Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Sociologi/Avdelning för sociala studier
Kajin Sandi
Ungdomsbrottslighet
Ungas föreställningar om varför ungdomar begår brott.
Juvenile delinquency
Young peoples perceptions of why young people commit crimes.
Examensarbete 15 hp Sociologi
Termin: VT 2012
Handledare: Markus Arvidson Examinerande lärare: Stefan Karlsson
1
Sammanfattning ………3
Summary ………...4
1. Inledning ………...5
2. Syfte och frågeställning………...5
3. Avgränsning………...6
4. Definition av ungdom och brottslighet………...6
5. Tidigare forskning………...7
6. Teorier………....8
6. 1 Stämplingsteori………...8
6.2 Teorin om sociala band………..9
6. 3 Mertons teori om strain……….9
6.4 Left Realism och Right Realism………..10
6.5 Rational Choice och determinism………...10
7. Metod………..11
7.1 Val av uppsatsens ämne och metod………...11
7.2 Vad är gruppintervju?...13
7.2.1 För- och nackdelar gruppintervjuer………....13
7.2.2 Litteratursökning……….14
7.2.3 Intervjuguide………...14
7.2.4 Hermeneutik………15
7.3 Urval av respondenter………....15
7.4 Kontakt med respondenter……….16
7.5 Genomförandet av gruppintervjun……….17
7.6 Kort om respondenterna……….19
7.7 Validitet och reliabilitet………...20
7.8 Etik………..20
8. Resultat och analys………..21
2
8.1 Ungdomsperiod………...22
8.2 Brott……….23
8.3 Familjerelation………...23
8.4 Brottsliga grupper………...24
8.5 Samhälle……….…25
8.6 Straff………...26
8.7 Massmedia………...27
9. Diskussion och slutsatser………28
Referenser ………...32
Bilaga 1………....34
3
Sammanfattning
Min uppsats handlar om föreställningar om ungdomsbrottslighet och jag har som syfte att öka förståelse för ungdomsbrottslighet. I min studie har jag använt mig av den kvalitativa metoden och gjort en gruppintervju med sex deltagare som är mellan 18 – 20 år. För att inte hamna utanför uppsatsens syfte har jag hela tiden försökt att förhålla mig till min frågeställning som handlar om några ungdomars syn på och föreställningar om orsaker bakom ungdomsbrottslighet.
Med hjälp av mina intervjupersoner kom jag fram till några viktiga aspekter rörande hur unga ser på ungdomsbrottsligheten och dess bakomliggande orsaker. Att vara ungdom och tillhöra en familj med problem kan vara avgörande orsak till att ungdomen börjar begå brott, enligt mina
respondenter. Känslan av att ingen bryr sig om mig kan leda till att den unge finner sin plats någon annanstans och hamnar i fel spår är en annan synpunkt som kom fram under intervjuerna. En aspekt som togs upp av mina samtliga intervjudeltagare var hur och varför ungdomar väljer att ingå i en grupp som håller på med brottslighet. Ungdomar som hamnar i sådana grupper är de som är osäkra som person eller som vill synas i samhället och bland andra individer. Att vara ung och leva i ett samhälle som kommer med nya produkter dagligen kan också vara en avgörande orsak till att unga väljer att begå brott, enligt mina intervjupersoner.
Nyckelord: ungdom, föreställningar, brott, ungdomsbrottslighet.
4
Summary
My essay is about youth crime and the aim is young peoples perception youth crime.
In my study I have used the qualitative method and conducted a group interview with six participants who are between 18 - 20 years. In order not to fall outside the purpose off, I have always tried to relate to my question which is about some young people's views on the causes of juvenile delinquency.
With the help of my interviewees, I came to some important aspects of youth crime and its causes.
Being young and belong to a family of problems can be crucial reason why young people begin to commit crimes, according to my respondents. The feeling that nobody cares about me may lead to that the young find their place somewhere else and falling into the wrong track, was also a point that came up during the interviews. One aspect that was raised by my all the participants was how and why adolescents choose to participate in a team who work with crime. Young people who fall into these groups are the ones who are insecure as individuals or as to be visible in the community and among other individuals according to my respondents. Being young and living in a society that comes with new products daily can also be a key reason why young people choose to commit crimes, according to my interviewees.
Keywords: youth, perceptions, crime, juvenile justice.
5
1. Inledning
I dagens samhälle går det inte att blunda för ungdomsbrottsligheten och det går heller inte att blunda för massmedia som dagligen skriver om vilka brott ungdomar har begått. Som läsare eller tittar får man ingen förklaring till varför ungdomar väljer att begå brott. ”Massmedierna väljer selektivt ut problem som de bedömer som intressanta och dessa problem framställs på ett rafflande och dramatiskt sätt”. (Ohlsson & Swärd, 1994, s. 199). Varje gång jag läser om ungdomar som begått brott undrar jag varför. Detta är anledning till att jag vill ta reda på hur ungdomar tänker kring vilka orsaker som ligga bakom ungdomsbrottslighet. För att få svar på min frågeställning som handlar om ungdomarnas egna perspektiv och föreställningar om ungdomsbrottslighet har jag valt att använda mig av den kvalitativa metoden och göra en gruppintervju med sex deltagare.
Resultatet som jag kommer att få fram i denna uppsats kommer endast att handla om vilka orsaker mina intervjudeltagare tror ligga bakom ungdomsbrottslighet. Deras perspektiv kommer inte att kunna vara förklaring till varför alla eller några av ungdomar väljer att begå brott. Jag kommer endast att kunna bilda mig en uppfattning och förståelse kring ungdomsbrottslighet, enligt mina respondenter svar.
Jag har som syfte att öka förståelsen för ungdomsbrottslighet genom att ta upp olika perspektiv på fenomentet och för att få lyckas med detta har jag valt att använda mig av både sociologiska och kriminologiska litteratur eftersom båda tar upp problemområden som jag valt att forska om.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för ungdomars egna perspektiv och föreställningar om ungdomsbrottslighet.
Utifrån mitt syfte har jag följande frågeställning:
Vilka perspektiv och frågeställningar har mina intervjudeltagare på ungdomsbrottsligheten
6
3. Avgränsning
Ungdomsbrottslighet är ett stort ämne som går att skriva väldigt mycket om men eftersom det inte finns tid och utrymme över gäller det då att avgränsa sig för min del. Jag kommer därför att lägga fokus på min frågeställning som handlar om ungdoms föreställningar om varför unga begår brott.
För att jag ska kunna hålla mig inom uppsatsens ämne kommer jag att i texten återkomma till uppsatsens syfte och frågeställning.
4. Definition av ungdom och brottslighet
För att kunna förstå min uppsats kommer jag att definiera begreppen ungdom och ungdomsbrottslighet.
Ungdom är ett begrepp som är svår att definiera och bland forskare finns det olika syn på när ungdomsperioden börjar. Estrada (1999) har studerat olika avgränsningar om när en individ räknas som ungdom och han har kommit fram till att den generella avgränsningen är mellan åldrarna 15 – 20 som är ungdomsperioden. Jag kan även tillägga att har en person kommit till femton års ålder blir denne straffmyndig här i Sverige.
När en individ har kommit upp till ungdomsperioden får denne lära sig att inte vara beroende av sina föräldrar och ta sitt eget ansvar i samhället. ”Ungdomstiden ses här framförallt som den period där den unge frigör sig från sin familj och växer in i en gemenskap med jämnåriga” (Estarda 1999, s. 2). Här handlar det om att den unge kommer till en ålder då han eller hon klarar sig själv för det mesta och inte har så stort behov av hjälp från sina föräldrar som i tidigare åldrar. Det handlar även om att den unge ägnar mycket av sin till att vara med sina kompisar som han eller hon anser ha gemenskap med.
Ett brott är när en individ har gjort någonting som anses vara straffbart enligt lagen som finns i det samhället som individen begått brott. Sarnecki (1981) lagarna är till för att kontrollera individens beteende och hålla ordning i samhället.
7
5. Tidigare forskning
Under denna rubrik kommer jag att ta med lite kort om två avhandlingar som handlar om ungdomsbrottlighet och som jag anser är relevanta att upp i min uppsats.
Felipe Estradas avhandling, ”Ungdoms som samhällsproblem” handlar om bland annat hur media ser på ungdomsbrottsligheten. I sin av handling skriver han att begreppet ungdom är svårdefinierat.
Han menar att ungdomsperioden är en livsfast som är mellan att vara barndomen och vuxenhet.
