BILDANALYS AV MATEMATIKLÄROMEDEL
– UR ETT GENUSPERSPEKTIV
Pedagogiskt arbete
Carlberg, Sofia Carrera Guerrero, Miriam 2020-LÄR1-3-A07
Program: Grundlärarutbildning F-3
Svensk titel: Bildanalys av matematikläromedel - ur ett genusperspektiv
Engelsk titel: Image analysis of mathematics teaching materials - from a gender perspective Utgivningsår: 2020
Författare: Sofia Carlberg och Miriam Carrera Guerrero Handledare: Marita Cronqvist
Examinator: Dennis Beach
Nyckelord: Matematik, läromedel, bildanalys, genus
Sammanfattning
Idag pratas det mycket om jämställdhet och i Sverige finns det tydliga direktiv och förbud mot att särbehandla någon på grund av könstillhörighet. Dessa direktiv finns att hitta i bland annat
läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. I skolan betonas också vikten av att all utbildning ska genomsyras av jämställdhet. Men enligt en rapport från Skolverket visar forskningen att så är inte fallet, speciellt när det gäller en jämställd representation av kön i läromedel.
Genom arbete med tidigare forskning upptäckte vi att det finns en kunskapslucka kring
granskning av matematikläromedel gällande kön och genus i Sverige. Vi har därför valt att göra en bildanalys där vi fokuserar på representationen av flickor/kvinnor och pojkar/män i läromedel som används i svenska grundskolor idag. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur bilder i svenska läromedel inom matematikämnet är utformade gällande genus.
Frågeställningar:
● Hur ofta förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel?
● Hur framställs och representeras kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel?
För att utföra vår bildanalys har vi valt att använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. Vi har också använt oss av semiotikens teori för att kunna tolka och analysera bilderna i läroböckerna.
Resultaten presenteras med hjälp av tabeller och text och visar att de fyra läroböckerna som analyserats representerar män och kvinnor lika mycket, samt att de representerar kvinnor/flickor och pojkar/män som både aktiva och passiva. De visar även att fördelningen mellan yrken och sysselsättningar är någorlunda jämn. Dock förekommer även könsstereotypiska bilder. Gällande representationen av färger kan vi se att flera av böckerna visar upp en könsstereotypisk
fördelning av färger mellan könen.
Slutligen har vi kommit fram till att de läromedlen som har analyserats representerar båda könen lika frekvent. Vi har också kommit fram till att könen i största utsträckning inte representeras på ett könsstereotypiskt sätt. Det förekommer dock vissa bilder i läromedlen som visar upp en könsstereotypisk bild av kvinnor/flickor och pojkar/män. I jämförelse med tidigare forskning kan vi se att dessa fyra läromedel representerar könen mer jämställt, samt att fördelningen mellan könen är jämnare.
Förord
De mesta arbetet av studien har gjorts tillsammans. Sökningar och urval av studier har gjorts både tillsammans och på egen hand. De studier vi valde ut delade vi upp mellan oss för djupläsning.
Informationen från studierna delade vi sedan med varandra genom diskussion. Skrivandet av arbetet har vi delat upp mellan oss för att spara tid. Vissa delar delades upp helt. Medans andra delar skrevs gemensamt. Vi läste även igenom varandras delar för att hjälpa varandra med
eventuella svårigheter. Analyserna har vi genomfört tillsammans för att på så sätt kunna diskutera och reda ut eventuella oklarheter.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
1.2 Vad säger styrdokumenten? 1
2. BAKGRUND 2
2.1 Statens granskning av läromedel 2
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3
4. TIDIGARE FORSKNING 4
5. BEGREPP 7
5.1 Genus och kön 7
5.2 Könsstereotyper 7
6. TEORI 9
6.1 Semiotik 9
7. METOD 10
7.1 Material 10
7.2 Metod 11
7.3 Bildanalys 11
7.3.1 Förekomst av kvinnor/flickor och män/pojkar i läromedlen 12
7.3.2 Aktiva och passiva karaktärer 13
7.3.3 Representation av yrken/sysselsättning 13
7.3.4 Representation av färger 13
8. RESULTAT OCH ANALYS 14
8.1 Förekomst av kvinnor/flickor och män/pojkar i läromedlen 14
8.2 Aktiva och passiva karaktärer 15
8.3 Representation av yrken 16
8.4 Representation av färger 19
9. DISKUSSION OCH SLUTSATS 23
9.1. Slutsats 25
REFERENSER
1
1. INLEDNING
Idag pratas det mycket om jämställdhet och i Sverige finns det tydliga direktiv och förbud mot att särbehandla någon på grund av könstillhörighet. Dessa direktiv finns att hitta i bland annat
läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, rev., 2019). I skolan betonas också vikten av att all utbildning ska genomsyras av jämställdhet. Men enligt en rapport från skolverket (Skolverket, 2006, s.43) visar forskningen att så är inte fallet, speciellt när det gäller en jämställd representation av kön i läromedel. Enligt rapporten genomsyras de
analyserade läroböckerna av en manlig norm, män och pojkar är överrepresenterade i både bild och text. Det finns också flera exempel där kvinnor eller flickor blir skuldbelagda, förlöjligas eller nedvärderas. De finner även stereotypa bilder av män som fokuserar mycket på våld (Skolverket, 2006, s.43). Detta blir problematiskt i skolan då läroböcker inte bara är ett pedagogiskt verktyg, läromedlen som används i skolan förmedlar också viktiga budskap till eleverna. Enligt Nordström (1986, s. 7) påverkar bilder oss direkt med deras yttre utseende till skillnad från text där man behöver fördjupa sig först för att få en påverkan av innehållet.
Nordström skriver att barnen tar del av bilder även fast de inte har lärt sig hur man tolkar dem.
Detta för att betraktning av bilder är någonting som sker naturligt hos människor, dessutom kan barn se mycket tidigare än de lär sig läsa eller skriva. Det strider också mot vad läroplanen säger om jämställdhet och diskriminering. I skolverkets rapport skrivs det att flickor och kvinnor kan uppleva delar av ämnesinnehållet kränkande samt att de kan ha svårt att identifiera sig med innehållet (Skolverket, 2006a, s.43). I rapporten har inga matematikböcker granskats, vi har heller inte funnit svenska studier där någon form av matematikböcker har analyserats med fokus på jämställdhet och genus. Med detta i åtanke och med en uppfattning om en brist av granskning av läromedel inom matematik är syftet med detta examensarbete att analysera bilder i fyra läroböcker inom matematik som används idag i svenska grundskolor.
1.2 Vad säger styrdokumenten?
Under vår utbildning har vi arbetat mycket med Läroplanen (2011, rev., 2019) och dess innehåll.
Vi har då lärt oss vikten av att skapa en klassrumsmiljö där alla är lika värda, känner sig trygga och kan utveckla sin identitet oavsett funktionsvariation, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller kön. Vi som lärare är också ålagda att arbeta för jämställdhet samt att följa läroplanen där det bland annat står att:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
(Lgr 11)
I Läroplanen står det fortsättningsvis att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Skolan har enligt styrdokumenten ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Läroplanen betonar även vikten av att låta varje elev utveckla sin identitet och därigenom kunna delta i samhällslivet. Genom självmedvetenhet och delaktighet i samhället skapar man en trygg identitet och dessutom utvecklar förmågan att leva sig in i andras värderingar och villkor. Det står även att pojkars och flickors uppfattningar av vad som är kvinnligt och manligt delvis formas i skolan. Detta är en anledning till att vi har valt att analysera läromedel inom matematikämnet. Matematik är ett av de ämnen i grundskolan som eleverna har mest undervisningstimmar i och kan därför vara ett av de ämnen som mest påverkar barnen.
2
2. BAKGRUND
Enligt Furevik (2015, ss. 150-152) finns det fortfarande könssegregation inom olika områden i dagens samhälle i Sverige, detta är något som påverkar ungdomars val redan på gymnasiet.
Furevik skriver också att det fortfarande finns yrken där kvinnor dominerar, som till exempel inom vården och skolan. Det finns också yrken där män dominerar som till exempel inom byggnadsbranschen. Författaren fortsätter skriva att ungdomar gör olika utbildningsval redan på gymnasiet vilket bidrar till en segregation av könen på arbetsmarknaden. Genom hela skolgången använder sig elever av olika läromedel som presenterar olika bilder. Läroböckerna som används i skolan är en stor del av utbildningen och används i de flesta ämnen, speciellt inom matematik.
