tagit till sig eller intresserat sig för den miljöpåverkan vår konsumtion ger.
Motivation och barriärer
Att konsumera miljövänligt eller hållbart är svårt, det finns stora skillnader i hur man definierar hållbar och grön konsumtion och vad som är bättre eller sämre att konsumera.
Många olika märkningar finns ute på marknaden som, förvirrar konsumenten och avvägningar som om det är bättre för miljön att köpa närproducerade varor eller ekologiska varor försvårar ytterligare beslut. Möjligheter och barriärer påverkar beteenden, när det gäller att konsumera miljövänligt kan pris, tillgänglighet och brist på kunskap om, eller förtroende för olika produkter och märkningar vara barriärer. Miljövardag försökte sänka vissa barriärer för deltagare genom att tillföra ny kunskap, och motivera familjerna till miljövänliga handlingar.
Andra barriärer som infrastruktur, tillgänglighet tid med mera är inget som ett projekt som miljövardag har möjlighet att påverka, däremot kan man genom denna typ av projekt försöka påverka människor att övervinna dessa reella barriärer. Av de familjer som besvarat enkäten svarar många att de har fortsatt miljöengagemang och motivation att fortsätta leva
miljövänligt.
Miljövardags familjernas konsumtionsmönster har påverkats, i olika utsträckning av
Miljövardag projektet. Och även attitydförändringar hos familjerna har skett, för många inser efter projektet hur de kan agera för att minska sin miljöpåverkan. Det går inte att dra slutsatser om hela målgruppens konsumtion utifrån undersökningens resultat, de familjer som besvarade undersökningen svarar att konsumtionen förändrats. Många familjer svarar att de köper mer miljövänligare produkter idag än under själva projektet, delvis beroende på ökad kunskap och tillgänglighet. De få personer som inte konsumerar lika mycket eller mer miljömedvetet idag gör detta främst av ekonomiska anledningar, att ständigt köpa ekologiska, miljömärkta eller rättvisemärkta alternativ blir i längden för dyrt. Familjernas konsumtionsmönster har tagit en miljövänligare inriktning och svaren visar på att familjerna fortsatt lever med ett högt
miljöengagemang och vilja att påverka miljöproblemen genom val i sin egen vardag.
7.
Referenser
Attityd 2008, 100 familjer mot en miljövänligare vardag
Barber J, 2006, The world summit on sustainable development, Springer Netherlands European Environmental Agency, Household consumption and the environment Ejlertsson G 2005, Enkäten i praktiken, Studentlitteratur
Halvorsen K, 1992, Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur Oslo Jackson T, 2006, Readings in sustainable consumption, London
S Jagers, J Martinsson, A Nilsson, 2009, Kan vi påverka folks miljöattityder genom information? : en analys av radiosatsningen ”Klimatfeber” , Stockholm
Laskova A. 2007 Percieved consumer effectiveness and environmental concern, Proceedings of the 13thAsia pacific management conference, Melbourne Australia 2007. S. 206-209 Karlstad kommun, 2009, Miljövardag 2005-2008: om hur 111 familjer i Karlstad lärde sig leva lite mer miljövänligt i vardagen, Karlstad
Naturvårdsverket, 2005, Sustainable consumption – research and policys
Naturvårdsverket, 2003, Att handla rätt från början- en kunskaps översikt om hur konsumtions och produktionsmönster kan bli mer miljövänliga
United Nations Development Programme, 2006, Consumption from a human development perspective, London
Tanner C. 1999, Constraints on environmental behavior, Journal of environmental psychology 19, s. 145-157
Zaller J. 1992, Nature and origins of Mass opinion, Cambridge University press
World Business Council for Sustainable Development, 2008, Sustainable consumption, facts and trends from a business perspective
Bilaga 1
Vissa av frågorna är flervalsfrågor och andra är frågor där Du får skriva lite längre svar.
Ditt namn är viktigt för mig att veta om jag kommer göra intervjuer lite senare, för att veta vem som är intresserad av att bli intervjuad. Bifoga enkäten i ett email och skicka tillbaka till mig när Du fyllt i den färdigt.
Namn:
1. a Beskriv ditt miljöengagemang idag jämfört med när du och din familj deltog i MiljöVarDag? Markera ett alternativ.