(Estrad 1999). Han menar att olika forskare har olika uppfattningar om var gränser går för ungdomsperioden men den generella gränsen som Estrad (1999) har kommit fram till i sin avhandling är personer mellan 15 och 20 år. Lars B Ohlsson tar upp i sin avhandling, ”Bilden av den hotfulla ungdomen” att ungdomen är ett livsfast som varje individ får genomgå och ungdomen är en period som den unge får lära sig att bli självständigt och skapa sin framtida identitet. (Ohlsson 1999). I sin avhandling menar han att kamratgänget har blivit allt viktigare faktor för ungdoms liv och att ungdomar har mer i behov av att både synas och skapa utrymme i samhället än vad vuxna har. Vidare menar han att sociala problem uppstår när en individ bryter mot samhällets normer och regler och i de sociala problemen räknas kriminalitet, drogmissbrukare. (Ohlsson 1999).
Ohlsson (1999) tar även upp att avvikande beteende är ofta strävan efter att uppnå de mål och medel som samhället har. Enligt honom går det att dela in synen ungdomsproblemen i två perspektiv.
Första perspektivets syn är att ungdomars bristande utveckling och anpassning. Det kan handla om att en individ ser en ungdom som omogen eller respektlös. Andra perspektivets syn är att lägga skulden på ungdomarna och förvandla samhällsproblem till individuella problem. Det kan handla om samhällets krav som sätts på ungdomar och problem som fattigdom och arbetslöshet kan vara orsaken bakom att ungdomar skapar problem genom att begå brott och bryta mot samhällets regler.
(Ohlsson 1999). När en individ ger en negativ bild av ungdomens livsstil leder till en
sammankoppling leder till avvikande beteende och brottslighet. (Estrada 1999). Han menar även att synen på ungdom som begår brott uppfattas som sårbara, och svaga ungdomar. ”Ungdomar är framtiden, vilket betyder att deras brottslighet också uppfattas som ett tecken på framtidens sociala problem. ( Estrada 1999, s. 31).
Ohlsson (1999) beskriver i sin avhandling hur median skapar och förstorar bilden av händelser som inträffar i samhället och det är inte alltid den verklighetsbilden som visas i samhället. Han beskriver
8 även hur en del individer svarade på frågan om vad man kan göra åt gatuvåld och en del tyckte att man skulle ställa krav på att invandrar ska anpassa sig till det svenska samhället eftersom dessa ansågs begå mest brott i samhället. Massmedia väcker rädsla och oror hos människorna i samhället eftersom de väljer vissa grupper eller vissa områden att peka ut. (Ohlsson 1999).
6. Teorier
Först kommer jag att ta upp några vanliga teorier inom kriminologi och sedan kommer jag även att ta upp olika förställningar om brottslighet, detta eftersom det har relevans för uppsatsens syfte. Det är teorier om föreställningar om brottslighet jag kommer att använda mig av i min analys.
6. 1 Stämplingsteori
Teoretikerna Edwin Lemert, Howard Becker och Frank Tannenbaum är de som har skrivit mest om stämpligsteorin. Jag kommer att ta upp några av dessa teoretikers syn på stämpling men först vill jag få med att stämplingsteoretikerna menar att orsaker till brottsligheten finns att hitta hos det etablerade samhället. Deras strukturer hur samhället ska vara påverkar individen att begå brott.
Sarnecki (2009) refererar till Tannenbaum som menar att när vi människor väljer en person som den onde, så kan den personen tillslut acceptera bilden av sig och börjar då bete sig som den onde. Detta kan i sin tur utvecklas till sämre och kan leda till att den som betraktas som den onde begår större brott och skapa problem hos sig själv och andra individer. ”Hans bild av sig själv kommer alltså att påverkas så att han börjar uppfatta sig själv som kriminell” (Sarnecki 1988, s. 146). Sarnecki (2009) refererar även till Lemert som använder begreppen primär och sekundär avvikelse. Det som Lemert menar med primär avvikelse är att när en individ begår några få eller små brott kan han eller hon ha chansen att klara sig från andra individers negativa reaktioner. Anledningen kan vara att dess brott inte blir upptäckta eller de är för små. Detta gör att chansen ökar hos individen i den primära avvikelsen att leva ett normalt liv sen och komma ut ur det kriminella livet. Men om en person blir upptäckt för det brott han eller hon har begått ökar chansen att denne får negativa reaktioner från andra människor och detta kan då leda till att en ny identitetsbild skapas hos den brottslige. Det gör att den unga brottslingen tror på den nya identitetsbilden och detta kallas för sekundär
avvikelse. ”Avvikande beteende i sig inte är en egenskap hos vissa människors, utan att det i stället är beroende av andra människors reaktioner på en individens beteende” (Sarnecki 2009, s. 201).
Avvikelse finns inte i samhället av sig själv utan det är vi individer som skapar det. Det gör vi
9 genom sättet vi visar våra reaktioner på de brott som upptäcks av oss. ”Enligt
stämplingsteoretikerna uppkommer problem först då en ung människas brottslighet upptäcks”
(Sarnecki 1988, s. 146). Jag vill även få med ett annat citat som förklara vad som egentligen är orsaken till brottsligheten. ”Becker och andra stämplingsteoretiskt orienterade forskare anser att det är samhällets stämplande reaktion på individen som är den egentliga orsaken till brottsligheten”
(Sarnecki 2009, s.202).
6.2 Teorin om sociala band
Jag tycker att teorin om sociala band beskriver en del bakomliggande orsaker som kan vara
anledningen till att vissa individer väljer att begå brott och därför har jag valt att ha med denna teori i min uppsats. Sarnecki (2009) refererar till teoretikern Hirschi som är den som utvecklat sociala bandteori och som menar att personer med starka band till det etablerade samhället begår inte brott medan de personer som har svagare band till samhället begår brott. ”Hirschi teori bygger på en empirisk undersökning av självrapporterad brottslighet. Detta gör att teorin också har kunnat testas empiriskt och ställas mot andra empiriska testbara teorier” (Sarnecki 2009, s. 242). Sociala
bandteori menar även att samhörighet med familj och vänner är viktigt. Teorin anser att chansen till att begå brott minskar hos en ungdom som har stark band med sin familj och sina vänner medan chansen ökar hos den som har svag band med sin familj och sina vänner.
6. 3 Mertons teori om strain
Det var under 1930-talet som Robert Merton började utveckla teori om starin. Merton anser att samhällets strukturer kan vara orsaken till att avvikande beteende uppstår i ett samhälle. Merton blev intresserad av Emile Durkhiems tanke och teori som kallas för anomi. ”Merton utvecklade Durkhiems tankar genom att hävda att det är den stora fokuseringen som etablerade livsmål som är orsaken till uppkomsten av kriminalitet och andra sociala problem i samhället” (Sarnecki 2009, s.
180). Teorin beskriver bland annat hur individer som lever i en lägre samhällsklass och saknar medel för att uppnå de mål som finns i samhället. ”Det kan t.ex. röra sig om individer ur lägre samhällsklasser, vilka inte förmår att uppnå den ekonomiska och sociala framgång som förskrivs av de etablerade samhällsnormerna” (Sarnecki 2009, s. 180). Individen börjar begå brott för att uppnå den nivån som samhället kräver. Det kan till exempel handla om att personen börjar med stölder för att skaffa sig det som andra individer har i den högre samhällsklassen.
10 Strainsteori, anomi existerar fortfarande i det samhället vi lever i nu. Jag menar att samhällsklasser som beskrivs i teorin kan fortfarande upptäckas. En del personer har råd att köpa sig ett hus medan en annan person inte har råd att bo i en liten lägenhet. Personer med utbildning och ett arbete anses sig själva leva ett bra liv, beskriver kategorin konformitet och jag håller med. Dessa individer har lättare att köpa sig saker och ting eftersom de har en utbildning och ett arbete som ger lön i utbyte.
Medan personer utan utbildning och arbete får det mycket svårare att köpa sig det som de vill ha och detta kan leda till att dessa väljer att begå brott.
6.4 Left Realism och Right Realism
Left Realism är en kriminologisk teori som grundades och utvecklades under 1980-talet av Lea och Young. Teorin försöker att förklara olika brottslighet genom att koppla dessa till olika relationer, som till exempel klasskillnader. Medan många kriminologer intresserar sig mest för förövarna så lägger LR fokus på även brottsoffren istället för att enbart vara intresserad av förövarna. (Giddens, 2007). Giddens (2007) refererar till Evans som menar att det behövs breda och representativa studier av brottsoffren för att individen ska kunna få en bättre bild av den verkliga förekomesten av brottslighet. Sådana studier har kunnat visa att kriminaliteten är ett samhällsproblem som
framkommer mest bland fattiga individer och områden. Starkt fokus på lag och ordning uppstådd i USA när Ronald Reagan kom till makten under 1970-talet och det var då den kriminologiska teorin Right Realism kom till. (Giddens 2007).
