Påverkar utbildningsnivå föräldrars beslut att arbeta deltid?

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. PAO-programmet

Vt 2017

Handledare: Livia Oláh

Påverkar

utbildningsnivå

föräldrars beslut att

arbeta deltid?

Sammanfattning

Studiens syfte var att att undersöka om och på vilket sätt utbildningsnivå påverkar föräldrars beslut att arbeta deltid. I Sverige har det sedan 1979 funnits möjlighet för både män och kvinnor att arbeta deltid när barnen är under åtta år gamla. Möjligheten är en del av ett flertal politiska beslut som syftade till att öka jämställdheten och få ut kvinnor i arbetslivet.

Tidigare forskning pekade på att ett flertal faktorer påverkar beslutet att arbeta deltid och att utbildningsnivå är en av de faktorerna. Eftersom lagar, regler, normer och villkor kring deltidsarbete skiljer sig åt mellan länder finns inget entydigt samband mellan utbildningsnivå och deltidsarbete. Tendensen för länder liknande Sverige är dock att högutbildade arbetar deltid i mindre utsträckning än de med lägre utbildning för kvinnor. En svensk studie visade att bland svenska män är det framförallt

medelklassmän med högre utbildning som bryter heltidsnormen som finns i manligt dominerade branscher genom att välja att arbeta deltid för att ta hand om barn.

Studiens teoretiska ram utgjordes av teorin om rationella val, Beckers ekonomiska teori om familjen, preferensteori och teori om förhandlingar inom familjen.

Då den beroende variabeln deltidsarbete var dikotom valdes logistisk regressionsanalys som analysmetod. Studien baseras på data från Gender and Generations Programme och urvalet bestod av 655 personer.

Resultatet visade att utbildningsnivå i sig inte påverkade deltidsarbete, men det gjorde variablerna kön, preferenser och sektor. Dessutom visade sig att interaktionen mellan kön och utbildningsnivå är viktigt vad det gäller valet att arbeta deltidsarbete för kvinnor.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 2

1.2 Disposition ... 2

2. Bakgrund ... 2

2.1 Att skapa ett jämställt samhälle ... 2

2.2 Rätten till deltid och trender i deltidsarbete ... 4

2.3 Könssegregeringen på arbetsmarknaden och dess effekt på lön och pension ... 4

3. Teori och tidigare forskning ... 6

3.1 Teoriramen ... 6

3.1.1 Teorin om rationella val ... 6

3.1.2 Beckers ekonomiska teori om familjen ... 8

3.1.3 Preferensteori ... 9

3.1.4 Förhandlingar inom hushållet - relativa resurser ... 10

3.2 Tidigare forskning ... 11

3.2.1 Samhällets struktur och dess påverkan på arbetsmönster bland föräldrar ... 12

3.2.2 Konsekvenser av valet att jobba deltid ... 13

3.2.3 Hur ekonomi och utbildning påverkar föräldrars arbetsmönster14 3.2.4 Normer, könsroller och arbetsmönster ... 15

3.3 Hypoteser ... 16

4. Metod och data ... 16

4.1 Analysmetod ... 16

4.2 Datamaterial ... 17

4.3 Urval och avgränsning ... 17

7. Källor ... 30

1. Inledning

Att arbeta deltid är en möjlighet som föräldrar världen över använder sig av för att skapa balans mellan lönearbete och familj och få vardagen att gå ihop (Lyonette, 2015:329). På grund av normer och traditionella könsroller där huvudansvaret för barnen och hemmet faller på kvinnan är det till stor del kvinnor som arbetar deltid (Tijdens 2002:96). Därför beskrivs deltidsarbete ibland som en kvinnofälla på grund av lägre lön, lägre pension, lägre

ersättningar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar (SOU 2005:197), sämre karriärmöjligheter och sämre löneutveckling (Gallie m.fl., 2016:473; Lyonette, 2015:330) samt ökad risk för att bli långtidssjukskriven på grund av dubbelarbete (SOU 2005:197). Deltidsarbete leder även till att den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan män och kvinnor som beror på den könssegregerade arbetsmarknaden och ett olika stort uttag av föräldraledighet

ytterligare förstärks (SOU 2005:174).

