Diskussion omkring forskningsfråga 2

Dysthe (2001) och Salomon (1992) menar att det är av vikt att uppgiften är konstruerad så att den skapar en diskussion i nätbaserad undervisning. Både grupperna bedriver en gedigen diskussion på 20 respektive 47 minuter så uppgiften har fungerat för vårt ändamål. Skillnaden i tid har med sättet att föra diskussionen på (Malmberg, 2006). Det tar längre tid att kommunicera via datorer, men det kan förhoppningsvis leda fram till en bättre kvalitet som i vår observation bara kommer fram som en potential.

Att Lisa i den skrivna dialogen enbart använder naturvetenskapliga inlägg skulle kunna bero på dialogformen. Hade hon deltagit i en muntlig dialog så kanske hon hade hämmats av andra gruppmedlemmar, men här får hon fritt spelrum utan att bli avbruten. Att hennes inlägg kommer in i dialogen, om de är av bra kvalitet, vilket de till stor del är, borde ha smittat av sig på de övriga gruppmedlemmarna. Fallet verkar dock inte vara så. I en jämförelse med den andra gruppen, finns det nästan lika många naturvetenskapliga inlägg procentuellt sett även där. Vi kan inte säga hur Lisa har påverkats av dialogsättet utifrån våra resultat utan hennes insats kan lika väl vara en egenskap hon personligen besitter. Tvärtom är det för Tomas, han verkar inte riktigt komma in i gruppens dialog vilket man kan se på antalet inlägg han gör. Vi uppfattar honom som något tillbakadragen eller inte helt accepterad av övriga gruppen, utan att det handlar om någon utfrysning. Han hade kunnat gynnas av att vara med i en skriftlig dialog där han kan uttrycka vad han tycker och tänker. Trots att Tomas har få kognitiva inlägg och nästan lika många naturvetenskapliga som ej naturvetenskapliga, så är de förstnämnda inte på något sätt av sämre kvalitet än de övriga gruppmedlemmarnas inlägg.

6.5 Avslutande reflektioner

I vad mån kan andra pedagoger ha för användning av vårt arbete, eller resultatet av vårt arbete? Som vi har skrivit i vårt syfte och vidare konkretiserat i forskningsfrågorna, är vi intresserade av likheter och skillnader, för och nackdelar mellan de olika dialogsätten. Vi vill börja med att kommentera uppgiftens konstruktion. Denna är av stor betydelse och uppgiftens art måste vara så att det finns ett behov av att föra en dialog elever emellan. Finns inte detta behov är nog dialogsättet av underordnad betydelse och då fungerar det inte alls. En annan viktig aspekt i vår undersökning är att eleverna i båda dialogsätten har arbetat helt självständigt, ingen extern hjälp av lärare eller av oss . Ett av våra resultat indikerar på att det finns en hög potential för naturvetenskapligt resonemang i den skriftliga dialogen, som eleverna i vårt arbete inte fullt ut har utnyttjat. Vi menar att vårt resultat stödjer att det är fullt möjligt att utnyttja de elektroniska plattformarnas diskussionsforum för att lösa naturvetenskapliga uppgifter i grupp. Vidare att det finns underlag för att dialogen har en högre kvalitet, eller åtminstone potential för att ha det. Ett sätt att få eleverna till att utnyttja potentialen, och

därmed höja det naturvetenskapliga resonemanget i den skriftliga dialogen kanske är att i förväg, undertiden och efteråt gå igenom grunderna för vad ett naturvetenskapligt resonemang är. Nu får vi vara försiktiga med att använda vårt material som om det gäller i alla situationer och för alla elever. Detta har vi belyst i kapitel 6.1. Men, visst finns det goda möjligheter att använda sig av nätbaserade diskussionsforum med hopp om hög kvalitet i dialogen, i distanskurser, eller i större grupparbeten mellan skolor i Sverige, men även mellan skolor och elever över hela världen. Vår undersökning visar att det krävs mer tid för att lösa uppgifter via diskussionsforum än vanlig muntlig grupparbete, vilket får beaktas vid varje tillfälle. I vår undersökning har vi inte tittat på hur vi kan höja kvaliteten i den muntliga dialogen, men en trolig åtgärd är även här är att gå igenom grunderna för vad ett naturvetenskapligt resonemang är.

7. Avslutning

Vi vill tacka alla som har hjälpt oss på något vis, men ett speciellt tack till Louise som styrt in oss på en lämplig uppgift som vi använt i vårt arbete, till Claes vår handledare som kommit med många behövliga kommentarer och tips, Agneta som har lånat oss kamerautrustningen och Hamid som hjälpt oss med många små detaljer. Avslutningsvis ett stort tack till eleverna som har deltagit i vår undersökning och deras lärare.

Källförteckning

Brodd, Jessica & Thureson Roland (2005). Examensarbete: Lärares matematiska

kommunikation en studie om frågornas om frågornas betydelse för att kommunicera matematik. Lärarutbildningen Natur Miljö och Samhälle.

