5.1.1 Beslutsprocesserna vid föryngringsavverkningar Det är inledningsvis traktplaneraren som tar ett beslut om ett uttag av grot i samband med avverkningen är möjlig eller ej. En viktig faktor i beslutsprocessen är de ekonomiska
avvägningarna som görs. Resultatet visar att en vanlig anledning till att en bränsleanpassad avverkning ej förslås är att medelarealen vid föryngringsavverkningar hos de privata skogsägarna inte är tillräckligt stor för att lägsta volym av grotflis ska kunna uppnås. En annan anledning till uteblivet uttag av grot kan vara att traktplaneraren (virkesköparen) gör en bedömning att uttaget av grot riskerar att skapa en negativ inverkan på affärsklimatet. Ett sätt att minska risken för att personliga intressen kan påverka beslutsprocessen är att renodla rollen virkesköpare och låta traktplanering utföras av traktplanerare som har det som heltidssysselsättning.
Nästa steg i beslutskedjan är skördarföraren och deras beslut om ett uttag av grot ska genomföras eller ej. En trolig orsak till minskat utfall kan vara ett ökat fokus i skogsbranschen på minskade markskador. Skördarföraren väljer därför att
använda riset som markförstärkare för att öka markens bärighet (RisaRätt) samt för att jämna till basvägar och basstråk, vilket skapar ökad körkomfort inte minst för skotarföraren. Enligt studier hos Skogforsk (2017) leder ökad fokus på minskade markskador till lägre bränsleförbrukning, vilket i sin tur innebär lägre drivningskostnad samt förbättrad lönsamhet för entreprenören, vilket kan ha viss inverkan på entreprenörens beslut att inte ta ut grot. En annan möjlig påverkan är
skördarförarens personliga inställning till grot och kan ha en negativ inverkan på utfallet i beslutsprocessen.
Enligt Fröjd (2020) finns det ett mål att han som
produktionsledare ska genomföra tre uppföljningar av körda trakter per maskinlag och år, där betygsättning av
grotanpassning ingår som ett moment i samband med uppföljningen (se bilaga 8). Det finns dock inget krav eller önskemål att uppföljningen ska utföras på en bränsleanpassad föryngringsavverkning. Det innebär att uppföljning och därmed möjlig återkoppling till skördarföraren av utförandet på en föryngringstrakt där uttag av grot genomförts ofta uteblir
skogsbränsle finns för närvarande inget krav på uppföljning efter genomförd grotskotning. Det innebär att uppföljning och möjlig återkoppling efter utfört uppdrag till grotskotarföraren inte är möjligt med nuvarande arbetssätt.
5.1.2 Kommunikation i samband med bränsleanpassade föryngringsavverkningar
Resultatet visar att kommunikationen upplevs fungera relativt väl inför planerade föryngringsavverkningar. Men ett område där resultatet visar på stor förbättringspotential är
kommunikationen i grotkedjan. Ett förslag är att förkorta ledtiden för framskotning av grot till bilväg, då det finns möjlighet att återkoppla till skördarföraren i de fall tillredning av groten inte är utförd enligt de handledningsdokument som finns till maskinlag vid bränsleanpassad avverkning (se bilaga 1). En annan positiv effekt av förkortad ledtid är att
återbeskogningen påskyndas genom att markberedning och planering snabbare kan genomföras.
5.1.3 Arbetssätt vid bränsleanpassade föryngringsavverkningar
För att närma sig målet att klara målvolymen,
krävs ett förändrat arbetssätt och att resurser tillsätts för att långsiktigt kunna utveckla grotverksamheten.