Hur bilderna till exempel framställer kvinnor och män i relation till yrken kan vara något som påverkar barnen och ungdomarna i deras framtida yrkesval. Eriksson & Göthlund (2012, s.54) beskriver iscensättande av könstillhörighet som något där kvinnor och män förväntas agera på ett visst sätt, vilket också ofta representeras i bilder. Den iscensatta könstillhörigheten brukar
uppfattas som något naturligt, men som egentligen har skapas och upprätthålls genom
människans uppföranden och ageranden. Författarna skriver också om bildens inverkan, vad för bild det handlar om har en påverkan, vem som betraktar bilden och i vilken kontext bilden förekommer är också faktorer som påverkar (Eriksson & Göthlund, 2012, s.190).
2.1 Statens granskning av läromedel
År 1938 togs ett riksdagsbeslut och därmed infördes en statlig granskning av alla läromedel i Sverige. För att en bok skulle få säljas och användas i skolorna var de tvungna att uppfylla olika kriterier. I över 50 år granskade staten läromedel och kriterierna och formen ändrades under denna tid flera gånger. År 1991 avskaffades läromedelsgranskningen och kvaliteten på de läromedlen som används i skolan avgjordes nu av konsumenterna och bokförlagen (Johansson Harrie, 2009, ss. 9-10). Därmed finns det alltså igen statlig granskning av de läromedlen som säljs och används i skolorna idag. Det är helt upp till bokförlagen att se till att de läromedlen som säljs följer de mål som står i läroplanen. Som lärare har man ett ansvar att välja de läromedlen som används i undervisningen och det är därför upp till skolan eller till pedagogerna att själva välja vilket läromedel de vill använda sig av. Som nämnts tidigare har skolan ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster, att välja ett läromedel som lever upp till detta krav är därför av stor vikt.
I utbildningsutskottets betänkande (1994/95: UbU18) står det att regeringen anser att jämställdhet mellan könen bör lyftas fram som en pedagogisk fråga. Frågan handlar då om till exempel vilket undervisningssätt läraren använder samt val av ämnesinnehåll och material. Till exempel då vid val av läromedel. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och därför krävs en skola med uppmärksamma lärare som ifrågasätter de könsnormerna som finns (Tallberg Broman, 2002, s.
15). Det ska dock noteras att man som lärare kan använda sig utav ett läromedel som uttrycker könsnormer på ett bra och lärande sätt. Man behöver då som lärare notera dessa könsnormer och ifrågasätta och diskutera normerna med sina elever. På så sätt blir eleverna medvetna om att könsnormer uttrycks i deras läromedel men att man ska vara kritisk mot normerna och ifrågasätta de bilderna som finns i läromedel.
3
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Som nämnts tidigare upptäckte vi genom arbete med tidigare forskning att det finns en
kunskapslucka kring granskning av matematikläromedel gällande kön och genus i Sverige. De studierna vi hittade var gjorda i flera olika delar av världen men vi hittade inga studier gjorda i Sverige eller Norden. Från resultaten av de olika studien vi har valt upptäckte vi också att kvinnor och flickor är underrepresenterade samt att det finns könsstereotyper och könsnormer i dagens matematikläromedel. Vi kommer därför göra en bildanalys där vi fokuserar på representationen av flickor/kvinnor och pojkar/män.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur bilder i svenska läromedel inom matematikämnet är utformade gällande genus.
Frågeställningar:
● Hur ofta förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel?
● Hur framställs och representeras kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel?
4
4. TIDIGARE FORSKNING
Vi har hittat 15 vetenskapliga undersökningar som är relevanta för detta arbete. I
forskningsstudierna analyseras det läromedel inom matematikämnet ur ett genusperspektiv.
Studiernas resultat är samstämmiga om att matematikläromedel har en manlig dominans. Män eller pojkar förekommer oftare än kvinnor eller flickor i läromedlen. Läromedlen som
undersöktes i alla studier visade tydliga könsskillnader gällande representation av män och kvinnor. Män beskrivs oftare än kvinnor via sitt yrke och deras roller är mer intellektuellt- och teknikrelaterade medan de kvinnliga rollerna är mer tjänst- och vårdrelaterade. Det finns dock några studier som har analyserat läromedel där män eller pojkar och kvinnor eller flickor generellt representerades på ett varierande sätt. Resultaten från studierna presenteras i följande stycke.
I Oyedejis (1996) studie visar resultaten att tydliga könsstereotyper förekommer i de analyserade matematikläromedlen. Bilder i läromedlen framställer män i relation till yrken som tekniker, arkitekt, ingenjör eller pilot, kvinnor framställs i samband med att de handlar mat eller är hemma med barnen. Studien genomfört av Tang, Chen och Zhangs (2010) visar liknande resultat. I de analyserade böckerna finns det stereotypa könsroller för vuxna män och kvinnor representerade, speciellt när det gäller föräldraroller. De manliga rollerna i läroböckerna är mer intellektuellt- och teknikrelaterade, medan de kvinnliga rollerna är mer tjänst- och vårdrelaterade. Även i Abrahams (1989) studie visar resultaten att matematikböckerna som använts har en manlig dominans och även att kvinnligt och manligt framställs väldigt stereotypiskt. Kvinnor identifieras oftast i samband med aktiviteter som att handla mat och laga mat. Män är väldigt sällan nämnda i anslutning till sådana aktiviteter. Män identifieras istället via roller med viktiga yrken såsom doktor, lärare och brandmän. En av matematikböckerna identifierade även yrket matematiker som manligt. Liknande resultat framkommer av en studie gjord av Yasin, Hamid, Keong, Othman och Jaludin (2012). I studien har man jämfört två olika typer av matematikläromedel, böcker som publicerats i Qatar och böcker som publicerats i andra länder, dock ospecificerat vilka länder. I läromedel publicerade i Qatar visar resultaten att kvinnor betraktas som viktiga figurer inom familjedomänen. I de läroböckerna som publicerades i andra länder betraktas de dock inte lika viktiga som männen. Män framställs allmänt som mer dominerande än kvinnor, men inte lika mycket i båda typer av läroböcker. Språklig sexism och könsstereotyper är synliga i båda läroböckerna men det verkar vara minimalt.
I en studie gjord av Hottinger (2010) visar resultaten att matematikläroböckerna representerade flickorna som passiva, okunniga och i behov av hjälp, medan pojkarna framställs som effektiva och att de klarar sig själva i större utsträckning. Resultaten i en studie av Clarkssons (1993) visar liknande resultat. Undersökningen visar att pojkar brukar representeras som aktiva och flickor som passiva. Studien visar dock att skillnaderna mellan kvinnor och män inte är alls lika stora som tidigare och det antas vara en förändring på gång i matematikläromedlen. Ett liknande exempel är positioneringsartiklen av Dowling (1991), i de äldre versionerna av de analyserade läromedlen är könsstereotyper vanliga medan de motverkas i de nyare versionerna. I ett exempel från de äldre versionerna tvättar mamman kläderna och pappan fixar huset, vilket är ett tydligt exempel av könsstereotyper. I ett exempel från de nyare versionerna visas kvinnor och män i samband med yrken som inte är de som brukar associeras med deras kön. Där finns det till
exempel en kvinna som är arkitekt, en man som handlar mat och en kvinna som är polis. Dowling menar då att detta är en början på jämställdhet i läroböckerna. Den senaste studien av de vi har funnit är genomförd av Aguilar och Castaneda (2019), studiens resultat liknar resultaten från ovanstående studier. De analyserade läroböckerna har en övervägande representation av manliga
5
matematiker. Skillnaden är dock att det i denna studie har analyserats matematiker. Till skillnad från de tidigare nämnda studierna visar Moser och Hannovers (2013) studie att män och kvinnor generellt representerades på ett varierande sätt i matematikläromedlen. Det fanns dock vissa könsskillnader i böckerna då män oftare beskrivs via sitt yrke än kvinnor.
Genom ytterligare sökningar har vi funnit studier som analyserat olika läromedel med fokus på genus, dock inte matematikläromedel. Dessa studier visar också könsstereotyper och
könsskillnader i sina resultat. I en studie av Aykatc (2012) visar resultaten att de analyserade läromedlen innehåller bilder där det framkommer könsstereotyper och att det finns en manlig dominans. Kvinnor representeras ofta när de lagar mat, pysslar, målar eller gör hushållssysslor.
