4.1 Laborationsresultat
4.1.1 Granmarkstyp, mark utan fältskikt.
Den avbrända andelen på de tre proverna skiljde sig åt. Efter 10 minuter hade 30 % av prov 1 brunnit av jämfört med prov 3 där 100 % var avbränt efter samma tid. Skillnaden i andel avbränd yta beror i detta fall sannolikt på att prov 3 innehöll en hög mossandel som snabbt skapade en spridning över provet och förvärmde resterande typer av bränsle. I prov 1 och 2 var mossandelen mindre vilket resulterade i att elden fick svårare att sprida sig. Gemensamt för alla tre prover var dock att elden även spred sig nedåt 10 cm ner i de undre lagren och ytterligare genomgående spred sig vidare till obrända delar underifrån, för att sedan blossa upp på ytan (figur 12). Denna spridning var ännu inte avstannad 3 ½ timmar efter provet tagits av eldningskaret och värmesignaturer mellan 400- och 550 grader kunde avläsas med hjälp av värmekameran.
Det kanske mest anmärkningsvärda resultatet var den ihållande glödbranden som sporadiskt blossade upp från granmarkstypen. Resultatet kan antyda att denna vegetationstyp har en större benägenhet till glödbrand, vilket styrks av Granström (2005) som menar att störst risk för glödbrand finns där humusen är torrare vilket i synnerhet är fallet i granskog.
Detta resultat ger tydliga indikationer om hur viktigt det är med eftersläckning och vilket ovärderligt verktyg värmekamera är för att lokalisera glödbränder som kan vara svåra eller till och med omöjliga att se med blotta ögat.
4.1.2 Tallmarkstyp, mark av blåbärstyp.
Tallskogsvegetationen uppvisade den klart främsta spridningsförmågan av de tre
skogstypernas vegetation sett till helheten. Granmarksproverna hade förvisso en snabbare etablering på bränslebädden, men för tallproverna brändes en större andel av än för
granproverna. Antändning och spridning skedde i samtliga tre prover snabbt efter varandra och merparten av bränslet i ytskiktet var bortbränt efter 10 sekunder.
Blåbärsriset var i samtliga fallen i stort obränt förutom det ris som fanns närmast
brandfronten. Det sistnämnda utsattes troligtvis för konstant värme från den öppna lågan i eldningskaret och torkades ut till en tillräcklig nivå för att ta eld först efter 5 minuter. Riset som spridningsbärare bör därför anses vara låg, sannolikt på beroende av att fukthalten i materialet vid laborationstillfället var hög. Detta styrks av Granström (2009) som menar att fukthalten i blåbärsrisets blad är betydligt högre då denna ristyp fäller sina blad varje år. Ytskiktsbränslet bestod till största delen av dött material med låg fukthalt och reagerade på elden därefter medan fallet var det motsatta för det levande blåbärsriset. I naturliga
förhållanden hade möjligen flamfronten passerat utan att bränna av riset i sin väg, vilket gör att blåbärsriset inte direkt kan räknas som tillgängligt bränsle i sammanhanget.
37
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson 4.1.3 Lövskogstyp, mark av smalbladig grästyp
Vegetationsproverna från lövskogen var i princip obrännbara och kyldes snabbt ner till en temperatur på runt 30 grader även under tiden flammorna låg på vegetationen. Spridningen i prov 1 och 2 var minimal, sannolikt berodde detta på den höga andelen vårgräs och
fukthalten i detsamma.
Prov 2 visade dock på den högsta temperaturen på 620 grader av de tre proverna trots den minimala spridningen på 5 %. Anledningen till denna höga temperatur berodde på att spridningen i provet inte rörde sig längre än precis vid flamfronten där den initiala
antändningen skett (figur 15). Värmemätningen i det här fallet gjordes således allt för nära den öppna lågan i eldningskaret vilket innebar att temperaturen som visades i
värmekamerans display snarare var värmen på flammorna i eldningskaret än den faktiska värmen i vegetationsprovet. Den högsta uppmätta temperaturen för denna vegetationstyp bör i detta fall betraktas som en felkälla och var sannolikt mer lik de andra två provernas högsta temperatur.
Samtliga tre prover hade en viss inblandning av mossa och fjolårsgräs vilka sannolikt var huvudkällan till att elden överhuvudtaget kunde etablera sig. Prov 3 hade en betydligt större andel mossa vilket sedermera innebar att 70 % av det tillgängliga bränslet i provet brändes av. Spridningen var intensiv och snabb men avstannade då den nådde de kvarvarande 30 % bestående av vårgräs.
