När det gäller syvs arbetsuppgifter har jag kommit fram till att de tycks göra, i stort sett de arbetsuppgifter som tillhör professionen. De känner sig sällan stressade, de hinner med vad de ska. De huvudsakliga arbetsuppgifterna är, den individuella studieplanen och arbetet kring den, information och de arbetsuppgifter som jag sorterat under de
individuella och officiella arbetsuppgifterna. De är själva kärnan i syvs profession, det
är i dessa arbetsuppgifter som deras kompetens får störst användning. De kollektiva och
administrativa arbetsuppgifterna som syv utför, är mer beroende på den arbetskultur
och de formella och informella roller som formats på skolan. Det är också en del av dessa arbetsuppgifter som kunde diskuteras om de skulle ligga på syv, men det krävs en något annan organisation och andra prioriteringar från ledningen om vad syvs arbetsuppgifter egentligen är. Det hänger mycket på hur du är som individ, vilka uppgifter du gör. Syv- verksamheten blir inte målstyrd utan utformas efter behov av olika aktörer på skolan.
Det ligger ett stort ansvar på syv själva, att göra rätt prioriteringar för att utforma sin arbetssituation. De har stor frihet, men under stort eget ansvar. I min undersökning tycker ledningen att syv är en viktig funktion på skolorna och syv har ett stöd i en del
44
frågor. Deras situation ser bättre ut än i de undersökningar jag hänvisat till. Det finns en organisation kring syv med aktiva syv, som samverkar för att förbättra och styra upp verksamheten. Både i intervjuerna och i pilotundersökningen utryckte syv att de trivs och är nöjda med sitt arbete. Jag tycker ändå att det finns saker som kan bli bättre. Det är inte rimligt att en syv ska ansvara för 600 elever. Det skulle finnas formalia kring vad som ingår i syvs arbetsuppgifter, jag tror ingen idag, inte skulle kunna förhålla sig flexibel till sådana formalia.
När det gäller syvs fördelning av arbetstid och tid till vägledningsamtal har syv tid till vägledningsamtal. För alla som behöver det. Den övervägande delen av vägledning är de arbetsuppgifter som beskrivs i föregående frågeställning. Vägledningen handlar mycket om information, hur mycket information eleven än får, klarnar inte alltid saker för dem. Peavy (1998) säger att ”Information är bara värde full för den sökande om han/hon kan införliva den med sitt tänkande och använda den som meningsfull kunskap”, det är här vägledningsamtalet kommer in och blir viktigt. Det är även viktigt hur man definiera ett vägledningsamtal och hur man genomför dem, de är lätt att det blir ytterligare mer information.
Det finns en stor medvetenhet från ledningen om vad ett vägledningsamtal är, men skapas rätt förutsättningar för dem? Det är inte lätt att genomföra ett vägledningsamtal i en stressad situation. Idag menar vägledarna att det fungerar bra, men flera undersökningar bl. a från skolverkat visar på att det finns ett ökat behov av samtal för att kunna orientera sig i all den information som finns. Samtidigt finns en pressad ekonomisk situation inom skolan och det finns tendenser att man skär i elevvården och då även syv. I min uppsats menar ledningen att trots ett vikande elevantal inom de närmaste åren fanns inget uttalat om att skära i syv- organisationen. Uppsatsen visar på att syv hanterar sin arbetstid för vägledning bra, det verka finnas ett klimat för dialog med ledningen om saker inte fungerar. Syv säger att de har tid för vägledningsamtalet men det beror på hur du definierar det och vilken definition du använder, det är snabba samtal som är standard, men om det beror det på tidsbrist, elevens önskan om snabba svar eller är det definitionen som sätter formen för vägledningsamtalet kan jag inte utreda här.
