Vi har analyserat bildmaterialet i fyra matematikläroböcker för grundskolan ur ett
genusperspektiv. Studien är en kvantitativ innehållsanalys, där först frekvensen av kvinnor och män i olika kategorier sammanställs och analyseras. Sedan analyseras det hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs och representeras.
I sammanställningen av de fyra läromedlen framkom det att antalet avbildade personer i respektive bok var relativt jämn. I läroboken Matte Direkt Safari förekommer det något fler pojkar/män och i böckerna Matte Eldorado och Prima Matematik förekommer det något fler flickor/kvinnor, skillnaden är dock marginal. I Favorit Matematik är fördelningen mellan könen helt lika. Resultaten visar således på en kvantitativ jämställdhet mellan könen. Resultaten tyder på att flera matemtikläromedel som används i svenska skolor idag representerar kvinnor/flickor och män/pojkar lika ofta. Detta skiljer sig från tidigare resultat av läromedelsforskning med fokus på genus. De resultaten uppvisar en tydlig manlig överrepresentation gällande utrymme.
Resultaten i föreliggande studie kan tyda på att förlagen och författarna som arbetar med att framställa böckerna har en medvetenhet när det gäller styrdokument samt begreppet jämställdhet. Flera av de läroböcker som analyserats i tidigare studier har äldre utgivningsår än de som
analyserats i denna studie, resultaten kan därför tyda på en positiv utveckling. Resultaten skiljer sig också från våra föreställningar, utifrån läsning av tidigare forskning förväntade vi oss ett liknande resultat av vår analys. Genom resultatet kan man se en medvetenhet och en positiv utveckling är därför positivt överraskande.
Under vår andra del av analysen fokuserade vi på tre olika kategorier för att besvara vår
frågeställning, aktivitet/passivitet, representation av yrken/sysselsättningar och representation av färger.
I förhållande till aktiva/passiva kvinnor/flickor och pojkar/män kan vi se ett resultat som visar att fördelningen mellan könen är relativt jämn. I läroböckerna Favorit Matematik och Matte Direkt Safari förekommer det något fler aktiva män/pojkar. I läroböckerna Matte Eldorado och Prima Matematik förekommer det något fler aktiva kvinnor/flickor. I Favorit Matematik finns det lika många passiva personer av respektive kön. I Matte Direkt Safari och Prima Matematik finns det fler passiva kvinnor/flickor. I Matte Eldorado finns det fler passiva män/ pojkar. Resultaten för aktivitet och passivitet visar också på en kvantitativ jämställdhet mellan könen. Båda könen ses vara aktiva vid till exempel matematiska uträkningar. Det här skiljer sig från tidigare forskning. I studien gjord av Hottinger (2010) visar resultaten att flickor oftare framstod som passiva och pojkar oftare som aktiva, vid matematiska uträkningar var flickor i behov av hjälp för att kunna lösa uppgifterna medan pojkar kunde lösa uppgifterna på egen hand. Från våra resultat kan vi se att både flickor och pojkar är med och löser matematiska uträkningar. Även här tyder resultaten på en medvetenhet från författarna och bokförlagen, både kvinnor/flickor och män/pojkar ska ses vara aktiva lika mycket för att uppfylla kravet på jämställdhet. Läroböcker som visar upp en bild av både aktiva flickor och aktiva pojkar kan bidra till att eleverna känner sig delaktiga och inkluderade.
Vi kan även se att fördelningen av yrken/sysselsättningar är relativt jämn i de analyserade läromedlen, även här kan vi se en kvantitativ jämställdhet mellan könen. I två av de analyserade läroböckerna kan man dock hitta några representerade könsstereotyper. I Favorit Matematik och i Matte Direkt Safari förekommer det bilder där yrken/sysselsättningar är representerade enligt könsstereotyper. I Matte Eldorado och Prima Matematik försöks det däremot att undvika eller till
24
och med motverka könsstereotyperna. Även detta resultat skiljer sig från tidigare resultat av läromedelsforskning som vi funnit. I tidigare studier visade resultaten att det fanns tydliga könsstereotyper representerade i böckerna gällande yrken, män kopplas ihop med intellektuella yrken och kvinnor kopplas ihop med vårdrelaterade yrken. Detta framkommer i Aykatc (2012), Oyedejis (1996), Tang, Chen och Zhangs (2010) och Abrahams (1989) studier. Även om vi i de fyra analyserade svenska läromedlen kan se att det förekommer bilder där könsstereotyper finns representerade kan vi också se att det förekommer bilder där könsstereotyper motverkas. Detta tyder på att författarna och bokförlagen är medvetna om att stereotyperna finns och att de behöver ifrågasättas. Förekomsten av bilder som motverkar könsstereotyper gällande yrken och
sysselsättningar kan bidra till att eleverna vågar gå emot normen när det gäller till exempel framtida yrkesval.