Det färska vårgräset verkade i samtliga tre fall inte bara kunna hindra brandens spridning utan till och med helt stoppa densamma. Fukthalten i bränslet bör ha varit så hög att endast en liten del tillgängligt bränsle i form av mossa och fjolårsgräs, fanns att tillgå.
Temperaturen var även en viktig faktor i sammanhanget. Även under brandförloppet visade värmekameran låga värden jämfört med de andra vegetationstyperna.
Proverna kyldes av snabbt från 350–620 grader ner till 25–30 grader strax efter provtiden på 10 minuter var över, detta gällde även i prov 3 där största delen av provet brändes av. Den låga temperaturen och höga fukthalten i bränslet gjorde sannolikt att spridningsförmågan var minimal till följd av att lågorna inte kunde förvärma bränslet.
38
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
4.2 Fältintervju
Bränderna i såväl Traryd som i Gislaved orsakades av mänskliga faktorer, som tidigare nämnts bidrar det till ett annorlunda och generellt mer oberäkneligt brandförlopp som sällan stämmer överens med FWI-modellen. Som Granström och Axelsson (2018) nämner sker 9 av 10 bränder på grund av mänsklig påverkan och att dessa typer av antändningar är svåra att förutse och skapa riskmodeller för. De stearinljus som tros ha satts ut i Gislaved kan vidare påvisa de svårigheter med riskbedömningar som räddningstjänsten har att förhålla sig till. Flera antändningspunkter försvårar brandbekämpningen och vikten av att få
översiktsbilder från flygplan eller helikopter är ovärderlig. I Gislaved var en hobbyflygare uppe i luften men bilderna nådde inte fram till rätt person tillräckligt snabbt och i Gislaved fick helikopter omfördelas till Hästveda, kanske kan drönare vara ett användbart hjälpmedel för att snabbt skaffa en överblick över brandplatsen.
Valet av begränsningslinjer grundade sig främst på tillgänglighet vilket belyser att brandbekämpning inte kan isoleras till att endast ta hänsyn till vegetationen utan även till omgrupperingsmöjligheter och reträttvägar för att skapa en effektiv och dynamisk
resursfördelning av personal. Ofta hotas även bebyggelse och resurser måste då kraftsamlas för att skydda dessa, vilket kan leda till att brandbekämpning kan tvingas ske på
ofördelaktiga ställen. En annan aspekt är att förhållandena som råder ofta gör det svårt att orientera sig, således kan bekämpning ofta behöva ske där tydliga orienteringspunkter finns för att personal ska kunna utföra sina uppgifter på ett så säkert sätt som möjligt med hänsyn till personalens säkerhet.
Fältintervjun bidrog till en ökad förståelse för räddningstjänstens arbete och vilka svårigheter personalen ställs inför vid brandbekämpning. Det är viktigt att se det ur ett helhetsperspektiv och förstå den resursfördelning och prioritering man tvingas till i
påfrestande och svåra situationer som räddningsinsatser är. I både Traryd och Gislaved hade bränderna redan nått en hög intensitet då brandpersonal kom till platsen. Detta innebar exempelvis att räddningsledaren behövde ta snabba taktiska beslut utan hjälp från helikoptrar eller liknande.
39
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
4.3 Metoddiskussion
4.3.1 Laboration
Metoden var obeprövad men gav tillfredsställande resultat som bedöms spegla naturliga förhållanden på ett bra sätt. Ett antal osäkerhetsfaktorer måste dock beaktas.
Vegetationsproverna har grävts upp ur marken, vilket dels särskiljer vegetationen från sin naturliga miljö men också bidrar till helt andra förutsättningar för syresättning jämfört med nere i jorden. Det är möjligt att resultatet hade blivit annorlunda om laborationen hade genomförts ute i naturlig miljö istället för under avgränsad form. Vidare studier med eliminering av tidigare nämnda osäkerhetsfaktorer rekommenderas för ytterligare undersökning av vegetationstypens glödbrandsegenskaper. Vidare bedöms denna typ av laboration kunna vidareutvecklas och modifieras för att undersöka
brandspridningsegenskaper under varierande förutsättningar. Samma typ av laboration i anslutning till en torkperiod med högre brandrisk hade sannolikt gett annorlunda resultat. Andra förutsättningar hade troligtvis också gett ett annat resultat, till exempel är det möjligt att blåbärsriset hade förbränts vid en brand som långsamt hade gått mot vinden och/eller i lutning istället för att spridas i vindriktningen som var fallet här. Vind och flamhöjd är faktorer som vidare skulle kunna legat som underlag till ett annorlunda resultat. Vinden från den använda fläkten hade endast en fast nivå. Hade en liknande fläkt där inställningar funnits för att öka vindstyrkan i kombination med en höjning av flamhöjden med hjälp av vridhjulet på gasolflaskan, hade eventuellt förmågan till att förvärma de respektive proverna ökat.
