Studiens syfte var att undersöka om utbildningsnivå påverkar svenska föräldrars beslut att arbeta deltid. Det kunde inte bekräftas av studiens resultat, då variabeln utbildningsnivå i sig inte visade sig vara statistiskt signifikant. Resultatet visade istället att tre kontrollvariabler, kön, preferenser och sektor kan bidra till att förklara sannolikheten att arbeta deltid. Högst sannolikhet att arbeta deltid fanns för kvinnor som arbetade inom blandad sektor och hade preferensen arbetsfokuserad. Resultatet visade även att interaktionseffekten mellan kön och utbildningsnivå påverkar kvinnors men inte mäns arbetsmönster, där resultatet visar att störst sannolikhet för deltidsarbete förelåg för kvinnor med låg utbildningsnivå.
Resultatet att kön påverkar arbetsmönster stämmer överens med de teoretiska perspektiven TRV och Becker ekonomiska teori om familjen. Perspektiven baseras på tanken att individer och individer i familjekonstellationer fattar rationella beslut påverkat av de preferenser, uppfattningar och handlingsmöjligheter som det samhälle de lever i möjliggör. Att både kön och sektor visar sig påverka föräldrars arbetsmönster stämmer därför överens med det faktum att det råder en stark könssegregation på den svenska arbetsmarknaden där heltidsarbete och deltidsarbete skiljer sig mellan kvinno- och mansdominerade sektorer (SOU, 2015). Att privat sektor är en variabel som påverkar sannolikheten att arbeta deltid negativt stämmer väl
överens med tidigare forskning samt statistik som visat på att fler män än kvinnor arbetar inom privat sektor samt att fler kvinnor än män arbetar deltid (ibid.).
Det finns vissa frågetecken kring studiens resultat då resultat till viss del går emot vad tidigare forskning funnit (speciellt vad det gäller Preferenser). Det finns flera faktorer kan ha spelat in, som storleken på urvalet, valet av metod och kodningen av variabler.
Eftersom Beckers ekonomiska teori om familjen fått kritik för att inte ha tagit tillräckligt stor hänsyn till ojämna förhandlingspositioner inom familjer undersöktes detta genom att en teori om förhandlingsresurser inom familjen användes för att skapa variabeln Relativa resurser. Denna variabel blev inte statistiskt signifikant, vilket kan ha berott på att de resurser man har i en förhandling inom familjen inte spelar någon roll om en norm som könsroller har en stark påverkan på deltidsarbete. Detta då fler kvinnor än män väljer att arbeta deltid trots att kvinnor upplever att de har större relativa resurser än männen.
Kritiker menar att TRV inte tar tillräckligt stor hänsyn till normer i samhället och att individer kanske inte är fullt så fria i sitt beslutsfattande som TRV menar. En tänkbar norm i samhället som inte undersökts i denna studie kan vara könsroller och normer kring moderskap och faderskap då resultat visar att kön påverkar deltidsarbete. Att normer påverkar arbetsmönster menar både Nilsson m.fl. (2016:11) och Kjeldstad & Nymoen (2009:19).
Enligt Hakims preferensteori är det framförallt de familjefokuserade och adaptiva föräldrarna som väljer att arbeta deltid (Hakim, 2003a), vilket inte bekräftades av studiens resultat. En möjlig förklaring kan vara att de familjefokuserade som ingår i datamaterialet har en partner som inte arbetar alls utan bara tar hand om barnen. En annan möjlighet är bristande
begreppsvaliditet, vilket innebär att ett teoretiskt begrepp inte operationaliserats på ett med teorin överensstämmande sätt (Bryman, 2002:89). Den enda frågan som användes för att koda variabeln kanske inte lyckades mäta preferenser på samma sätt som Hakim som använda ett flertal variabler.