När det gäller hur syv styrs finns styrning av syv i styrdokumenten, men de är otydliga och efterföljs inte alltid. Gymnasienämnden styr inte syv utan det görs i ett nätverk om syv. Gymnasienämndens mål kring studieplanen och arbetet kring den, påverkar syvs arbete genom bl. a de val eleverna gör. Det finns lokala policydokument
45
om syv, vilket är bra men de kan bli tydligare. Syv har egna möten där de lyfter olika frågor. Nätverket om syv har funnits sedan 2006 och arbetat med olika frågor kring syv främst gymnasium XXX och Gy 11. Inte alla syv har formella regelbundna möten med chefsrektorn vilket gör att oklarheter kan uppstå, skjutas på framtiden och missförstånd uppstår. Det uttalas att man inte arbetar gemensamt efter övriga planer eller inte med gemensam planering kring syv. Syv har ett stort ansvar för att syo- verksamheten fungerar väl på skolorna. Det som jag kan se skulle vara en ingång till bättre syo- funktion, är att syv arbetar regelbundet i programråden, vilket jag uppfatta att det inte görs på dessa skolor. För det krävs mer tid vilket inte alltid finns för syv. Det är i sådana här situationer det behövs en ledning för att styra upp och omfördela arbetsuppgifter. Det synes som syv arbetar mer efter de nationella styrdokumenten och lednigen arbetar efter de lokala. Här finns en risk i att man talar förbi varandra som även Borhagen och Lovén visar på i sin undersökning.
När det gäller vad ledningen gör för att synliggöra syvs arbete om syo är att nämna och berömma dem i olika forum. De är mycket uppskattade, de känner sig uppskattade, de har bra lokaler. Chefsrektorn är alltid tydlig på olika möten om vad syv gör. Uppsatsen visar att även här ligger arbetet på syv, för att lyfta fram vad de gör och att skapa kontakter med olika yrkesgrupper på skolan. Hur professionen utformas ligger lite i händerna på syvs personlighet och vad syv gör den till. ”Det klart att man ska kunna tydliggöra målen om syo men det är inte lätt när vi är två och lärarna hundra, det måste i sådana fall ledningen trycka på om” säger syv 2.
Denna frågeformulering är kopplad till de föregående, som också handlar om vad ledningen gör för att synliggöra eller att underlätta för syv i deras arbete om syo- verksamheten. Det finns en inställning från både syv och ledning att det är rätt så bra som det är, just nu. Det tolkar jag som om de har mycket annat att tänka på t.ex. Gy 11 och man har redan gjort ett stort arbete och behöver låta det sjunka in ett tag. Som svar på frågan är att det kan göras mer i ledningen för att underlätta för syv i deras arbete. För mitt syfte, har jag fått en mycket större förståelse för hur en syv arbetar på gymnasiet, jag har fått svar på vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter är, jag har fått svar på hur de organiserar sin dag och om det finns tid till vägledning. Jag har med stor ansträngning läst mål och riktlinjer i de styrdokument som finns kring gymnasieskolan.
Gymnasiet i denna kommun har en bättre arbetssituation än vad som många utredningar visar, på andra håll i landet, men det saknas en tydligare ledning när det
46
gäller syo och målformulering i de lokala styrdokumenten om syv. De har en organisation som finns kring professionen, de är duktiga och professionella som hanterar alla arbetsuppgifter. Som en nyanställd syv känns det tufft att komma in i yrket, det ställs stora krav på oss. Krav som vi i utbildningen, inte alltid får utbildning för, t.ex. allt praktiskt som rör studieplanen, betygssystem och programupplägg osv. och framför allt nu med Gy 11.
Det finns många förslag till förändringar t.ex., befintliga styrdokument efterföljs bättre, garantera eleverna syv, legitimation för syv, minimikrav avseende antal elever, inspektion och uppföljning av syv måste bli bättre, kommunen måste ha en medveten strategi om syv, starta syv tidigare än åk nio, öka resurserna för syv, omfördela från gymnasiet till grundskolan, bättre samarbete med lärarna, fortbildning och handledning, inte behöva lobba för sin yrkesroll och stärkt fackligt arbete. Arbete mer i arbetslag och programråd för att diskutera frågor utifrån lokala förutsättningar och där gemensamt verkar för syo. Ett djärvt förslag är att inrätta syo- råd som samverkar kring dessa frågor.