Malmö: Malmö högskola.

Carlin, Stig-Olof (1987). Ekologi. 1:Joansson, Rolf (red.). Bioteket. Från lektion till

exkursion. Stockholm:Liber

Dysthe Olga red (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur

Dysthe, Olga, Hertzberg Frøydis & Løkensgrad Hoel, Tronlang (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, Jonas (2001). En fråga om frågor: hur lärarens frågor i klassrummet gör

det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. Göteborgs studies in educational

sciences 168. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Helldén Gustav, Lindahl Britt & Redfors Andreas (2005). Lärande och undervisning i

naturvetenskap – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet

Johanson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen :

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala : Kunskapsföretaget

Kärrqvist, Christina (2002). Problemlösande färdigheter motorn i tillägnandet av

naturvetenskap s. 269-281 I: Strömdahl Helge (red.).Kommunicera

naturvetenskap i skolan: några forsknings resultat. Lund: Studentlitteratur.

Malmberg , Claes (2006). Kunskapsbyggande på nätet. –En studie av studenter i dialog. Malmö studies in educational sciences No.23. Malmö: Lärarutbildningen Malmö. Malmberg, Claes (2007). Handledning via e-post. 070522.

President and Fellows of Harvard College (2002). Parachuting Cats Into Borne. Hämtat från http://www.pz.harvard.edu/ucp/curriculum/ecosystems/s6_res_borneo.pdf den 2007-05-16.

Salomon, Gavriel (1992). What does the design of effective CSCL require and how do

we study its effects? ACM SIGCUE Outlook volym 21 artikel 3 s.62-68.

New York: ACM Press

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=5&skolf orm=21&id=3203&extraId= . Hämtat 2007-05-11

Strömdahl Helge (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan: några forsknings resultat. I: Strömdahl Helge (red.). Kommunicera naturvetenskap i skolan- en

introduktion s.7-20. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Veldhuis-Diermanse, Anna Elske (2002). CSCLERNING? PARTICIPATING, LEARNING ACTIVITIES AND KNOWLEDGE CONSTRUCTION IN COMPUTER-SUPPORTED COLLABORATIV LEARNING IN HIGER EDUCATION. Wageningen University, Wageningen. /Diss./.

Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Wells, C. Gordon (1999). Dialogic inquiry : toward a sociocultural practice and theory

Bilagor

Bilaga 1a

Text 1

Text 2

Text 3

Text 4

Många nya råttor

Människor i byn dör i pest

Fler råttfångande katter

Husen i byn rasar samman

Bilaga 1b

Visdom från Borneo

I början av 1950-talet, insjuknade invånarna i Dayak på Borneo av en allvarlig sjukdom, som kallades Malaria. Världshälsoorganisationen (WHO) försökte att lösa problemet. De besprutade området med stora mängder av kemikalien DDT, detta för att döda myggorna som spred Malaria. Myggorna dog och detta medförde att sjukdomen Malaria minskade. Detta var bra, men oönskade sidoeffekter uppkom. Vilket illustreras av

bilderna A och B.

Insekterna som dog pga förgiftningen av DDT blev ätna av Geckoödlor, vilka i sin tur blev ätna av katter. Katterna började en efter en att dö. Vilket illustreras av bilderna

C, D och E.

Er uppgift är att

• individuellt försöka sätta bilderna F, G, H och I i rätt ordning med rätt överskrift.

• för gruppen presentera era förslag, samt att tillsammans i gruppen komma fram till och skriva ner en rimlig förklaring till händelseförloppet som bilderna berättar om.

Bilaga 2

Bilaga 3

Till föräldrar/vårdnadshavare för elever i SPEK X

Vi är två lärarstuderande, Martin Knutsson och Peter Skoog, som läser sista terminen vid Malmö högskola. Vi håller just nu på med att göra vårt examensarbete, och med det skulle vi behöva hjälp av några elever från SPEK X. Vad vi ska göra är att vi ska genomföra en observation av ett undervisningsmoment, vilket kommer att videoinspelas eller registreras i elektronisktext. För att vi ska kunna göra detta måste vi ha åtta elevers medverkan som godkänns av dem själva och din underskrift nedan. Vårt arbete kommer att vara offentligt tillgängligt men varken ort, skola eller elevens namn kommer att anges i vårt arbete. Det är alltså helt av anonymiserat.

Själva observationen sker under ordinarie skoltid där hela klasen kommer att delta men bara åtta kommer att observeras, vilket ske i två grupper om fyra elever.

Vi vill ha ert medgivande att göra vår observation för ingen ska känna sig tvingad till detta och för att forskningsetiska riktlinjer kräver detta.

Här med medger jag som förälder/vårdnadshavare och elev att mitt barn/jag tillåts observeras och registreras examensarbetets gång:

____________________________________ ____________________________________

(förälder/vårdnadshavare underskrift och datum) (Elevens underskrift och datum)

____________________________________ ____________________________________

(förälder/vårdnadshavare namnförtydligande) (Elevens underskrift och datum)