Andel betade ytor (%)
4. Diskussion och slutsatser 1 Resultatdiskussion
4.1.1 Skillnad mellan avverkningsmetoderna
Resultaten visar på en genomgående trend där en högre viltaktivitet kan urskiljas på de bränsleanpassade delarna. Den betade andelen foder och betesfrekvensen var signifikant större. Andelen betade provytor är större, dock inte signifikant skillnad. Att tillämpa bränsleanpassad
avverkningsmetod kan därför tänkas ha en betydelse som foderskapande åtgärd vid föryngringsavverkning. Detta har betydelse för att lätta
betestrycket på ungskogar i närområdet. Det kan också tänkas bidra lättande på betestrycket i ungskog att förlägga bränsleanpassade
föryngringsavverkningar med en distans från ungskogen. Detta för att locka bort eller bromsa klövviltets framfart på ungskogar.
En trend för studien är också att andelen nollytor förefaller hög. Detta medförde problem vid beräkning av standardavvikelse då nollytorna ska ingå i beräkningarna. Därför är standardavvikelsen för andelen betat foder och för betesfrekvensen större än medelvärdet. För andel betat foder var spridningen 0-13,6 kg TS/(ha x mån) för de bränsleanpassade och 0-4 kg TS/(ha x mån) för de konventionellt avverkade. Spridningen var således hög mellan cirkelprovytorna.
4.1.2 Exponeringstid
En viktig faktor som uppmärksammades vid bearbetning av resultatet är exponeringstiden. Med ökande exponeringstid ökar också det totala
betestrycket och andel betade cirkelprovytor. Detta kan urskiljas mellan de olika trakterna då de vid tillfället för fältmätning exponerat olika lång tid. Vid beräkningarna användes exponeringstiden som ingående variabel varför resultatet presenteras per hektar och månad. Det är ett försök att kompensera för de olika exponeringstiderna. Frågan kan ställas om det går att
matematiskt utföra eftersom älgen haft längre tid på sig att besöka trakter med längre exponeringstid. Andra parametrar såsom träslagfördelning och snödjup kan påverka utfallet. Resultatet bör därför tolkas med försiktighet. Dock visar resultatet på liknande skillnader mellan avverkningsmetoderna trots skillnader i exponeringstid mellan trakterna. Därför kan en slutsats dras att det mellan avverkningsmetoderna finns en skillnad oavsett traktens belägenhet och exponeringstid. En jämförelse av trakter där
exponeringstiden är lika alternativt att fältmätningarna insamlats vid flera olika tillfällen under exponeringstiden kan ge ett tillförlitligare resultat. Edenius et. al. (2013) har i sin studie gjort fältdatainsamlingar vid 3 och 5 månaders exponeringstid för att mäta skillnaden vid olika exponeringstider.
16
Niclas Westblom & Anna Vestgren
4.1.3 Jämförelse med klövviltsanpassad metod
Likheter kan urskiljas med studien som Edenius et.al (2014) gjorde med en klövviltsanpassad metod. Resultaten visar här också på ett starkt samband för betesfrekvens och andel betat foder vilka ökar signifikant med
exponeringstiden (Edenius et.al 2014). Författarna beskriver att konsumtionen av foder uppgick i medeltal till 5 kg TS/ha vid
föryngringsavverkning och exponeringstid om 2–3 månader. Detta vid klövviltsanpassad avverkningsmetod. Resultatet för bränsleanpassad avverkningsmetod uppgår till 4,2 kg TS/ha vid 3 månaders exponeringstid och resultaten förefaller därför vara jämförbara. Edenius et.al. (2014) beskriver att de kunnat påvisa någon signifikant skillnad mellan
klövviltsanpassad avverkningsmetod och konventionell metod. De beskriver att det kan förklaras med variationer i älgens besöksfrekvens på
avverkningsområdena men framförallt snöförhållanden. Den menar att stora mängder snöfall kan orsaka att en stor mängd foder blir täckt av flera decimeter snö och påverkar betesfrekvensen negativt. Dock påpekar de att de klövviltsanpassade högarna var fluffiga och karaktäriserades av kvistar som stack ut i olika riktningar (Edenius et.al. 2014). Om snöförhållande kan ha en stor effekt som Edenius et.al. (2014) menar kan resultatet i denna studie påverkats av avsaknaden av snö under vintersäsongen 19/20. I princip har snötäcket helt uteblivit och den signifikanta skillnaden i betesfrekvens och andel betat foder kanske kan förklaras av att fodret varit tillgängligt i stort sett under hela exponeringstiden.