Resultatet visar att kvalitén på utförda traktplaneringar kan vara ojämn mellan olika traktplanerare. Ett sätt att utveckla och säkerställa kvalitén kan vara ett förändrat arbetssätt där
yrkesgruppen virkesköpare blir mer renodlad och att
traktplanering utföras av planerare. Det finns även en risk med nuvarande upplägg där virkesköparen utför traktplanering att beslutsprocessen kan påverka ett möjligt uttag av grot negativt. Anledning till detta är att groten skapar mycket merarbete för virkesköparen, samt riskerar även att påverka affärsrelationen negativt med skogsägaren.
Det har i resultatet även framkommit att det är en utmaning att styra grotentreprenörerna, där en anledning tros vara att de har flera uppdragsgivare. En väg kan vara att kontraktera
grotentreprenörer till 100 % av sitt uppdrag för
BillerudKorsnäs. Det är ett sätt som fungerar bra inom rundvirkeshanteringen, där företaget tillsammans med entreprenörerna planerarar och utvecklar verksamheten. Ett
förslag till förändrat arbetssätt som kan ge snabb effekt, bättre utfall och förbättrad kommunikation i grotkedjan är att
utveckla samarbetet med de befintliga
rundvirkesentreprenörerna att de i ett första steg även erbjuder grotskotning i maskinlaget med egen grotskotare eller via underleverantör som en mer integrerad del i kedjan där
grotskotning till bilväg genomförs så snart det är möjligt. Nästa steg i ett samarbete kan vara att de tar hand om hela grotkedjan från grotskotning, flisning vid bilväg samt inmätning och leverans vid mottagande industri. En helt annan väg att gå kan vara att skapa strategiska samarbeten med en eller flera aktörer inom biobränsle för att BillerudKorsnäs helt ska kunna
fokusera på sin kärnaffär.
5.1.4 Fokusgruppens grotkunskap
För att öka utfall av grot krävs enligt Skogsforsk rapport (2010) grotutbildning samt löpande uppföljningar i fält för entreprenörer och skogliga tjänstemän. Resultatet visar att fokusgruppen anser att deras utbildningsnivå är tillräckligt för vad deras arbetsuppgift kräver. Vidare visar resultatet att maskinförarna inte känner något behov av grotutbildning, vilket innebär att deras förändringsbenägenhet blir låg. Man anser att man kan allt och inget nytt finns att lära. Känslan är att fokusgruppens kunskapsnivå kring grot kan behövs förbättras i hela beslutskedjan. Personerna är fokuserade på sina arbetsuppgifter, men har svårt att se helheten för grotaffären både praktiskt samt inte minst ekonomiskt. En anledning till detta kan vara att ledtiden från det att grot faller ut i samband med en föryngringsavverkning tills dess att groten är inmätt vid mottagande industri och kan
slutrapporteras till skogsägaren är flera år. Enligt (Nilsson, 2016) behöver groten vara flisad och inmätt vid industri inom max två år, Ett år är okej, men två höst nedbrytningar gör att materialet inte är värt att ta hand om.
5.2 Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare fördjupande studier för att utveckla grotverksamheten hos BillerudKorsnäs är att förslagsvis genomföra jämförande studier hos biobränsleföretag med grothantering i samma geografiska område. Hur fungerar beslutsprocessen hos de företagen och hur skiljer sig arbetssättet?
5.3 Slutsatser
Studien visar att en orsak, förutom det förändrade arbetssättet hos skördarförarna, är att det verkar vara helt accepterat att i alla beslutsled ta ett negativt beslut om att ett grotuttag inte är genomförbart. I de fall som utfallet av grot på en trakt blir betydligt mindre än beräknat verkar det ske utan konsekvenser eller att ifrågasättas.
Det innebär att potentiella grotvolymer blir kvar i skogen. En annan del att utveckla är kommunikationen i grotkedjan som enligt fokusgruppen är dålig. Det finns ingen kommunikation mellan skördarförarna och grotskotaren, mer än via
återrapporteringen i datorn. Det i kombination med den långa ledtiden, på ibland flera år, från att en föryngringsavverkning är genomförd tills grotskotning till bilväg är genomförd gör det svårt att förändra och utveckla arbetsprocessen i grotkedjan. Genom snabbare ledtid skapas många fördelar inte minst för skogsägaren där återbeskogningen påskyndas vilket leder till kortare omloppstid.