I USA ansåg staten att våld och laglöshet riskerade att ta över samhället. För att förhindra detta fick polisen ökade resurser, skaffa säkrare lås och övervakningssystem på sina fängelser. Stängare straffar infördes under 1970-talet i USA. (Giddens 2007). Allt detta gjorde man för att mina på brottsligheten i USA. Det finns kritik till detta och kritikerna menar att de åtgärderna som tagits fram hjälper inte de bakomliggande orsakerna till brott som tillexempel, arbetslösheten och fattigdomen. (Giddens 2007).
6.5 Rational Choice och determinism
”I korthet går den kriminologiska varianten av rational choice ut på att behandla den presumtiva brottsligen som en rationell person, vilket fattar sina beslut om att begå brott utifrån en bedömning av relationen mellan de fördelar som brottet innebär och de svårigheter och risker som brottet medför”. (Sarnecki 2009 s. 44). Detta är Beccarias och Benthams tankar och idéer. Det handlar om
11 att individen själv beslutar om att begå brott eller inte. Att komma på olika åtgärder som kan göra det svårt för individen att begå brott kan en minskning av brottslighet åstadkomma. (Sarnecki 2009). ”Med desterminism menar man uppfattningen att händelseförloppet, liksom människors beslut helt och hållet orsakas av sedan tidigare existerade förhållande (en sorts naturlag)”. (Sarnecki 2009, s. 44-45). Vilket kan anses som motsatsen till Beccarias och Benthams tankar och idéer. Att människan väljer att begå brott menas här ha en orsak bakom. Alla beslut som fattas av människor anser determinismen grundar sig i händelser som hänt tidigare.
7. Metod
När jag hade bestämt mig för att skriva om ungdomsbrottsligheten blev nästa steg att formulera ett syfte och en frågeställning. Detta var då viktigt att göra först eftersom ungdomsbrottslighet är ett stort område att undersöka och det gäller då att jag som forskare måste begränsa mig inom området.
Att ha ett syfte och en frågeställning gör att jag kan gå tillbaka och se vad det är jag egentligen vill reda på och detta förenklar för en att inte hamna utanför uppsatsen.
7.1 Val av uppsatsens ämne och metod
Efter att ha formulerat mitt syfte och min frågeställning rörande uppsatsens ämne var nästa steg att välja en metod. Jag visste redan från början att jag ville använda den kvalitativ metod i min studie eftersom metodens syfte är att ge kunskap och djup förståelse kring det man valt att forska om. Till skillnad från kvantitativ metod, där man använder sig av fasta frågor så använder sig kvalitativ metod av öppen intervju. Som intervjuare har man möjlighet att ställa frågor till den intervjuade för att reda på hur denne tänker och svarar utifrån bland annat ens egenskaper och erfarenhet. May (2001) menar att de intervjuade kan prata på som de vill i den kvalitativ metod. Därför var den kvantitativa metoden med fasta frågor inte relevant för min studie. Men eftersom det finns olika sätt att göra sina intervjuer på inom den kvalitativa metoden så var val av metoden inte helt bestämt och klart utan jag var osäker på om jag skulle göra enskilda intervjuer eller om jag skulle göra
gruppintervjuer. Innan jag går in på vilken av dessa två intervjumetoder jag valde att använda mig av så vill jag få med anledningen till val av ämnet, ungdomsbrottslighet.
Anledningen till att jag valde det sociologiska problemet, ungdomsbrottsligheten var för att jag hade i min b-uppsats skrivit om ungdomarnas perspektiv på ungdomsbrottslighet och efter det avslutade arbetet blev jag väldigt intresserad av ämnet och visste redan då att jag skulle fördjupa mig mer om ämnet i c-uppsats. Det som väckte mitt intresse var att mycket av det som mina intervjudeltagare
12 tog under intervjun i b-uppsatsen stämde överens med olika teorier och forskare inom ämnet
brottslighet. Jag hoppas kunna få djupare kunskaper och förståelse kring detta sociologiska problem jag forskar inom.
Som jag redan har nämnt så var jag osäker på intervjumetoden eftersom jag redan hade gjort enskilda intervjuer i min förra uppsats så ville jag göra någonting annorlunda denna gång. Jag bestämde inget utan jag valde att ta upp detta med min handledare Markus Arvidson. Efter att ha pratat med Markus så kom jag fram till att gruppintervjuer ändå var det lämpligaste för min uppsats eftersom syftet är att ta reda på vad en liten del av ungdomar har att säga om varför ungdomar begår brott. Den valda metoden för min uppsats blev då kvalitativ gruppintervju.
Jag hittade ett stycke i Jan Trost bok (2010) som ger en bra förklaring till när det är lämpligt att använda sig av den kvalitativa eller kvantitativa metoden.
”Något förenklat: om frågeställningen gäller hur ofta, hur många, eller hur vanligt så skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta mönster så
skall man göra en kvalitativ studie. Man kan hr använda en metafor: vill jag veta hur många blommor av skilda slag som finns på ängen så skall jag gå ut och räkna dem (Kvantitativa studie).
Vill jag veta vilka sorter som förekommer och hur deras livsbetingelse ser ut så skall jag inte räkna utan söka finna variation och försöka förstå deras situation” (Trost 2010, s. 32).
Jag hittade även ett stycke i Victoria Wibecks bok (2000) som beskriver vad gruppintervjuer dels kan användas för.
”Metoden kan dels användas för att studera innehåll; det vill säga gruppmedlemmarnas åsikter, attityder, tankar, uppfattningar, argumentationer etc. dels för att studera själva interaktionen”
(Wibeck 2000, s. 20).
13 7.2 Vad är gruppintervju?
En grupp människor sitter och diskuterar ett ämne i ungefär en och en halv timme. Gruppen känner varandra till utseendet men inte mer än så. (Wibeck 2000). Det som Wibeck menar är att dessa gruppmedlemmar inte känner varandra och inte haft samtal med varandra innan. Gruppen ska känna till ämnet som ska diskuteras och vad deras svar kommer att användas till. Det ska finnas en
intervjuare som kan vara med och säga till att gruppen inte hamnar utanför forsknings syfte.
Intervjuaren ska vara med och ställa frågor då det verkligen behövs eftersom tanken med gruppintervjun är att gruppmedlemmarna ska fritt diskutera med varandra. (Wibeck 2000).
Jag har valt att intervjua sex ungdomar för att få ta del av vad de tror kan ligga bakom
ungdomsbrottslighet. Enligt Wibeck (2000) är det viktigt att ha en grupp som är mellan fyra sex personer för att uppnå det man söker efter. Det som hon menar är att har forskaren för många deltagare så kan det bli svårt för intervjuare att hantera gruppen och samtidigt som det kan ta långt tid och gruppen kan känna sig trötta. Fyra till sex intervjumedlemmar anses räcka för att få fram olika föreställningar och för att alla ska kunna få delta i intervjun. Men enligt May (2001) ska en gruppintervju bestå av mellan 8 – 12 deltagare men det som författarna är eniga om är att
gruppintervjun bör ta mins en och en halv timme att genomföra. Gruppen ska inte vara för många deltagare eftersom alla inte kan delta i diskussionen. (May 2001). Vill tillägga att mina
intervjudeltagare inte känner till varandra. Deras tolkningar och upplevelser hoppas jag kunna koppla till de valda teorierna i denna uppsats och skapa mig därefter en förståelse.
7.2.1 För- och nackdelar om gruppintervjuer
Det finns både för- och nackdelar med den valda metoden i min uppsats. Fördelen är att
gruppmedlemmarna är med och styr intervjun och samtidigt som en intervjudeltagare kan undvika att prata om det som anses vara känslig för denne. Nackdelen med gruppintervjuer är att det kan vara svårt för intervjuledare att hålla ordning på alla intervjudeltagare och detta kan leda till att det blir svårt sen att analysera svaren. En annan nackdel är att intervjupersonerna kan påverka
varandras svar, till exempel att man håller med varandra och inte vill gå in på vad man själv tycker och tänker. ”De tystlåtna kommer inte så lätt till tals och de språksamma tar lätt över. Tystar man ner de språksamma blir stämningen lätt en smula spänd och det är ingen bra atmosfär för intervjuer”
(Trost 2010, s. 67). För att inte hålla det negativa påverka min gruppintervju kommer jag att försöka hålla ordning på mina gruppmedlemmar genom att lyssna noga och blanda mig i när det verkligen behövs. Jag som forskare får inte vara rädd att ryka in när det behövs eftersom är det flera personer
14 som diskuterar är det lättare att komma in på någonting som är utanför forskningssyfte. När en forskare gör sina gruppintervjuer på detta sätt så blir intervjun halvstrukturerad. Enligt Wibeck (2000) fungerar halvstrukturerade intervju bäst när man har flera deltagare som diskuterar. Detta innebär då att gruppen som blir intervjuade får möjlighet att prata med varandra så länge de inte kommer ifrån uppsatsens syfte.