4.1.4 Spillningsinventering
En skillnad beaktades i resultatet där betesfrekvens och andelen
spillningshögar skiljer sig åt. Även om spillningsinventeringen utfördes med anledning att se vilka klövviltsarter som vistas på trakterna kunde en
skillnad mellan trakterna ses. Exponeringstid, betesfrekvens och andel betat foder var lägre på Simonsberg men andelen spillningshögar var desto högre. Om viltets aktivitet på trakterna kopplas till andelen spillningshögar kan det tänkas ge utslag på betesfrekvens och andel betat foder. Inget samband mellan spillningshögar och betesfrekvensen kan därför urskiljas, snarare motsatsen.
4.2 Metoddiskussion 4.2.1 Trakter
Val av studieområden gjordes med vikt på att trakterna skulle vara både bränsleanpassade och konventionellt avverkade. Detta som tidigare nämnts för att minska risken för slumpmässighet vid viltets vistelse i området. Förläggningen av cirkelprovyteförband fungerade i praktiken bra med
17
Niclas Westblom & Anna Vestgren
undantag för att vissa delar var bränsleanpassade och körskadade i de konventionellt avverkade områdena. Det resulterade i en hög andel ej inventeringsbara provytor på både Simonsberg och Uvbergets
konventionella områden. De ej inventeringsbara cirkelprovytorna uteslöts ur beräkningarna. Trädslagsfördelningen skiljde sig mellan trakterna, där Uvberget hade en fördelning om 81% tall och 17% gran. Simonsberg 54% tall och 42% gran. På Simonsberg fanns därför flertalet processorhögar som enbart innehöll gran. Det kan tillsammans med skillnaderna i
spillningshögar förklara varför konsumtionen av foder var mindre på Simonsberg trots till synes högre aktivitet av älg. Det var tydligt att älgen föredrar tall då inte ett bett kunde urskiljas i högar innehållande gran.
Granhögarna medförde därför en hög andel nollytor, speciellt på Simonsberg med högre granandel.
4.2.2 Fältdatainsamling
Svårigheter uppmärksammades vid mätning av bett vid fältinventering. De bett som hittades saknade den ”fransning” vilken Bergquist et.al (2002) beskriver att klövvilts bett kännetecknas med. Fransningen kunde inte med enkelhet urskiljas varför många bett per definition kunde definierats som ett bett av hare. Det kan tänkas bero på att älgen vid bett inte får något naturligt motstånd som på en ett stående levande träd. Det kan förmodas att kvisten följer med upp och älgen till viss del måste gnaga av kvisten med följd att fransningen inte blir framträdande. Eftersom även bett utan fransning räknades som bett av klövvilt finns en risk att en del bett i själva verket är gjorda av hare.
Vid fältinventeringen uppmärksammades en skillnad vid de
bränsleanpassade avverkningarna, där viltet förefaller uppehålla sig under längre stunder vid enstaka processorhögar. Enskilda processorhögar
utmärkte sig vad gäller betesfrekvens och andel betat foder. Om detta beror på slump eller om viltet av annan anledning väljer att uppehålla sig vid specifika processorhögar är svårt att bedöma. En orsak kan tänkas vara att smaken styr valet av processorhög där viltet väljer bort en del högar. Det kan också tänkas finnas ett samband med trädslagsfördelningen i den aktuella processorhögen. En högre andel gran kanske bidrar till viltets urval. Fodrets tillgänglighet i processorhögarna kan bidra till att enskilda högar är mer attraktiva där högens höjd kan tänkas ha störst inverkan. För de konventionellt avverkade delarna kunde utstickande cirkelprovytor urskiljas likt de bränsleanpassade. Här förefaller viltet uppehålla sig under kortare tid då betesfrekvensen var lägre. Här kan tänkas att viltet endast betar vid strövande igenom området till skillnad från de bränsleanpassade där de verkar stanna upp för att beta.
