Två av mina intervjudeltagare, Martin och Tina hade en annan åsikt om massmedias påverkan på ungdomsbrottslighet. Dessa två höll inte med sina intervjudeltagare om att massmedia har påverkan på ungdomsbrottslighet utan tvärtom. Både Martin och Tina var eniga om att media kan skrämma ungdomar från att begå brott eftersom ungdomar kan känna sig rädda för att bli upptäckta. En annan anledning till att dessa två tror inte på att media kan ha påverkan på ungdomsbrottslighet är för att de tror att dagens ungdomar inte läser nyhetstidningar eller ser på nyheter. Ungdomar har andra sysslor som de är upptagna med såsom skola, vänner, sport menar Martin och Tina.
9. Diskussion och slutsatser
Min uppsats handlar om ungdomsbrottslighet som är ett sociologiskt problem i samhället. Jag har använt mig av kvalitativ gruppintervju, sociologiska och kriminologiska litteratur för att försöka få svar på min frågeställning som handlar om några ungdomars syn på orsaker bakom
ungdomsbrottslighet. Med hjälp av mina intervjupersoner har jag kunnat få med några viktiga aspekter i denna uppsats. Som jag redan har nämnt så handlar dessa aspekter endast om vad mina respondenter tror ligger bakom ungdomsbrottslighet. Jag vill poängtera att min uppsats inte går ut på att ta reda på vad som är sant eller falskt och rätt och fel.
29 menade att föräldrarna har stor betydelse i ett ungdomsliv. Visar föräldrarna att de inte bryr sig eller att det är mycket bråk hemma så kan en ungdom hamna i fel spår, som att börja begå brott. Det diskuterades även att ungdomar som har det bra hemma kan begå brott ändå och det behöver inte alltid handla om familjen och hur de har det hemma. Anledningen till detta kan vara att när ett barn kommer till ungdomsperioden börjar han eller hon vara ute längre och är inte lika beroende av sina föräldrar som när denne var ett barn. Föräldrarna litar på att deras barn kan klara sig själva under ungdomsperioden. Ungdomar med problem hemma kan vara att föräldrarna inte kommer överens eller att de är missbrukare och det göra att dessa blir upptagna med sitt. Detta kan vara anledningen till att en ungdom inte känner sig älskad eller känner att föräldrarna bryr sig, enligt mina
respondenter. Min utvalda teori i denna uppsats, sociala bandteorin, anknytning, menar att den som har stark band till sina föräldrar minskar chansen till att begå brott och den som har svag band med sina föräldrar ökar chansen till att begå brott. En känsla hos den ungdomen som ”ingen älskar mig” eller ”ingen bryr sig om mig” kan dyka upp. Det var just detta som mina respondenter var inne på och pratade om hur familjen kan ha påverkan på ungdomsbrottslighet. Här går det att få med teorin om determinismen som handlar om till exempel individens uppfostran och att det kan vara orsak till att denne väljer att begå brott.
Att vara ungdom och hamna i en fel grupp var en av aspekterna som framkom i denna uppsats. Anledningen till att ungdomar söker sig till olika grupper är för att de känner sig osäkra som person, enligt mina respondenter. Även här går det att få med teorin om determinismen eftersom det handlar om ungdomar som är osäkra på som person och att detta kan vara en orsak till att dessa väljer att begå brott. Att hamna i en grupp som begår brott kan leda till att den nye börjar också begå brott. Även om personen vet att det är fel så gör han eller hon det ändå för att gruppen inte ska se nere på denne. En annan anledning till att unga väljer ingå i en grupp är för att de kan tycka att det är tufft och vill visa för andra individer att man som gruppmedlem vågar göra det farliga. Det behöver inte alltid handla om osäkerhet hos en person. Här kan man få in stämplingsteorin. Ungdomar får en reaktion från individer om att de är farliga och det kan sluta med att ungdomarna ser sig själv som en. Det blir deras nya identitet och detta kan leda till att ungdomen tro på den bilden han eller hon fått av individer utanför.
Samhället kan också ha påverkan på ungdomsbrottsligheten, enligt mina respondenter. Dessa menar att ungdomar lever i ett samhälle som kommer med nya produkter dagligen. Detta kan anses som en orsak bakom brottslighet enligt teorin som Sarnecki (2009) beskriver i determinismen och även teorin om Left Realismen som beskrivs av Giddens (2007). Eftersom alla unga inte har råd att äga
30 allt de ser och vill ha så kan de välja en utväg som leder till pengar. Ungdomar kan börja till
exempel göra inbrott hos människor i samhället för att få med pengar eller någonting värdefullt ut som han eller hon kan sälja senare för att få pengar i utbyte. Anledningen till detta kan vara att ungdomar vill passa in i samhället och bland de rika. En del ungdomar förstår inte att de inte kan få allt, menar en av mina intervjudeltagare. Starinsteori, innovation, handlar om hur en individ som tillhör lägre samhällsklass och som inte har råd att köpa sig det de vill. Som exempel på detta kan jag ta en ungdom som går i skolan och ser att hans klasskompisar som han träffar fem dagar i veckan bär snygga kläder. Ungdomen själv har inte råd att köpa sig de snygga plaggen som klasskompisarna har. Han väljer att göra inbrott hos en individ och får med sig ett guld halsband som han senare säljer. De pengar han får för halsbandet går till att köpa snygga kläder. Det går att koppla in rational choice teorin, där individen begår brott för att själva bli framgångsrik och beundrad av andra. När ungdomen kommer till skolan efter de inköpta kläderna får han
uppmärksamhet från sina klasskompisar och dessa kommenterar hans nya kläder och tycker att det klär honom. Varför jag valde ta med detta exempel är för att ungdomar väljer att begå brott för att passa in i samhället.