Från samhällets sida ser man både samhällsekonomiska vinster med ett minskat deltidsarbete samt fördelar på individnivå i form av höjd levnadsstandard och ökad social inkludering. Europeiska Unionen har därför satt upp som mål att den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland medborgarna ska öka till 75% till år 2020 (EU, 2014). Till skillnad från många andra europeiska länder är Sverige väldigt nära det satta målet. Att svenska kvinnor med små barn väljer att delta i arbetslivet i större utsträckning än kvinnorna i många andra europeiska länder verkar bero på det politiska arbetet som pågått i Sverige under decennier. I syfte att öka jämställdheten har föräldrar i Sverige rättigheter som gynnar ens arbetsmarknadsanknytning även under småbarnsåren, som relativt lång föräldraledighet, rätten att återgå i arbete efter föräldraledighet och subventionerad barnomsorg (SOU, 2015).

Forskning inom området visar att antalet föräldrar som väljer att deltidsarbeta i ett land beror åtminstone delvis på faktorer på makronivå som lagstiftning, skattesystem, tillgång till barnomsorg och föräldraledighet (Lyonette, 2015:329; Sundström, 1991; Sundström,

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet är att undersöka faktorer som påverkar beslutet att jobba deltid bland föräldrar bosatta i Sverige, kontrollerat för övriga faktorer som tidigare forskning visat spela in i när beslut om arbetsmönster i en familj ska fattas. Den frågeställning som studien avser undersöka är om och på vilket sätt utbildningsnivå påverkar beslutet att arbeta deltid.

1.2 Disposition

Den här studien kommer att inledas med ett avsnitt som avser att förklara deltidsarbetandets kontext. Sedan följer ett teoriavsnitt där studiens teoretiska ramverk beskrivs. Vidare kommer relevant tidigare forskning att presenteras samt de hypoteser som kommer att prövas i studien. Därefter kommer en beskrivning av datamaterialet samt vilken metod som kommer att

användas i analysen. Resultatet kommer därefter att presenteras. I den avslutande delen kommer resultatet att diskuteras i förhållande till teori och tidigare forskning, samt en kritisk reflektion över studien och dess resultat.

2. Bakgrund

2.1 Att skapa ett jämställt samhälle

I Sverige har man sedan 1970-talet haft som politisk ambition att män och kvinnor ska dela på ansvaret för familjen och att båda könen ska lönearbeta för att öka jämställdheten (SOU 2015:70). Man ville få ut hemmafruarna i arbete då dessa inte omfattades av det skyddsnät som socialförsäkringssystemet utgör där sjukersättning, pension och arbetslöshetsersättning baseras på egen inkomst (SOU, 2015 :74). Först ändrade man skattesystemet från

barnet föds, annars fick man en minimiersättning (Björnberg 2016:37). 1979 infördes lagen som gav föräldrar som jobbar heltid möjlighet att gå ner i arbetstid till 75% utan ersättning för tiden ej i arbete dock med alla sociala rättigheter kvar som heltidsarbetande har, fram tills barnet är 8 år (Sundström 1991:173). Resultatet blev att när andelen deltidsarbetande kvinnor ökade mellan 1970-1982 stod hemmafruar som tidigare inte arbetat, framförallt gifta kvinnor och mödrar med barn som ännu inte börjat skolan, för ökningen (Sundström 1991:172). Tidigare hade arbetande föräldrar varit hänvisade till privata lösningar kring barnomsorg vilket ledde till att kvalitén på den omsorg barnen fått varit varierande och i vissa fall väldigt låg och med dåligt kontinuitet (Björnberg, 2016:38). Från statens sida byggde man nu istället upp ett system med subventionerad barnomsorg. Man ville erbjuda en pedagogisk verksamhet för barnen, med utbildad personal och förutsättningar för social och personlig utveckling. Man såg även möjlighet att jämna ut förutsättningarna för barn från olika socioekonomiska förhållanden (Björnberg, 2016:38). Resultatet har blivit ett ökat nyttjande av barnomsorg, år 2014 var 83% av alla barn i åldrarna 1-5 år inskrivna på en förskola (SCB, 2016).

Utbyggnaden av barnomsorgen är en av faktorerna bakom det höga

arbetsmarknadsdeltagandet bland svenska kvinnor. Den utbyggda barnomsorgen ledde till att deltidsarbetandet bland kvinnor minskade från 1982, och de kvinnor som valde att arbeta deltid var kvinnor som tidigare arbetat heltid men som valde att gå ner i arbetstid (Sundström 1991:172).