7.2.2 Litteratursökning
Jag började med att besöka Karlstads universitets bibliotek och sökte efter relevanta litteraturer till min uppsats. Sökorden som jag använde mig av vid sökning efter litteratur var;
ungdomsbrottslighet, brottslighet, brott och ungdom. Jag vill även tillägga att i min uppsats kommer jag att använda mig av både sociologisk och kriminologisk litteratur eftersom dessa två områden tar upp mycket av det som jag söker svar på i min studie. Jag kommer självklart att använda mig av litteraturer som jag äger från mina tidigare kurser i sociologi och kriminologi. Jag gick igenom alla litteratur och böcker som jag hade fått med mig från Karlstads universitets bibliotek och valde då bort några av dessa som jag ansåg att innehållet inte var riktigt relevant för min studie om
ungdomsbrottslighet.
7.2.3 Intervjuguide
Jag började fundera på hur jag skulle formulera en intervjuguide efter att jag hade gjort klart för vad för syfte, frågeställning och metod min uppsats skulle ha. Eftersom min undersökning går ut på att ta reda på bakomliggande orsaker till ungdomsbrottslighet, enligt mina respondenter ville jag ha så öppna intervjufrågor som möjligt. En annan orsak är att min valda metod kräver öppna frågor så att det går att diskutera bland intervjumedlemmarna. En fördel med att ha öppen intervjuguide är att intervjudeltagare får möjlighet att styra och diskutera om det som de själva anser är viktigt och passande för undersökningssyfte. Jag ville även ha en intervjuguide som skulle vara till hjälp att analysera resultaten på rätt sätt. Därför gjorde jag en intervjuguide som klart och tydligt klargjorde vilka områden som var viktiga för min uppsats. Jag skickade den nedskrivna intervjuguiden till min handledare Markus Arvidson för hans godkännande. Vid första utskicket blev den godkänd och jag kunde därefter påbörja min gruppintervju. Hur frågan skulle ställas till mina respondenter valde jag att lämna åt intervjusituationen. Jag vill helst att mina intervjudeltagare ska styra intervjun så länge dessa håller sig inom uppsatsens syfte. Jag vill inte avbryta mina respondenter om de skulle till exempel halka in på någonting som kan vara viktigt för undersökningen.
15 7.2.4 Hermeneutik
Hermeneutik betyder tolkningslära och varje individ uppfattar en situation på sitt sätt. Därför kommer jag att använda mig av hermeneutik när jag ska tolka gruppmedlemmarnas svar eftersom hermeneutikens centrala uppgift är att tolka intervjumaterialet som forskaren har arbetat med. Det viktiga för min uppsats är att inte undersöka den verkliga orsaken bakom ungdomsbrottslighet utan jag vill bilda mig en uppfattning kring vad mina gruppmedlemmar har för föreställningar om ämnet.
Hartman (1998) menar att forskaren inte intresserar sig av det verkliga utan hur det uppfattas av människor. Hermeneutiken anser att inkännande och förståelse är viktigt för att kunna tolka
människan beteende. För att kunna förstå människan gäller det att som intervjuare gå igenom svaren för att kunna få en översiktig av den information som kommit fram av intervjupersonerna i den kvalitativa intervjun. Vid analys kommer jag först att läsa igenom min intervju som jag skrivit ner och därefter kommer jag att försöka få en uppfattning av texten. Detta gör att forskaren för att kunna få en förståelse kring ämnet.
7.3 Urval av respondenter
Mitt valda ämne är ett stort problem i samhället som går att skriver mycket om och som jag redan nämnt så finns det inte utrymme och tid till att få med allt i uppsatsen. Därför har jag valt att begränsa mig och förhålla mig till det som min studie har som syfte, att öka förståelse för varför ungdomar begår brott enligt mina intervjudeltagare.
Jag har valt att gå efter Wibecks (2000) råd att intervjua sex ungdomar mellan 18 – 20 år eftersom dessa inte behöver ha tillåtelse från sina föräldrar för att kunna delta i min undersökning. Jag känner att Mays (2001) råd om i gruppintervjun bör det vara mellan åtta och tolv personer känns alldeles för många för min uppsats. Författarens råd går säkert att använda sig av vid större undersökningar än min. Här i Sverige blir individen myndig vid 18 års ålder och då behövs inte föräldrarnas underskrivit eller liknande. Men är om en respondent skulle vara under 18 år så måste forskaren få tillåtelse från dennes förälder för att kunna genomföra sin intervju. Det var genom mina vänner och bekanta som jag fick kontakt med mina respondenter. Min studie intresserar sig inte för vilka brott ungdomar har begått utan endast orsaker till varför unga begår brott enligt mina deltagare och därför har jag valt att avstå från att intervjua ungdomar som begått brott. En annan anledning är att jag vill hålla mina respondenter anonyma för varandra och i en gruppintervju som jag använder mig av vid intervju blir det svårt att hålla dessa anonyma då man måste prata om vilka brott man begått brott och varför. Detta upplever jag som privat och bör inte pratas om i en gruppdiskussion.
16 7.4 Kontakt med respondenter
Jag valde den bekvämlighetsurval och som jag redan nämnt som fick jag kontaktuppgifter om mina intervjudeltagare från vänner och bekanta. Att göra på detta sätt gör att man sparar på tid eftersom som i mitt fall kan det vara svårt att hitta ungdomar i 18 till 20 år som inte känner varandra sen tidigare. Med hjälp av kontaktuppgifter som jag hade fått tog jag kontakt med ungdomarna per telefon. Det första jag gjorde var att presentera mig och berätta hur jag hade fått tag på
telefonnumret. Därefter berättade jag anledningen till att jag ringde och om uppsatsens syfte. Jag talade även om att det är gruppintervju med sex deltagare och att det kan ta mellan en och två timmar beroende på hur mycket man har att säga om ämnet. Man ska enligt Trost (2010) informera sina respondenter om hur lång tid intervjun kommer att ta. Jag valde att gå efter Trost tips om att informera om tiden och detta är bra för intervjudeltagare att känna till eftersom då vet denne om hur lång tid intervjun kan ta och jag tror även att risken för att en deltagare skulle avbryta mitt i
intervjun minskar. Vill även tillägga att jag att jag talade om för varje deltagare jag var i kontakt med att dessa kommer att vara anonyma och deras namn kommer inte att användas vid intervjun eller i uppsatsen. Det är för att skydda mina intervjudeltagare. Självklart fick respondenterna mina kontaktuppgifter såsom för- och efternamn, min e-postadress och mitt mobilnummer. Detta tycker jag är viktigt att ange som forskare för det kan vara så att en deltagare får förhinder och inte kan vara med och då är det bättre att få veta detta i förväg och inte på plats när intervjun ska
genomföras.
När deltagaren hade fått höra vad jag hade och säga var nästa steg att fråga om denne skulle kunna tänka sig vara med och delta i intervjun. Fyra av sex ungdomar som jag tog kontakt med först tackade jag till medverkande i undersökningen medan två av ungdomar sa att de inte kunde på grund av brist på tid. Men eftersom jag hade i baktanke att det kunde bli så, hade jag fyra extra reservnummer. Jag fick då ringa till två ungdomar till och den förste jag tog kontakt med tackade ja till medverkande medan den andre sa att han inte kunde på grund av jobb och tidbrist. Jag hade då två nummer kvar och kände mig lite nervös. Fick testa ett nytt nummer till en ny ungdom och hoppades på att denne skulle ställa upp på min intervju. Jag ringde som sagt ett nytt nummer och som tur var kunde hon ställa upp på min intervju. Ett nummer blev över som jag inte behövde ringa.
Jag vill även tillägga att mina intervjudeltagare består av två killar och fyra tjejer. För min uppsats är det inte viktigt vad en kille eller en tjej säger eftersom jag inte kommer att ta upp
genusperspektiven i min uppsats utan det enda som är viktigt i min uppsats är att de utvalda
17 ungdomarna mellan 18-20 år själva ska diskutera om varför ungdomar begår brott. För att inte hamna utanför mitt syfte gäller det att jag förhåller mig till detta.