Framtida forskningsområden kan vara att studera förhållandet PR/marknadsföring/
utbildnings information, här finns en meningsskiljaktighet mellan syv och ledning i vad som ingår i syvs arbetsuppgifter. Jag tror det är en definitionsfråga vad man lägger i orden, för tolkandet av dem. Ett annat område kan vara att undersöka och formulera hur syo- verksamheten kan genomföras gemensamt på en skola. Ett tredje kan vara att undersöka om det verkligen finns vägledningsamtal på skolorna med Hägg och Kuoppas (2008) definition av vägledningsamtal.
Referenslista
Angelöw, Bosse, & Thom Jonsson.(2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur
Borhagen, Kerstin, och Anders Lovén. (1991).Vem behöver Syo? Skolöverstyrelsen. Vällingby: Trinoms förlag AB
Dalén, Monica. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB Dresch, James. (1996). Varifrån till vart? En studie om syofunktionärers och
skolledares syn på syoutbildningen relevans och syofunktionärsrollen. Lunds universitet
Malmö: lärarhögskolan nr 620
Granér, Rolf. (1994). Personalgruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur Hansen, Lars H, och Pal Orban. (2002). .Arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur Holland, John L, Barbara A Fritzsche, och Amy B. Powell.( 2005).Vägvisaren,
planering för utbildning, yrke och karriär. Stockholm: Psykologiförlaget
Hägg, Kerstin, och Svea Maria Kuoppa. (2008). Professionell vägledning. Danmark: Studentlitteratur
Jacobsen, Dag, Ingvar, och Jan Thorsvik. (1998). Hur moderna organisationer
fungerar. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups Utbildning AB Lauvås, Per, och Gunnar Handal. (2001). Handledning och praktisk yrkesteor. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa, och Bo Davidson. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Sverige: Studentliteratur
Peavy, Vance. (1998). Konstruktivistisk vägledning. Stockholm: Trinom Förlag AB Thurén, Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB
Internetadresser
”Internet 1.” Gymnnasienämnden Lokal skolplan 2006- 2010. den 15 Juni 2006. Håller källan hemlig (använd den 10 November 10).
”Internet 2.” Policy för studie- och yrkesvägledning inom gymnasieförvaltningen. den 11 November 2010. Håller källan hemlig (använd den 11 November 10).
”Internet 3.” GN Budget och verksamhetsplan 2010. den 21 Oktobrt 2010. Jag håller adressen hemlig (använd den 14 11 2010).
”Internet 4.” Gymnasienämndens kvalitetsredovisning. den 12 Januari 2010. (använd den 13 november 10).
”Internet 5.” Gymnasieskolor. den 15 November 2010. Håller källan hemlig (använd den 10 11 2010).
Andersson, Auri. (2008). Skolverket, nyhetsbrev 4/2008. den 6 Maj 2008 (använt 101010). http://www.skolverket.se/sb/d/2108/a/11788
Nationalencyckopedin. den 16 05 2009. (använd den 16 05 2009). http://www.ne.se/ Skolverket. Allmänna råd och kommentarer 2009. den 4 januari 2010.
http://www.skolverket.se/sb/d/865 (använd den 10 11 10).
Skolverket. Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet Dnr
2004:03201. den 31 Oktober 2005. (använd den 10 November 2010).
http://www.skolverket.se/sb/d/256/url/.../target/pdf1518.pdf%3Fk%3D1518
Skolverket. Skolans styrdokument för gymnasiet. den 14 08 2008. (använd den 19 10 2010). http://www.skolverket.se/sb/d/2312/a/12878
Svenska akademien. den 01 Januari 2007. (hämtat den 22 11 2010).