6. Referenser
Andersson, G. 2020. Muntlig kommunikation med Göran Anderssson skogschef BillerudKorsnäs 2020-05-18
BillerudKorsnäs (2019a). Föryngringsavverkning inklusive grotskotning – en handledning från BillerudKorsnäs.
BillerudKorsnäs (2019b) Planering Köp – en handledning från BillerudKorsnäs
BillerudKorsnäs (U.Åa). Broschyr - Risa Rätt i föryngringsavverkning
BillerudKorsnäs (U.Åb) Broschyr – Risa Rätt Gallringsmetodik Energimyndigheten. (2020). Energiläget 2020. Hämtad 2020-05-09 från:
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=168344
de Jong, J., Akselsson, C., Berglund, H., Egnell, G., Gerhardt, K., Lönnberg, L., Olsson, B., von Stedingk, H. 2013. Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle – En syntes från
Energimyndighetens bränsleprogram 2007 – 2011. Sammanfattning av syntesrapporten. ER 2013:16. Energimyndigheten. Eskilstuna.
Energimyndigheten (2020). Energiläget 2020. Statens energimyndighet, ET 2020:1, Hämtad 2020-05- 09 från
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=168344
Energimyndigheten. (2013). Publikation - Mer skogsbränslen Hämtad 2020-05-16
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=104877
Europa Parlamentet. (2020). Faktablad om EU – 2020 Hämtad 2020-09-07
https://www.europarl.europa.eu/ftu/pdf/sv/FTU_2.4.9.pdf Fröjd, A. 2020. Muntlig kommunikation med Axel Fröjd produktionsledare 2020-05-07
Hallberg, O. 2020. Muntlig kommunikation med Ola Hallberg produktionschef BillerudKorsnäs 2020-05-08
Laitmaa, M. 2020. Muntlig kommunikation med Mattias Laitmaa Skogsbränsleansvarig vid Skogstjänst i Linköping AB
Mild, H. 2020 Muntlig kommunikation med Henrik Mild skogs- och lantbruksspecialist vid Sparbanken Eken. Tidigare konsult vid vid införandet av RisaRätt hos BillerudKorsnäs. 2020-05-05 Nilsson, B. (2016). Extraction of logging residues for bioenergy: effects of operational methods on fuel quality and biomass losses in the forest (Dokorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö) Hämtad från
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1049815/FULLTEXT01.pdf Ericsson, P. 2020. Muntlig kommunikation med Per Ericsson affärsansvarig för fasta biobränslen och fiber vid BillerudKorsnäs. 2020-03-10
Eriksson, A. 2020. Muntlig kommunikation med Axel Eriksson Chef skoglig planering vid Billerud Korsnäs 2020-04-29 Skogsstyrelsen. (2020). Bioenergi från skogen Hämtad
2020-05-09 https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-skog/bioenergi/
Skogsstyrelsen (2013) Skogsskötselserien – Skogsbränsle Hämtad
2020-06-30 https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-17-skogsbransle.pdf Regeringskansliet. (2018) Pressmeddelande från miljödepartementet Hämtad 2020-02-10 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/detaljer- om-reduktionsplikten-klara----ska-ge-minskade-utslapp-fran-transporter/
Rosén, K., Lundmark-Thelin, A. 1987. Increased nitrogen leaching under piles of slash – a consequence of modern forest harvesting techniques. Scandinavian Journal of Forest Research, 2, 21–29
Skogsindustrierna. (2012) Branschgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark Hämtad 2020-08-26
6b8dbf61bab74a418e0dd519141c5709/miljopolicy-2013_korskador.sv.pdf