Kvinnor identifieras med roller såsom läkare, lärare eller sjuksköterska medan män identifieras med roller som läkare, ingenjör, brandman, tjänstemän, vetenskapsman, ledare, soldat och polis. I en studie av Deckman, Fulmer, Kirby, Hoover och Mackall (2018) visade resultaten att båda könen representeras nästan lika mycket (män 46% och kvinnor 54%) i de analyserade läromedlen. Resultaten i studien visade dock också att det fanns vissa könsstereotyper som representerades och stöttade uppfattningar om traditionella könsroller. Det fanns exempelvis en bild där det framkom ett par med barn och det var kvinnan som höll barnen. Även om både flickor och pojkar visades borsta tänderna och tvätta ansiktet, visade hälften av bilderna att flickorna också fokuserade på utseendet medan pojkarna bara gjorde det på två bilder. I läromedlen framkom sex verkliga faktakaraktär där fyra var män och två var kvinnor. Männen var bland annat matematiker och vetenskapsmän medan båda kvinnorna var vinnare av en skönhetstävling. I en studie genomfört av Lee och Collins (2009) visar resultaten att det finns en manlig dominans i de analyserade läromedlen. Studiens resultat visar också att läromedlen representerar kvinnor och män på ett traditionellt och könsstereotypiskt sätt. Kvinnornas roller är sådana som modedesigner, pensionär och säljare, däremot förekom ibland kvinnorna som
astronaut, boxare, filmskapare och chef. Män som förekom i de analyserade läromedlen hade roller som kriminell, bonde, brandman, soldat, brevbärare, däckmontör, pilot och politiker. Mäns roller var mer fysiskt relaterade. Manliga karaktärer framställs som mer aktiva och sportiga än kvinnliga karaktärer, dessutom förekom män oftare än kvinnor i sociala roller. Det finns också fler kvinnor än män som arbetar med olika typer av hushållssysslor och tar hand om barn samt studerar eller gör skolaktiviteter. Däremot nämns det i vissa läromedel att kvinnornas traditionella roller är i förändring och de könsstereotyperna som media representerar ifrågasätts. I en studie av Kobia (2009) visar resultaten att i de analyserade läromedlen finns en manlig dominans i
illustrationer, fotografier, namn och titlar som används för att hänvisa till könen. Kvinnorna är underrepresenterade i yrken som författare, redaktör, fotograf och illustratör. Däremot visar också resultaten att det finns ett försök att använda könsinkluderande- och könsneutralt språk.
En studie vars resultat sticker ut är den av Yang (2010). I den visar resultaten att manliga och kvinnliga karaktärer representeras nästan lika ofta i de analyserade läromedlens bilder och texter.
Studien visar dessutom att de kvinnliga och manliga rollerna som framkommer i illustrationerna och texterna är liknande. Däremot nämns det i studien att kvinnliga lärare dök upp 24 gånger i både illustrationer och texter medan inga manliga lärare hittades. De manliga och kvinnliga karaktärerna visas i ett liknande utbud av aktiviteter, däremot deltar kvinnor i något mer olika slags aktiviteter. Män representeras när de lagar mat i två illustrationer. Däremot representeras de manliga och kvinnliga karaktärers utseende enligt könsstereotyperna. Män har ofta kort hår och bär skjortor/T-shirts och byxor, medan de flesta kvinnliga karaktärer bär klänningar och har långt hår. En annan studie vars resultat varierar från de andra är den genomfört av Ozer, Karatas och Ergun (2019). I den visar resultaten att i många av de analyserade läromedel förekom karaktärer utan kön, eller könsneutrala karaktärer. De karaktärerna som hade kön representerades på olika sätt, till exempel förekom kvinnor vars roll var enligt könsstereotyperna, men det förekom också
6
kvinnor vars roll motverkade könsstereotyperna, och samma med män. Alla karaktärerna i de läromedlen som analyserades i studien bar olika färger utan att följa könsstereotyperna. Däremot förekom det i vissa böcker fler män än kvinnor och kläderna karaktärerna bar var enligt
könsstereotyperna. Det vill säga att bara kvinnor och flickor hade på sig kjol och klänning och de manliga karaktärernas kläder bestod av byxor, skjorta och t-shirt.
Genom sökningar av forskningsstudier har vi upptäckt att det finns en kunskapslucka kring granskning av matematikläromedel gällande kön och genus i Sverige. Av de nio studier vi funnit (kopplade till matematik) genom sökningarna är sex av dem gjorda utanför Europa. De resterande tre studierna är gjorda i Europa, men ingen i Norden eller Sverige. I de resterande studierna som vi funnit och som inte är kopplade till matematik, hittar vi inte heller någon som är gjord i Norden eller Sverige. En är gjord i Kenia, en annan i Kina, två i Turkiet och två i Australien.
7
5. BEGREPP
I följande text redogör vi för begreppen genus, kön och könsstereotyper. Dessa begrepp är av stor vikt för vår studie då vi fokuserar på genus och kön i vår bildanalys. Vid analysen kommer vi även att använda oss av könsstereotyper. En kort beskrivning och definition av begreppen kan bidra till en bättre förståelse.
5.1 Genus och kön
Till en början uppfattade vi begreppen genus och kön som synonymer, när vi sedan började djupläsa kring begreppen förstod vi att dessa begrepp inte betyder samma sak.
Enligt Svaleryd (2003, s. 29) är kön något man föds med, det är biologiskt, medan genus istället är en social konstruktion av vad som ses som manligt eller kvinnligt. Genus ordnar människor i två olika kategorier där män är “manliga” och kvinnor är “kvinnliga”. Begreppet genus fokuserar alltså på vad som anses vara kvinnligt eller manligt och att detta är föränderligt (Svaleryd, 2003, s. 29). Enligt Bronwyn (2003, s. 27) föds inte människor med karaktärsdrag som är maskulina eller feminina, man lär sig redan som barn vad som anses som feminint respektive maskulint. När barnen lär sig normer som finns i samhället placerar de sig antingen som pojkar eller som flickor och de lär sig att vara en pojke eller en flicka på det sätt som anses vara “rätt” enligt normen (Bronwyn, 2003, s. 27). Uppfattningar om maskulinitet och femininitet är en stor del av hur vårt samhälle är uppbyggt och de får stora konsekvenser för de val som människor sedan tar under sitt liv (Bronwyn, 2003, s. 27).
5.2 Könsstereotyper
Hinton (2003, ss. 11-14) skriver att stereotyper skapas när en viss grupp människor som identifieras av en viss egenskap (exempelvis nationalitet eller kön) får som helhet en viss
tillskrivna egenskaper. Man tillskriver dessa egenskaper automatiskt till alla som tillhör en grupp av personer, och när man träffar någon av en viss grupp så har man redan en bild i huvudet av hur personen kommer vara. Författaren skriver vidare att stereotyper är förenklade bilder av grupper av människor som vi antingen skapat själva eller som skapats av samhället och att de till största del är falska och svåra att förändra. Hinton (2003, s. 93) skriver angående könsstereotyper att de verkar vara kopplade till de könsrollerna som de olika könen har haft under historien. Detta gör att enligt könsstereotyper anses kvinnor till exempel mer omhändertagande än män och män mer aggressiva än kvinnor. Man kan se olika könsnormer uttryckta på olika sätt, till exempel genom kläder, beteende och tal. De dominerande normerna som finns inom ett kön bygger på det som upplevs som en “rätt”/“fel” tjej respektive kille (Lundgren & Sörensdotter, 2004, s.24).
De könsstereotyperna som ligger till grund för detta arbete är de som finns i det svenska
samhället. I samhället finns det en tydlig föreställning om hur kvinnor/flickor och män/pojkar ska se ut och klä sig. Vissa färger är påverkade av könsstereotyperna som till exempel rosa och lila som är färger som är kopplat till det kvinnliga könet och blå och grön är kopplat till det manliga könet. Inom arbetsmarknaden kan man också se påverkan av könsstereotyperna. Yrken som sjuksköterska och lärare kopplas ofta ihop med kvinnor medan yrken som ingenjör och matematiker ofta kopplas ihop med män.Vid vår analys och skildring av kön utgår vi ifrån en könsstereotypisk bild av män och kvinnor. Enligt könsstereotyperna brukar pojkar/män ha kort hår, bära byxor och t-shirt samt flickor/kvinnor brukar ha långt hår och bära klänningar eller kjol.
Vi kommer även att utgå ifrån en könsstereotypisk bild av kvinnor och män vid tolkning av
8
resultatet. Även om Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet finns det fortfarande gamla föreställningar kvar om vilka egenskaper en typisk kvinna respektive en typisk man har, därför har vi valt att utgå ifrån dessa föreställningar i vår studie.