På 1980-talet förbättrade man situationen ytterligare genom att införa havandeskapspenning till gravida kvinnor med fysiskt krävande arbeten och tio särskilda föräldradagar som pappan kan ta ut i samband med barnets födelse (SCB, 2016). Man inrättade även

Jämställdhetsombudsmannen och en jämställdhetslag infördes som förbjöd könsdiskriminering och trakasserier (SOU 2015:71).

Även om man genom dessa insatser lyckades få ut fler kvinnor i arbetslivet så hade inte normerna kring ansvar för familj och hem förändrats i samma takt som kvinnornas ökade sysselsättningsgrad (SOU, 2015:71). Konsekvensen blev att många kvinnor dubbelarbetade vilket i förlängningen leder till ökad risk för sjukskrivning (ibid:169). När ett par blir föräldrar uppstår en ojämlikhet, då hushållsarbete utförs i ungefär lika stor omfattning av båda parterna när de flyttar ihop men när de blir föräldrar snedfördelas hushållsarbetet till kvinnans nackdel (SOU, 2015:167).

omsorgsarbetet som sedan tenderar att bli ett permanent mönster även efter föräldraledigheten så har man velat skapa ett jämnare uttag av föräldraledighet mellan könen (SOU 2015:161). Det man gjort är att reservera dagar för vardera föräldern i syfte att få män att öka sin

föräldraledighet (SOU 2015:71). År 1995 reserverades 30 dagar för vardera förälder, dvs både pappan och mamman och resten av tiden kunde delas. Den reserverade tiden ökade till 60 dagar år 2002, då även föräldraledigheten med inkomstrelaterad ersättning förlängdes med en månad, och år 2016 skedde den senaste ökningen vilken innebär att i nuläget är 90 dagar per förälder reserverade (SCB, 2016:43). Man införde även en jämställdhetsbonus år 2002 som nu är avskaffad eftersom den inte förmådde öka fäders föräldraledighet (Ds, 2015).

2.2 Rätten till deltid och trender i deltidsarbete

Rätten att arbeta deltid regleras i Föräldraledighetslagen. Paragrafen lyder sedan 2006 som följer:

En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. (Föräldraledighetslagen, 2006)

Då den data som använts i denna studie samlats in år 2012 och 2013 är det ovanstående lagtext som gällt för de föräldrar som ingår i urvalet.

Sedan mitten på 1980-talet har andelen kvinnor som arbetar deltid minskat från 45% till 30% 2014 medan männen under samma tidsram ökat sitt deltidsarbetande från 6% till 11% (SOU 2015:126). Generellt gäller att den största gruppen deltidsarbetande bland både män och kvinnor är de ofrivilligt deltidsarbetande (SCB, 2016). För kvinnor är vård av barn den näst vanligaste anledningen till deltidsarbete medan för män kommer vård av barn först på sjätte plats (ibid.).

2.3 Könssegregeringen på arbetsmarknaden och

dess effekt på lön och pension

Även om de som jobbar inom staten och har en mer jämn könsfördelning är majoriteten av de offentligt anställda kvinnor (SOU, 2015).

Den horisontella könssegregeringen innebär att även om män och kvinnor arbetar inom samma yrke så har de olika positioner. Män har oftare än kvinnor chefspositioner eller andra ledande positioner. Även om andelen kvinnor i chefspositioner har ökat, har ökningen framför allt skett på mellanchefsnivå, tenderar kvinnor att inte nå de högsta positionerna i

organisationer i samma utsträckning som män (SOU, 2015). Utöver den horisontella och vertikala könssegregeringen finns även en intern könssegregering inom yrken med jämn könsfördelning där kvinnor och män utför olika arbetsuppgifter eller har olika inriktningar inom yrkesområdet (SOU 2005:157). Könssegregeringen leder till att kvinnor blir sjukskrivna i högre grad än män eftersom de arbetar inom yrken med sämre arbetsmiljö och i kombination med huvudansvar för familjen (SOU, 2015). Det finns löneskillnader mellan män och kvinnor på grund av yrkesområden samt ett könslönegap. I kombination med deltidsarbete gör detta att kvinnor riskerar att få både lägre inkomster och lägre pension (SOU, 2015), se figur 1.