18
Niclas Westblom & Anna Vestgren
4.3 Rekommendationer för fortsatta studier
Resultaten visar på en högre aktivitet av älg på de bränsleanpassade avverkningarna. Frågan om detta har någon praktisk betydelse för minskat betestryck i ungskog av tall. Vidare studier föreslås göras på effekterna av ökad konsumtion av foder vid avverkningsåtgärder.
Om bränsleanpassad avverkningsmetod visar sig ha effekt på betestrycket i ungskog finns en annan intressant aspekt. Betydelsen av de
bränsleanpassade avverkningarnas placering i geografin. Kan ungskog räddas genom att taktiskt förlägga bränsleanpassade
föryngringsavverkningar antingen nära i direkt anslutning till ungskogsområden alternativt med distans från dessa?
En långtidsstudie med liknande design som denna skulle leda till ett mer tillförlitligt resultat. Där kan flera trakter studeras i olika geografier med fler upprepningar, då vid olika exponeringstider. En jämförelse med
viltstammens täthet kan också vara intressant. 4.4 Slutsatser
- Resultaten visar på en högre aktivitet av älg på de bränsleanpassade avverkningarna. Tillika konsumtionen av foder, betesfrekvensen och andel spillningshögar är signifikant större vid de bränsleanpassade. En slutsats kan dras att bränsleanpassad avverkningsmetod har en positiv effekt på älgens konsumtion av hyggesrester.
- Liknande resultat kan förväntas mellan bränsleanpassad avverkningsmetod och klövviltsanpassad. Konsumtionen av foder beskrivs av Edenius et. al. (2014) uppgå till 1,7 kg TS/(ha x mån) vid klövviltsanpassad metod jämfört med 1,4 kg TS/(ha x mån) vid bränsleanpassad. Ingen signifikant skillnad mellan klövviltanpassad och konventionell metod (Edenius et. al 2014) dock kunde en signifikant skillnad urskiljas mellan bränsleanpassad och
konventionell. Detta skulle kunna förklaras med avsaknad av snö under vintersäsongen 19/20.
- Den enda klövviltsarten som med säkerhet har vistats på studieområdena är älg. Spillning av rådjur eller andra arter uppmärksammades inte.
- Resultatet av denna studie talar tydligt för att en bränsleanpassad
avverkningsmetod åtminstone inte har en negativ inverkan på konsumtion av viltfoder efter avverkning.
19
Niclas Westblom & Anna Vestgren
5. Referenser
Andersson, L. 2020. Sveaskog vill skyddsjaga älg från helikopter. Svensk
Jakt, 9 januari.
https://svenskjakt.se/start/nyhet/sveaskog-vill-skyddsjaga-alg-fran-helikopter/
Andersson, S., Drott, A., Eriksson, H. 2019. Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder. Rapport, 2019-14. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping.
Assmundsson, M. 2020. Skogsbolaget avsdtår från omdiskuterade skyddsjakten på älg i norr. SVT Nyheter, 22 mars.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/sveaskog-vill-skjuta-80-algar-med-hjalp-av-helikopter
Bergquist, J., Björse, G., Johansson, U., Langvall, O. 2002. VILT och SKOG. Information om aktuell forskning vid SLU om vilt och dess påverkan på skogen och skogsbruket. Temaexkursion 1. Tillgänglig på http://www-gran.slu.se/Webbok/PDFdokument/VILT.pdf hämtad 2020-03-11.
Bergquist, J., Kalén, C., Karlsson, S. 2019. Skogsbrukets kostnader för viltskador. Rapport, 2019/16. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping.
Bergqvist, G., Bergström, R. 1997. Frequencies and patterns of browsing by large herbivores on confier seedlings. Scandinavian journal of forest
resolutions 12: 288-294
Bergqvist, J., Eriksson, U., Jansson, B., Kårén, O., Marntell, A., Petersson, M., Pettersson, A. 2018. Åtgärder för att minska skador på skog. Rapport
2018/4. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping.
Bergström, R., Månsson, J., Kindberg, J., Pehrson, Å., Ericsson, G., Danell, K. 2011. Inventering för adaptiv älgförvaltning i älgförvaltningsområden (ÄFO) – Spillningsinventering av älg. Sveriges lantbruksuniversitet. Tillgänglig på
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/algforvaltning/manualer/adapt iv-algforvaltning-2019/m3_spillningsinventering_2019.pdf hämtad 2020-03-11.