Bilaga 1
Skollagen
Skollagen är skolans grundläggande styrinstrument. Den är stiftad av riksdagen och innehåller bestämmelser, övergripande riktlinjer och mål om utbildningen inom alla skolformer. Den anger också hur skolans verksamhet skall utformas. I lagen finns bestämmelser om vilka krav som ställs på kommunerna. (Skolverket, 2008) Det som gäller studie- och yrkesvägledare i skollagen är:
SFS 1985 kap 1 § 23 lag 2009:1 038
Huvudmannen ansvarar för att elever i grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan och i fristående skolor som anordnar motsvarande utbildning har tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till sådan vägledning.
SFS 1985 kap 2 § 6 lag 2009:1 038
I kapitlet om den kommunala organisationen för skolan står det, för att få anställas utan tidsbegränsning för syv i det offentliga skolväsendet ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.
I SFS 1985 kap 5§ 2, 3 lag 2009:1 038
I kapitlet om gymnasiets roll och syfte står det att utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och till högskolesektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för
yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande samhällslivet. Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning. Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
Gymnasieförordningen
Gymnasieförordningen(1992:394) återger hur skollagen tillämpas. I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen. För gymnasieskolan gäller en läroplan. Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieutbildningen. Här beskriver jag de paragrafer som berör syvs arbetsuppgifter, det står inget specifikt om syv.
För varje elev skall det upprättas en individuell studieplan, där det bl. a står om elevens studieval, elevens val, val av kurser om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Det ska finnas en elevvårdskonferens för behandling av
elevvårdsfrågor, i den ingår rektor, företrädare för elevvården, berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare
sammansättningen av elevvårdskonferensen och rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande.
Det ska finnas en skolkonferens, den är ett organ som behandlar frågor som är av betydelse för eleven samt informationsutbyte, samråd, gemensamma diskussioner mellan rektor, elev och personal. Det ska finnas minst ett utvecklingssamtal varje termin med den individuella studieplanen som grund.
Om det visar att eleven behöver särskilt stöd eller behov, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas, det ska framgå hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när det utarbetats (Skolverket, 2008).
Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
Läroplanen för de frivilliga skolformerna(Lpf 94) den är fastställd av regeringen och anger skolans värdegrund, riktlinjer och mål. Tillsammans med programmål och kursplaner anger den de mål och resultat som ska uppnås. Mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. Det anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.
Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna är hela skolans uppdrag att genom studierna, ska eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande
Förändringar i arbetslivet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta
Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all gymnasial utbildning men av avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet
Fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor, som förberedelse för vuxenlivet, samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv
. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation Mål att sträva mot
Skolan ska sträva mot att varje elev i gymnasieskolans nationella och
specialutformade program kunna utvecklar kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv
Skolan ska särskilt sträva mot att varje elev som lämnar utbildning på individuellt program i gymnasieskolan har en planering för och goda möjligheter till fortsatt utbildning eller förvärvsarbete.
Sträva mot att varje elev utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. Medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha
Får kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde., förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling yrket
Mål att uppnå är att
Varje elev som har slutfört ett nationellt eller specialutformat program eller sådant individuellt program som är förenat med yrkesutbildning kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier
I Lpf 94 står det att rektorn ansvarar som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan. Rektorn har det övergripande ansvaret för att
verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen
Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp med den lokala arbetsplanen
Ansvarar för undervisning, elevvårds- och syoverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta
Ansvarar för att varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under utbildningen
Ansvarar för att lärare och annan personal får möjligheter till den
kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter
Ansvarar för samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en
förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning
Ansvarar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke.