Figur 1. Kvinnors pension i procent av mäns pension efter ålder år 2000-2015

3. Teori och tidigare forskning

3.1 Teoriramen

Eftersom studiens syfte är att undersöka vad som påverkar beslutet att arbeta deltid så

kommer det teoretiska ramverket baseras på teorin om rationella val (TRV) som förklarar hur individer agerar i valsituationer. Då studien kommer att undersöka beslut fattade av individer som ingår i en familj och lever i ett parförhållande kompletteras TRV med Beckers

ekonomiska teori om familjen och hur förhandlingar inom familjen sker för att kunna belysa beslutsfattandet ur flera olika aspekter. Preferensteorins bidrag till det teoretiska ramverket är att peka på hur människors preferenser påverkar hur de fattar beslut som påverkar familjelivet och barnen, som deltidsarbete.

3.1.1 Teorin om rationella val

Teorin om rationella val (TRV) har en lång historia och används inom flera discipliner (Aakvaag, 2011:105), i denna uppsats kommer den version av teorin som Jon Elster beskrivit att tillämpas. TRV syftar till att förklara en aktörs handlingar utifrån att aktören kommer att välja det alternativ som ger bäst utfall baserat på aktörens preferenser och

handlingsmöjligheter (Elster, 2015:235).

TRV bygger på att vissa antaganden görs om aktören. Det första antagandet är att aktören är rationell i sitt beslutsfattande på så sätt att denne alltid kommer att fatta det beslut som maximerar utfallet utifrån preferenser och handlingsmöjligheter. Elster (2015:237) menar att man inte bör tolka detta som att aktören alltid kommer att handla utifrån egoism, utan att det utfallet som är bäst för en aktör kan vara det alternativ som gynnar aktörens närstående på bästa sätt.

Det andra antagandet är att aktören har preferenser som tydligt kan rangordnas eller som bedöms som likvärdiga (Elster, 2015: 238). Aktören måste tycka att A är bättre än B som är bättre än C. Alla valmöjligheter måste gå att ordna in i denna ordning och kunna jämföras mot varandra, om inte aktören är oförmögen att rangordna till exempel A och B eftersom aktören anser dessa vara likvärdiga.

beslutssituationer behöver heller föregås av insamlande av information, aktören kan ha erfarenhet sedan tidigare som används som information inför ett beslut (Elster, 2015:244). Vad en aktör anser vara bra information att fatta sina beslut på är dock subjektivt och för att markera detta har Elster valt att kalla information för uppfattningar i sin version av modellen. För att teorin om rationella val ska vara användbar inom sociologin där sociala system

undersöks snarare än enskilda aktörers handlingar menar Hedström och Swedberg (1996:129) att teorin om rationella val kan användas för att skapa en modell där förhållanden på mikro- och makronivå kan samverka, se figur 1. De menar att ett socialt system på makronivå påverkar individers preferenser, uppfattningar och handlingsmöjligheter vilket leder till individuella handlingar som tillsammans skapar ett nytt eller upprätthåller ett befintligt socialt system på makronivå. Modellen visar då vad en typisk person i en typisk situation skulle välja snarare än att beskriva en verklig enskild aktörs handlingar.

Figur 2. Makro-mikro-samband enligt teorin om rationella val

Källa: Hedström och Swedberg (1996:129)

Kritik mot TRV

En återkommande kritik mot TRV är även hur väl grundantagandena stämmer med hur människor fattar beslut i verkligheten. Baron & Hannan (1994) menar att TRV överskattar aktörens frihet gällande preferenser och menar att aktörens preferenser snarare ska ses som ett resultat av den sociala roll aktören har, som i sin tur har skapats av den sociala kontext som den klass man är född i, vilket nätverk man har och vilken utbildningsnivå man har.

3.1.2 Beckers ekonomiska teori om familjen

Med TRV som utgångspunkt har Gary Becker (1993) skapat en teori som avser förklara hur arbetsfördelningen inom en familj delas upp. Becker ser familjen som en nyttomaximerande enhet där tiden är en resurs som ska fördelas på det sätt som bäst gynnar familjens välfärd (Becker, 1993:32). Familjeenheten behöver dels ta hand om barn och hushåll, samtidigt som inkomster från förvärvsarbete behövs för att betala familjens utgifter. Parterna i varje familj kommer att behöva fördela sin tid mellan arbetet med hemmet och förvärvsarbete efter sina förutsättningar. Becker menar att det ekonomiskt rationella är att den i familjen som tjänar mest per arbetad timme specialiserar sig på att dra in pengar till familjen medan den andra parten sköter arbetet i hemmet eftersom denna uppdelning ger störst marginalnytta för familjeenheten (ibid.:33). Eftersom den genomsnittliga lönen är högre för män samt att det enligt Becker finns en biologisk predisposition till den klassiska könsrollsuppdelningen där männen vanligtvis står för specialiseringen gällande att tjäna pengar medan kvinnan

specialiserar sig på hemmet och barnen (Becker 1993:48).