Förklaringsvariablerna skapades utifrån tidigare forskning vilken utförts i ett flertal olika länder. Villkoren för deltidsarbete varierar mellan olika länder vilket kan ha medfört att urvalet av förklaringsvariabler inte passade in på just svenska föräldrars situation. Något som talar för att modellerna som konstruerades inte riktigt passade var det relativt låga R2-värdet. Ett lågt R2-värde kan bottna i olika förklaringar, en av dom är att modellen missat att
inkludera variabler som är viktiga (Edling & Hellström, 2003:144).
Studiens urval är litet, 655 respondenter, vilket kan ha påverkat studiens resultat. Särskilt resultatet för interaktionsvariablerna i modell 7 och 8 riskerar att ha påverkats av urvalets storlek eftersom interaktionsvariablerna inneburit att urvalet delats upp flera mindre grupper,
se tabell 4. Eftersom männen är något färre och har en lägre sannolikhet att arbeta deltid har endast 13 respondenter hamnat i gruppen för män med lägre utbildning som arbetar deltid, och 22 män har högre utbildning samt arbetar deltid. Därför kunde statistisk signifikans inte uppnås i modell 8,. Ett litet urval medför även andra problem, som en begränsad
generaliserbarhet och låg extern validitet (Bryman, 2002:93).
Tabell 4 Antal respondenter efter kön och utbildning samt arbetsmönster
Heltid Deltid Total
Kvinnor med lägre utbildning 65 55 120 Kvinnor med högre utbildning 154 86 240
Män med lägre utbildning 118 13 131
Män med högre utbildning 142 22 164
Total 479 176 655
Urvalets storlek påverkade kodningen av variabler på så sätt att frågor med flera
svarsalternativ slogs ihop till färre och därmed mindre nyanserade kategorier vilket kan ha lett till lägre reliabilitet för studien (Bryman, 2002:86).
Variablerna Preferenser och Relativa resurser avser mäta respondenternas värderingar, ett tänkbart problem kan vara att frågorna tolkas på olika sätt av respondenterna. Om tolkningen av en fråga varierar mellan respondenterna drabbas studien av problem med begreppsvaliditet (Bryman, 2002:89).
Studiens urval består enbart av föräldrar som lever i en relation, vilket innebär att partnern kan påverka studiens resultat. Om ett par har samma utbildningsnivå har förmodligen det högutbildade paret större ekonomiska möjligheter att välja deltidsarbete än ett par med lägre utbildningsnivå.
En variabel som hade varit relevant för studien att undersöka är inkomst. Enligt tidigare forskning kan inkomst påverka sannolikheten att arbeta deltid, LO (u.å.) har funnit att
anledningen till att det i Sverige är tjänstemän som framförallt väljer deltidsarbete är att de på grund av sin högre lönenivå klarar sig även med mindre inkomst, vilket inte arbetare gör i lika stor utsträckning. Det var dock inte möjligt att undersöka lönenivå eftersom det i
datamaterialet endast fanns uppgifter om respondenternas månadsinkomst. För att kunna göra en korrekt inkomstjämförelse skulle det ha behövt funnits uppgifter om lön per timme i datamaterialet eftersom det är missvisande att jämföra en heltidsarbetande persons månadslön med en deltidsarbetande persons månadslön. Detta är därför en aspekt som vore lämplig att utreda vidare i en framtida studie.
7. Källor
7.1 Tryckta källor
Aakvaag, G. (2011) Modern sociologisk teori Lund: Studentlitteratur, 2011.
Agarwal, B. (1997). ''Bargaining'' and Gender Relations: Within and Beyond the Household.
Feminist Economics, vol. 3(1), s 1-51.
Baron, J. N., & Hannan, M. T. (1994). The Impact of Economics on Contemporary Sociology.
Journal Of Economic Literature, vol. 32(3), s 1111-1146.
Becker, G. S. (1993). A Treatise on the Family. Cambridge: Harvard University Press. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carney, T., Junor, A. (2014) How do Occupational norms shape mothers’ career and caring options? Journal of Industrial Relations, vol 56(4), s. 465 – 487.
Debacker, M. (2008). Care strategies among high- and low-skilled mothers: A world of difference? Work, Employment & Society, vol 22(3), s. 527-545.