9
6. TEORI
Under följande rubrik redogör vi för teorin semiotik, då vi kommer att använda oss av denna när vi genomför vår bildanalys. Genom läsning av tidigare arbeten samt genom läsning kring olika teorier har vi valt att använda oss av semiotiken då vi anser att teorin passar för vårt arbete. Vi vill kunna identifiera och tolka bildens betydelser och värderingar, detta kan vi göra med hjälp av semiotiken.
6.1 Semiotik
Semiotik är en vetenskap som även kallas semiologi (Semiotik = läran om tecken). Inom semiologin studerar man hur mening bildas och hur betydelser uppfattas i kommunikativa
situationer. Till exempel i tal och skriftspråk men även i bilder (Hansson, Karlsson & Nordström, 2006, s.9). Inom semiotiken anser man att vi som individer kan tyda bilder som budskap, detta betyder att man ser bilder eller uttryck som ett meddelande till läsaren eller betraktaren, och att bilden då är något man kommunicerar via(Eriksson & Göthlund, 2012, s.42). Eftersom att vi ska utföra en bildanalys av matematikläromedel där bilder används i en kommunikativ situation och där eleverna som använder böckerna kan tyda bilderna som ett budskap anser vi att semiotiken är en lämplig teori. Inom den semiotiska teorin används en del begrepp som vi kommer att redogöra för här. Tecken är den minsta betydelsekomponenten i alla typer av språk, alltså även i bildspråk (Hansson, Karlsson & Nordström, 2006, s.9). Tecknet består av två delar, uttryck och innehåll, det iakttagna (uttrycket) kopplas till ett innehåll och bildar ett tecken (Hansson, Karlsson &
Nordström, 2006, s.11). Det visuella tecknet kallas ofta för ikoniskt tecken, ett ikoniskt tecken kan tolkas av människor från olika länder, detta för att uttrycket är överensstämmande. Till skillnad från ett verbalt tecken som uttrycks olika på olika språk, innehållet är samma men uttrycken olika, alltså tillfälliga. Det verbala tecknet är begränsat till ett språk, men det ikoniska tecknet är internationellt (Hansson, Karlsson & Nordström, 2006, s.13). En bild är uppbyggd av flera mindre tecken, det kan till exempel vara olika placeringar av människor, hur olika grupper är arrangerade, avvikande rörelser eller hur olika saker har placerats ut (Hansson, Karlsson &
Nordström, 2006, s.14). Vid en analys av bilder kan man fritt peka ut eller avgränsa de tecken som man finner intressanta eller relevanta. Det är dock viktigt att de tecken som analyseras ringas in. Man ska kunna koppla samman uttrycket och innehållet. Syfte, tankeprocess och resultat måste kunna motiveras (Hansson, Karlsson & Nordström, 2006, ss.14-15). Författarna beskriver även begreppet kod, för att tecken ska kunna tolkas behövs det koder. De jämför koder med regler och normer, kod är således ett regelverk för att kunna tolka tecken. Koderna reglerar språkliga betydelser och handlingar (Hansson, Karlsson & Nordström, 2006, s16). Inom semiotiken och inom bildanalys används också begreppen denotation och konnotation, dessa begrepp beskriver bildens olika betydelsenivåer. Denotation är den första direkta betydelsen eller kärnbetydelsen medan konnotation är den andra indirekta betydelsen, en så kallad bibetydelse. I bildstudier brukar den denotativa betydelsenivån beskrivas innan den konnotativa analyseras.
Nivåerna är på så sätt beroende av varandra och ska alltid behandlas samtidigt (Hansson, Karlsson & Nordström, 2006, s.28). En viktig del av denotation och konnotation är att teckens innehåll varierar mellan tid och rum, innehållet är inte definitivt. Med andra ord finns det ingen bestämd koppling mellan ett uttryck och innehåll. Samma uttryck kan betyda olika saker för olika människor i olika tider. En positiv konnotation kan således bli en negativ konnotation under en annan tidsperiod. I vår analys hade uttryck gällande genus således eventuellt inte haft samma betydelse i en annan tidsperiod. Konnotationer är dock inte samma sak som associationer, associationer är personliga och individuella medan konnotationer är kulturellt etablerade och kodifierade, man kan kalla det för kollektiva associationer (Gripsrud, 2002, ss. 142-143). I vår analys har därför inga personliga eller individuella associationer gjorts, vi har försökt att tolka
10
bilderna så objektivt som möjligt. När vi använder semiotiken som metod tolkar vi bildens olika delar som tecken för någonting. Vi urskiljer alla bilders betydelsebärande delar, analyser delarna för sig men även i relation till varandra. Till sist tolkar vi deras innebörd i relation till bildens kontext. Vi ställer oss frågan vad bilden representerar och på vilket sätt, samt vilka idéer och värden representationerna uttrycker. Detta kan delas upp i två nivåer av mening (denotation och konnotation). I den första nivån förstår man bilden genom att identifiera vad den föreställer. I den andra nivån identifieras bildens mer betydelser, alltså de värderingar den uttrycker (Eriksson &
Göthlund, 2012, s.44).
7. METOD
I följande avsnitt kommer vi att beskriva vilket material vi har valt att använda oss av. Vi kommer presentera vår valda metod samt beskriva hur vi valde att genomföra vår bildanalys.
7.1 Material
Vi har valt fyra olika matematikläromedel som är aktuella i svenska grundskolor och materialet består av följande läroböcker:
Tabell 1. Utvalda och analyserade läromedel.
LÄROMEDEL FÖRLAG FÖRFATTARE
Favorit Matematik 1A Studentlitteratur Kerttu Ristola, Tina Tapaninaho och Leena Vaaraniemi
Matte Direkt Safari 3A Bonniers Pernilla Falck, Margareta Picetti och Siv Elofsdotter Meijer
Matte Eldorado 3B Natur och kultur Ingrid Olsson och Margareta Forsbäck
Prima Matematik 1B Gleerups Åsa Brorsson
Urvalet gjordes utifrån tre olika kriterier. I första hand valde vi läromedel som används i de olika skolorna där vi har haft VFU-perioder, alltså läromedel som vi känner igen och som vi vet är aktuella bland grundskolorna. I andra hand valde vi läromedel utgivna av olika förlag och som då också är skrivna av olika författare vilket bidrar till ett bredare urval. I tredje hand valde vi läromedel från olika årskurser och terminer, såsom 1A, 1B, 3A och 3B, detta för att få en bild av hur läromedlen ser ut för olika årskurser vilket också bidrar till ett bredare urval. Vi valde att analysera fyra läromedel då vi har en viss tidspress. Vi anser dock att fyra läromedel är
tillräckligt för att kunna göra en pålitlig analys och jämförelse samt ge en representativ bild av hur och hur ofta kvinnor och män representeras i matematikläromedel.
Vi har valt att namnge de böckerna vi har analyserat då vi anser att det är offentligt material och därför upplever vi det som oproblematiskt. Vi tycker också att det är kan vara av värde för läsaren att veta vilka läromedel vi har analyserat eftersom vi har försökt att välja läromedel som är vanligt förekommande bland grundskolorna.
Det är viktigt att tydliggöra att denna studie endast analyserat de utvalda läromedlen och förstår att det skapar en viss begränsning. Fortsättningsvis är det endast materialet som har analyserats
11
och inte hur läroböckerna används av lärare och elever i skolan. Med stor sannolikhet använder sig pedagoger i skolan även av kompletteringsmaterial.
7.2 Metod
Vi har använt oss av en kvantitativ innehållsanalys med syftet att ge en tydlig bild av det utrymme som ges åt kvinnor och män på bilderna. En innehållsanalys är en undersökning av innehållet i till exempel en bildmässig konstruktion. Att undersökningen är kvantitativ innebär att den grundas på likvärdiga och jämförbara uppgifter om tillräckligt många analysenheter så att uppgifterna kan beskrivas och analyseras med siffror (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud, 2012, s.197). Kvantitativ innehållsanalys är bra att använda sig av när man
undersöker ett material och vill ha svar på frågor om förekomsten av olika typer av innehållsliga kategorier. Det kan då handla om till exempel hur frekvent olika kategorier förekommer eller hur stort utrymme som olika kategorier får (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud, 2012, s.197). När man fokuserar på frekvenser och utrymme finns det plats för det som brukar kallas för “mekaniskt räknande”, tyvärr på ett lite negativt sätt. Författarna beskriver dock den
mekaniska räkningen som en av de stora fördelarna med kvantitativ innehållsanalys. På relativt kort tid kan man gå igenom mycket data och registrera förekomsten av intressanta
innehållskategorier, till exempel hur ofta kvinnor respektive män förekommer i
matematikläromedel (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud, 2012, s.198). Detta betyder dock inte att man vid en kvantitativ innehållsanalys endast ägnar sig åt mekaniskt räknande. För att kunna räkna och placera in i en kategori måste man först tolka de innehållsliga enheterna (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud, 2012, s.198).