Kritik mot Beckers ekonomiska teori om familjen

3.1.3 Preferensteori

Målet med preferensteorin är dels att kunna förklara varför kvinnor väljer att arbeta som de gör (Hakim, 2003a:355), dels förutspå hur förändringar i det sociala skyddsnätet kommer att slå eftersom olika grupper kommer reagera olika beroende på sina preferenser (Hakim, 1998:140).

För att preferensteorin ska vara tillämpbar måste fem separata förändringar i kvinnors villkor ha skett i samhället och på arbetsmarknaden, vilket skett i västvärlden med början på 1960-talet. Samhället bör även vara så pass ekonomiskt välmående att kvinnor har råd att välja efter preferenser och inte enbart ekonomi (Hakim, 1998:140). Det första kriteriet är tillgång på preventivmedel som kvinnorna själva kontrollerar, som p-piller. Det andra kriteriet är att samhället ska sträva efter jämställdhet, att kvinnor har tillgång till alla positioner, yrken och karriärer som finns på arbetsmarknaden. Kriterium tre är att det finns en ökad andel

kontorsjobb och service-sektor arbete i förhållande till tyngre kroppsarbeten. Fjärde kriteriet är att det finns jobb som är lämpliga för de som inte har karriär som sitt viktigaste mål utan vill ha en andra inkomst i en familj där det redan finns en huvudsaklig familjeförsörjare. Sista kriteriet är att det i samhället måste finnas en anda av att det är viktigt att leva sitt liv efter sina egna attityder, värderingar och personliga preferenser (Hakim, 2003a:356).

Hakim menar att kvinnor är en heterogen grupp när det gäller hur de väljer att hantera konflikten mellan karriär och familj och går att generalisera till tre grupper. Gruppernas storlek varierar mellan olika samhällen beroende på vilken grupp som gynnas av samhällets strukturer (Hakim, 2003a:356). Av de tre grupperna är den största gruppen den adaptiva. De adaptiva föredrar att kombinera familj och arbete för att få det bästa av båda världarna. De vill ha balans och de tenderar därför att välja deltid efter att de fött barn. De kan välja bort yrken om de inte får jobba deltid (Hakim, 2003a:357). Den familjefokuserade gruppen väljer familjen och vill inte arbeta, trots att många har utbildning. De vill gärna ha många barn. Gemensamt för de familjefokuserade kvinnorna och de adaptiva kvinnorna är att de tenderar att gifta sig eller vara sambo och skiljer sig sällan jämfört med de arbetsfokuserade kvinnorna (Hakim, 2003b:57). De arbetsfokuserade kvinnorna är den minsta gruppen och de anpassar sitt familjeliv efter sin karriär. De skaffar inte alltid barn även om de gifter sig. Att de

resurser mellan könen och den manliga dominansen inom politik och på höga positioner inom näringslivet (2003a:356).

Hakim menar att utifrån vilken grupp en kvinna tillhör kan man förutspå hennes fertilitet, hur hon väljer att arbeta och hur hon reagerar på lagar och strukturer (Hakim, 2002:438).

Grupperna har olika värderingar och mål vilket gör att de hamnar i konflikt med varandra, exempelvis ser den familjefokuserade gruppen inte värdet med utökad barnomsorg medan de adaptiva och karriärfokuserade vill ha tillgång till barnomsorg när de arbetar (Hakim,

2003a:359). Kvinnorna i de tre grupperna återfinns i alla samhällsklasser och utbildningsnivåer (Hakim, 2003a:357).

