7. Diskussion
7.3 Diskussion och slutsatser av resultat och analys
Syftet med uppsatsen är att se vilka hinder respektive möjligheter samt stöd ungdomar har i sitt arbetssökande utifrån arbetsförmedlares perspektiv och hur de arbetar för att få ut ungdomar i arbete. I detta avsnitt kommer kunskapsluckor som vi fann i tidigare forskning även att diskuteras i relation till analys.
Kapitlen tidigare forskning och analys visar på att ungdomsarbetslöshet är en komplex fråga med många orsaker I folkmun läggs ofta hela skulden på arbetsförmedlare något vi anser är att förenkla verkligheten. Vidare är vår åsikt att den kritik Paulsen (2015) framhåller i tidigare forskning att arbetsförmedlare är likgiltiga inför sitt arbete känns orättvist. De har till exempel hög arbetsbelastning, toppstyrning, begränsad budget, lagar och regler men de bryr sig och vi har tydligt märkt deras empati för ungdomarna och deras önskan att ägna mer tid med dem. I analysen har det framgått hur innerligt arbetsförmedlarna önskar att det ska gå bra för ungdomarna i deras framtid.
Utifrån analys ser vi att det finns olika arbetsmarknadsåtgärder som kan motsvara ungdomars behov. Kieselbach (2003) vidrör kortfattat svenska myndigheters arbete för att stödja ungdomar dock säger den inget om arbetsförmedlares uppfattning kring betydelsen av arbetsmarknadsåtgärder. Vi ser positivt på arbetsförmedlares uppfattning om fördelarna som arbetsmarknadsåtgärderna kan generera för ungdomarna. Bland annat kan praktik ge ett bredare kontaktnät med människor som på ett informellt sätt kan leda till andra anställningar som kan ligga utanför den befintliga praktikplatsen i framtiden. Uppsatsens
39
tidigare forskning poängterar kontakternas betydelse för att få arbete på ett informellt sätt. Av den anledningen vill vi lyfta fram att det är av särskilt stor vikt att ungdomarna tar tillvara på de kontakter som arbetsförmedlarna kan erbjuda då arbetskontakter många gånger är en sak som saknas i den bekantskapskrets som ungdomarna redan har.
I analysen samt tidigare forskning har vi kommit fram till att avsaknaden av just gymnasieexamen utgör ett hinder för inträde och etablering på arbetsmarknaden. Därför kan studiemotiverande kurser skapa motivation och tro hos ungdomar att klara av att ta exempelvis en gymnasieexamen. En annan fördel med den studiemotiverande kursen menar vi är att den kan ge ungdomarna ett självförtroende att klara av vidare studier.
Men då studie- och yrkesvägledare i nuläget inte finns som ett eget arbetslag på Arbetsförmedlingen i Landskrona kan det innebära att ungdomarna inte ges tillräckligt stöd för att se det som möjligt att studera vidare. Vi ser det som en utvecklingsmöjlighet för Arbetsförmedlingen att ha arbetsförmedlare som har en särskild och klar inriktning mot studie- och yrkesvägledning med en aning friare händer än arbetsförmedlares uppdrag, kortaste vägen till arbete. Allt det här tillsammans betonar vi som viktigt för att ungdomarna inte ska falla mellan stolarna. Dock krävs det också en ansträngning av ungdomarna själva.
Det har framgått av arbetsförmedlare att ungdomar själva bär ett ansvar för sin arbetslöshet med ett icke lojalt uppträdande. Ett återkommande försumligt beteende av ungdomarna gör att arbetsgivare tröttnar på att uppfostra dem. Varifrån det här beteendemönstret kommer ifrån är svårt att säga men en tänkbar förklaring kan vara att ungdomar idag inte har med sig kunskap om den snabbt föränderliga arbetsmarknad som idag råder. Här ser vi en utvecklingsmöjlighet med studie- och yrkesvägledning eftersom vår uppgift är att kunna motivera och visa på framkomliga vägar att navigera sig på arbetsmarknaden. Det ingår i studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter att vara uppdaterade om förhållandena som råder i samhället rörande studie- och yrkesliv. På så sätt är vår profession en tillgång för att lösa ungdomsarbetslösheten.
En utmaning för vår profession är den psykiska ohälsan som kan föranledas av arbetslöshet och utanförskap. De bakomliggande orsakerna kan förklaras med begreppen
habitus och stigma i relation till varandra. I vår uppsats har det framgått att en del
40
vara svårt för dem att se en annan verklighet än den i deras närhet. Habituset föranleder till ett utanförskap på arbetsmarknaden då ungdomarna upplevs som avvikande på grund av att de bryter mot normen i samhället som säger att man ska ha ett arbete. Detta sätt att få
fläckar på den personliga karaktären och stigmatiseras kan göra att ungdomarna känner
sig mindervärdiga när de är arbetslösa. För att minska den psykiska ohälsan ser vi proaktivt arbete med ökad studie- och yrkesvägledning tidigt i arbetslösheten. På så sätt kan ungdomarna få verktyg att hjälpa sig själv på bättre sätt.