Tid och plats för att genomföra min intervju hade jag som ett förslag och tog upp det redan vid första kontakten med alla deltagare per telefon. Ingen av deltagare hade invändning till mitt förslag utan tyckte att det passade bra. I början var jag lite orolig över hur alla respondenter skulle tycka om mitt förslag. Jag menar det kan vara svårt att få sex ungdomar samlade på samma ställe vid samma tidpunkt. Jag hade då som förslag att vi skulle träffas utanför Karlstads universitets bibliotek på en söndag klockan 12.00. Jag valde denna tid på grund att jag anser att det är en lagom bra tid, verken för tidigt eller för sent på en söndag. En del av mina intervjudeltagare kände inte till biblioteket så fick jag förklara för dessa vägen dit. Anledningen till att jag inte valde att träffa mina
intervjudeltagare utanför Karlstads universitet var på grund av vädret eftersom som individ går inte att vara säker på om det blir fint ute eller inte. Ville inte att mina deltagare skulle frysa eller bli blötta om det skulle börja bli kallt eller regna. Varför jag valde att göra mina intervjuer på Karlstads universitets bibliotek var för att som student har man möjlighet att boka ett grupprum med sitt lånekort. Vilket jag gjorde efter att jag hade ringt till mina deltagare och bestämt träff med dessa.
Det fick bli en söndag eftersom då kan det som lugnast på biblioteket, tycker jag. Risken för att bli störd av andra personer som befinner sig på biblioteket är väldigt liten eftersom det finns ett skylt vid dörren till grupprummet där det går att ha på upptaget. Vilket betyder att rummet är upptaget och genom fönstret kan personerna utanför se att man sitter och diskuterar. Detta är anledning till att jag valde göra min gruppintervju i ett grupprum på Karlstads Universitet.
7.5 Genomförandet av gruppintervjun
Som jag redan har nämnt så var den bestämda tiden för gruppintervjun klockan 12.00 på Karlstads universitets bibliotek och jag var där redan kvart i tolv. Tanken med detta var att om någon eller några av deltagare skulle dyka upp tidigare än den bestämda tiden så kunde jag försöka få den eller de börja prata om någonting, om till exempel vädret. Detta tror jag kan vara bra för
undersökningssyfte och kan få intervjudeltagare känna sig avslappnad inför intervjun.
När jag kom till Karlstads universitets bibliotek vid tolv tiden så stod mina respondenter där. Jag började hälsa på dessa genom att skaka hand. Jag började då prata om vädret och hur skönt det skulle bli med sommar. De närvarande respondenterna började säga sitt om vädret och genom det
18 fick jag ett bra intryck och jag kunde inte hitta blyghet bland dem. Jag hoppades på att det skulle hålla under hela intervjusgång. När vi tillsammans kom in till biblioteket valde jag att ställa lite bakgrundsfrågor till varje intervjudeltagare enskilt. Detta var för att inte avslöja deras namn och bakgrund för andra intervjudeltagare. Meningen med att bakgrundsfrågorna var att bilda mig en uppfattning om varje deltagare. Jag är glad att jag valde just att göra min gruppintervju på en söndag eftersom miljön på biblioteket var lugn och tyst.
Även om jag hade informerat om vad för undersökningssyfte jag hade och att alla intervjudeltagare skulle vara anonyma per telefon så valde jag att ta upp detta igen då alla vara samlande runt ett bort.
Vid gruppintervjun hade jag med mig intervjuguiden som hjälpmedel för att inte glömma att ställa huvudfrågorna och sen med hjälp av dessa ställa följdfrågor eftersom intervjuguiden har inga fast frågor utan stora frågor som går att diskutera. Den totala tiden med mina intervjudeltagare blev ungefär två timmar. Enligt Wibeck (2000) är det bra tid mellan en och en halv timme eller två timmar när man gör en gruppintervju. Hon menar att under den tiden borde man ha fått tillräckligt med svar för sin undersökning. Vilket jag kände efter min avslutade intervju. Under intervju använde jag mig av en MP3-spelar som hjälpmedel för att spela in gruppintervjun. Detta tycker jag är ett bra sätt att göra sin intervju på eftersom då kan jag som forskare koncentrera mig på mina respondenter och dess svar. Att spela in hela intervjun gör att forskaren inte missar någonting viktigt utan får med allt som sagt under intervjusgång. Självklart fick jag godkännande av mina
respondenter för att kunna spela in deras röst under intervjun. Även i denna typ av metod finns det för- och nackdelar med att spela in datamaterialet. Det som jag anser som fördel är att intervjuaren har möjlighet att lyssna på den genomförande intervjun flera gånger och få ner allt på papper. Som jag redan nämnt så kan man inte missa någonting som sagts under intervjun och slipper att göra massa anteckningar under intervjun. Nackdelen med inspelning av en intervju är att det kan ta lång tid att lyssna på intervjun och sammanställa allt på papper för att sedan läsa om det. Trost (2010) tar upp i sin bok att det kan vara besvärligt för intervjuaren att spola fram och tillbaka vid lyssning av den inspelade intervjun.
Det är viktigt att forskaren som använder sig av intervjumetoden tittar på den han eller hon talar med. Gör forskaren inte det kan det betraktas som brist på intresse för undersökningsämne. (Trost 2010). Det är ett farligt intryck att ge vid intervjun eftersom respondenterna kan börja tappa intresset och börjat istället ta undersökningen i mindre allvar. Trosts (2010) råd hade jag med mig under tiden jag gjorde min grupp intervju. Jag valde att vara mig själv, lyssnade noga på alla deltagare, visade att alla svar jag fick in under intervjun var värdefulla för min uppsats och visade
19 även min tacksamhet för deras deltagande och svar.
En dag efter den genomförda intervjun satte jag mig ner i mitt kök och lyssnade på den inspelade intervjun i lugn och ro. Samtidigt så skrev jag ner allt som hade sagts under intervjun på datorn och skrev sedan ut på papper. Denna typ av metod bidrar till att man enkelt får med allt på papper och kan då vad som har sagts under intervjutiden. Det insamlade materialet läste jag flera gånger till dess jag kände mig nöjd och klar.
Eftersom jag skriver min uppsats själv så är det bara min uppfattning på det som jag fått fram av mina respondenter. Hade jag skrivet min uppsats tillsammans med en person till så tror jag att flera perspektiv hade framkommit i min uppsats.
7.6 Kort om mina respondenter
Mina respondenter är anonyma och jag har därför valt att kalla dessa för, Soma, Ronja, Tina, Merjam, Martin och Adam. Dessa namn har jag själv kommit på och ingen av mina deltagare heter så på riktigt. Detta är för att skydda alla intervjumedlemmar. Först vill jag få lite kort om mina respondenters bakgrund.
Soma är 20 år och läser till lärare på distans. Hon är från Karlstad och bor med sin kille i en studentlägenhet på kronoparken.
Ronja är och 20 år och jobbar som butiksbiträde på heltid. Även hon bor med sin kille fast i en hyreslägenhet på Våxnäs.
Tina är 19 år och går sista året på handels-och administrationsprogrammet på gymnasiet. Tina bor med sina föräldrar i en villa på Råtorp.
Merjam är också 18 år och går andra året på hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet.
Merjam bor hos sina föräldrar i en hyreslägenhet på kronoparken.
Martin är 20 år och jobbar som snickare på ett företag som heltidsanställd. Han bor ensam i en hyreslägenhet på Gruvlyckan.
20 Adam är 19 år och går sista året på samhällsprogrammet på gymnasiet. Han bor med sina föräldrar i en hyreslägenhet på Ilanda.
7.7 Validitet och reliabilitet
Enligt May (2001) handlar validitet om att undersökningen verkligen mäter det som den avser att mäta. I min uppsats anser jag att validitet är god eftersom jag har använt mig av en intervjuguide och lämpliga följdfrågor. Detta gör att min gruppintervju mäter det som jag avser att mäta. Sedan är det jag som forskare påverkar analysen av det insamlande materialet. De erfarenheter jag fått från mina tidigare kurser i sociologi, kriminologi samt från min B-uppsats som också handlade om ungdomar som begår brott kan ha påverkan på hur jag tolkar svaren medan en annan person som inte har erfarenheter kring mitt valda ämne skulle ha tolkat svaren annorlunda.
May (2001) beskriver i sin bok att reliabilitet handlar om hur pålitligt intervjuns resultat är.
Eftersom min studie har som syfte att ökade förståelse av varför ungdomar begår bra, enligt mina respondenter blir det svårt att säga hur sanna resultatet kommer att bli. Trovärdigheten i
undersökningen kan ses från intervjupersonernas svar. Vill även tillägga att min studie inte kommer att vara representativ för många eller alla ungdomar eftersom den är liten.