Kritik mot preferensteori

Preferensteorin är långtifrån allmänt accepterad, med hänvisning till bl.a. att den livsstil man skulle föredra motsvaras inte alltid av det liv man lever i så stor utsträckning som Hakim menar (McRae, 2003:333). Även om man skulle föredra att jobba heltid så kanske man inte kan eftersom man inte kan få ett jobb, eller så skulle man föredra att vara hemma men måste jobba för att pengarna behövs. Enbart preferenser kan därför inte fullt ut förutse vilka val kvinnor kommer att göra (ibid.:334; Nilsson m.fl., 2016:11). Hakim menar att

samhällsutvecklingen gjort att alla kvinnor i alla samhällsklasser kan välja ett liv baserat på sina preferenser medan kritiker menar att Hakim i alltför stor utsträckning bortser från de strukturer och institutioner som kan begränsa en persons valmöjligheter (McRae 2003:334). Förmågan att agera på ett sätt som gör att man får ett liv som matchar den livsstil man föredrar varierar beroende på socialt nätverk, inkomst och utbildning (McRae, 2003:333). Till exempel fann en svensk studie att preferenser inte tycks vara lika fasta som Hakim antar. När situationer relaterade till arbete eller familj förändrades ändrades preferenserna för både kvinnor och män (Nilsson m.fl., 2016:11). Preferenser anpassas även efter det man upplever som rimligt, om man ser karriär eller barn som något ouppnåeligt så baserar man sina preferenser på det man ser som uppnåeligt istället (Leahy & Doughney, 2014:45).

3.1.4 Förhandlingar inom hushållet - relativa resurser

Den resursrelativa teorin menar att när parterna i ett förhållande gemensamt ska bestämma hur hushållssysslor ska fördelas, får den part med mest makt igenom sin vilja till störst del.

Grundförutsättningen antas vara att båda parter är intresserade av att deras andel

utbildningsnivå (Evertsson & Nermo, 2007:457). Förhandlingsmakten beror också på

huruvida man har något att falla tillbaka på utanför relationen eller om man är beroende av sin partner. Här kan vilket socialt nätverk man har och vilka resurser ens nätverk har för att hjälpa till vara viktigt, men också vilket skyddsnät samhället erbjuder ekonomiskt och

lagstiftningsmässigt (Agarwal, 1997:4).

Utfallet av förhandlingarna inom förhållandet beror inte bara på den typen av resurser som är förhållandevis enkla att mäta, som inkomst och utbildningsnivå. Attityder som könsroller och normativa förväntningarna som finns på män och kvinnor gällande ansvar för barn och hem (Evertsson & Nermo, 2007:457) påverkar även de utfallet av förhandlingarna. Exempelvis kan kvinnor kan minska sin andel hushållsarbete genom att öka sina inkomster, (Killewald & Gough, 2010) men även när parternas ekonomiska resurser är på samma nivå är det ändå kvinnan som gör mest hushållsarbete (Evertsson & Nermo, 2007). Könsaspekten skapar även en assymetri på så sätt att tid lagd på hushållsarbete har en negativ effekt på inkomst, och effekten är större för kvinnor än för män (Hersch & Stratton, 1994).

Kritik mot teorin om relativa resurser

Den kritik som framförts mot det resursrelativa teorin bygger på att många av de faktorer som enligt teorin påverkar utfallet av förhandlingen är svåra att mäta och bedöma, både för

forskare men även för parterna själva. Studieresultat pekar på en låg medvetenheten om motpartens situation, som hur mycket tid denne lägger på vissa sysslor men även vilka resurser parten har tillgång till (Katz, 1997). Ett annat problem för teorin uppstår om parterna gör helt olika värdering av resurser som inte är enkelt mätbara, som social status (ibid.).

3.2 Tidigare forskning

Andelen personer som arbetar deltid varierar mellan könen, mellan länder och mellan olika branscher. Två faktorer som förklarar dessa skillnader är dels den samhällsstruktur som finns inom ett land och på arbetsmarknaden samt de normativa förväntningarna som finns på hur kvinnor och män bör dela på ansvaret för familjen (Lyonette, 2015:329). Därför presenteras först de faktorer på makronivå som påverkar föräldrars arbetsmönster, som vilka möjligheter till deltidsarbete som finns på arbetsmarknaden och den familjepolitik som förs samt den effekt dessa omständigheter har. Sedan berörs faktorer på mikronivå som ekonomiska

3.2.1 Samhällets struktur och dess påverkan på arbetsmönster bland föräldrar

De villkor som deltidsarbete omfattas av och det skyddsnät som finns för de deltidsarbetande påverkar hur många som väljer att arbeta deltid. Stavrou m.fl. (2015:699) har i en jämförelse mellan europeiska länder funnit att länder med jämställdhet som ideal tenderar att erbjuda valmöjligheter som deltidsarbete för kvinnor. Deltidsarbetet blir då en lösning för att vardagen ska gå ihop för kvinnor med huvudansvar för familjelivet. I de mindre jämställda länderna fann man en högre grad av kvinnligt arbetsmarknadsdeltagande bland de länder som tidigare varit kommunistiska eftersom kvinnor förväntas både arbeta heltid och ta ansvar för barn och hem. Tendensen för många kvinnor i södra Europa är istället att inte arbeta alls eftersom samhället inte har en struktur som gör det enkelt att kombinera arbetsliv och familjeansvar (ibid.).