7.3 Bildanalys
Bilderna i läromedlen kommer att tolkas genom en bildanalys, sedan kommer resultaten att sammanfattas av siffror i en tabell. För att genomföra bildanalysen har vi valt att använda oss av semiotikteorin som också beskrivs tidigare. Den semiotiska analysen utgår från denotation och konnotation, som är bildens olika betydelsenivåer. Dessa begrepp beskrivs utförligt i tidigare stycke. Vid denotation (grundbetydelsen) fokuserar man på vad bilden föreställer, till exempel personer, föremål eller en miljö. Vid konnotation (bibetydelsen) fokuserar man på vad man kommer att tänka på när man ser bilden. Till exempel hur människor i bilden gestaltas eller vilka värderingar som döljer sig bakom bilden. Hansson, Karlsson och Nordström (2006, s.165) förklarar analys och tolkning som två skilda begrepp. Analys är något som kan delas upp och brytas ned i mindre delar (denotation och konnotation). Tolkning är mer av en vardaglig eller spontan läsning av olika tecken som vi möter.
För att svara på vår första frågeställning “Hur ofta förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel?” har vi valt att räkna alla kvinnor/flickor och män/pojkar som förekommer i alla fyra läromedel. För att avgöra kön kommer vi i vår analys att utgå från en stereotyp bild av kvinnor och män som även beskrivs under rubriken begrepp. Vi har sedan fört in datan i en tabell.
För att svara på vår andra frågeställning “Hur framställs och representeras kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel?” har vi valt att genomföra en djupanalys av de fyra utvalda läromedlen. Vid denna analys har vi valt att fokusera på tre olika frågor. Vad
kvinnor/flickor respektive män/pojkar representerar för sysselsättning eller yrke. I studien definierar vi en sysselsättning som något man gör, ett pågående arbete. Ett yrke kommer vi definiera som en sysselsättning utförd av en vuxen karaktär, som i dagens samhälle räknas som ett yrke. Vi kommer även titta på huruvida personerna är aktiva eller passiva, att vara aktiv
12
definierar vi i studien som att karaktären är med och deltar på ett verkningsfullt sätt. Till sist kommer vi även att titta på vad för färger de olika karaktärerna bär och representerar. Vi har valt att hämta inspiration från Genuspraktika för lärare (2005) för att skapa dessa frågor att utgå ifrån.
Genuspraktika för lärare är utgiven av lärarförbundet och det finns där en färdig mall man kan använda sig av vid granskning av läromedel. Mallen utgår ifrån fem huvudfrågor som fokuserar på jämställdhet. Där finns bland annat frågan “Hur många gånger förekommer flickor/kvinnor resp. pojkar/män ensamma resp. gemensamt i bilder?” samt en fråga om uppgiftsfördelning mellan könen med fokus på sysselsättning och aktivitet eller passivitet. För en tydligare bild av mallen (se bilaga 1).
I studiens metod och analys har det förekommit vissa svårigheter som kan ha påverkat arbetet.
Till exempel vid kategoriseringen av kön och den motsägelsen det innebar att utgå ifrån könsstereotyper för all skilja på könen. Vid denna skildringen har vi använt oss av våra egna kulturella föreställningar och intentionen som illustratören hade med bilden behöver inte stämma överens med vår tolkning. För att undvika felkategoriserngar har vi därför använt oss av
kategorin “neutral”. Dock kan det forfarande ha skett eventuella felkategoriseringar, illustratören eller författaren kan ha haft intentionen att avbilda en viss karaktär som kvinna/man när vi istället kategoriserat den som neutral. Men med tanke på det få neutrala karaktärer som räknats påverkar det inte resultatet. Vid kategoriseringen av färger på karaktärernas kläder har också vissa
svårigheter uppstått. Vid bedömningen av vilken färg som visas på klädesplagget skulle vissa felkatagoriseringar kunna ha skett. Kategorisering av färger som liknar varandra som till exempel rosa och röd skulle därför kunna ha resulterat i andra resultat om en annan person utfört
analysen.Den dominansen vi kan se av till exempel rosa var så pass stor att resultatet med stor sannolikhet inte hade sett annorlunda ut. Med tanke på att vi vid analysen var två är det också osannolikt att sådana felkategoriseringar har skett. Vid kategorisering av aktiva och passiva karaktärer har det vid några tillfällen uppstått svårigheter att bedöma aktivitet/passivitet och eventuella felkategoriseringar skulle kunna ha skett. Vid dessa tillfällen har vi diskuterat med varandra, och om det inte var möjligt att avgöra om karaktären var aktiv eller passiv har karaktären inte räknats med. Eventuella felkategoriseringar har således sannolikt inte påverkat resultatet. Vid kategorisering av yrken och sysselsättningar har analysen varit något enklare, vid hinder att avgöra vilken sysselsättning personen är delaktig i har diskussioner uppsåt oss emellan.
Risken att felkategoriseringar har skett är således minimal.
7.3.1 Förekomst av kvinnor/flickor och män/pojkar i läromedlen
Vi inledde undersökningen med att göra en uträkning av hur frekvent kvinnor/flickor respektive män/pojkar illustreras i läromedlen. Syftet med detta är att kunna visa upp en bild av hur ofta kvinnor/flickor respektive män/pojkar faktiskt förekommer i läromedlen. Vi analyserade alla befintliga bilder med personer/karaktärer i de fyra utvalda läroböckerna, dock uteslöts
illustrationer utan personer/karaktärer ur undersökningen. För att avgöra könet på personerna använde vi oss av semiotikens teori, som beskrivs tidigare. Vi använder oss då av tecken och koder, samt denotation och konnotation. Vi kollar först på vad bilden föreställer för att sedan fokusera på vad vi tänker på när vi ser bilden. Vi kommer då att fokusera på tecken som tolkas som kvinnligt och manligt, till exempel i personernas klädsel, hår och kroppsspråk. I
läromedelsböckerna förekommer det både vuxna och barn, vi har valt att inte göra någon skillnad på dessa. Alla kvinnor och flickor hamnar under samma kategori och alla män/pojkar hamnar under samma kategori. Ibland kan en karaktär gestaltas utan något tecken som visar på vilket kön den tillhör, vid dessa fall kategoriserade vi personen som neutral. När det var möjligt tog vi även hjälp av texten för att kunna avgöra könet. Informationen lades i en tabell där antalet karaktärer delades i tre kategorier: manliga, kvinnliga och neutrala.
13 7.3.2 Aktiva och passiva karaktärer
Under nästa steg i undersökningen fokuserade vi på aktiva och passiva karaktärer. Vi valde att räkna aktiva och passiva karaktärer då vi sett att detta gjorts i tidigare studier, samt att män oftare har avbildats som aktiva i dessa studier. För att kunna avgöra om en karaktär i boken är aktiv eller passiv har vi även här använt oss av semiotikens teori. Vi har använt oss av sociala koder för att tolka personens kroppsposition, placeringar och riktningar. Personer som visar tecken på aktivitet kommer att räknas som aktiva. Personerna har en placering eller en position som visar aktivitet, till exempel genom att springa, gå, dra, hoppa, kasta, osv. Vi tolkar även karaktärernas ansiktsuttryck för att avgöra om de är aktiva, då genom att karaktären till exempel skrattar, ler eller funderar. De som hamnar under kategorin passiva personer är de som inte deltar i en aktivitet eller som inte är fokuserade eller koncentrerade på en sysselsättning eller uppgift.
Personen (ensam eller i grupp) visar inte någon form av delaktighet. Personen kan till exempel stå, sitta eller ligga vid aktiviteter där andra karaktärer är aktiva. Personen visar inte heller ansiktsuttryck som tyder på deltagande. När det inte gick att avgöra om karaktären var aktiv eller passiv har den inte räknats med.