Jag fick tips av min handledare Markus Arvidson att testa min intervjuguide på en vän och vilket jag gjorde och upptäckte att det var en fråga som jag kunde ta bort eftersom frågan var lik en annan fråga. Min vän sa ”har inte jag svarat på frågan redan?”.
7. 7 Etik
I min studie har jag försökt att förhålla mig till Vetenskapsrådets anvisningar om forskning för att skydda mina intervjudeltagare. På grund av etiska skäl valde jag att inte ställa frågor till ungdomar som begått brott eftersom gruppintervju metoden som jag använder mig av i min studie kan inte skydda mina respondenter så jag valde att istället ställa frågor till ungdomar om vad de tror att ungdomsbrottslighet beror på.
Vetenskapsrådet tar upp fyra allmänna huvudkrav som intervjuare måste tänka på eftersom dessa huvudkrav har till uppgift att skydda varje individ vid undersökning. (www.vr.se). Huvudkraven som man ska tänka på är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Jag har valt att skriva nedan om varje krav för att ge en kortfattad förklaring till
21 vad dessa innebär.
1. Informationskravet – här handlar det om att forskaren ska tala om för sina intervjudeltagare om undersökningssyfte och vad dessa deltagare som uppgift. Det handlar även om att forskaren talar om att deltagandet i undersökning är frivilligt och att varje deltagare har rätt att avbryta sitt deltagande i undersökningen.
2. Samtyckeskravet – de individer som ställer upp på en undersökning har rätt bestämma hur de vill delta i intervjun och hur länge.
3. Konfidentialitetskravet - innebär att som intervjuare ska spara personuppgifter på ett säkert ställe som ingen annan person kan komma åt. Här gäller det även att respondenten är anonym.
4. Nyttjandekravet – det är viktigt att forskaren som samlat in data från intervjudeltagare endast använder det i undersökningssyfte och ingenting annat. Det får inte lånas ut till andra. (www.vr.se).
När jag tog kontakten med mina respondenter talade jag om att deltagandet är frivilligt och dessa tackade själva till att vara med i min undersökning. Datamaterialet som jag samlade in under
intervjun med mina respondenter kommer inte att användas till en annan undersökning eller lånas ut utan endast användas i denna undersökning. Inspelning av intervjun är redan raderat eftersom jag hade fått låna MP3-spelaren av en vän och jag ville inte lämna tillbaka den utan att ha raderat intervjun. För att skydda mina deltagare har jag valt att inte använda deras namn under
undersökningen då jag gjort grupp intervju och i min studie kommer var och en av de få ett namn.
Självklart talade jag om för mina respondenter att de hade rätten till att avbryta intervjun när de vill.
I min studie har jag varit väldigt nog med mina att skydda mina intervjudeltagare för jag anser att det är viktigt att göra det som forskare. En individ som öppnar sig och delar med sig sina åsikter ska kunna skyddas.
8. Resultat och analys
Under denna rubrik har jag valt att ta med de svar och meningar som mina respondenter har diskuterat om under den tiden jag gjorde intervju med dessa och som jag anser är viktigt att ta upp.
Jag kommer inte att ändra på någonting som sagts under intervjun utan jag väljer istället att skriva ner deras egna ord. Detta är ett sätt som skapar enkelhet för den som ska läsa uppsatsen eftersom då ser han eller hon vad intervjudeltagarna har egentligen sagt. Flera aspekter framkom vid tolkning
22 av min gruppintervju. Enligt mina respondenter finns det flera orsaker bakom ungdomsbrottslighet och dessa orsaker kommer jag att ta upp och förklara nedan.
8.1 Ungdomsperiod
När jag ställde frågan om när en individ räknas som ungdom så fick ja olika svar från mina intervjudeltagare. Enligt de och många andra forskare är det svårt att definiera var gränsen går för ungdomsperioden. Ohlsson och Swärd (1994) menar att det alltid har varit svårt att avgöra när var gränser går mellan barndom och vuxenhet. Men det som mina respondenter var eniga om var att när en person kommer till ungdomsperioden är han eller hon inte längre ett barn. ”Under ungdomen upphör således den unge att betraktas som barn och omgivningen kommer alltmer att betrakta honom som vuxen med det ansvar och den ställning detta innebär”. (Ohlsson & Swärd 1994, s. 10).
Ungdomsperioden kan sätta press på unga att lyckas och inte låta sig misslyckas eftersom nästa steg är att komma in i vuxenlivet. ”Ungdom är i detta perspektiv den period då den unge blir en
självständig individ och formar sin framtida identitet”. (Ohlsson 1997, s. 21).
”Jag tycker att man börjar räknas som ungdom när man är 13 tills man är 19. För då kommer upp till en annan nivå livet. Man övergår från att vara barn till att vara ungdom och sen vuxen”.
(Merjam)
”När man kommer till ungdomen får man uppleva mycket som man inte gjort innan. Allt känns nytt och spännande. Det är under ungdomen man får lära sig att ta ansvar. Man börjar äga en
husnyckel och bankomatkort och liknande. (Martin).
”Visst är det så! Men jag håller inte med er om att man räknas som ungdom redan vid 13-
årsåldern. Då är man fortfarande ett barn. Här i Sverige är man straffmyndig när man är femton så jag tror att man är ungdom från 15 till 19 år. (Adam).
”Det går inte och säga den exakta åldern när man är ungdom. Jag menar som till exempel när man ska åka buss så finns det olika biljettpriser. Om jag minns rätt så kan en som är 25 år köpa sig en ungdomsbiljet på bussen”. (Soma).
”Jag håller med dig. Som 20-åring räknas man inte som ungdom. Jag tycker att man är vuxen då”.
23 För då är man förhoppningsvis klar med skolan och har kommit in på arbetslivet som alla andra vuxna. Det finns de som läser på universitet direkt efter gymnasiet. (Tina).
Efter att ha tolkat intervjudeltagarens svar, Tina kom jag fram till att hon möjligen menar att när en individ blir klar med gymnasiet räknas han eller hon som vuxen. Att börja jobba är också ett tecken på det vuxenhet. Men när jag fick svaret om att en del börjar läsa på universitet direkt efter
gymnasiet ville jag ställa frågan om man inte är ungdom fortfarande och då fick jag svaret ”nej eftersom du har passerat förbi och är på en högre nivå i livet”. (Tina). De flesta av deltagare var eniga om detta. Det vara bara en deltagare som mena att så länge man är nitton räknas man som ungdom. Enligt mina intervjudeltagare slutar ungdomsperioden vis nitton år.
8.2 Brott
Samtliga av mina intervjupersoner svarade att när en individ bryter mot lagen så har den begått brott. De tog även upp att både små och stora räkans som brott. Spelar ingen roll om du har
misshandlat någon eller om du har mördat någon. Lagar som finns i ett samhälle är till för att hålla ordning på individer och samhället, enligt mina respondenter. Sarnecki (2009) menar att brott inte existerar om inte det inte finns lag för det.
8.3 Familjerelation
En aspekt som mina intervjudeltagare diskuterade om var familjerelation och som går att koppla till determinism som handlar om att när en individ beslutar om att begå brott finns det bakomliggande orsak till brottet, exempelvis familjerelationer, klasstillhörighet, etnicitet, etc. Hur en ungdom har det hemma med sin familj spelar väldigt stort roll, enligt mina deltagare. Efter att ha tolkat deras svar kom jag fram till att en ungdom som lever med föräldrar utan problem minskar chansen till att denne ska börja begå brott medan en ungdom som lever med föräldrar som har problem ökar chansen för att han eller hon hamnar i brottsligheten. ”När det gäller sociala problem hos föräldrar kan vi däremot vara säkra på att det är dessa som påverkar barnens anpassning. (Sarnecki 1988, s.
72).
”Familjen har en stor roll i ett ungdomsliv. Har man föräldrar som bråkar och inte bryr sig går man och söker sig till nåt annat. Man orkar inte bry sig till slut eftersom det är för mycket bråk och ingen kärlek i familjen. (Ronja)
24
”Det är sant! När man börjar med små brott i början så kan man börja med större brott sen. Har man föräldrar bryr kommer de inte att låta dig hamna fel”. (Tina)
”Det finns ungdomar som begår brott fast de har föräldrar som bryr sig och älskar de. En del gör det för att ha hamnat fel. Kan vara att de har fel kompisar eller bor i fel bostadsområde”. (Martin).
