Projektets syfte var att modernisera metoder för befolkningsstudier till dagens situation och till kvinnors och mäns villkor. Dessutom fanns det flera delfråge-ställningar. För det övergripande syftet att modernisera metoder till dagens arbets-och livsvillkor var en explorativ ansats mest lämplig. För syftet att pröva arbets-och utveckla metoder vilka ska fungera lika bra för båda könen krävdes också en
hypotesprövande och estimerande ansats. Denna bör dock kombineras med olika
metodologiska perspektiv och dataanalyser på olika nivåer för att söka kunskap om mekanismer och orsaker till likheter och skillnader mellan könen.
Urvalsdesign
En ideal urvalsdesign för kvalitativa analyser inom den explorativa forsknings-uppgiften hade varit strategisk och successiv tills mättnad erhållits (Glaser & Strauss 1967). De kvantitativa delarna av den kunskapssökande forsknings-uppgiften (även dessa av explorativ karaktär) ställde dock kompletterande krav på urvalet för att vi skulle kunna utföra multivariata och deskriptiva analyser.
Den andra uppgiften, att pröva ofta använda enkätfrågor, krävde tillräckligt antal studiepersoner och en viss representativitet för att resultaten skulle kunna generaliseras. Dessutom var könsfördelningen i urvalet väsentlig för att kunna pröva metodernas giltighet för båda könen.
För att vara en kvalitativ studie är urvalsstorleken mycket stor och allt material har ej behövts analyseras noggrant därför att mättnad erhållits innan allt material utnyttjats (se t.ex. Glaser, Strauss 1967). För att vara en kvantitativ studie kan
urvalsstorleken betecknas som liten om avsikten är att kunna generalisera resultat av analyser med ett mindre antal variabler. Ur ett kvantitativt perspektiv har materialet delvis karaktären av en utvidgad fallstudie, där materialstorleken exempelvis tillåter kvalitativa bedömningar av enskilda individer som komple-ment till de resultat som de explorativa kvantitativa analyserna gett.
De valda strategierna för urvalet har till stora delar kunnat följas och har dessutom fungerat väl för sina syften. Urvalsgruppen uppfyllde de på förhand
uppsatta kriterierna i de flesta avseenden, särskilt vad gäller att kvinnor och män skulle matchas vad gällde typ av arbete och kvalifikationsnivå i arbetet.
Match-ningen av kvinnor och män på samma arbetsplats lyckades dock inte genomföras i den utsträckning som var önsvärd. Däremot kunde målet att få samma fördelning bland kvinnor och män i hela studiegruppen med avseende på familjesituation, ålder och socioekonomisk grupp uppnås. Utbildningsnivån blev dock något olika för kvinnor och män. För att kunna könsmatcha på typ av arbete och kvalifika-tionsnivå enligt SEI kom fler kvinnor med hög utbildningsnivå än män att väljas.
I forskningsuppgiften att söka kunskap om dagens arbetsliv och livsvillkor, var syftet explorativt och för detta användes en personansats i analyserna. Denna forskningsuppgift innebar alltså inte hypotesprövning och vi gör därför inte heller anspråk på att kunna dra generella slutsatser om dagens arbetsliv, särskilt vad beträffar omfattningen av olika företeelser och samband med ohälsa. Möjlig-heterna att dra mer generella slutsatser om typiska kännetecken för dagens
arbetsliv ökar dock genom att de baserades på ett dataunderlag av hög kvalitet där flera parallella metoder användes av olika forskare. Att resultaten från kluster-analyserna av denna lilla studiegrupp blev tydliga och tolkbara, trots att de består av data insamlade på flera olika sätt, tyder på att skillnaderna mellan grupper i befolkningen snarare kan vara underskattade än överskattade. Resultaten från de kvantitativa multivariata analyserna bekräftades av de kvalitativa analyserna. Skillnaderna mellan klustren blev tydliga och resultaten angående arbetsför-hållanden tolkbara även när andra variabler användes för att jämföra klustren än de som ingick i klusteranalysen. Samstämmigheten mellan olika analyser av samma fenomen, prövning av funna resultat genom att använda andra metoder samt kombinationen av analyser av data på flera nivåer ökar värdet av de iakttagelser som görs och de slutsatser som dras. Dessutom var svarsfördelningarna slående lika för de flesta av de enkätfrågor avseende förhållanden i förvärvsarbete och i den privata sfären som kunde jämföras med andra större databaser uppbyggda av representativa urval. Resultaten av dessa prövningar är sammanställda i en
tabellbilaga35. Giltigheten av resultaten från MOA-projektet får också stöd genom
att forskning och utredningar som pågått parallellt, går i samma riktning och kommer fram till liknande slutsatser för enskilda frågeställningar.