Björheden R. 2019. Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan – Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid. (The climate impact of Swedish forestry - Absorption and emissions of the greenhouse gas carbon dioxide)
Skogforsk. Uppsala. Sweden. p 21.
Drott, A., Andersson, S., Eriksson, H. 2019. Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder. Rapport 2019/13. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping.
20
Niclas Westblom & Anna Vestgren
Edenius, L., Roberge, J.M., Månsson, J., Ericsson, G. 2014. Ungulate-adapted forest management: effects of slash treatment at harvest on forage availability and use. European journal of forest research, 133, 191–198. Edman, M. 2020. Nej till älgjakt från helikopter. Jakt & Jägare, 9 april. https://www.jaktojagare.se/kategorier/aktuellt/nej-till-algjakt-fran-helikopter-20200408/
Egnell, G. 2013. Skogsbränsle. Skogsskötselserien, 17, 4– 15. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping.
Eliasson, L., Jonsson, R., Jönsson, P., Mohtashami, S., Ring, E. 2017. Risningens effekter på spårbildning, skotarens arbete och skördarprestation.
Arbetsrapport 933-2017. Skogforsk, Uppsala. ISSN 1404-305X.
Energimyndigheten. 2019. Energy in Sweden – Fact and Figures 2019. Tillgänglig på: http://www.energimyndigheten.se/en/news/2019/energy-in-sweden---facts-and-figures-2019-available-now/ hämtad 2020-05-20. Gill, R.M.A. 1992. A rewiew of damage by mammals in north temperate forests: 1. Deer. Forestry 65: 145-169
Hofman, R.R. 1989. Evolutionary steps of ecophysioligical adaptation and diverisication of ruminants: a compary view of their digestive system.
Oecoligica 78, 443-457.
Ingemarson, F., Claesson, S., Thuresson, T. 2007. Älg- och rådjurstammars kostnader och värden. Rapport, 3, Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. ISSN 1100-0295
Kardell, L. 2000. Har vi sett några resultat av ett sekels viltskadedebatt?
Skog och forskning 2: 28-34
Karlsson, C., Westman, L.E. 1991. Skogsuppskattning, skogsinventering. Gummesson. Falköping. ISBN 91-630-0550-6.
Lehtikangas, P. 1999. Lagringshandbok för trädbränslen, 2: a upplagan. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. ISBN 91-576-5564-2.
Mattson, L. Boman, M. Ericsson, G. 2008. Jakten i Sverige – Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/06. Adaptiv förvaltning av vilt och fisk.
Rapport 1. ISSN 1654-8310
Olofsson, E. 2012. Några begrepp inom statistiken. Institutionen för teknik. Linnéuniversitet, Växjö.
Rolander, M. 2014. Tänk vilt när du sköter skog! – För skogen och viltet. Skogsstyrelsen, Jönköping.
21
Niclas Westblom & Anna Vestgren
Skogsstyrelsen. 2013. Grundkurs i skogsbruk. Viltskador. 2: a upplagan, 149 Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. ISBN 978-91-87535-02-04
Witzell, J., Barklund, P., Bergquist, J., Berglund, M., Bernhold, A., Blennow, K., Hanson, L., Hansson, P., Lindelöw, Å., Långström, B., Nordlander, G., Peterson, M., Rönnberg, J,. Stenlid, J., Valinger, E.,
Wallertz, K., Witzell, J., Åhman, I. 2009. Skador på skog. Skogskötselserien, 12. Skogsstyrelsens förlag.
22
Niclas Westblom & Anna Vestgren
8. Bilagor
Bilaga 1: Karta föryngringsavverkning, Simonsberg, Stora Enso Bilaga 2: Karta föryngringsavverkning, Uvberget, Stora Enso
Bilaga 3: Beräkningar för varians, medelfel, standardavvikelse och konfidensintervall för kvistar
Bilaga 4: T-test andel betat foder
Bilaga 5 Beräkningar för varians, medelfel, standardavvikelse och konfidensintervall för andel betat foder
Bilaga 6: T-test för betesfrekvensen
Bilaga 7: Beräkningar för varians, medelfel, standardavvikelse och konfidensintervall för betesfrekvensen
BILAGA 1
Bilaga 1 Karta föryngringsavverkning Simonsberg, Stora Enso
0268 1 6 4 11 2 5 7 9 3 10 8 16 17 13 12 15 14
GAMMAL BASV. EJ SNIT.