Det finns dock stora skillnader mellan de mer jämställda ländernas villkor och skyddsnät för deltidsarbetande. I Tyskland finns en särskild anställningsform för deltidsjobb där

lågkvalificerade, lågavlönade arbeten är skattebefriade upp till en viss gräns men då inte innebär fullgott skydd med endast begränsad pensionsrätt och hälsoförsäkring (FMLSA, u.å.) medan man i de nordiska länderna strävat efter att konstruera ett pensionssystem som

kompenserar den som är föräldraledig och arbetar deltid när barnen är små (Wennemo Lanninger & Sundström, 2014). Svenska föräldrars rättighet att arbeta deltid på den

arbetsplats man var anställd på innan föräldraskapet innebär att man får möjlighet att jobba deltid även inom yrken där man kan få en hög inkomst trots att man inte jobbar heltid. Det innebär att det för föräldrar i Sverige finns det en möjlighet att välja deltidsarbete om de önskar medan föräldrar i andra länder är hänvisade till att byta arbete och välja ett låglöneyrke om de vill arbeta deltid (Roeters, 2013:653).

Bland svenska mödrar har rätten till deltidsarbete lett till att man fortsätter vara anställd under de åren av sitt liv som man föder barn och har småbarn, istället för att som i andra länder som USA och Storbritannien varva deltidsarbete med perioder helt utan arbete. Konsekvensen blir att svenska kvinnor i större utsträckning har rätt till arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och pension jämfört med kvinnor i andra länder. Svenska kvinnor har genom rätten till deltidsarbete fått förbättrade ekonomiska förutsättningar och minskat det ekonomiska beroendet gentemot sin partner (Sundström, 1991). Att man i USA inte har rätt till

Europa (Lyonette m.fl., 2011:45). Något som bidrog till ett minskat deltidsarbete bland mödrar i Sverige var att föräldraledigheten förlängdes (Sundström, 1993:144).

Huruvida ett samhälle erbjuder subventionerad barnomsorg eller inte påverkar arbetsmönstret hos föräldrar. I nordiska länder har man kunnat konstatera att subventionerad barnomsorg är en faktor som ökar återinträdet på arbetsmarknaden efter en föräldraledighet. Om modern har ett barn ökar sannolikheten att hon återgår till heltidsarbete medan mödrar med två barn fortfarande tenderar att vid återinträdet på arbetsmarknaden arbeta deltid (Rønsen & Sundström, 2002:148). I USA, där subventionerad barnomsorg inte finns, är den höga kostnaden för barnomsorgen en faktor som ökar heltidsarbetet bland föräldrar då familjen behöver två heltidsinkomster av ekonomiska skäl, eller så får kvinnan bli hemmafru (Lyonette m.fl., 2011:45).

3.2.2 Konsekvenser av valet att jobba deltid

Utöver de konsekvenser som beror på hur man organiserat samhället, som exemplet ovan med sjukvårdsförsäkringen i USA, kan deltidsarbete ha andra konsekvenser. I Storbritannien har man kunnat konstatera att deltidsarbete minskar karriärmöjligheter och ger sämre betalt per timme. Eftersom det inte finns en tvingande lagstiftning drabbas många som har fått en kvalificerad deltidstjänst av en känsla av att vara i tacksamhetsskuld vilket gör att många är tillgängliga när de ska vara lediga och jobbar därför mer än avtalat och utan ersättning för en del av arbetet (Lyonette, 2015:330).

Kvinnorna i de nordiska länderna upplever generellt sett mindre karriärmässiga nackdelar i jämförelse med övriga Europa. Dock upplevde svenska mödrar i jämförelse med finska mödrar att deras karriär påverkats negativt, svenska mödrars karriärer verkar återhämta sig något sämre. Skillnaden som skulle kunna förklara detta är att svenska mödrar i större utsträckning än finska mödrar jobbar deltid när de återvänder till arbetsmarknaden (Weckström, 2015:1153).

personer att de i nästan lika stor utsträckning är nöjda med sitt liv (Wennemo Lanninger & Sundström 2014:44). Balansen mellan arbete och familj tros vara det som balanserar upp de negativa aspekterna med deltidsarbete (Gallie m.fl., 2016:473).