Skogforsk. (2017). Arbetsrapport – Risningens effekter på spårbildning, skotarens arbete och skördarprestation. Hämtad 2020-05-16 från:
https://www.skogforsk.se/cd_20190114162759/contentassets/496
198d05a5e4d21a9a10ceff9d82bc6/risningens-effekter-pa- sparbildning-skotarens-arbete-och-skordarprestation-arbetsrapport-933-2017.pdf
Skogforsk. (2010). ESS-Effektivare Skogsbränslesystem Skogen – en växande energikälla. Uppsala: Skogforsk Hämtad 2020-02-03 från:
https://www.skogforsk.se/kunskap/projekt/effektivare-skogsbranslesystem-ess/skogen-en-vaxande-energikalla/ Skogsstyrelsen. (2019). Rapport 2019/13 - Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och
kompensationsåtgärder. Hämtad 2020-05-56 från: https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om- oss/publikationer/2019/rapport-2019-13-regler-och- rekommendationer-for-skogsbransleuttag-och-kompensationsatgarder---kunskapsunderlag.pdf
Skogsstyrelsen (2016) Målbilder för god miljöhänsyn – Körning i skogsmark Hämtad 2020-08-31
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om- skog/malbilder-for-god-miljohansyn/malbilder-korning-i-skogsmark/malbild-korning-i-skogsmark.pdf
Skogsindustrierna. (2016). Rapport – Bioenergi från skog och skogsindustri Hämtad 2020-07-02
https://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/b ioenergi-fran-skog-och-skogsindustri.pdf
Skogsindustrierna. (2012) Pressmeddelande – Samlad miljöpolicy om körskador på skogsmark Hämtad 2020-09-01
https://www.mynewsdesk.com/se/skogsindustrierna_/pressrelease s/samlad-miljoepolicy-om-koerskador-paa-skogsmark-735669 Skogsstyrelsen (2016) Målbilder vid körning i skogsmark Hämtad
2020-08-26
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om- skog/malbilder-for-god-miljohansyn/malbilder-korning-i-skogsmark/malbild-korning-i-skogsmark.pdf
Statens energimyndighet (2020) Energiindikatorer 2020 –
Uppföljning av Sveriges Energipolitiska mål Hämtad 2020-05-25
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=172610
Statens energimyndighet (2020) Energiläget 2020 Hämtad
2020-05-24
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=168344
Söderman, R. 2020. Muntlig kommunikation med Robin Söderman produktionsledare för skogsbränsle vid
7. Bilagor
Bilaga 1: Sammanfattning av instruktion för maskinlag vid föryngringsavverkning
Bilaga 2: Sammanfattning av instruktion vid traktplanering för planerare och maskinlag.
Bilaga 3: Sammanfattning av arbetsinstruktion RisaRätt Bilaga 4: Frågor till maskinförare
Bilaga 5: Frågor till traktplanerare Bilaga 6: Frågor till produktionsledare Bilaga 7: Frågor till företagsledning Bilaga 7: Uppföljningsunderlag i fält
Bilaga 1
Enligt BillerudKorsnäs “Handledningsdokument vid föryngringsavverkning inklusive grotskotning” står det i traktdirektivet angivet om planerararen anser att det finns möjlighet att trakten kan grotanpassas. Vidare beskrivning är att avverkningen ska planeras och utförs enligt RisaRätt (BillerudKorsnäs, 2019a).
Handledningsdokumentet ger följande instruktioner till maskinförare:
• Basvägen ska huggas upp till 6 m bredd.
• Träd fälls framåt. Virke och grot läggs i högar längs med körstråken.