GAMMAL BASV. EJ SNIT.
0 240 Meter 2020-03-10 1:5 000 Ritdatum: 225148384 15 SIMONSBERG SA Larmkoordinater 6749868 Y: 556923 (c ) L a n tm ä te ri e t X:
BILAGA 2
Bilaga 2 Karta föryngringsavverkning Uvberget, Stora Enso
1438 1 2 1 2 14 11 9 10 1313 12 8 7 6 5 16 15 0 120 Meter 2020-03-10 1:2 500 Ritdatum: 225147792 46 UVBERGET SA Larmkoordinater 6731804 Y: 534105 (c ) L a n tm ä te ri e t X:
BILAGA 3
Bilaga 3, Beräkningar för varians, medelfel, standardavvikelse och konfidensintervall för de insamlade kvistarna
Resultat uppskattning fodertillgång på kvist
Råvikt (g) Torrvikt (g)
Kvist x xi (x*Fh) xi-m (xi-m)2
7 107,2 59,7 -13,9 193,1 1 113,3 63,1 -10,5 110,2 8 113,7 63,3 -10,3 105,6 2 118,2 65,8 -7,8 60,4 10 128,4 71,5 -2,1 4,4 5 133,7 74,4 0,9 0,7 4 140,6 78,3 4,7 22,1 6 151,4 84,3 10,7 114,7 9 155,4 86,5 12,9 167,4 3 159,7 88,9 15,3 235,0 Summa 1321,6 735,7 1013,6 Fukthalt % 44,3 Torrhalt % 55,7
Fh Omräkningsfaktor fuktig till torr 0,556674
m Medelvärde, aritmetiskt 73,6 Maxvärde xi 88,9 Minvärde xi 59,7 Variationsvidd 29,2 Varians 112,6 Standardavvikelse 10,6 Medelfel 3,4 Konfidensintervall 95 % 85,4 Konfidensintervall 95 % 67,0
BILAGA 4
Bilaga 4, T-test för andelen betat foder
Provyta nr Bränsleanpassad (kg/TS/ha) Konventionell (kg/TS/ha)
1:1 0 – 2:1 0,0652 – 3:1 1,9922 2,3254 4:1 3,4518 0 5:1 1,1688 – 6:1 0 0 7:1 6,5392 0 8:1 0,1438 – 9:1 0,5252 0 10:1 9,9564 – 11:1 0,1438 1,0372 12:1 0,2816 – 13:1 0 0,8614 14:1 0,4194 – 15:1 1,1038 – 16:1 0,713 – 17:1 0,227 – 18:1 7,849 – 19:1 0 – 20:1 0 0 21:1 0 0,7478 22:1 0,324 0 23:1 0 4,0176 24:1 0 0,0832 25:1 13,5524 – 26:1 0 0,5962 27:1 0,7258 0,5632 28:1 2,1172 0 1:2 0,299 0 2:2 0,546 0 3:2 0 0 4:2 5,4505 0 5:2 0 0 6:2 4,0615 2,696 7:2 0 0 8:2 0 – 9:2 0 0 10:2 0 1,718 11:2 0 0,091 12:2 0 0 13:2 0,6585 0 14:2 0 0 15:2 0 0,7755 16:2 1,1655 1,4535 17:2 0 – 18:2 0 0 19:2 0 0 20:2 – 0 21:2 1,419 0 22:2 6,83 0,5415 23:2 – 0 24:2 2,3395 0 25:2 0 1,3735 26:2 0 0 27:2 0 0 28:2 0 0 Summa 74,07 18,9 Medelvärde kg/TS/ha 1,37 0,46 Varians 7,8 0,8 n 54 41 T-test 2,25568 Frihetsgrader 93 Kritiskt värde 1,66415 H0 H1
Ingen signifikant skillnad i andelen betat foder i kg/TS mellan avverkningsmetoderna
Signifikant skillnad i andelen betat foder i kg/TS mellan avverkningsmetoderna. T-värdet 2,25568 är större än det kritiska värdet 1,66415 vilket betyder att nollhypotesen med 95% sannolikhet kan förkastas.