7.4 Förslag på vidare forskning
Förslag på vidare forskning är att istället undersöka det ur ungdomarnas perspektiv i Landskrona Stad för att ungdomarna själva ska få sätt ord på vilket stöd de behöver och vad de tror krävs för insatser som gör att de kan hitta ett arbete. Gärna en undersökning med kvantitativ metod som kompletteras med kvalitativ metod.
41
8. Referenslista
Annetorp Hörnsten, Catarina., m.fl. 2015. Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 - prognos
för arbetsmarknaden 2015-2016. Arbetsförmedlingen. http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.71475a6414dd5d0d2a247ce/14404058935 23/Riksprognosen_v%C3%A5ren_2015.pdf (Hämtad 2016-03-16). Arbetsförmedlingen. 2016. Månadsstatistik. http://qvs11ext.ams.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=Extern/mstatplus_extern.qvw &host=QVS@QVS11EXT&anonymous=true&select=StartTrigger,1(Hämtad 2016-03-17) Engdahl, Oskar., Larsson, Bengt. 2011. Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp
och teorier. 2:3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Goffman, Erving. 2011. Stigma Den avvikandes roll och identitet. 4:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Hodkinson, Phil., Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: a sociological theory of career decision making. British Journal of Sociology of Education 18 (1):29-44.
Håkansson, Peter. 2013. Varför är ungdomsarbetslösheten så hög i Sverige?. Centrum för
arbetarhistoria: 24-45.
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/17712/Hakansson_LA_antol_2013.pdf;j sessionid=782D7BA8B29AE4A06146557D778A8AD3?sequence=2 (Hämtad 2016-03- 11).
Håkansson, Peter. 2014. Ungdomsarbetslösheten: åttio år med återanvänd arbetslöshetspolitik. Arbetsmarknad & Arbetsliv 20 (2): 41-57.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:785895/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-03- 11).
Kieselbach, Thomas. 2003. Long-Term Unemployment Among Young People: The Risk of Social Exclusion. American Journal of Community (32): 69-76.
file:///C:/Users/ad1507/Downloads/art%253A10.1023%252FA%253A1025694823396.pdf (Hämtad 2016-03-03)
Kvale, Steinar., Brinkmann Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studenlitteratur AB.
Landskrona Stad http://www.landskrona.se/Om-Landskrona.aspx (Hämtad 2016-04-15) Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt - En introduktion till samhällsvetenskaplig
42 Nationalencyklopedin. 2016
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetsmarknadspolitik (hämtad 2016-05- 18)
Paulsen, Roland. 2015, Lydnadsmodus på Arbetsförmedlingen - En kontextualisering av funktionell dumhet, Arbetsmarknad & Arbetsliv, 21, (2):42-57
Shierholzs, Heidi., Edwards Kathryn, Anne. (2011). Class 2011 – Young workers face a dire labor market. Economic politic institute (306): 1-15.
http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED324539.pdf (Hämtad 2016-04-21)
Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Tovatt. Caroline. 2013. Erkännandets Janusansikte – Det sociala kapitalets betydelse i
arbetslivskarriärer. Stockholm: Santérus Academic Press.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. 2002
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2016-05-30)
Zenou, Yves. 2013. Social interactions and the Labor Market. REP 123 (3): 307-331. http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/1439533707/fulltextPDF/78723F7D0A1 A4A60PQ/1?accountid=12249 (Hämtad 2016-04-21)
43
Bilaga 1Intervjuguide
Bakgrundsinformation om arbetsförmedlare 1. Kön? 2. Ålder? 3. Utbildning?4. Berätta hur länge du arbetat med ungdomsarbetslöshet, var och på vilket sätt? Möjligheter respektive Hinder
5. Vilka möjligheter upplever du det finns för att ungdomar ska få arbete?
6. Vilka andra möjligheter tror du det finns för ungdomar att gå tillväga för att få ett arbete?
7. Hur anser du möjligheterna ser ut för ungdomar att få ett arbete i Landskrona stad och omkringliggande kommuner?
8. Vilken kompetens upplever du efterfrågas när det gäller ungdomar i Landskrona stad? 9. Hur väl anser du att de arbetslösa ungdomarnas kompetens motsvarar det som
efterfrågas i Landskrona stad?
10. Vilka hinder upplever du det finns för att ungdomar ska få arbete? 11. Kan du beskriva hur ungdomar i allmänhet upplever arbetslöshet? 12. Vilka ungdomar upplever du har det svårast att få ett arbete? Arbetsförmedlares arbetssätt
13. Vilka åtgärder respektive projekt kan du som arbetsförmedlare erbjuda för att öka möjligheterna till att ungdomarna får arbete? Finns det några lokala åtgärder respektive projekt?
14. Om JA, vilka och hur fungerar de projekten respektive åtgärderna?
15. Hur motiverar du arbetssökande att söka arbete? Vilka olika arbetssätt arbetar du utifrån?
16. Vad tycker du skulle kunna förändras i arbetsförmedlares arbetssätt för att få ut ungdomar i arbete?
17. Använder du dig av ditt kontaktnät för att matcha ungdomar ut i arbete? På vilket sätt? Stöd
18. Vilket stöd anser du ungdomarna behöver för att bli matchningsbara på arbetsmarknaden? Något som inte redan finns?
19. Hur upplever du att ditt stöd bidrar till att ungdomarna får arbete? På vilket sätt stödjer du dem, finns det något annat sätt du skulle vilja utöva det på?