• Eftersträva stora grothögar
• Topparna i en grothög ska vara parallella (kl.11-13) • Topparna i en grothög ska vara jämndragna i änden (max
50 cm längdförskjutning) • Lägg ej virke på grothögarna
• Grothögarna får ej förorenas – förorenad grot skotas ej ut • Rotryckta träd och stubbar får ej läggas i högarna
• Kör aldrig i grothögarna och i dess kanter • Död ved får ej läggas i grothögarna
• Förare ska registrera och återrapportera de traktområden som har grotanpassats
Bilaga 2
BillerudKorsnäs har ett handledningsdokument “Planering Köp – en handledning från BillerudKorsnäs” Underlaget i handledningen utgår från Skogsstyrelsens rekommendationer och innehåller instruktioner till maskinlag och traktplanerare. I handledningsdokumentet står det beskrivet att vid planering ska alla slutavverkningar anmälas för grotuttag och planeras enligt arbetsmetoden RisaRätt om planeraren inte anser det vara olämpligt. Bestånd med underväxt ska förröjas för att inte rotryckta träd följer med vid grotskotning och tar med sig föroreningar som sten och jord. Groten ska kunna läggas efter bilväg för att kunna hanteras med huggbil och avlägg för grotvältan ska om möjligt vara höga, solbelysta och videxponerade.
Handledningsdokumentet beskriver även förutsättningar som är lämpliga för grotuttag:
• Fastmark (morän och sediment) • Friska och fuktiga marker
• Talltrakt med minst 1200m3fub virke • Grantrakt med – minst 700m3fub virke • Leveransbränsle ska var minst 80m3s
• Inte längre än 70-80km från större förbrukare eller terminal
• Trakter med skotningsavstånd mindre än 500m. Exempel i handledningsdokumentet där inget grotuttag ska utföras:
• Inget grotuttag i fornlämningsområden om inte detta står i beslutet från Länsstyrelsen
• Undvik trakter där grotskotaren kör längre sträckor genom skogsbestånd då basvägarna bör vara minst 6m.
Vidare beskrivs det i handledningen hur grotvältan helst ska kunna ligga kvar i minst ett år samt att grönrisskotad grot transporteras bort tidigast ett år efter skotning
Bilaga 3
Enligt dokumentet “Slutavverkningsmetodik för hållbart skogsbruk” (Risa Rätt) finns en metodik och arbetssätt för en minskad markpåverkan främst i svagare markområden med risk för påverkan på vatten, exempelvis vid överfarter. Kortfattat går metoden ut på att dela upp trakten lite annorlunda jämfört vid traditionell avverkning samt att använda riset (groten) till en ordentlig markförstärkning av basstråken för att på så sätt minimera uppkomst av spårbildning.
(Se figur 2) (BillerudKorsnäs, U.Å) Enligt Mild (2020) är målsättningen med arbetssättet att minska markskador, öka grotuttaget samt skapa förutsättningar för billigare drivning genom högre hastighet, mindre slitage på maskinerna och om möjligt något lägre bränsleförbrukning.
Bilaga 4
1 Vilken utbildning har du?
2 Vilken eller vilka typer av maskiner kör du normalt?
3 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet? 0-2 år
2-4 år 4-7år 7-15år Över 15år
4 Hur väl upplever du att planeringarna är utförda? 1-5
Vad är bra? Vad kan göras bättre?
5 Hur upplever du informationen i traktdirektiven? 1-5
Vad är bra? Vad kan göras bättre?
6 Hur upplever du kommunikationen med din produktionsledare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?
7 Hur bedömmer du din egen kunskapsnivå kring grot? 1-5
Kan du beskriva grotprocessen?
8 Känner du ett behov av en grotutbildning? Ja Nej
Förbättrade och standardiserade arbetsmetoder
9 Hur stor är din påverkan på grotuttaget? 1-5
Vilka faktorer påverkar? Har du några förslag till förbättringar? Vad kan vara en vanlig anledning till att grotuttag uteblir?
10 Hur påverkar groten ditt dagliga arbete? 1-5
Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig? Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Minskas /ökar produktivitet?
11 Hur upplever du kommunikationen i grotkedjan? 1-5
Får du återkoppling från andra i grotkedjan?