BILAGA 5
Bilaga 5, Beräkning konfidensintervall, varians, medelfel och standardavvikelse på andel betat foder
Bränsle Betad vikt (kg/TS/ha) Konventionell Betad vikt (kg/TS/ha) Provyta nr xi xi-m (xi-m)2 Provyta nr xi xi-m (xi-m)2
1:1 0 -1,4 1,9 4:1 0 -0,5 0,2 6:1 0 -1,4 1,9 6:1 0 -0,5 0,2 13:1 0 -1,4 1,9 7:1 0 -0,5 0,2 19:1 0 -1,4 1,9 9:1 0 -0,5 0,2 20:1 0 -1,4 1,9 20:1 0 -0,5 0,2 21:1 0 -1,4 1,9 22:1 0 -0,5 0,2 23:1 0 -1,4 1,9 28:1 0 -0,5 0,2 24:1 0 -1,4 1,9 1:2 0 -0,5 0,2 26:1 0 -1,4 1,9 2:2 0 -0,5 0,2 3:2 0 -1,4 1,9 3:2 0 -0,5 0,2 5:2 0 -1,4 1,9 4:2 0 -0,5 0,2 7:2 0 -1,4 1,9 5:2 0 -0,5 0,2 8:2 0 -1,4 1,9 7:2 0 -0,5 0,2 9:2 0 -1,4 1,9 9:2 0 -0,5 0,2 10:2 0 -1,4 1,9 12:2 0 -0,5 0,2 11:2 0 -1,4 1,9 13:2 0 -0,5 0,2 12:2 0 -1,4 1,9 14:2 0 -0,5 0,2 14:2 0 -1,4 1,9 18:2 0 -0,5 0,2 15:2 0 -1,4 1,9 19:2 0 -0,5 0,2 17:2 0 -1,4 1,9 20:2 0 -0,5 0,2 18:2 0 -1,4 1,9 21:2 0 -0,5 0,2 19:2 0 -1,4 1,9 23:2 0 -0,5 0,2 25:2 0 -1,4 1,9 24:2 0 -0,5 0,2 26:2 0 -1,4 1,9 26:2 0 -0,5 0,2 27:2 0 -1,4 1,9 27:2 0 -0,5 0,2 28:2 0 -1,4 1,9 28:2 0 -0,5 0,2 2:1 0,0652 -1,3 1,7 24:1 0,0832 -0,4 0,1 8:1 0,1438 -1,2 1,5 11:2 0,091 -0,4 0,1 11:1 0,1438 -1,2 1,5 22:2 0,5415 0,1 0,0 17:1 0,227 -1,1 1,3 27:1 0,5632 0,1 0,0 12:1 0,2816 -1,1 1,2 26:1 0,5962 0,1 0,0 1:2 0,299 -1,1 1,2 21:1 0,7478 0,3 0,1 22:1 0,324 -1,0 1,1 15:2 0,7755 0,3 0,1 14:1 0,4194 -1,0 0,9 13:1 0,8614 0,4 0,2 9:1 0,5252 -0,8 0,7 11:1 1,0372 0,6 0,3 2:2 0,546 -0,8 0,7 25:2 1,3735 0,9 0,8 13:2 0,6585 -0,7 0,5 16:2 1,4535 1,0 1,0 16:1 0,713 -0,7 0,4 10:2 1,718 1,3 1,6 27:1 0,7258 -0,6 0,4 3:1 2,3254 1,9 3,5 15:1 1,1038 -0,3 0,1 6:2 2,696 2,2 5,0 16:2 1,1655 -0,2 0,0 23:1 4,0176 3,6 12,7 5:1 1,1688 -0,2 0,0 Summa 18,9 31,0 21:2 1,419 0,0 0,0 m Medelvärde, aritmetiskt 0,5 3:1 1,9922 0,6 0,4 Maxvärde xi 4,0 28:1 2,1172 0,7 0,6 Minvärde xi 0,0 24:2 2,3395 1,0 0,9 Variationsvidd 4,0 4:1 3,4518 2,1 4,3 Varians 0,8 6:2 4,0615 2,7 7,2 Standardavvikelse 0,9 4:2 5,4505 4,1 16,6 Medelfel 0,1 7:1 6,5392 5,2 26,7 Konfidensintervall 95 % 0,7 22:2 6,83 5,5 29,8 Konfidensintervall 95 % 0,2 18:1 7,849 6,5 42,0 10:1 9,9564 8,6 73,7 25:1 13,5524 12,2 148,4 Summa 74,1 412,8 m Medelvärde, aritmetiskt 1,4 Maxvärde xi 13,6 Minvärde xi 0,0 Variationsvidd 13,6 Varians 7,8 Standardavvikelse 2,8 Medelfel 0,4 Konfidensintervall 95 % 2,1 Konfidensintervall 95 % 0,6