7.3.3 Representation av yrken/sysselsättning
Under detta steg i undersökningen fokuserade vi på vilka yrken eller sysselsättningar som de olika könen representerar. Vi valde detta då kvinnor och män traditionellt ofta kopplas ihop med ett visst yrke eller en viss sysselsättning. För att de olika sysselsättningarna och yrkena ska kunna tolkas utgår vi ifrån semiotikens teori. Genom en analys av tecken och sociala koder fokuserar vi på vad personerna gör eller vilka verktyg/material de använder sig av. De personerna som
kategoriseras som kvinnor/flickor eller män/pojkar och som ses utföra en handling som kan kopplas till ett yrke eller en sysselsättning kommer att räknas. När det inte gick att uttyda någon form av sysselsättning har karaktären inte räknats med. Analysen av yrken har utgått från två kategorier, antalet yrkesutövare/sysselsatta personer, samt antal av respektive kön och en kategorisering av vilka yrken som förekommer och vilket kön de associeras med.
7.3.4 Representation av färger
I denna del av analysen har vi räknat alla färger som förekommer på karaktärernas kläder. Detta för att få en bild av hur läroböckerna kopplar ihop färger med respektive kön. Vi har fokuserat på att räkna de dominerande färgerna på personernas kläder. Färger på detaljer som till exempel knappar eller snören har inte räknats. Om en och samma person bär samma färg på flera plagg har färgen endast räknats en gång. Alla personer som kategoriserats som kvinnor/flickor eller män/pojkar har räknats med.
14
8. RESULTAT OCH ANALYS
Med utgångspunkt i frågeställningarna samt de olika kategorierna presenteras här resultaten från de analyser som genomförts med hjälp av tabeller, diagram och text.
8.1 Förekomst av kvinnor/flickor och män/pojkar i läromedlen
Tabell 2. Antal kvinnor/flickor och pojkar/män
Läromedel Förlag Antal
sidor
Antal personer totalt
Antal
flickor/kvinnor
Antal pojkar/män
Antal neutrala karaktärer
Favorit Matematik 1A
Studentlitte ratur
195 70 35 35 0
Matte Direkt Safari 3A
Bonniers 143 65 29 36 4
Matte Eldorado 3B Natur och kultur
128 79 43 36 2
Prima Matematik 1B
Gleerups 119 129 68 61 0
I tabell 2 får vi svar på den första frågeställningen “Hur ofta förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar på bilder i svenska läromedel?”. Resultaten visar att förekomsten av kvinnor/flickor och män/pojkar är relativt jämn i alla fyra läroböckerna. I Favorit Matematik är fördelningen mellan könen helt lika. I Matte Direkt Safari finns det sju fler män/pojkar. I Matte Eldorado finns det sju fler kvinnor/flickor. I Prima Matematik finns det 7 fler kvinnor/flickor. Skillnaden mellan hur ofta kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer är således minimal.
15
8.2 Aktiva och passiva karaktärer
Tabell 3A. Antal aktiva personer
Läromedel Antal aktiva personer totalt
Antal aktiva män/pojkar
Antal aktiva kvinnor/flickor
Favorit Matematik 1A 51 27 24
Matte Direkt Safari 3A
57 33 24
Matte Eldorado 3b 35 13 22
Prima Matematik 1b 80 41 39
Tabell 3B. Antal passiva personer
Läromedel Antal passiva personer totalt
Antal passiva
män/pojkar Antal passiva
kvinnor/flickor
Favorit Matematik 1A 6 3 3
Matte Direkt Safari 3A
8 3 5
Matte Eldorado 3b 25 15 10
Prima Matematik 1b 35 14 21
I tabell 3A och i tabell 3B visar resultatet att antal aktiva respektive passiva personer inom de olika könen är relativt jämn i de flesta böckerna. I både Favorit Matematik och Prima Matematik finns det något fler aktiva män/pojkar men ingen stor skillnad. Däremot är skillnaden större mellan antal aktiva män/pojkar respektive kvinnor/flickor i läroböckerna Matte Direkt Safari och Matte Eldorado. I Matte Direkt Safari är antal aktiva män/pojkar nio fler än antal kvinnor/flickor.
I Matte Eldorado är antal aktiva kvinnor/flickor nio fler än antal män/pojkar. Sammanlagt är skillnaden mellan könen av antal aktiva personer minimal.
I boken Favorit Matematik är antal passiva män/pojkar respektive kvinnor/flickor helt lika. I Matte Direkt Safari finns det endast två fler passiva kvinnor/flickor än passiva män/pojkar. I Matte Eldorado är antal passiva män/pojkar fem fler än antal kvinnor/flickor. I Prima Matematik är skillnaden något högre, här finns det sju fler passiva kvinnor/flickor än passiva män/pojkar.
Totalt är skillnaden av passiva kvinnor/flickor och pojkar/män är ytterst liten.
16
8.3 Representation av yrken
Tabell 4A. Antal yrkesutövare
Läromedel Antal yrkesutövande personer/sysselsatta personer
Antal yrkesutövande män/sysselsatta pojkar
Antal yrkesutövande kvinnor/sysselsatta flickor
Favorit Matematik 1A
48 25 23
Matte Direkt Safari 3A
56 31 25
Matte Eldorado 3b 31 10 21
Prima Matematik 1b 54 17 26
I tabell 4A kan vi se att fördelningen mellan yrken och sysselsättningar är förhållandevis jämn i flera av böckerna. I Favorit Matematik finns det endast två fler sysselsatta män/pojkar än kvinnor/flickor. I Matte Direkt Safari finns det sex fler sysselsatta män/pojkar. En viktig synpunkt är att det i Matte Direkt Safari inte förekommer någon yrkesutövande kvinna, endast yrkesutövande män. I Matte Eldorado skiljer sig resultatet något mer, här dominerar sysselsatta kvinnor och flickor, det finns 11 fler sysselsatta flickor/kvinnor. Liknande resultat visas i Prima Matematik där det även här finns en dominans av sysselsatta kvinnor och flickor, det finns nio fler sysselsatta kvinnor/flickor. Sammanlagt är uppdelningen av yrken mellan könen relativt jämn.
17
Tabell 4B. Representation av yrken/sysselsättning kopplat till kön
Läromedel Yrken
man/sysselsättningar pojkar
Yrken
kvinna/sysselsättningar flickor
Favorit Matematik 1A Spela kort Gymnastik Springa Räkna matte Rasta hund Cykla Spela tennis Bada
Sjunga
Åka skridskor Handla hockey utrustning Åka pulka Bygga
Köpa dinousarieleksak Bowla
Servitör
Spela kort Gymnastik Springa Räkna matte Plocka äpplen Spela tennis Bada
Bagare Sjunga Dansa
Åka skridskor Åka pulka Köpa nallar Servera mat
Matte Direkt Safari 3A Utforska Räkna matte Direktör Dyka Bada
Bygga vapen/spjut Bygga hydda Plocka lingon
Utforska Räkna matte Dyka
Bada Bära krukor Plocka lingon Springa Gå till skolan
18 Försäljare
Servitör Springa Gå till skolan Borsta tänder Läsa
Titta tv
Plocka insekter Kassör
Handla
Läsa Äta
Plocka blommor Handla
Matte Eldorado 3b Reparera drake Räkna matte Åka skridskor Spela dataspel Spela spel Packa böcker Köpa biljetter Skriva
Flyga drake Springa
Reparera drake Räkna matte Spela dataspel Gunga
Spela spel Packa böcker Köpa biljetter Såga
Rasta hund Prima Matematik 1b Spela spel
Cykla Läsa Bygga Räkna Pyssla
Leka med dinosaurie Leka med raket Rita
Mäta
Basketspelare Bära
Leka med bilar Köpa lotter Jaga
Spela spel Cykla Bygga Räkna Pyssla
Leka med dinosaurie Lärare
Leka med bilar Spela fotboll Rasta hund Sälja lotter Jaga
I från tabell 4B kan vi utläsa vilka yrken och sysselsättningar som är kopplade till vilket kön.
I Favorit Matematik är sysselsättningarna för kvinnor/flickor och män/pojkar relativt lika. Det finns dock en del exempel värda att notera. På en och samma bild ses en pojke intresserad av att köpa en dinosaurieleksak samtidigt som en flicka ses intresserad av att köpa en rosa
gosedjursnalle. Man kan också notera att det endast är pojkar som ses köpa hockeyutrustning. Det är också bara pojkar som kopplas ihop med att bygga. Samt att det endast är tjejer som associeras med dans.I Matte Direkt Safari kan man se att det finns sex fler sysselsättningar/yrken under män/pojkar. Under yrken representerade av män finns direktör, försäljare, servitör och kassör.