Mindre engagemang Lika engagemang Ökat engagemang
1. b Utveckla/förklara.
...
...
...
...
2. a Hur miljövänligt lever du och din familj idag jämfört med tiden i MiljöVarDag? Markera ett alternativ.
Mindre miljövänligt Lika miljövänligt Mer miljövänligt
2. b Förklara/utveckla
...
...
...
3.a Hur ofta köper du Krav-märkta livsmedel? Markera ett alternativ.
Alltid Ofta Sällan Aldrig
3.b Hur ofta köper du lokal- eller närproducerade livsmedel? Markera ett alternativ.
Alltid Ofta Sällan Aldrig
3.c Hur ofta köper du fairtrade eller rättvisemärkta livsmedel eller andra produkter?
Markera ett alternativ
Alltid Ofta Sällan Aldrig
3.d Hur ofta köper du miljömärkta produkter (till exempel produkter märkta med Bra Miljöval eller Svanen, ej mat.) Markera ett alternativ
Alltid Ofta Sällan Aldrig
4. Vad är viktigast när du handlar produkter eller livsmedel? Rangordna från ett till fem där ett är viktigast och fem är minst viktigt.
Att varan är ekologisk (tillexempel KRAV-märkt) eller Miljömärkt (tillexempel märkt med Bra Miljöval)
Att varan är närproducerad eller lokalproducerad Priset på varan
Att varan är rättvise- eller fairtrademärkt Att varan finns tillgänglig, att utbudet är bra
5.a Köper du eller din familj mer eller mindre produkter eller livsmedel med miljöprofil eller etisk märkning idag än du/ni gjorde under MiljöVarDag?
5.b Varför?
...
...………..
6. a Har MVD påverkat din eller din familjs konsumtion av varor med milöprofil? Markera ett alternativ.
Ja Nej Vet ej
6.b HUR har din eller din familjs konsumtion påverkats av MiljöVarDag?
...
...
...
Övriga Kommentarer:
Skulle du vilja bli intervjuad för att komplettera informationen från enkäten senare under våren?
Ja Nej
Tack för all din hjälp!
Bilaga 2
Intervju 1
4. Vad har varit lätt respektive svårt att genomföra när det gäller förändrad konsumtion?
Inget varit direkt svårt. Hushållets storlek har minskat från 6 personer till 2, detta gör det lättare att lägga ner mer pengar på miljövänliga alternativ. Det som varit svårast är avvägningar mellan olika alternativ, ska man köpa ekologiskt eller närodlat? Vad är bäst ur miljösynpunkt? Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och försöka hitta miljövänliga alternativ.
5. Tycker du att det är viktigt att vi förändrar våra konsumtionsvanor och känner du att din insats gör skillnad?
Absolut, om man tror att allt är kört är det ingen idé att försöka. Det är speciellt viktigt att visa för andra och främst barnbarnen att man som enskild kan göra skillnad för miljön genom aktiva val.
6. Kommer du fortsätta konsumera medvetet?
Det går inte att göra något annat när man väl fått upp ögonen för problemen och möjligheten att agera mer miljövänligt. Så länge det inte blir för stora prisskillnader mellan de varor som är bra för miljön och andra typer av varor så är det möjligt att genomföra.
Intervju 2
Vad har varit lätt respektive svårt att genomföra när det gäller förändrad konsumtion?
Det har varit lätt att avstå från kött, det har varit svårare att motivera sig till att köpa dyrare ekologiska alternativ. De varor med liten prisskillnad mellan konventionella och ekologiska varor är lättare att handla.
Tycker du att det är viktigt att vi förändrar våra konsumtionsvanor och känner du att din insats gör skillnad?
Tror att det gör skillnad någonstans, viktigt att agera miljövänligt för att kunna se sig själv i spegeln, för det egna samvetets skull. Denna anledning är mer pådrivande än att
agerande faktiskt gör någon skillnad. Det är även viktigt att försöka påverka andra att konsumera med mer miljöhänsyn, att tänka på miljön när man konsumerar.
Kommer du fortsätta konsumera medvetet?
Absolut, vi ansåg att konsumtionsområdet var viktigt innan projektet påbörjades och det är svårt att gå tillbaka när man väl förändrat sitt beteende.