BILAGA 6
Bilaga 6, T-test för betesfrekvensen
H0
H1
Ingen signifikant skillnad i andelen bett / (ha x mån) mellan
avverkningsmetoderna
Signifikant skillnad i andelen bett / (ha x mån) mellan avverkningsmetoderna. T-värdet 2,04163 är större än det kritiska värdet 1,66415 vilket betyder att nollhypotesen med 95% sannolikhet kan förkastas Provyta nr Bränsleanpassad bett / (ha x mån) Konventionell (bett / (ha x mån)) 1:1 0 – 2:1 480 – 3:1 400 340 4:1 580 0 5:1 60 – 6:1 0 0 7:1 1420 0 8:1 20 – 9:1 160 0 10:1 1040 – 11:1 20 140 12:1 20 – 13:1 0 260 14:1 120 – 15:1 100 – 16:1 80 – 17:1 40 – 18:1 640 – 19:1 0 – 20:1 0 0 21:1 0 140 22:1 60 0 23:1 0 960 24:1 0 20 25:1 1460 – 26:1 0 140 27:1 140 40 28:1 220 0 1:2 100 0 2:2 300 0 3:2 0 0 4:2 1500 0 5:2 0 0 6:2 750 350 7:2 0 0 8:2 0 – 9:2 0 0 10:2 0 350 11:2 0 50 12:2 0 0 13:2 150 0 14:2 0 0 15:2 0 150 16:2 300 250 17:2 0 – 18:2 0 0 19:2 0 0 20:2 – 0 21:2 250 0 22:2 550 150 23:2 – 0 24:2 400 0 25:2 0 350 26:2 0 0 27:2 0 0 28:2 0 0 Summa 11360,00 3690,0
Medelvärde bett / (ha x mån) 210,37 90,00
Varians 144539,5 32775,0
n 54 41
T-test 2,04163
Frihetsgrader 93
BILAGA 7
Bilaga 7, Beräkningar för konfidensintervall, medelfel, standardavvikelse och varians för betesfrekvensen
Bränsle Bett / (ha x mån) Konventionell Bett / (ha x mån)
Provyta nr xi xi-m (xi-m)2 Provyta nr xi xi-m (xi-m)2
1:1 0 -210,4 44255,7 4:1 0 -90,0 8100,0 6:1 0 -210,4 44255,7 6:1 0 -90,0 8100,0 13:1 0 -210,4 44255,7 7:1 0 -90,0 8100,0 19:1 0 -210,4 44255,7 9:1 0 -90,0 8100,0 20:1 0 -210,4 44255,7 20:1 0 -90,0 8100,0 21:1 0 -210,4 44255,7 22:1 0 -90,0 8100,0 23:1 0 -210,4 44255,7 28:1 0 -90,0 8100,0 24:1 0 -210,4 44255,7 1:2 0 -90,0 8100,0 26:1 0 -210,4 44255,7 2:2 0 -90,0 8100,0 3:2 0 -210,4 44255,7 3:2 0 -90,0 8100,0 5:2 0 -210,4 44255,7 4:2 0 -90,0 8100,0 7:2 0 -210,4 44255,7 5:2 0 -90,0 8100,0 8:2 0 -210,4 44255,7 7:2 0 -90,0 8100,0 9:2 0 -210,4 44255,7 9:2 0 -90,0 8100,0 10:2 0 -210,4 44255,7 12:2 0 -90,0 8100,0 11:2 0 -210,4 44255,7 13:2 0 -90,0 8100,0 12:2 0 -210,4 44255,7 14:2 0 -90,0 8100,0 14:2 0 -210,4 44255,7 18:2 0 -90,0 8100,0 15:2 0 -210,4 44255,7 19:2 0 -90,0 8100,0 17:2 0 -210,4 44255,7 20:2 0 -90,0 8100,0 18:2 0 -210,4 44255,7 21:2 0 -90,0 8100,0 19:2 0 -210,4 44255,7 23:2 0 -90,0 8100,0 25:2 0 -210,4 44255,7 