Ds 2015:55 Slopad jämställdhetsbonus. Stockholm: Wolters Kluwer.
Dotti Sani, G. M., Scherer, S. (2017). Maternal employment: enabling factors in context.
Work, employment and society, DOI:10.1177/0950017016677944.
Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för
samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Elster, J. (2015). Explaining Social Behavior: More Nuts and Bolts for the Social Sciences. Cambridge: Cambridge University Press.
Evertsson, M., & Nermo, M. (2007). Changing Resources and the Division of Housework: A Longitudinal Study of Swedish Couples. European Sociological Review, vol. 23(4), s. 455-470.
Fox Folk , K., & Beller, A. (1993). Part-Time Work and Child Care Choices for Mothers of Preschool Children. Journal of Marriage and Family, vol. 55(1), s. 146-157.
Gallie, D., Gebel, M., Giesecke, J., Halldén, K., Van der Meer, P., Wielers, R. (2016) Quality of work and job satisfaction: comparing female part-time work in four European countries.
Hakim, C. (1998). Developing a Sociology for the Twenty-First Century: Preference Theory.
The British Journal of Sociology, vol. 49(1), s. 137-143.
Hakim, C. (2002). Lifestyle Preferences as Determinants of Women’s Differentiated Labor Market Careers Work and Occupations, vol. 29 (4), s. 428-459.
Hakim, C. (2003a). A New Approach to Explaining Fertility Patterns: Preference Theory.
Population and Development Review, vol. 29(3), s. 349-374.
Hakim, C. (2003b). Competing family models, competing social policies. Family Matters, (64), s. 52-61.
Hedström, P., & Swedberg, R. (1996). Rational Choice, Empirical Research, and the Sociological Tradition. European Sociological Review, vol. 12(2), s. 127-146.
Henz, U., & Sundström, M. (2001). Partner Choice and Women's Paid Work in Sweden: The Role of Earnings. European Sociological Review, vol. 17(3), s. 295-316.
Hersch, J. & Stratton, L. (1994)
.
Housework, Wages, and the Division of Housework Time for Employed Spouses. The American Economic Review, vol. 84 (2), s. 120-125.Jaccard, J. (2001). Interaction effects in logistic regression (Sage University Papers Series on Quantitative Applications in the Social Science, series no. 07-135). Thousands Oaks,
CA:Sage.
Katz, E. (1997) The Intra-Household Economics Of Voice And Exit. Feminist Economics. vol. 3(3), s. 25–46.
Killewald, A. & Gough, M. (2010). Money isn’t everything: Wives’ earnings and housework time. Social Science Research, vol. 39(6), s. 987-1003.
Kitterød, R. H., Rønsen, M., Seierstad, A. (2013). Mobilizing female labour market reserves Acta Sociologica, vol. 56(2), s. 155 – 171.
Künn-Nelen, A., de Grip, A. & Fouarge, D. (2015). The Relation Between Maternal Work Hours and the Cognitive Development of Young School-Aged Children. De Economist, vol. 163, s. 203-232.
Larsson, J., Björk, J. (2017) Swedish fathers choosing part-time work. Community, Work &
Leahy, M., Doughney, J. (2014) Women, Work and Preference Formation: A Critique of Catherine Hakim’s Preference Theory. Journal of Business Systems, Governance and Ethics, vol. 1(1), s 37-48.
Lyonette, C., Kaufman, G., & Crompton, R. (2011). 'We both need to work': Maternal
employment, childcare and health care in Britain and the USA. Work, Employment & Society, vol. 25(1), s. 34-50.
Lyonette, C., Crompton, R. (2014) Sharing the load? Partners’ relative earnings and the division of domestic labour. Work, employment and society, Vol. 29(1), s 23 – 40. Lyonette, C. (2015). Part-time work, work–life balance and gender equality. Journal Of
Social Welfare & Family Law, vol. 37(3), s. 321-333.
McRae, S. (2003), Constraints and Choices in Mothers' Employment careers: a Consideration of Hakim's Preference Theory. The British Journal of Sociology, vol 54, s. 317–338.