Det finns inga yrken representerade av kvinnor i boken, inte heller någon vuxen kvinna
representerad i boken. Även i Matte Direkt Safari är det endast pojkar som kopplas ihop med att bygga. Ett exempel värt att notera är en bild där en pojke ses plocka insekter, samtidigt som en flicka ses plocka blommor. I Matte Eldorado kan vi se att det finns fyra fler sysselsättningar
19
under flickor/kvinnor. Sysselsättningarna och yrkena som utförs av de olika könen är ytterst lika, till exempel man kan se både pojkar och flickor spela dataspel eller räkna matte. I Prima
Matematik finns det tre fler sysselsättningar under pojkar/män. Det finns ingen större skillnad i de sysselsättningar/yrken som utförs. I Prima Matematik finns flere bilder värda att
uppmärksamma. På samma bild ses både en flicka och en pojke leka med dinosaurier. Både en flicka och en pojke ses också bygga tillsammans. Det finns också en bild där en flicka ses spela fotboll. I läroboken finns det endast två yrken representerade, en kvinna som lärare och en man som basketspelare.
8.4 Representation av färger
Tabell 5A. Antal kvinnor/flickor och män/pojkar som syns på bilderna med respektive färg på kläderna i Favorit Matematik 1A.
Färg Antal
kvinnor/flickor
Antal män/pojkar
Blå 5 12
Grön 3 12
Rosa 24 3
Röd 6 8
Lila 0 1
Orange 3 12
Grå 1 1
Vit 8 2
Gul 5 8
Brun 0 2
Beige 1 0
Svart 2 3
Utifrån tabell 5A kan vi utläsa vilka och hur många färger som är kopplade till respektive kön i Favorit Matematik. Vi kan från resultaten se att det finns en tydlig dominans av kvinnor/flickor som bär färgen rosa, 24 kvinnor/flickor gentemot tre män/pojkar. Det finns också en dominans av män/pojkar som bär färgerna blå orange och grön, 12 män/pojkar ses bära färgerna blå, orange och grön men endast fem respektive tre kvinnor/flickor ses bära färgerna. Det finns också en viss
20
dominans av kvinnor/flickor som bär färgen vit. De resterande färgerna bars någorlunda ofta av respektive kön. En sak vi noterade var att flickor oftare bar fler olika färger än pojkarna.
Tabell 5B. Antal kvinnor/flickor och män/pojkar som syns på bilderna med respektive färg på kläderna i Matte Direkt Safarin 3A.
Färg Antal
kvinnor/flickor
Antal män/pojkar
Blå 6 11
Grön 9 15
Rosa 0 0
Röd 3 8
Lila 7 0
Orange 4 1
Grå 3 4
Vit 0 1
Gul 5 2
Brun 1 8
Beige 7 7
Svart 0 2
Utifrån tabell 5B kan vi utläsa vilka och hur många färger som är kopplade till respektive kön i Matte Direkt Safari. Vi kan från resultaten se att det finns en dominans av kvinnor/flickor som bär färgen lila, sju kvinnor/flickor men inga män/pojkar. Det finns också en dominans av män/pojkar som bär färgerna blå, grön, röd och brun. 11 män/pojkar ses bära färgen blå men endast sex kvinnor/flickor. 15 män/pojkar ses bära färgen grön men endast nio kvinnor/flickor.
Åtta män/pojkar ses bära färgen röd men endast tre kvinnor/flickor. Åtta män/pojkar ses bära färgen brun och endast 1 kvinna/flicka. De resterande färgerna bars ungefär lika frekvent av båda könen. Något vi tyckte var värt att notera var att ingen i boken bär färgen rosa.
Tabell 5C. Antal kvinnor/flickor och män/pojkar som syns på bilderna med respektive färg på kläderna i Matte Eldorado 3b.
21
Färg Antal
kvinnor/flickor
Antal män/pojkar
Blå 30 15
Grön 4 2
Rosa 9 0
Röd 2 22
Lila 3 0
Orange 4 1
Grå 7 7
Vit 11 9
Gul 2 0
Brun 0 1
Beige 1 1
Svart 5 8
Utifrån tabell 5C kan vi utläsa vilka och hur många färger som är kopplade till respektive kön i Matte Eldorado. Vi kan se att det finns en dominans av kvinnor/flickor som bär färgen rosa, nio kvinnor/flickor gentemot noll män/pojkar. Det finns också en dominans av kvinnor/flickor som bär färgen blå, 30 kvinnor/flickor ses bära färgen blå men endast 15 män/pojkar. Gällande färgen röd är män/pojkar dominerande, 22 män/pojkar ses bära färgen röd men endast två
kvinnor/flickor. Skillnaden mellan antal män/pojkar och kvinnor/flickor som bär de resterande färgerna är inte så stor.
Tabell 5D. Antal kvinnor/flickor och män/pojkar som syns på bilderna med respektive färg på kläderna i Prima matematik 1b.
Färg Antal
kvinnor/flickor
Antal män/pojkar
Blå 34 41
22
Grön 23 31
Rosa 21 1
Röd 32 10
Lila 6 0
Orange 6 3
Grå 4 19
Vit 30 24
Gul 26 10
Brun 5 7
Beige 0 0
Svart 11 0
Utifrån tabell 5D kan vi utläsa vilka och hur många färger som är kopplade till respektive kön i Prima Matematik. Utifrån resultaten kan vi se att det finns en tydlig dominans av kvinnor/flickor som bär färgen rosa, 21 kvinnor/flickor gentemot en man/pojke. Det finns också en tydlig
dominans av kvinnor/flickor som bär färgen röd, 32 kvinnor/flickor ses bära färgen röd men endast tio män/pojkar ses bära röd. Det finns också en dominans av kvinnor/flickor som bär färgerna lila, vit, gul och svart. Sex kvinnor/flickor ses bära färgen lila och inga män/pojkar. 30 kvinnor/flickor ses bära färgen vit gentemot 24 män/pojkar. 26 kvinnor/flickor ses bära färgen gul men endast tio män/pojkar. 11 kvinnor/flickor ses bära färgen svart men inga män/pojkar.
Gällande färgerna blå, grön och grå är män/pojkar dominerande. 41 män/pojkar ses bära färgen blå gentemot 34 kvinnor/flickor. 31 män/pojkar ses bära färgen grön gentemot 23 kvinnor/flickor.
19 män/pojkar ses bära färgen grå men bara fyra kvinnor/flickor. Skillnaden mellan antal män/pojkar och kvinnor/flickor som bär de resterande färgerna är inte så stor.
23
9. DISKUSSION OCH SLUTSATS
Vi har analyserat bildmaterialet i fyra matematikläroböcker för grundskolan ur ett
genusperspektiv. Studien är en kvantitativ innehållsanalys, där först frekvensen av kvinnor och män i olika kategorier sammanställs och analyseras. Sedan analyseras det hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs och representeras.
I sammanställningen av de fyra läromedlen framkom det att antalet avbildade personer i respektive bok var relativt jämn. I läroboken Matte Direkt Safari förekommer det något fler pojkar/män och i böckerna Matte Eldorado och Prima Matematik förekommer det något fler flickor/kvinnor, skillnaden är dock marginal. I Favorit Matematik är fördelningen mellan könen helt lika. Resultaten visar således på en kvantitativ jämställdhet mellan könen. Resultaten tyder på att flera matemtikläromedel som används i svenska skolor idag representerar kvinnor/flickor och män/pojkar lika ofta. Detta skiljer sig från tidigare resultat av läromedelsforskning med fokus på genus. De resultaten uppvisar en tydlig manlig överrepresentation gällande utrymme.
Resultaten i föreliggande studie kan tyda på att förlagen och författarna som arbetar med att framställa böckerna har en medvetenhet när det gäller styrdokument samt begreppet jämställdhet.
Flera av de läroböcker som analyserats i tidigare studier har äldre utgivningsår än de som analyserats i denna studie, resultaten kan därför tyda på en positiv utveckling. Resultaten skiljer sig också från våra föreställningar, utifrån läsning av tidigare forskning förväntade vi oss ett liknande resultat av vår analys. Genom resultatet kan man se en medvetenhet och en positiv utveckling är därför positivt överraskande.
Under vår andra del av analysen fokuserade vi på tre olika kategorier för att besvara vår
frågeställning, aktivitet/passivitet, representation av yrken/sysselsättningar och representation av färger.