”Jag håller med dig. Det är inte bara föräldrar som är dåliga som påverkar sina barn att begå brott utan det måste ligga nånting i det att de känner sig osäkra som person och söker sig till nåt annat för att hitta sig själv.” (Adam).
Teorin om determinismen beskriver hur orsakarna till brott kan sökas bland annat i individens uppfostran eller samhället den lever i. (Sarnecki 2009). Detta går och koppla till mina respondenters svar, att det finns bakomliggande orsaker till brottslighet som kan ha med familjerelationer att göra exempelvis. Det som mina respondenter var inne på går att förklara med hjälp av teorin om sociala bandteorin, som beskriver att chansen till att en ungdom begår brott minskar om denne har en stark relation till sina föräldrar medan en ungdom som inte har stark relation till sina föräldrar ökar chansen till att han eller hon börjar begå brott. (Ohlsson & Swärd 1994). Mina intervjudeltagare Martin och Adam menade att det är inte bara ungdomar med problem hemma som begår brott utan det finns ungdomar som får all kärlek och stöd från sina föräldrar men väljer ändå att begå brott.
Sarnecki (1981) menar att även om flera av de mest negativa faktorerna finns hos föräldrarna, är det långt ifrån att ungdomar blir som sina föräldrar i livet. Han menar även att dessa ungdomar kan klara sig ganska bra i livet ändå. Min intervjudeltagare, Merjam var den enda som tog upp hur skilsmässan mellan föräldrar kan ha påverkan på ungdomar och även hur föräldrar som är upptagna med sitt lämnar sitt barn utanför. Det kan handla om att föräldrarna dricker alkohol och är ofta påverkade av det. Enligt Sarnecki (1988) kan skilsmässan mellan föräldrarna skapa osäker miljö hos unga. Han menar att det kan handla om att flera vuxna personer kommit och försvunnit ur deras liv och detta kan vara en av orsakerna till att den unge hamnar fel.
8.4 Brottsliga grupper
Det som mina respondenter var inne på gällande bakomliggande orsaker till ungdomsbrottslighet var att osäkerhet hos en ungdom gör att denne väljer att ingå i en grupp för att finna sin plats. De menade även att en ung individ med osäkerhet söker sig oftast till fel grupp och börjar begå brott som sina gruppmedlemmar. Min tolkning av det hela är att mina respondenter menar att grupper
25 uppstår av unga som är osäkra på sig själva och dessa väljer en grupp som de anser passa in. Varför unga söker sig till brottsliga grupper är för att unga vet att de lätt kan komma in i gruppen och bli en av dessa. Enligt Sarnecki (2009) söker sig ungdomar till grupper för att tillfredsställa antal behov, som identitet och känsla av tullbehörighet. Att komma in i gruppen verkar den unge inte bli av med sin osäkerhet eftersom han eller hon måste hela tiden leva upp till gruppens villkor och göra som de gör även om denne vet att det är fel. Det blir inte en räddning på osäkerheten hos den ungdomen, menar mina respondenter.
”En del ungdomar begår brott eftersom de är med i en grupp som begår brott. Det finns personer som vet att det de gör är fel men gör det för gruppens skull”. (Martin)
”En del gör det för att de har svårt att säga, nej till sin grupp. Man är rädd för att hamna utanför och inte bli accepterat av sin grupp”. (Ronja).
”Att handlar om osäkerhet hos personen”. (Merjam)
Mina intervjudeltagare, Soma och Tina var även inne på att en del gruppmedlemmar begår brott för att de tycker att det är någonting tufft och behöver inte vara osäkra som person. Teorin om rational chocie handlar just om detta, där individen själv beslutar om att begå brott för att exempelvis synas, att vara tuff som mina respondenter tog upp under intervjun. Soma menar även att dessa ungdomar vill synas i samhället och bland andra individer. De söker uppmärksamhet på ett helt annat sätt än den osäkra ungdomen menar Soma. Här handlar det om att gruppen söker uppmärksamhet genom att visa att man har makt och vågar göra det farliga. Sarnecki (2009) menar att det är viktigt för gruppmedlemmarna att visa för andra människor att deras grupp är en sammanhållen grupp eftersom det är då gruppen får betydelse för sin egen sammanhållning. När människor ger en reaktion på att gruppen existerar så förstärks gruppen ännu mer och vill begå nya brott. (Sarnecki 2009). I denna tolkning kan jag få in stämplingsteori eftersom det är människornas reaktion som gör att grupperna existeras. Det är deras reaktion som visar om gruppen anses vara negativ eller inte i samhället. Så länge gruppen inte har blivit upptäckt för sina brottsliga handlingar får den inte negativ reaktion som det står i stämplingsteorin. Men när individerna har upptäckt den brottsliga handlingen är det då den negativa reaktionen uppstår. Gruppen får en identitetsbild av människor utanför som gör att gruppmedlemmarna tror på den bilden och börjat bete sig som den. Det går även att använda teorin om Left Realism där brott som orsakas av samhällsproblem, segregation till
26 exempel. Att det finns olika klassamhälle, grupperingar etc.
8.5 Samhälle
En av orsakerna till att ungdomar begår brott är när ungdomar inte har råd att köpa sig det de vill, enligt mina intervjupersoner. De menar att vi lever i ett samhälle som styr oss mycket med sina dagliga nyheter som kommer ut på marknaden och kräver av oss att äga saker och ting för att passa in. Det är inte alla ungdomar som kan ta sig äga så mycket och för att lyckas med det väljer de att begå brott, enligt mina respondenter. Sarnecki (2009) menar att det går att hitta orsaker bakom ungdomsbrottsligheten i ett samhälle och dess krav på ungdomar och här går det att koppla in både teorin om determinismen och Left Realism eftersom båda teorierna beskriver hur fattigdom kan vara orsaken till att individen väljer att begå brott. Min respondent Adam, var inne på att för
ungdomar som har det dåligt ekonomiskt väljer den snabba vägen som leder till snabba pengar. Det tolkar jag som att dessa börjar med stölder som ger pengar för att kunna ha råd att köpa saker och ting man vill ha. I denna aspekt går det att få in Durkhiems teori, anomi eftersom den beskriver bland annat olika samhällsklasser och även hur inivider som tillhör lägre samhällsklasser väljer att begå brott för att tillhöra högre samhällsklass.
”Det finns ungdomar som begår brott eftersom de inte har pengar”. (Soma).
”Det är sant! Fattigdom påverkar ungdomar att begå brott. De önskar att uppnå rikedom och köpa sig det de vill ha”. (Martin).
”Vi lever i ett samhälle där alla ungdomar vill ha det bra. De förstår inte att man inte kan få allt här i livet. Varje dag ser man nyheter på stan men det går inte köpa allt man vill ha”. (Merjam).
”Det behöver inte vara så att man är ute efter stora grejer. Det räcker med att man gör inbrott hos nån för att komma åt pengar eller nånting som man kan sälja och få pengar för bara för att få köpa sig en snygg jacka eller dyr klocka”. (Tina).
8.6 Straff
Mina respondenter var eniga om att Sverige behöver hårdare straffar för att minska på
ungdomsbrottsligheten. Detta går att koppla till både rational choice och Right Realism teori.
Individen väljer själv att begå brott eller att låta bli, som det beskrivs i rational choice. Att ha
27 strängare straffar när någonting som Right Realismen tror på för att kunna få minskning på
brottslighet. Mina intervjupersoner menade att de straffar som finns i dagens samhälle skrämmer inte ungdomar från att begå brott utan gör unga smartare på att begå brott eftersom dessa veta att straffen blir antingen varning, samhällstjänst eller att betala böter. "Individer i ålder 15 – 20 år anses inte ha full kapacitet att ta ansvar för sina handlingar". (Sarnacki 2009, s. 157). Detta kan vara förklaring till mina deltagares svar. Sarnecki (2009) skriver även om hur en del individer som begår brott och som anses ha psykologiska och psykiatriska problem får behandling istället för straff. Med detta menar han att tingsrätten anser att individer med dessa problem inte kan ta ansvar för sina handlingar.
"Sveriges straff är sämst. Ungdomar som blir tagna får mild straff och det gör att de begår nya brott". (Soma)
"Hårda straffar kan skrämma unga från att begå brott". (Ronja).
"Ungdomar är smarta. De vet att straffen de får är antingen varning eller betala böter". ((Tina).
" En del perosner som begår brott leker sjuka efteråt för att slippa fängelse. Det går och lura".
(Martin).