För den andra forskningsuppgiften, att pröva reliabilitet, validitet och relevans för kvinnor och män samt för nya arbetsförhållanden av ofta använda enkätfrågor, begränsades analysmöjligheterna av den förhållandevis lilla studiegruppen. Endast
101 män och 102 kvinnor ingick i hela urvalet. Genom att större delen av urvalet könsmatchades på teoretiskt grundade faktorer kunde det könsmatchade materialet användas för statistiska jämförande analyser mellan kvinnor och män utan att vi behövde kontrollera för andra faktorer. Det innebar också att materialet inte behövde stratifieras ytterligare utan att hela gruppen på 78 kvinnor och 78 män kunde användas för dessa analyser. För att ytterligare pröva om andra faktorer påverkade samstämmigheten mellan olika skattningar användes dessutom hela studiegruppen på 203 personer i logistiska regressioner där, förutom kön, även andra möjliga förklaringar till låg samstämmighet ingick i analyserna. Dessa var olika för enkätfrågor i olika områden och valdes teoretiskt med anknytning till varje enskilt frågeområde. Förutom kvantitativa analyser med syfte att pröva enkätfrågors kvaliteter användes även kvalitativa analyser. Här var uppgiften att pröva innebörden av frågorna och dessutom enkätfrågornas relevans, särskilt för nya arbetsvillkor. Resultaten av dessa analyser förstärker giltigheten av resultat från de kvantitativa analyserna och ökar dessutom förståelsen och tolkbarheten av dessa. Likaså ger resultaten indikationer på att vissa traditionella enkätfrågor ges en något annan innebörd i det nya arbetslivet med andra relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare och arbetstagare emellan.
Sammanfattningsvis kan urvalsdesignen betecknas som en syntes mellan kraven på urval för olika typer av studier där vi sökt optimera urvalet för att kunna upp-fylla de krav som ställdes utifrån att det skulle användas för flera delsyften. Till största delen kunde de på förhand uppsatta kriterierna uppnås. De olika typer av stöd för urvalet som användes, t.ex. genom att jämföra med kluster av yrken baserat på ett totalurval, samt jämförelser med fördelningen i olika verksamhets-typer (Giertz 1999) ledde till att urvalet fick god spännvidd och samtidigt en efter förhållandena mycket bra täckning av svenskt arbetsliv av idag. Det visade sig också att studiegruppen knappast avvek från ett representativt urval vad gäller familjesituation, fördelning av arbetare, tjänstemän och företagare samt typ av arbete. Däremot skiljer urvalet från ett representativt urval om studiegruppen delas upp i kvinnor och män. Det beror på den medvetna strävan att matcha kvinnor och män i vissa avseenden. Studiegruppen avviker från en representativt vald studie-grupp genom en överrepresentation av män i kvinnodominerade arbetssamman-hang och kvinnor i mansdominerade. Även könsblandade yrken är något vanligare i MOA-urvalet än vad som är fallet i riket. Detta var en nödvändig konsekvens av syftet att undersöka betydelsen av olika mått på könssegregering i ett förhållande-vis litet urval. Dessutom möjliggjorde studiegruppens sammansättning, särskilt vad gäller könsmatchningen, prövning av ofta använda enkätfrågor.
Studiegruppen avviker också något från ett representativt urval genom att andelen i yrken med låg kvalifikationsnivå är överrepresenterad samtidigt som andelen med låg utbildningsnivå är underrepresenterad för både kvinnor och män. Det tycks som om en diskrepans mellan kvalifikationskrav i yrket och individens egen utbildningsnivå är vanligare i vår studiegrupp än i den förvärvsarbetande befolkningen i stort. Även denna skillnad kan eventuellt förklaras av könsmatch-ningen. MOA-urvalet avviker också något vad gäller åldersfördelning genom att
här finns en högre andel mellan 30 och 45 år och en mindre andel >45 år än vad som är fallet i den förvärvsarbetande delen av befolkningen i riket. Detta var ett medvetet val då intresset riktades i hög grad mot nya fenomen i arbetslivet, vilket torde var vanligare bland den yngre hälften av arbetskraften. Dessutom fanns kriteriet att få tämligen lika andelar i tre ålderskategorier för jämförande analyser. Generaliserbarhet
Genom kombinationen av olika metoder och strategier har den explorativa uppgiften att söka kunskap om förhållanden i dagens arbetsliv och livssituation – trots ett förhållandevis litet urval – bidragit till kunskap som till sina huvudresultat torde vara generaliserbara till den förvärvsarbetande befolkningen idag. Det gäller sådant som besvarar frågorna: Vad kännetecknar och innebär arbets- och livs-villkoren samt vad är relevant att studera i befolkningsenkäter i vår tid? Däremot besvarar inte MOA-projektets resultat frågor om orsaker till ohälsa eller omfatt-ningen av olika typer av problem. Det bör nämnas att när enskilda resultat disku-teras i rapporten, är det mot bakgrund av att hela materialets rika datamaterial utgör stöd för tolkning även av enskilda resultat.
