I våra tre frågeställningar fick vi fram att det finns två olika arbetssätt på hur förskollärarna använder musik i förskolan. Det första arbetssättet är att de använder musik som ett verktyg som de kan integrera i andra ämnen. Det andra arbetssättet är att de ser musik mer som ett ämne, där barnen ska lära sig sjunga, spela m.m. Detta arbetssätt kallar vi praktisk musik. Vi ser att förskollärarnas åsikter och arbetssätt överensstämmer med det som framkommit under vår litteraturgenomgång.
Vi har även sett att det finns en viss problematik i förskollärarnas arbetssätt. Vi ställer oss lite kritiska till förskollärarnas sätt att arbeta med musik som ett ämne. Vi menar att de inte arbetar med musik tillräckligt. Som man kan läsa i resultatet anser de flesta förskollärarna att musik ska användas som ett verktyg även i andra ämnen. Dessa ämnen kan vara bland annat naturvetenskap, matematik m.m. Som blivande KME- pedagoger ser vi många positiva saker med att intrigera musiken i andra ämnen, men vi anser att det är viktigt att inte glömma den praktiska musik. Vi tycker att musik är lika viktigt som att lära sig läsa eller räkna och genom vår undersökning kan vi se att barnen behöver lära sig musik för att utvecklas. Vi kan dra paralleller mellan att lära sig läsa och lära sig musik. Vi lär oss att läsa för att kunna kommunicera med andra och vi lär oss läsa för att kunna finna nya kunskaper. Detta gäller även musik, vi lär oss musik för att kunna kommunicera med andra och vi lär oss musik för att finna nya kunskaper. Ett exempel på hur vi lär oss nya kunskaper av musik är när vi tränar på sånger, då lär vi oss även nya ord.
Under arbetes gång har vi kommit fram till att vi anser det som viktigt att ha grundläggande kunskaper inom musik. När vi skriver om grundläggande kunskaper menar vi att det är när man kan lära ut hur man sjunger och hur man spelar enkla instrument så som pinnar, trummor m.m. Det är även dessa grundkunskaper som vi anser att förskollärarna behöver för att kunna använda musik i förskolan.
35
Trots detta är det få tillfällen som förskollärarna nämner i intervjuerna att de arbetar med att lära ut musik. Enda gången som förskollärarna nämner att de arbetar med att lära ut musik är under temat musikinstrument. Här berättar förskollärarna att de arbetar med olika instrument som trummor, pinnar m.m. De säger även att de sjunger lätta sånger till melodierna när de spelar. Förskollärarna är väl medvetna om att musikinstrument kan väcka barnens lust och intresse för musik, men ändå medger de flesta av dem att de inte har tillräckligt med kunskaper för att använda musik i förskolan. De erkänner även att detta gör att de inte använder instrumenten lika mycket som de skulle vilja göra.
Vi ställer oss frågande till om förskollärarna kan leva upp till förskolans läroplan där det står att ” förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik [….]”(Lpfö 98).
Här kommer det även in en ny problematik som vi har upptäckt, det är även här som förskollärarnas åsikter går isär. De flesta av förskollärarna menar att alla målen i förskolans läroplan är uppnående mål, men en av förskollärarna påpekar att det är strävans mål och därför behöver hon endast erbjuda och inte tvingas uppfylla de kunskaper som står läroplanen. Vi anser att den sist nämnda förskolläraren har rätt, förskolans läroplan består av strävans mål. Då detta är strävans mål kan vi inte begära att barnen ska uppnå dem, men vi anser ändå att man ska ha i åtanke att arbeta med målen som uppnåendes mål. För att barnen ska få grundläggande kunskaper.
Genom denna undersökning har vi blivit mer kritiska till förskolans läroplan, då musik inte får tillräkligt med plats i läroplanen. Det finns enbart ett stävans mål som rör musik i förskolan. Detta strävans mål säger att barnen ska utveckla sin skapande förmåga och förmågan att förmedla upplevelser i bl.a. musik. Vi anser att detta mål kan vara den bristande länken i förskollärarnas synsätt. Då vi anser att det inte finns något i läroplanen som säger att förskoleläraren ska arbeta musik på ett praktiskt sätt där barnen lär sig sjunga och spela m.m. Vi antar att detta kan vara förklaringen till varför förskollärarna inte arbetar mer praktiskt med musik i förskolan. Vi anser inte att den praktiska musiken är viktigare än den intrigerade. Men vi anser att man behöver lägga en större vikt vid den praktiska musiken då den ska lägga grunden för den intrigerade musiken. För hur kan barnen annars använda musik i andra ämnen, om de inte har lärt sig använda musikens olika funktioner?
36
En annan förklaring till varför förskollärarna inte arbetar mer med den praktiska musiken i förskolan, kan vara för att de intervjuade förskolelärarna har äldre utbildningar. När vi presenterande våra intervjupersoner i kapitlet Metod och genomförande skrev vi att de flesta hade grundläggande kunskaper inom både gitarr och i småbarns musik, men de kunskaperna är mer än 10 år gamla. Vilket kan medför att förskollärarna har bristande kunskaper inom hur man använder musik. Vi menar att det kan vara bra att underhålla sina kunskaper från utbildningen för att hålla sig uppdaterad. Vi är väl medvetna om att det finns en del begränsningar i vår undersökning, då vi inte har gjort observationer för att få ett tydligare svar på vår slutsats. Med detta menar vi att om vi hade gjort observationer så hade vi kunnat styrka vår slutsats mer. Med detta i vårt medvetande drar vi ändå en slutsats som är baserad på vår undersökning. Som slutsats i vårt arbete vill vi särskilt lyfta fram en aspekt som vi anser är viktig. Förskollärarna är väl medvetna om musikens betydelse för barns utveckling. Trots detta har vi i vår undersökning sett att det finns brister i hur mycket de använder sig av musik. Många av förskollärarna använde sig av musik mer som ett verktyg för att nå upp till andra mål i läroplanen än de inom musik. Många ansåg sig inte ha tillräckligt med kunskaper om hur instrument används och hur man instruerar barn i dess användning. Vi anser att detta kan innebära att barnen missar flera musikkunskaper. Vi har funnit att det finns två olika anledningar som bidrar till dessa brister. Den första är att förskolans läroplan inte har några tydliga mål inom musik och den andra kan vara att de intervjuade förskollärarna har äldre utbildningar. Vi anser att den problematik som har upptäckts i undersökningen hade kunnats undvikas om förskollärarna kontinuerligt hade uppdaterat sina kunskaper inom musik.
37