Det fanns vid laborationstillfället ingen möjlighet att mäta vindhastigheten, vilket hade varit intressant med tanke på den stora påverkan vinden har vid en skogsbrand. Mer bränsle hade då sannolikt blivit tillgängligt så att spridning även kunde ske i de proverna som påvisade en mindre spridningsbenägenhet. Vidare kan torkningen ha medfört att rådande FWI-värde inte var helt rättvisande. För högre precision bör vegetationen grävas upp så tätt inpå
genomförandets tidpunkt som möjligt. Risken för regn gjorde dock att det kändes motiverat att förvara proverna under tak.
För framtida studier kan det således vara relevant att undersöka brandbeteende i liknande vegetation under olika typer av vindstyrka och flamhöjd.
4.3.2 Fältintervju
Studiens två delar nådde varierande framgång och tanken var inledningsvis att genomföra en fältinventering för att kunna koppla samman resultaten med laborationen genom att
undersöka spridningsbenägenheten i vegetationen efter en faktisk skogsbrand. Det visade sig dock vara svårt att dra några större slutsatser när en tillväxtsäsong hade passerat och
inventeringen fick istället begränsas till att behandla respektive räddningsledares information gällande räddningsinsatserna, i form av en fältintervju. Studiens tidsplan sträckte sig från januari till juni vilket begränsade urvalsmöjligheterna, hade denna del av studien genomförts under sommaren istället hade brandplatser kunnat väljas omedelbart efter brand för bäst förutsättningar till datainsamling.
40
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Tillväxt av framförallt gräs sker snabbt och det hade därför varit fördelaktigt att antingen undersöka bränder som har brunnit under samma tillväxtsäsong som undersökningen utförs, alternativt att undersöka sensommar/höstbränder vid samma tidpunkt som denna studie för att vara på plats innan vegetationen hunnit etableras för mycket. Fler och/eller större brandplatser i kombination med kortare tid mellan brand och inventering hade mest sannolikt varit nödvändigt för att uppnå konkreta resultat i en fältinventering. Fältintervjuerna som gjordes blev således ett kompletterande underlag för att skapa en ökad förståelse för räddningstjänstens tillvägagångssätt vid
skogsbrandsbekämpning.
4.4 Slutsats
● Granmarksproverna visar på en mindre intensiv spridning i förhållande till tallmarksproverna när elden etablerar sig i materialet. Spridningen sker däremot såväl över proverna som under ytan och skapar glödbrand. Vikten av
eftersläckningsarbete tillsammans med värmekamera för att upptäcka glödbrand bör därför anses som mycket viktigt utifrån de resultat som framkommit.
● Tallmarksproverna visar på en mycket intensiv spridning där samtliga prover brändes av helt när elden väl var etablerad i vegetationen. Sätts proverna in i ett faktiskt brandscenario är indikationen att tallmark i stor omfattning bidrar till spridningen och utvecklingen av en brand.
● Lövskogsproven visar på låg spridningsförmåga i förhållande till de andra
vegetationstyperna. Det färska gräset har en god förmåga till att såväl sakta ner som att faktiskt stoppa brandspridningen. Den låga spridningsbenägenheten i gräset gör även att mindre resurser behöver sättas in i ett sådant bestånd vilket kan innebära att brandpersonal kan lägga större vikt i de mer resurskrävande områdena. Alternativt kan lövskogens hämmande brandegenskaper användas ur ett taktiskt perspektiv, exempelvis kan motåtgärder i ett lövskogsbestånd ge bättre möjligheter till att stoppa en brand än samma motåtgärder i ett tallbestånd.
De undersökta brandplatserna antyder att många faktorer påverkar val av begränsningslinjer, inte sällan bebyggelse som till exempel bostadshuset i Traryd, vilket medför att
brandbekämpning ofta tvingas ske där både valmöjligheter i terrängen och tid är begränsande faktorer.
Laborationsmetoden visade sig kunna efterlikna skogsbränder på ett bra sätt och ha stor utvecklingspotential, vidare studier föreslås fokusera på glödbrandsegenskaper och/eller fler vegetationstyper, som till exempel granskog med inslag av blåbärsris.