Sista aspekten som jag vill få med är massmedia som diskuterades bland mina respondenter och som går att få med teorin om Left Realismen som handlar om hur massmedian väljer att förstora olika brott. En del av dem var överens om att massmedian har påverkan på ungdomsbrottslighet. De menade sättet som massmedia väljer att visa och skriva sina nyheter på kan göra att ännu fler av ungdomarna väljer att begå brott. Ungdomen som begått brott får stor uppmärksamhet bland media och det gör att ungdomar som också är ute efter den stora uppmärksamheten begår brott för att synas. Två av mina intervjupersoner hade en annan åsikt om massmedias påverkan på
ungdomsbrottslighet. Dessa två menade att massmedias sätt att skriva och visa om unga som begår brott gör att ungdomar blir rädd och inte vågar att begå brott. Anledningen kan vara att den unge är rädd för att bli upptäckt.
Med hjälp av min undersökning har jag kommit fram till några föreställningar unga själva har om varför ungdomar begår brott. Att vara ungdom och leva med föräldrar som bråkar eller missbrukar kan få ungdom att känna sig oälskad och hamna i fel spår var en föreställning som framkom i mina intervjuer och som kan kopplas till determinismen, där teorin menar att varje brott har en
bakomliggande orsak. Det finns också föreställningar om att ungdomar som har det bra i hemmet ändå begår brott för att visa att man är tufft. Att samhället får in nya produkter dagligen gör att unga
31 som inte har råd att skaffa sig det de vill ha begår brott, enligt mina intervjupersoner. Även här går det att koppla in teorin om determinismen och fattigdom kan anses som en orsak. Dessa begår brott för att få tag på det som de önskar sig äga. Massmedia kan ha påverkan på ungdomsbrottsligheten, menar de intervjuade också. Antingen kan en ungdom bli rädd för massmedias sätt att komma ut med nyheter om ungdomsbrottslighet eller så kan ungdomar bli påverkad av det och börja begå brott eftersom dessa vill synas i media.
Jag hade inte använt mig av gruppintervjuer innan denna uppsats och kände mig lite nervös för hur det skulle gå men nu i efterhand är jag glad över att jag valde juste denna typ av intervjumetod. Eftersom det var intressant och höra en grupp ungdomar diskutera tillsammans. Jag har med hjälp av mina respondenter kunnat besvara min frågeställning om ungas egna perspektiv och
föreställningar om ungdomsbrottslighet. Jag är även glad över att det blev just de utvalda ungdomar som fick delta i min gruppintervju eftersom dessa var varken rädda eller blyga för att diskutera om uppsatsens ämne. De visade respekt för varandra, vilket jag uppskattade väldigt mycket. Nu när jag är klar med min uppsats så måste jag säga att jag har få en ökad uppfattning och förståelse för ungdomsbrottslighet. Enligt mina intervjupersoner kan både bakomliggande orsaker och samhället påverka ungdomar att begå brott som det även står med i teorin om determinismen men det kan även vara den enskilde individens egna behov och önskningar som kan orsaka brott, som det även beskrivs i rational choice. Jag vill tillägga att min uppsats endast handlar om vad mina respondenter tror kan ligga bakom ungdomsbrottsligheten och jag är medveten om de aspekter som jag tog upp i uppsatsen inte handlar om alla ungdomar. Jag är glad över att jag valde att ha med två killar i min uppsats eftersom i min b-uppsats hade jag inga killar som jag kunde intervjua. Varför jag valde att ha med några killar i denna uppsats var för att se om svaren från killarna kunde skiljas från tjejerna men nu i efterhand måste jag säga att det inte gjorde det.
32
Referenser
Böcker
Estrada, Felipe & Flyghed, Janne. (2007). Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur.
Giddens, Anthony. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, Jan. (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
May, Tim. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Oholsson Lars B & Swärd Hans. (1994). Ungdom och samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur.
Strada, Felipe. (1999). Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Utveckling, uppmärksamet och
reaktion. Stockholms universitet.
Sarnecki, Jerzy. (1981). Ungdomsbrottslighet. Omfattning, karaktär, orsaker och samhällsreaktion. Stockholm: Liber.
Sarnecki, Jerzy. (1988). Skolan och ungdomsbrottsligheten. Carlsson.
Sarnecki, Jerzy. (2009). Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteraturer.
Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, Victoria. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade intervjugrupper som underöskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
33 Internet www.vr.se www.scholar.google.se www.google.se www.libris.kb.se
34
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrundsfakta - Ålder?
- Bor i? (villa, lägenhet m.m.) - Bostadsområde?
- Sysselsättning? (student, arbetare m.m.)
(Dessa frågor kommer jag att ställa till mina intervjudeltagare innan jag går in på diskussionsfrågorna)
Diskussionsfrågor
- Mellan vilka åldrar räknas man som ungdom? Varför? - Vad är ungdom för er? Vad innebär det att vara ungdom? - Vad är ungdomsbrottslighet?
- Hur kommer det sig att ungdomar begår brott? Vilka orsaker kan ligga bakom ungdoms brottslighet?
- Kan massmedian ha påverkan på ungdomsbrottsligheten? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?