I förhållande till aktiva/passiva kvinnor/flickor och pojkar/män kan vi se ett resultat som visar att fördelningen mellan könen är relativt jämn. I läroböckerna Favorit Matematik och Matte Direkt Safari förekommer det något fler aktiva män/pojkar. I läroböckerna Matte Eldorado och Prima Matematik förekommer det något fler aktiva kvinnor/flickor. I Favorit Matematik finns det lika många passiva personer av respektive kön. I Matte Direkt Safari och Prima Matematik finns det fler passiva kvinnor/flickor. I Matte Eldorado finns det fler passiva män/ pojkar. Resultaten för aktivitet och passivitet visar också på en kvantitativ jämställdhet mellan könen. Båda könen ses vara aktiva vid till exempel matematiska uträkningar. Det här skiljer sig från tidigare forskning. I studien gjord av Hottinger (2010) visar resultaten att flickor oftare framstod som passiva och pojkar oftare som aktiva, vid matematiska uträkningar var flickor i behov av hjälp för att kunna lösa uppgifterna medan pojkar kunde lösa uppgifterna på egen hand. Från våra resultat kan vi se att både flickor och pojkar är med och löser matematiska uträkningar. Även här tyder resultaten på en medvetenhet från författarna och bokförlagen, både kvinnor/flickor och män/pojkar ska ses vara aktiva lika mycket för att uppfylla kravet på jämställdhet. Läroböcker som visar upp en bild av både aktiva flickor och aktiva pojkar kan bidra till att eleverna känner sig delaktiga och inkluderade.
Vi kan även se att fördelningen av yrken/sysselsättningar är relativt jämn i de analyserade läromedlen, även här kan vi se en kvantitativ jämställdhet mellan könen. I två av de analyserade läroböckerna kan man dock hitta några representerade könsstereotyper. I Favorit Matematik och i Matte Direkt Safari förekommer det bilder där yrken/sysselsättningar är representerade enligt könsstereotyper. I Matte Eldorado och Prima Matematik försöks det däremot att undvika eller till
24
och med motverka könsstereotyperna. Även detta resultat skiljer sig från tidigare resultat av läromedelsforskning som vi funnit. I tidigare studier visade resultaten att det fanns tydliga könsstereotyper representerade i böckerna gällande yrken, män kopplas ihop med intellektuella yrken och kvinnor kopplas ihop med vårdrelaterade yrken. Detta framkommer i Aykatc (2012), Oyedejis (1996), Tang, Chen och Zhangs (2010) och Abrahams (1989) studier. Även om vi i de fyra analyserade svenska läromedlen kan se att det förekommer bilder där könsstereotyper finns representerade kan vi också se att det förekommer bilder där könsstereotyper motverkas. Detta tyder på att författarna och bokförlagen är medvetna om att stereotyperna finns och att de behöver ifrågasättas. Förekomsten av bilder som motverkar könsstereotyper gällande yrken och
sysselsättningar kan bidra till att eleverna vågar gå emot normen när det gäller till exempel framtida yrkesval.
Till sist kan vi se att representationen av färger till viss del är stereotypisk i flera av böckerna. I flertalet böcker finns det en tydlig dominans av kvinnor/flickor kopplade till färgen rosa och lila.
Det finns också en tydlig dominans av män/pojkar som bär färgerna blå och grön. Utifrån analysen kan vi också se att kvinnor/flickor oftare bär fler färger än män/pojkar. När det gäller färger kan vi även här se att försök görs i flera av böckerna för att bryta normer, flickor ses frekvent representera färgen blå och pojkar ses frekvent representera färgen röd. Till viss del skiljer sig resultaten i föreliggande studie från resultat i tidigare forskning. I studien av Arslan Ozer, Karatas och Ergun (2019) visar resultaten att i läromedlen som analyserades bar
karaktärerna olika färger utan att följa könsstereotyperna. Gällande representationen av färger i de läromedlen vi har analyserat visar författarna och bokförlagen till viss del upp en stereotyp bild av vad flickor och pojkar bär för färger. Vissa försök görs till att bryta normer och
stereotyper gällande färger men många förbättringar kan fortfarande göras. Resultatet förstärker på så vis de normer och stereotyper som finns gällande färger och kön och kan bidra till de val av färger som barn väljer att bära. Genom att visa upp en mer normkritisk bild gällande färger i läromedlen skulle det kunna bidra till att barn även här vågar gå emot normen.
Sammanfattat betyder detta att vi kan se bevis för att läromedelsförlagen är medvetna om vad som står i läroplanen och styrdokumenten gällande begreppet jämställdhet. De gör försök att bryta mot stereotypiska könskonstruktioner när det gäller yrken och sysselsättningar. Resultaten visar att det finns illustrationer som håller kvar vid den traditionella samhällsnormen men de visar också att bokförlagen arbetar för att motverka detta genom att till exempel illustrera stereotypa attribut hos motsatt kön. När läroböckerna illustrerar stereotypa egenskaper och attribut växelvis mellan könen är det oftare som en flicka ses agera maskulint, däremot sällan tvärtom. Vi kan se en positiv utveckling och att könsstereotyper är på väg att brytas, dock ses mer flickor/kvinnor röra sig mot det manliga än vad pojkar/män ses röra sig mot det kvinnliga. Fastän vi kan se vissa utmaningar av normen kan det fortfarande behövas fler, till exempel gällande vilka färger respektive kön bär men även när det gäller att illustrera män/pojkar med
stereotypiskt kvinnliga attribut.
Resultaten skiljer sig något från tidigare forskning vi funnit på området, där visade resultaten en tydlig dominans av män i de flesta läroböckerna. Samt att män/pojkar oftare tog en aktiv roll och flickor en passiv roll. Resultaten från tidigare studier visade också att läroböckerna visar upp en stereotypisk bild av kvinnor och män gällande både yrken och sysselsättningar. I ett par studier kunde vi se att utvecklingen var på väg framåt, likaså kan vi se från resultaten i föreliggande studie att utvecklingen har gått framåt och fortfarande går framåt. Från läsning av tidigare forskning samt av egna uppfattningar har vi fått en bild av hur läromedel inom matematik ser ut gällande genus och kön, således skiljer sig resultaten i föreliggande studie även från våra egna föreställningar.
25
I och med att svenska läromedel inom matematiken visar upp en mer jämställd bild av
kvinnor/flickor och män/pojkar kan det resultera i att flickor och pojkar som använder läromedlen i skolan känner att de kan och får ta lika mycket plats. Läromedel som både visar upp bilder som bryter mot normen samt bilder som följer normen tror vi kan ge både positiva och negativa konsekvenser, då vi är medvetna om vikten av förebilder i barnens uppfattning av samhället och utveckling av deras identitet. Därför är det viktigt att man som pedagog är väl bekant med det läromedel man använder i sin matematikundervisning och framför allt dess brister. Om
läromedlet som läraren använder i sin undervisning inte visar att flickor precis som pojkar kan vara duktiga på matematik, eller att kvinnor precis som män kan vara
till exempel läkare eller ingenjörer så behöver pedagogen komplettera de här bristerna. Detta kan göras genom att inkludera bilder och exempel som framställer flickor eller kvinnor som duktiga på matematik, eller med höga och ansvarsfulla positioner i samhället. Kanske kan detta göras med exempel eller under genomgångar där pedagogen bortser från läromedlet.
Jämställdhet mellan könen är något vårt samhälle strävar efter. Skolan och pedagogerna har en stor påverkan i barnens uppfattning av genus och därför behöver de skapa en miljö som
motverkar könsskillnader och könsstereotyper. Skolan har enligt styrdokumenten ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lgr 2011, rev. 2019).
9.1. Slutsats
Slutligen kan vi konstatera att kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer lika frekvent i de analyserade matematikläromedeln. Vi kan också konstatera att läromedlen framställer kvinnor/flickor och män/pojkar på ett sätt som till viss del bryter mot de normer och
könsstereotyper som finns i samhället idag. Dock finns det fortfarande utrymme för en förbättring när det gäller könsstereotypiska attribut hos respektive kön. Vi kan se att utvecklingen går framåt och att bokförlagen har en medvetenhet gällande styrdokumenten och begreppet jämställdhet.
Resultaten från studien kan dock inte appliceras på läromedel rent generellt, men studien kan ge en bild av hur läromedel inom matematik ser ut gällande genus och kön..I och med att vi inte funnit några tidigare studier som analyserar matematikläroböcker gjorda i Sverige kan vi också konstatera att det behövs mer forskning på området.