Bilaga 2
Syv frågor
1. Hur många elever ansvarar du för med din syv- tjänst?
2. I vilken intern organisation ingår du i?( t.ex. elevhälsan, elevvården,) 3 Igår du i ett arbetslag?
4 I min enkät räknade jag upp en del arbetsuppgifter som ni utför - vilka gör du utöver dessa?
(av de som besvarades. Skolkonferenser, programråd/programkonferenser, individuell studieplan, Individuella val, info om meritpoäng, utökat program, programfördjupning, upprepad frånvaro, åtgärdsprogram, individuellt anpassat program, reducerat program, programbyte,)
5 Vilka arbetsuppgifter anser du bör ingå i syvs arbetsområde? 6 Vilka är roligast?
7 Vilka arbetsuppgifter prioriterar du?
8 Vilka faktorer påverkar dig att göra de prioriteringar du gör? 9 Vilka arbetsuppgifter hinner du inte med?
10 Vilka arbetsuppgifter gör du som annan yrkeskår kan göra? 11 Vilken tid finns till elever med funktionshinder?
12 Vilken tid finns till att ge elever med utländsk bakgrund en tillräcklig samtalstid? 13 I Växjö finns det tid till vägledning – vad är ett vägledningsamtal för dig?
(1h, 0,5h bokat samtal, samtal i flera delar, metodanvändning) 14 Hur många samtal har du i veckan?
15 Vad finns det fördelar med att ha en arbetsbeskrivning? 16 Vad finns det för nackdelar med en arbetsbeskrivning? 17 Vad händer när du sätter gränser för ditt arbetsområde?
18 Vilka outtalade krav och förväntningar ställs på dig som syv, av ledning och lärare? 19 Hur ska syv arbeta för att ledning och övrig personal ska få kännedom om syvs arbetsuppgifter i styrdokumenten?
20 Vad gör ledningen för att lyfta och tydliggöra syv i deras arbete? 21 Vilket mer stöd skulle du behöva?
22 Vilket samarbete skulle du önska med ledning och övrig personal för att dra upp tydliga planer på hur syv målen ska nås?
23 Vilket samarbete har syv med ledningen för att öka studie- och yrkesorientering i undervisningen?
24 Om du fick välja vad du vill för att förbättra din arbetssituation – vad skulle det vara?
25 Vad skulle du vilja tillägga? Frågor till rektor
1. Hur länge har du arbetat som rektor? 2. Vad ingår i dina arbetsuppgifter?
3. Vad tycker du en studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter är? 4. Vad ska en syv göra tycker du?
5. Vilken arbetsbeskrivning ger du en syv vid nyanställning? 6. Hur uppdateras detta regelbundet?
7. Vilket regelbundet samarbete har du med syv? 8. I vilken organisationsgrupp är syv med i? (Elevvård) 9. Ingår syv i ett arbetslag?
10. Hur kan syvs arbetsuppgifter förtydligas för övrig personal? 11. Vad är ett vägledningsamtal för dig?
12. Hur mycket tid i procent lägger syv på vägledningsamtal?
13. Vilka arbetsuppgifter har syv som kan utföras av annan personal?
14. Arbetar du, syv och övrig personal gemensamt med tydliga planer, på hur syv målen ska uppnås på skolan?
15. Hur planerar du, syv och övrig personal tillsammans hur studie och yrkes- och orientering bör genomföras på skolan?
16. Vilka resurser har syv för att arbeta efter styrdokumenten? (Vilken tid avsätts för samverkansfrågor)
17. Vilka ekonomiska resurser ger du syv organisationen? 18. Hur fördelas resurserna? Schablon, per elev, egen budget,)
19. SOU 2005 skriver att syftet med lokala dokument är att synliggöra, förtydliga, styra upp och renodla syvs arbete – har ledningen lyckats med detta?
20. Hur viktig är en syv på gymnasieskolan? 21. Kan du tänka dig att det behövs fler syv?
23. Hur mäter du syvs kompetens?
24. Vad gör du för att kompetenshöja syv? 25. Vad vill du tillägga?
Frågor till tjänsteman på gymnasieförvaltningen