Könsmatchningen av tre fjärdedelar av urvalet innebar att skillnader mellan könen framstod som mindre än i ”verkligheten”. Män och kvinnor med liknande arbets- och livsvillkor placerades enligt klusteranalysen i samma kluster och de tycktes reagera likartat om förhållandena var jämförbara. Urvalsdesignen bidrog därför till att synliggöra strukturella faktorers betydelse, t.ex. könssegregeringen i arbetslivet och arbetsdelningen mellan könen vad gäller hemarbete och ansvar för hem och familj.
Den personorienterade analysmodellen avser att fånga dynamiska förhållanden och processer varför de grupper vilka identifierats inte kan betraktas som
bestående kategorier. Ett viktigt skäl till de valda strategierna var just att utveckla en metod som lämpar sig för studier av komplexa, föränderliga skeenden i
samhället och i arbetslivet. Det bör också påpekas att urvalet gjordes successivt och datainsamlingen pågick under tre år där varje studieperson deltog under ca två månader och varje arbetsplats under cirka fyra månader. Detta kan givetvis ha påverkat resultaten om förändringar under denna tre-årsperiod var av olika slag i början och i slutet av perioden. Vi tror dock inte att den tre år långa tidsperioden har påverkat resultaten i någon nämnvärd utsträckning. Vi finner inget stöd för ett tydligt brott i utvecklingen på arbetsmarknaden i stort under denna period på samma sätt som det var under början av 1990-talet då det blev en dramatisk ökning i arbetslöshetstalen eller i slutet av 1990-talet då arbetslösheten minskade igen särskilt i storstadsregioner.
Resultaten av mönsteranalyserna i MOA-projektet bör prövas på en större studiegrupp med ett representativt urval. Arbete pågår nu med att applicera och pröva analysmodellen på en databas från Stockholms läns Folkhälsoenkät 1994 och 1998, dock innehåller denna ett mindre urval av variabler än vad som var fallet i MOA-projektets analyser. Trots att den analysmodell som har utvecklats i
projektet använde s.k. externa skattningar av exponeringar bör modellen fungera på ett likartat sätt om dessa ersätts med motsvarande variabler bestående av enkät-data. Särskilt om variabler med godtagbar reliabilitet och validitet används.
När det gäller den andra forskningsuppgiften, dvs. utvärdering av enkätfrågor särskilt för kvinnor och män och olika typer av arbeten (människo-symbol- och tingyrken), bedömer vi att resultaten går att generalisera till den förvärvsarbetande befolkningen i dagens samhälle. Även resultaten uppdelat på utbildningsnivå och ålder bör kunna generaliseras. Däremot är inte urvalet tillräckligt stort för att dessutom kunna dra slutsatser om enkätfrågornas kvalitet med avseende på andra intressanta grupperingar såsom etnicitet och specifika yrkeskategorier eller vad gäller interaktionseffekter.
Vid tillämpningar inom befolkningsinriktade folkhälsostudier anser vi att man i första hand (och kanske enbart) ska använda representativa, sannolikhetsbaserade urval. Vi tänker då på t.ex. de folkhälsoenkäter som genomförs i olika landsting av dess samhällsmedicinska enheter. I dessa situationer är som regel mätprocessen mycket förenklad i jämförelse med den process som använts i MOA-projektet. Goda urvalsramar är som regel enkelt tillgängliga och flerstegsurval och/eller olika former av stratifierade urval kan åstadkommas. Erfarenheter från MOA-projektet som skulle kunna utnyttjas rör önskvärdheten av att definiera olika stratifieringsvariabler för att täcka variation i t.ex. yrkestillhörighet, bostads-områden, data om familjesituation, data om förändringar i arbetssituationer etc. i den mån som detta är känd hjälpinformation till urvalsramen.