Nilsson, K., Hammarström, A., Strandh, M. (2016) The relationship between work and family preferences and behaviors. Acta Sociologica, vol. 60(2), s. 120-133.
Roeters, A. (2013). Cross-National Differences in the Association Between Parental Work Hours and Time with Children in Europe: A Multilevel Analysis. Social Indicators Research, vol. 110(2), s. 637-658.
Rønsen, M., & Sundström, M. (2002). Family Policy and After-Birth Employment among New Mothers: A Comparison of Finland, Norway and Sweden. European Journal of
Population / Revue Européenne De Démographie, vol. 18(2), s. 121-152.
Smith, J. P. (1980) Female Labor Supply: Theory and Estimation. Princeton University Press. Stavrou, E. T., Casper, W. J., & Ierodiakonou, C. (2015). Support for part-time work as a channel to female employment: the moderating effects of national gender empowerment and labour market conditions. International Journal Of Human Resource Management, vol. 26(6), s. 688-706.
SOU 1997:39. Hemmet, barnen och makten: förhandlingar om arbete och pengar i familjen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2015:50 Hela lönen, hela tiden: utmaningar för ett jämställt arbetsliv. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Sundstrom, M. (1991). Part-Time Work in Sweden: Trends and Equality Effects. Journal Of
Economic Issues (Association For Evolutionary Economics), vol. 25(1), s. 167-178.
Sundström, M. (1993). The Growth in Full-Time Work Among Swedish Women in the 1980s. Acta Sociologica (Taylor & Francis Ltd), vol. 36(2), s. 139-150.
Tijdens, K. G. (2002) Gender Roles and Labor Use Strategies: Women's Part-Time Work in the European Union. Feminist Economics, vol. 8(1), s. 71-99.
Weckström, S. (2015). Finnish Mothers’ Assessments of the Harmfulness of Childcare at Home on Occupational Careers: A Comparison of Twelve European Countries. Social
Sciences, vol. 4(4), s. 1140–1161.
Wennemo Lanninger, A & Sundström, M. (2014) Part-Time Work in the Nordic Region TemaNord 2014:503.
7.2 Elektroniska källor
Eurostat (u.å.). Parents at work: Men and women participating in the labour force. Hämtad 2017-04-25 från:
ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/File:Employment_rates_by_sex,_age_group_15%E2%80%9364,_2014_( %C2%B9)_(%25)_YB16.png
Federal Ministry of Labour and Social Affairs (u.å.). 450 Euro mini jobs/marginal employment New rules starting 1 January 2013.Hämtad den 7 maj från:
http://www.bmas.de/EN/Our-Topics/Social-Security/450-euro-mini-jobs-marginal-employment.html
Föräldraledighetslagen (1995:584). Hämtad den 5 april 2017 från https://lagen.nu/1995:584 Gender and Generations Programme (2015). Online codebook. Hämtad den 1 maj 2017 från http://www.ggp-i.org/data/online-codebook
Kjeldstad and Nymoen (2009) Part-time work, underemployment and gender. No. 602. Hämtad från http://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/DP/dp602.pdf
LO (u.å.) Arbetstider år 2015. Hämtad från:
http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_arbetstider_2015_pdf/$File/ Arbetstider_2015.pdf
Statistiska centralbyrån (SCB) (2016). På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet
2016. Örebro: Statistiska centralbyrån. Hämtad från:
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2015B16_BR_X10BR1601.pdf Statistiska centralbyrån (SCB) (2017). Inkomst av tjänst (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2015. Hämtad den 18 maj 2017 från:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110A/InkA vTjanst/?rxid=1dbfab0d-87ba-413c-872e-f1aa5dad0455
Thomson, E. Andersson, G, Carlsson Dahlberg, J., Tollebrant, J. (2015) Svenska familjer i
tiden: Frågeformulär för Sveriges Generations and Gender Survey. Hämtad från:
http://www.suda.su.se/polopoly_fs/1.289911.1481288287!/menu/standard/file/SRRD_2015_1 6S.pdf