Bilaga 5
1 Vilken utbildning har du?
2 Vilken eller vilka typer av trakter planare du normalt? Köp, Bergvik Öst eller HT Skogar
3 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet? 0-2 år
2-4 år 4-7år 7-15år Över 15år
4 Hur väl upplever du att planeringarna är utförda? 1-5
Vad är bra? Vad kan göras bättre?
5 Hur upplever du kommunikatonen med maskinlagen? 1-5
Vad är bra? Vad kan göras bättre?
6 Hur bedömmer du din egen kunskapsnivå kring grot? 1-5
Kan du beskriva grotprocessen?
7 Känner du ett behov av en grotutbildning? Ja Nej
Förbättrade och standardiserade arbetsmetoder
8 Hur stor är din påverkan på grotuttaget? 1-5
Vilka faktorer påverkar? Har du några förslag till förbättringar? Vad kan vara en vanlig anledning till att grotuttag uteblir?
9 Hur påverkar groten ditt dagliga arbete? 1-5
Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig? Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Minskas /ökar produktivitet?
10 Hur upplever du kommunikationen i grotkedjan? 1-5
Får du återkoppling från andra i grotkedjan?
Bilaga 6
1 Vilken eller vilka typer av produktionsleder du?
Rundvirke Grot
2 Vilken utbildning har du?
3 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet i år? 0-2 år 2-4 år 4-7år 7-15år Över 15år
4 Hur väl upplever du att planeringar utförs? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?
5 Hur upplever du informationen i traktdirektiven? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?
6 Hur upplever du kommunikationen med maskinlagen? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?
7 Hur upplever du kommunikationen med traktplanerare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?
8 Hur upplever du kommunikationen med virkesköpare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?
9 Hur upplever du kommunikationen med grotskotare? 1-5 Vad är bra? Vad kan göras bättre?
10 Hur bedömmer du din egen kunskapsnivå kring grot? 1-5 Kan du beskriva grotprocessen?
11 Känner du ett behov av en grotutbildning? Ja Nej Förbättrade och standardiserade arbetsmetoder
12 Hur stor är din påverkan på grotuttaget? 1-5 Vilka faktorer påverkar? Har du några förslag till förbättringar?
Vad kan vara en vanlig anledning till att grotuttag uteblir?
13 Påverkar groten ditt dagliga arbete? Ja Nej
Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig? Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Tappar/ökar produktivitet?
15 Hur upplever du kommunikationen i grotkedjan? 1-5 Har du möjlighet att ge feedback till andra i grotkedjan?
Hur mycket kan du påverka dessa?
Bilaga 7
1 Vilken utbildning har du?
2 Vilken är din yrkesmässigt skogliga erfarenhet i år? 0-2 år
2-4 år 4-7år 7-15år Över 15år
3 Hur upplever du att planeringarna blir utförda? 1-5
4 Hur upplever du informationen i traktdirektiven 1-5
5 Hur upplever du kommunikattionen med maskinlagen? 1-5
Vad är bra? Vad kan göras bättre?
6 Hur bedömmer du din egen kunskapsnivå kring grot? 1-5
Kan du beskriva grotprocessen?
7 Skulle du behöva en grotutbildning? Ja Nej
Förbättrade och standardiserade arbetsmetoder
8 Hur stor är din påverkan på grotuttaget? 1-5
Vilka faktorer påverkar? Har du några förslag till förbättringar? Vad kan vara en vanlig anledning till att grotuttag uteblir?
9 Påverkar groten ditt dagliga arbete? Ja Nej
Vilka utmaningar uppkommer vid grotanpassad föryngringsavverkning för dig?
Hur påverkas arbetet vid grotuttag? Tappar/ökar produktivitet?
10 Hur upplever du kommunikationen i grotkedjan? 1-5
Har du möjlighet att ge feedback till andra i grotkedjan? Hur mycket kan du påverka dessa?