Till sist kan vi se att representationen av färger till viss del är stereotypisk i flera av böckerna. I flertalet böcker finns det en tydlig dominans av kvinnor/flickor kopplade till färgen rosa och lila. Det finns också en tydlig dominans av män/pojkar som bär färgerna blå och grön. Utifrån
analysen kan vi också se att kvinnor/flickor oftare bär fler färger än män/pojkar. När det gäller färger kan vi även här se att försök görs i flera av böckerna för att bryta normer, flickor ses frekvent representera färgen blå och pojkar ses frekvent representera färgen röd. Till viss del skiljer sig resultaten i föreliggande studie från resultat i tidigare forskning. I studien av Arslan Ozer, Karatas och Ergun (2019) visar resultaten att i läromedlen som analyserades bar
karaktärerna olika färger utan att följa könsstereotyperna. Gällande representationen av färger i de läromedlen vi har analyserat visar författarna och bokförlagen till viss del upp en stereotyp bild av vad flickor och pojkar bär för färger. Vissa försök görs till att bryta normer och
stereotyper gällande färger men många förbättringar kan fortfarande göras. Resultatet förstärker på så vis de normer och stereotyper som finns gällande färger och kön och kan bidra till de val av färger som barn väljer att bära. Genom att visa upp en mer normkritisk bild gällande färger i läromedlen skulle det kunna bidra till att barn även här vågar gå emot normen.
Sammanfattat betyder detta att vi kan se bevis för att läromedelsförlagen är medvetna om vad som står i läroplanen och styrdokumenten gällande begreppet jämställdhet. De gör försök att bryta mot stereotypiska könskonstruktioner när det gäller yrken och sysselsättningar. Resultaten visar att det finns illustrationer som håller kvar vid den traditionella samhällsnormen men de visar också att bokförlagen arbetar för att motverka detta genom att till exempel illustrera stereotypa attribut hos motsatt kön. När läroböckerna illustrerar stereotypa egenskaper och attribut växelvis mellan könen är det oftare som en flicka ses agera maskulint, däremot sällan tvärtom. Vi kan se en positiv utveckling och att könsstereotyper är på väg att brytas, dock ses mer flickor/kvinnor röra sig mot det manliga än vad pojkar/män ses röra sig mot det kvinnliga. Fastän vi kan se vissa utmaningar av normen kan det fortfarande behövas fler, till exempel gällande vilka färger respektive kön bär men även när det gäller att illustrera män/pojkar med
stereotypiskt kvinnliga attribut.
Resultaten skiljer sig något från tidigare forskning vi funnit på området, där visade resultaten en tydlig dominans av män i de flesta läroböckerna. Samt att män/pojkar oftare tog en aktiv roll och flickor en passiv roll. Resultaten från tidigare studier visade också att läroböckerna visar upp en stereotypisk bild av kvinnor och män gällande både yrken och sysselsättningar. I ett par studier kunde vi se att utvecklingen var på väg framåt, likaså kan vi se från resultaten i föreliggande studie att utvecklingen har gått framåt och fortfarande går framåt. Från läsning av tidigare forskning samt av egna uppfattningar har vi fått en bild av hur läromedel inom matematik ser ut gällande genus och kön, således skiljer sig resultaten i föreliggande studie även från våra egna föreställningar.