8.7 Massmedia
Sista aspekten som diskuterades under intervjun var hur massmedia kan ha påverkan på
ungdomsbrottsligheten. De var eniga om att massmedias förstorar saker och ting. Allt som skrivs och visas behöver inte vara sant, enligt mina respondenter. Att olika uppfattningar fördomar förmedlas i media är någonting som tas upp i teorin om Left Realismen. (Giddens 2007). Men sättet som de beskriver om ungdomsbrottslighet kan ha påverkan på ungdomsbrottslighet, enigt en del av mina respondenter. De menar att media är bra på att peka ut en grupp eller ett område som de vill tjäna pengar på. ”Ungdomsbrottslighet finns överallt”, säger respondenten Merjam. Deras påverkan på ungdomsbrottslighet är deras sätt att skriva och visa olika brott som begåtts av
ungdomar. En del ungdomar kan bli påverkade och börja begå brott för att få den uppmärksamheten som massmedia ger, enligt mina respondenter. Min intervjuperson, Soma var inne på att media vet
28 vilka de ska peka ut.
”Det behöver egentligen inte betyda att det pågår mera brott här på kronoparken än någon
annanstans. Eller att det är invandrare som begår mest brott än svenskar. Men massmedia vet vilka de ska peka ut. (Soma).
”Massmedia är så bra på att förstora saker och ting. Jag menar hur ofta får vi inte se stora bilder i tidningar på ställen som har förstörts av ungdomar? Vad får ungdomar förs straff? Ju, betala böter”. (Adam).
”Massmedia är ute efter att få flera läsare och tjäna massa pengar”. (Ronja).
Två av mina intervjudeltagare, Martin och Tina hade en annan åsikt om massmedias påverkan på ungdomsbrottslighet. Dessa två höll inte med sina intervjudeltagare om att massmedia har påverkan på ungdomsbrottslighet utan tvärtom. Både Martin och Tina var eniga om att media kan skrämma ungdomar från att begå brott eftersom ungdomar kan känna sig rädda för att bli upptäckta. En annan anledning till att dessa två tror inte på att media kan ha påverkan på ungdomsbrottslighet är för att de tror att dagens ungdomar inte läser nyhetstidningar eller ser på nyheter. Ungdomar har andra sysslor som de är upptagna med såsom skola, vänner, sport menar Martin och Tina.
9. Diskussion och slutsatser
Min uppsats handlar om ungdomsbrottslighet som är ett sociologiskt problem i samhället. Jag har använt mig av kvalitativ gruppintervju, sociologiska och kriminologiska litteratur för att försöka få svar på min frågeställning som handlar om några ungdomars syn på orsaker bakom
ungdomsbrottslighet. Med hjälp av mina intervjupersoner har jag kunnat få med några viktiga aspekter i denna uppsats. Som jag redan har nämnt så handlar dessa aspekter endast om vad mina respondenter tror ligger bakom ungdomsbrottslighet. Jag vill poängtera att min uppsats inte går ut på att ta reda på vad som är sant eller falskt och rätt och fel.
En aspekt som mina samtliga intervjudeltagare kunde diskutera om var familjerelation. Dessa
29 menade att föräldrarna har stor betydelse i ett ungdomsliv. Visar föräldrarna att de inte bryr sig eller att det är mycket bråk hemma så kan en ungdom hamna i fel spår, som att börja begå brott. Det diskuterades även att ungdomar som har det bra hemma kan begå brott ändå och det behöver inte alltid handla om familjen och hur de har det hemma. Anledningen till detta kan vara att när ett barn kommer till ungdomsperioden börjar han eller hon vara ute längre och är inte lika beroende av sina föräldrar som när denne var ett barn. Föräldrarna litar på att deras barn kan klara sig själva under ungdomsperioden. Ungdomar med problem hemma kan vara att föräldrarna inte kommer överens eller att de är missbrukare och det göra att dessa blir upptagna med sitt. Detta kan vara anledningen till att en ungdom inte känner sig älskad eller känner att föräldrarna bryr sig, enligt mina
respondenter. Min utvalda teori i denna uppsats, sociala bandteorin, anknytning, menar att den som har stark band till sina föräldrar minskar chansen till att begå brott och den som har svag band med sina föräldrar ökar chansen till att begå brott. En känsla hos den ungdomen som ”ingen älskar mig”
eller ”ingen bryr sig om mig” kan dyka upp. Det var just detta som mina respondenter var inne på och pratade om hur familjen kan ha påverkan på ungdomsbrottslighet. Här går det att få med teorin om determinismen som handlar om till exempel individens uppfostran och att det kan vara orsak till att denne väljer att begå brott.
Att vara ungdom och hamna i en fel grupp var en av aspekterna som framkom i denna uppsats.
Anledningen till att ungdomar söker sig till olika grupper är för att de känner sig osäkra som person, enligt mina respondenter. Även här går det att få med teorin om determinismen eftersom det handlar om ungdomar som är osäkra på som person och att detta kan vara en orsak till att dessa väljer att begå brott. Att hamna i en grupp som begår brott kan leda till att den nye börjar också begå brott.
Även om personen vet att det är fel så gör han eller hon det ändå för att gruppen inte ska se nere på denne. En annan anledning till att unga väljer ingå i en grupp är för att de kan tycka att det är tufft och vill visa för andra individer att man som gruppmedlem vågar göra det farliga. Det behöver inte alltid handla om osäkerhet hos en person. Här kan man få in stämplingsteorin. Ungdomar får en reaktion från individer om att de är farliga och det kan sluta med att ungdomarna ser sig själv som en. Det blir deras nya identitet och detta kan leda till att ungdomen tro på den bilden han eller hon fått av individer utanför.
Samhället kan också ha påverkan på ungdomsbrottsligheten, enligt mina respondenter. Dessa menar att ungdomar lever i ett samhälle som kommer med nya produkter dagligen. Detta kan anses som en orsak bakom brottslighet enligt teorin som Sarnecki (2009) beskriver i determinismen och även teorin om Left Realismen som beskrivs av Giddens (2007). Eftersom alla unga inte har råd att äga
30 allt de ser och vill ha så kan de välja en utväg som leder till pengar. Ungdomar kan börja till
exempel göra inbrott hos människor i samhället för att få med pengar eller någonting värdefullt ut som han eller hon kan sälja senare för att få pengar i utbyte. Anledningen till detta kan vara att ungdomar vill passa in i samhället och bland de rika. En del ungdomar förstår inte att de inte kan få allt, menar en av mina intervjudeltagare. Starinsteori, innovation, handlar om hur en individ som tillhör lägre samhällsklass och som inte har råd att köpa sig det de vill. Som exempel på detta kan jag ta en ungdom som går i skolan och ser att hans klasskompisar som han träffar fem dagar i veckan bär snygga kläder. Ungdomen själv har inte råd att köpa sig de snygga plaggen som klasskompisarna har. Han väljer att göra inbrott hos en individ och får med sig ett guld halsband som han senare säljer. De pengar han får för halsbandet går till att köpa snygga kläder. Det går att koppla in rational choice teorin, där individen begår brott för att själva bli framgångsrik och beundrad av andra. När ungdomen kommer till skolan efter de inköpta kläderna får han
uppmärksamhet från sina klasskompisar och dessa kommenterar hans nya kläder och tycker att det klär honom. Varför jag valde ta med detta exempel är för att ungdomar väljer att begå brott för att passa in i samhället.
Sista aspekten som jag vill få med är massmedia som diskuterades bland mina respondenter och som går att få med teorin om Left Realismen som handlar om hur massmedian väljer att förstora olika brott. En del av dem var överens om att massmedian har påverkan på ungdomsbrottslighet. De menade sättet som massmedia väljer att visa och skriva sina nyheter på kan göra att ännu fler av ungdomarna väljer att begå brott. Ungdomen som begått brott får stor uppmärksamhet bland media och det gör att ungdomar som också är ute efter den stora uppmärksamheten begår brott för att synas. Två av mina intervjupersoner hade en annan åsikt om massmedias påverkan på
ungdomsbrottslighet. Dessa två menade att massmedias sätt att skriva och visa om unga som begår brott gör att ungdomar blir rädd och inte vågar att begå brott. Anledningen kan vara att den unge är rädd för att bli upptäckt.
Med hjälp av min undersökning har jag kommit fram till några föreställningar unga själva har om varför ungdomar begår brott. Att vara ungdom och leva med föräldrar som bråkar eller missbrukar kan få ungdom att känna sig oälskad och hamna i fel spår var en föreställning som framkom i mina intervjuer och som kan kopplas till determinismen, där teorin menar att varje brott har en
bakomliggande orsak. Det finns också föreställningar om att ungdomar som har det bra i hemmet ändå begår brott för att visa att man är tufft. Att samhället får in nya produkter dagligen gör att unga