24:2 0 -90,0 8100,0 26:2 0 -210,4 44255,7 26:2 0 -90,0 8100,0 27:2 0 -210,4 44255,7 27:2 0 -90,0 8100,0 28:2 0 -210,4 44255,7 28:2 0 -90,0 8100,0 8:1 20 -190,4 36240,9 24:1 20 -70,0 4900,0 11:1 20 -190,4 36240,9 27:1 40 -50,0 2500,0 12:1 20 -190,4 36240,9 11:2 50 -40,0 1600,0 17:1 40 -170,4 29026,1 11:1 140 50,0 2500,0 5:1 60 -150,4 22611,2 21:1 140 50,0 2500,0 22:1 60 -150,4 22611,2 26:1 140 50,0 2500,0 16:1 80 -130,4 16996,4 15:2 150 60,0 3600,0 15:1 100 -110,4 12181,6 22:2 150 60,0 3600,0 1:2 100 -110,4 12181,6 16:2 250 160,0 25600,0 14:1 120 -90,4 8166,8 13:1 260 170,0 28900,0 27:1 140 -70,4 4952,0 3:1 340 250,0 62500,0 13:2 150 -60,4 3644,6 6:2 350 260,0 67600,0 9:1 160 -50,4 2537,2 10:2 350 260,0 67600,0 28:1 220 9,6 92,7 25:2 350 260,0 67600,0 21:2 250 39,6 1570,5 23:1 960 870,0 756900,0 2:2 300 89,6 8033,5 Summa 3690,0 1311000,0 16:2 300 89,6 8033,5 m Medelvärde, aritmetiskt 90,0 3:1 400 189,6 35959,4 Maxvärde xi 960,0 24:2 400 189,6 35959,4 Minvärde xi 0,0 2:1 480 269,6 72700,1 Variationsvidd 960,0 22:2 550 339,6 115348,3 Varians 32775,0 4:1 580 369,6 136626,1 Standardavvikelse 181,0 18:1 640 429,6 184581,6 Medelfel 28,3 6:2 750 539,6 291200,1 Konfidensintervall 95 % 145,4 10:1 1040 829,6 688285,3 Konfidensintervall 95 % 34,6 7:1 1420 1209,6 1463203,8 25:1 1460 1249,6 1561574,2 4:2 1500 1289,6 1663144,6 Summa 11360,0 7660592,6 m Medelvärde, aritmetiskt 210,4 Maxvärde xi 1500,0 Minvärde xi 0,0 Variationsvidd 1500,0 Varians 144539,5 Standardavvikelse 380,2 Medelfel 51,7 Konfidensintervall 95 % 311,8 Konfidensintervall 95 % 109,0
BILAGA 8
Bilaga 8, Chi-två test för andelen betade ytor
Observerade frekvenser
Provytor Bänsleanpassade % Konventionella % Summa Summa %
Betade 29 54 15 37 44 46
Nollytor (ej betad) 25 46 26 63 51 54 Summa 54 100 41 100 95 100,0
Förväntade frekvenser
Provytor Bänsleanpassade % Konventionella % Summa Summa %
Betade 25 46 19 46 44 46
Nollytor (ej betad) 29 54 22 54 51 54 Summa 54 100 41 100 95 100,0
Chitvåmått
x2 = 2,7
Kritiskt värde tabell,
vid 1 frihetsgrad 3,8415 a = 0,05 95% sannolikhet
H0 Ingen signifikant skillnad i andelen betade provytor mellan avverkningsmetoderna H1 Signifikant skillnad i andelen betade ytor mellan avverkningsmetoderna
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00
teknik@lnu.se