41
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
5. Referenser
Andersson, R., Bergqvist, J. & Näslund, B. 2017. Skoglig produktionsekologi:
ståndortsanpassning i skogsbruket. Jönköping: Skogsstyrelsen. ISBN
978-91-87535-11-6
Astrup, R, Bernier, P.Y, Genet, H, Lutz, A. D, Broght, M. R. 2018. A sensible climate
solution for the boreal forest. Nature Clim Change 8, 11–12.
Bernier, P.Y., Gauthier, S., Jean, P.-O., Manka, F.; Boulanger, Y., Beaudoin, A., Guindon, L. 2016. Mapping Local Effects of Forest Properties on Fire Risk across
Canada. Forests 2016, 7, 157.Canadian Forest Service, Natural Resources Canada,
Quebec.
Bryman, Alan. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber. ISBN: 978-91-4711-206-7.
Cohen. D. J, Deeming. E. J. 1985. The National Fire Danger Rating System: basic
equations. Pacific Southwest Forest and range Experiment Station. General Technical
report PSW- 82.
Eliasson, T. 2020. Muntlig kommunikation med Torbjörn Eliasson, enhetschef på räddningstjänsten Gislaved. 2020-04-23.
Flannigan, M.; Cantin, A.S.; de Groot, W.J.; Wotton, M.; Newbery, A.; Gowman, L.M. 2012. Global wildland fire season severity in the 21st century. Forest Ecology and Management. 294:54-61
Granström, A. 2005. Skogsbrand. Brandbeteende och tolkning av brandindex. Statens Räddningsverk, Karlstad.
Granström, A. 2009. Skogsbränder under ett förändrat klimat - en forskningsöversikt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Karlstad.
Granström, A. 2019. Så brann det i somras - Vilka slutsatser kan man dra? [power- point presentation] Tillgänglig på
https://www.ksla.se/wp-content/uploads/2019/01/Anders-Granstrom.pdf, hämtad 2020-05-01.
Granström, A., Axelsson, A. 2018. SLU-forskare svarar på frågor om skogsbränder. Tillgänglig på https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/8/skogsbrander/, hämtad 2020-02-03.
de Groot, W.J. Flannigan,M.D, Cantin, A.S. 2013. Climate change impacts on future
boreal fire regimes. Forest Ecology and Management. 294:35–44.
Hansen, R. 2003. Skogsbrandsläckning. Räddningsverket. Karlstad. ISBN 91-7253-171-1
Henningsson, N. 2020. Muntlig kommunikation med Nicklas Henningsson, räddningsledare på räddningstjänsten i Markaryd. 2020-04-07.
42
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
The Intergovernmental Panel on Climate Change IPCC, 2014. Climate Change:
Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. IPCC, Geneva,
Switzerland, 151 pp
Länsstyrelsen Västmanland. 2015. Skogsbranden i Västmanland 2014 - En
dokumentation utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen
Västmanland.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 2011. Tumregler vid
skogsbrand. [power- point presentation]. Myndigheten för sammhällsskydd och
beredskap. Karlstad. Tillgänglig på https://rib.msb.se/filer/pdf/26210.pdf, hämtad 2020-02-15.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 2013. Har du koll?: Brandteori. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Karlstad. Tillgänglig på
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26315.pdf, hämtad 2020-01-28.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 2018. Brandrisk Skog och
Mark-fakta och modeller. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Karlstad.
https://www.msb.se/ExternData/SMHI/brand_fakta.pdf
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 2018. MSB:s arbete med
skogsbränderna 2018. MSB, Karlstad. ISBN: 978-91-7383-875-7.
Nilsson, B., Tyboni, M., Pettersson, A., Granström, A., Olsson, H. 2014.
Punktgittertolkning av brandområdet i Västmanland. Redovisning av uppdrag från Skogsstyrelsen. Arbetsrapport 433. Institutionen för skoglig resurshushållning. SLU.
Umeå
Regeringskansliet. 2019. Skogsbränderna sommaren 2018. Statens offentliga utredningar, 2019:7. Stockholm. ISBN: 978-91-38-24898-0
Rothermel, R. 1972. A mathematical model for predicting fire spread in wildland fuels. Research paper. INT-115. U.S. Department of Agriculture, Intermountain Forest and Range Experiment Station. 40 p. Ogden, UT
Rothermel, Richard C. 1991. Predicting behavior and size of crown fires in the northern
Rocky Mountains. Res. Pap. INT-RP-438. Ogden, UT: U.S. Department of Agriculture,
Forest Service, Intermountain Research Station. 46 p.