25
I och med att svenska läromedel inom matematiken visar upp en mer jämställd bild av
kvinnor/flickor och män/pojkar kan det resultera i att flickor och pojkar som använder läromedlen i skolan känner att de kan och får ta lika mycket plats. Läromedel som både visar upp bilder som bryter mot normen samt bilder som följer normen tror vi kan ge både positiva och negativa konsekvenser, då vi är medvetna om vikten av förebilder i barnens uppfattning av samhället och utveckling av deras identitet. Därför är det viktigt att man som pedagog är väl bekant med det läromedel man använder i sin matematikundervisning och framför allt dess brister. Om
läromedlet som läraren använder i sin undervisning inte visar att flickor precis som pojkar kan vara duktiga på matematik, eller att kvinnor precis som män kan vara
till exempel läkare eller ingenjörer så behöver pedagogen komplettera de här bristerna. Detta kan göras genom att inkludera bilder och exempel som framställer flickor eller kvinnor som duktiga på matematik, eller med höga och ansvarsfulla positioner i samhället. Kanske kan detta göras med exempel eller under genomgångar där pedagogen bortser från läromedlet.
Jämställdhet mellan könen är något vårt samhälle strävar efter. Skolan och pedagogerna har en stor påverkan i barnens uppfattning av genus och därför behöver de skapa en miljö som
motverkar könsskillnader och könsstereotyper. Skolan har enligt styrdokumenten ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lgr 2011, rev. 2019).
9.1. Slutsats
Slutligen kan vi konstatera att kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer lika frekvent i de analyserade matematikläromedeln. Vi kan också konstatera att läromedlen framställer kvinnor/flickor och män/pojkar på ett sätt som till viss del bryter mot de normer och
könsstereotyper som finns i samhället idag. Dock finns det fortfarande utrymme för en förbättring när det gäller könsstereotypiska attribut hos respektive kön. Vi kan se att utvecklingen går framåt och att bokförlagen har en medvetenhet gällande styrdokumenten och begreppet jämställdhet. Resultaten från studien kan dock inte appliceras på läromedel rent generellt, men studien kan ge en bild av hur läromedel inom matematik ser ut gällande genus och kön..I och med att vi inte funnit några tidigare studier som analyserar matematikläroböcker gjorda i Sverige kan vi också konstatera att det behövs mer forskning på området.
REFERENSER
Abraham, John (1989) Teacher Ideology and Sex Roles in Curriculum Texts. British journal of
sociology of education. 10 (1), 33–51
Aykac, Necdet (2012).Evaluation of Life Sciences and Social Sciences Course Books in Term of Societal Sexuality. Hacettepe University Journal of Education. Vol. 43, 50-61.
Berg, Bettina (2000). Genuspraktika för lärare. Stockholm: Lärarförb. Tillgänglig på Internet:
http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/396/1/genuspraktika_2006.pdf
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Clarkson, P. (1993) Gender, ethnicity and textbooks. Australian Mathematics Teacher. 49 (2), 14–16. Doi: 62707868/A016A531B4CB475FPQ/4
Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. 1. uppl. Stockholm: Liber
Deckman, Sherry L., Fulmer, Ellie Fitts, Kirby, Keely, Hoover, Katharine & Mackall, Abena Subira (2018). Numbers Are Just Not Enough: A Critical Analysis of Race, Gender, and
Sexuality in Elementary and Middle School Health Textbooks. Educational Studies: Journal of
the American Educational Studies Association. Vol. 54, Iss. 3, 285-302. Doi:
10.1080/00131946.2017.1411261
Dowling, P. 1991, "Gender, Class, and Subjectivity in Mathematics: A Critique of Humpty Dumpty", For the Learning of Mathematics, vol. 11, no. 1, pp. 2-8. Doi:
C5EDF9FFFDCDCA6E791D9907914
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm:
Norstedts juridik
Furevik, Anna (2015). På väg mot lika villkor?: svensk genushistoria under 150 år. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning
Gripsrud, Jostein (2008). Mediekultur, mediesamhälle. Enskede: TPB
Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z. (2006). Seendets språk: exempel
Hengjun Tang, Bifen Chen, Weizhong Zhang (2010) Gender Issues in Mathematical Textbooks of Primary Schools. Journal of Mathematics Education 3 (2), 106-114. Doi:
IwAR2BcLGQ6QkIzGoAYCUO3
Hinton, Perry R. (2003). Stereotyper, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur
Hottinger, Sara (2010) Mathematics and the Flight from the Feminine: The Discursive Construction of Gendered Subjectivity in Mathematics Textbooks. Feminist teacher.[Online] 21 (1). Doi: 1023530407/A48E7053BF114EC0PQ/1
I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. (2006). Stockholm:
Skolverket
Johnsson, Anna (2009). Harrie Staten och läromedlen En studie av den svenska statliga
förhandsgranskningen av läromedel 1938-19. Linköping Studies in Behavioural Science No. 142. Tillgänglig på internet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:217963/FULLTEXT02.pdf Kobia, John M. (2009). Femininity and Masculinity in English Primary School Textbooks in Kenya. The International Journal of Language Society and Culture. Issue 28
Lee, Jackie F.K. & Collins, Peter (2009). Australian English‐language textbooks: the gender issues, Gender and Education, 21:4, 353-370. DOI: 10.1080/09540250802392257
Lundgren, Eva & Sörensdotter, Renita (2004). Ungdomar och genusnormer på skolans arena. Falun: Dalarnas forskningsråd
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (2019).
[Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Mohamad Subakir Mohd Yasin, and Bahiyah Abdul Hamid, and Yuen, Chee Keong and Zarina Othman, and Azhar Jaludin, (2012) Linguistic sexism in Qatari Primary Mathematics textbooks.
GEMA: Online Journal of Language Studies, 12 (1). pp. 53-68. ISSN 1.
Moser, Franziska & Hannover, Bettina (2014) How gender fair are German schoolbooks in the twenty-first century? An analysis of language and illustrations in schoolbooks for mathematics and German. European Journal of Psychology of Education. [Online] 29 (3), 387–407. Doi:
10.1007/s10212-013-0204-3
Nordström, Gert Z. (1986). Påverkan genom bilder: en studie av olika bildtypers
Oyedeji,O.A. (1996) Assessing Gender Factor In Some Secondary Mathematics Textbooks In Nigeria, ZJER Vol. 8, No.1. Harare, Mt. Pleasant: HRRC. Doi: 20.500.12413/5046
Ozer, Derya Arslan, Karatas, Zeynep & Ergun, Ozge Ruken (2019) Analysis of Gender Roles in Primary School (1st to 4th Grade) Turkish Textbooks. Eurasian Journal of Educational
Research. Iss. 79, 1-20.
Sánchez Aguilar, Mario & Castaneda, Apolo (2019) A Foucauldian Analysis of Representations of Mathematicians in Lower Secondary Mexican Mathematics Textbooks. International Journal
of Science and Mathematics Education. Doi: 10.1007%2Fs10763-019-09986-z
Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och
unga. 1. uppl. Stockholm: Liber
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur
Yang, C. C. R. (2010). Gender stereotyping and gendered discourses in a Hong Kong primary English textbook series. Glossa, 5(2), 166-197. Doi: 10.1.1.227.1727
BILAGOR
Bilaga 1. Granskning av läromedel/mall
BILAGA 2
GRANSKNING AV LÄROMEDEL/MALL Mallen är till för dig som vill granska
läromedel ur jämställdhetssynpunkt. Välj att granska en del av innehållet, förslagsvis 10 - 20 sidor eller ett par olika avsnitt.
Läromedlets titel/namn och författare ...
...
Format/omfång ...
Användningsområde/ämne...
...
...
ANALYS AV INNEHÅLLET 1. Hur många gånger förekommer flickor/kvinnor resp pojkar/män ensamma resp. gemensamt i a) texter? ... ... ... b) övningsuppgifter? ... ... ... ... c) bilder... ... ... ...
Utöver att veta fördelningen manligt/kvinnligt är det viktigt att vara uppmärksam på hur man be- skriver flickors och pojkars delaktighet och bidrag i förhållande till det som texten handlar om. Vilka värderingar uttrycks genom ordval och metaforer? Förstärker samspelet mellan text och bild traditio- nella könsroller? ...
...
...
... ...
2. Uppgiftsfördelning mellan könen a) Vilka
sysselsättningar/yrken har flickor/kvinnor?
... ...
...
...
...
b) Vilka sysselsättningar/yrken har pojkar/män? ...
...
...
...
c) Hur ser relationerna ut, vem är aktiv/tar initiativ resp. är passiv/tar emot förslag? ...
... ...
...
...
3. Förekommer det ”grodor” i form av könsfördomar. Om ja, ge några exempel ...
... ...
...
...
4. Anser du att läromedlet uppfyller de krav på jämställdhet som finns i skollag och läroplan? Ja Nej Kommentar ... ...
...
...
...
5. Om nej, hur skulle du vilja förbättra det? ... .
...
...
...