Skogsstyrelsen. 2014. Skoglig statistik för branden i Västmanland. [power- point presentation] Tillgänglig på
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mediaflowpro/Figurer-mer-om- skog/Figurer-skogsbranden-i-vastmanland/skoglig-statistik-for-branden-i-vastmanland-2014-12-12.pdf, hämtad 2020-04-29.
43
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Skogsstyrelsen. 2019. Skogsbranden i Västmanland 2014 - fakta om branden. Tillgänglig på https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om-skog/skogsbranden-i-vastmanland-2014/fakta-om-branden/, hämtad 2020-04-30.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 2017. Skogsdata 2017. Sveriges officiella statistik. Instutitionen för skoglig resurshållning, SLU. Umeå. Tillgänglig på
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2017.p df, hämtad 2020-05-16.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). 2013. Luftfuktighet. Kunskapsbanken. Norrköping. Tillgänglig på
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910, hämtad 2020-04-20
Stenberg, P., Kuuluvainen, T., Kellomäki, S., Grace, J.C.., Jokela, E., Gholz, H. 1994.
Crown structure, light interception and productivity of pine trees and stands.
Ecolological. Bulletins. 43. 20-34. Copenhagen.
Stocks, B.J., Lawson, B.D., Alexander, M.E., Van Wagner, C.E., McAlpine, R.S., Lynham, T.J., Dube, D.E. 1989. The Canadian Forest Fire Danger Rating System: An
Overview. For. Chron. 65: 258-265.
Svenskt trä. U.å. Bygg klimatsmart. Bygg med trä. Stockholm. Tillgänglig på https://www.svenskttra.se/bygg-med-tra/byggande/varfor-tra/bygg-klimatsmart/, hämtad 2020-04-01.
United Nations Environment Programme (UNEP) 2020. Are “megafires” the new
normal? News and stories. Nairobi. Tillgänglig på:
https://www.unenvironment.org/news-and-stories/story/are-megafires-new-normal. Hämtad 2020-05-01.
Werth, Paul A.; Potter, Brian E.; Clements, Craig B.; Finney, Mark A.; Goodrick, Scott L.; Alexander, Martin E.; Cruz, Miguel G.; Forthofer, Jason A.; McAllister, Sara S. 2011. Synthesis of knowledge of extreme fire behavior: volume I for fire managers. Gen. Tech. Rep. PNW-GTR-854. Portland, OR: U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Pacific Northwest Research Station. 144 p
World Meteorological Organization (WMO). 2019. Unprecedented wildfires in the
Arctic. WMO news. Geneva. Tillgänglig på:
https://public.wmo.int/en/media/news/unprecedented-wildfires-arctic. Hämtad 2020-05-01.
Wildland Fire Assessment System. U.å. Dead Fuel Moisture - NFDRS. Rocky mountain research station. Fort collins, CO. Tillgänglig på https://www.wfas.net/index.php/dead-fuel-moisture-moisture--drought-38, hämtad 2020-03-25.
44
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
8. Bilagor
BILAGA 1
Granmarkstyp, mark utan fältskikt:
Prov 1. Värmeutveckling efter 30 sekunder. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen.
45
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 1. Översiktsbild efter 3 minuter. Spridningen av elden sker successivt över provet
Prov 1. Värmesignatur 5 minuter efter eldning. Högsta uppmätta temperatur vid detta tillfälle var cirka 450 grader.
46
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 1. Värmeutveckling efter 10 minuter. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen.
47
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 2. Eldens spridning startade efter 1½ minut.
48
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 2: Värmeutveckling efter 1 minut. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen.
Prov 2. Värmesignatur 5 minuter efter eldning. Högsta uppmätta temperatur vid detta tillfälle var cirka 240 grader. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen
49
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 2: Värmeutveckling efter 8 minuter. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen
50
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 3. Förlopp efter 1 minut. Falmmorna “ligger” över provet och sprider sig igenom materialet.
Prov 3. Värmeutveckling efter 3 minuter. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen.
51
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 3. Värmesignatur 5 minuter efter eldning. Högsta uppmätta temperatur vid detta tillfälle var cirka 375 grader. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen.
52
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Granmarkstyp. Översiktsbild över granmarksproverna 3 timmar efter genomförd eldning.
Tallmarkstyp, mark av blåbärstyp:
53
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 2. Temperatur vid antändning och initial spridning vid ca 1 minut. Eldningskar till vänster och provet vid mittmarkeringen
54
Benjamin Boräng och Erik Arvidsson
Prov 2. Tillstånd efter avstängning av eldningskaret. Ytkiktet är helt avbränt och vid flamfronten har även elden spridits från ytan ner till botten av provet.