I de länder där man inte har rätt att jobba deltid oberoende av yrke, till skillnad från i Sverige, leder detta till att föräldrar som vill arbeta deltid får söka sig till de branscher där deltid är möjligt. I USA återfinns många deltidsarbetande inom serviceyrken (Fox Folk & Beller, 1993:156) och i Australien arbetar mödrar framförallt inom de branscher som kan erbjuda en trygg anställning samtidigt som det finns möjligheter som deltidsarbete eller andra varianter som underlättar att kombinera arbete och familj som skiftarbete, flexibla arbetstider eller att kunna arbeta hemifrån (Carney & Junor, 2014:482).

3.2.3 Hur ekonomi och utbildning påverkar föräldrars arbetsmönster

Vilken utbildningsnivå modern har påverkar i stor grad hur hon väljer att arbeta (Debacker, 2008:539; Kitterød m.fl., 2013:167). I USA verkar högre utbildning öka sannolikheten att mamman väljer att inte jobba alls (Fox Folk & Beller, 1993:156) medan man i Europa finner en variation mellan länder. Tendensen i Europa är att en högre utbildning ökar sannolikheten att arbeta, framförallt att arbeta heltid. Skillnader mellan länderna gör att mödrar i

Storbritannien och Tyskland trots hög utbildning ändå jobbar deltid när deras barn är små, vilket inte är fallet i länder som Italien och Norge (Dotti m.fl., 2017:13-14). Högutbildade mödrar verkar i högre grad än andra bortse från sina egna preferenser gällande arbete och istället arbeta utifrån förväntningar och normer inom sin sociala kontext (Debacker, 2008:540). Medel- och lågutbildade mödrar väljer i högre grad arbetsmönster efter egna preferenser, där de med en traditionell syn på könsroller tenderade att i högre grad välja deltidsarbete till skillnad från de med jämställdhet som ideal (ibid.). Det är svårt att dra generella slutsatser kring sambandet mellan utbildningnivå och arbetsmönster eftersom faktorer som exempelvis barnomsorg, som skiljer sig mellan länderna, påverkar hur många som väljer att arbeta deltid.

3.2.4 Normer, könsroller och arbetsmönster

Traditionella könsroller är en faktor som förutspår deltidsarbete (Tijdens 2002:96). Trots att hög lön generellt ökar sannolikheten för en förälder i USA att jobba heltid finns det en grupp föräldrar som inte skulle gå upp till heltid även om deras lön ökade väsentligt eftersom det skulle gå emot deras värderingar (Fox Folk & Beller, 1993:156).

Arbetsmönster har ett samband med könssegregationen på arbetsmarknaden eftersom det inom mansdominerade branscher är heltidsarbete som är normen medan det inom

som jobbar fler timmar och tjänar mer pengar än sin partner så tar mannen ett större ansvar för hushållsarbetet (Lyonette & Crompton, 2015:36; Evertsson & Nermo, 2007:457).

3.3 Hypoteser

Studiens syfte är att undersöka om och hur utbildningsnivå påverkar svenska föräldrars beslut att arbeta deltid, utifrån detta har följande hypotes skapats:

1. Det finns en skillnad i utbildningsnivå mellan mödrar och fäder som arbetar deltid jämfört med de som arbetar heltid.

Då forskning visat att benägenheteten i Europeiska länder att arbeta deltid minskar om modern är högutbildad även om det går emot hennes preferenser (Debacker, 2008:540) har följande hypotes även skapats:

2. Kvinnor med lägre utbildningsnivå arbetar deltid i större utsträckning än kvinnor med högre utbildningsnivå.

Män som väljer att arbeta deltid bryter mot normen som säger att deltidsarbete är något kvinnan i relationen ägnar sig åt när barnen är små. Eftersom tidigare forskning beskrivit de fäder som bryter mot arbetstidsnormen som medelklassmän med hög inkomst och hög status (Larsson & Björk, 2017:155) antas här att deras status och inkomster är ett resultat av högre utbildning och därför har följande hypotes formulerats:

3. Män med högre utbildningsnivå arbetar deltid i större utsträckning än män med lägre utbildningsnivå.

4. Metod och data

4.1 Analysmetod

Den beroende variabeln i denna studie är deltidsarbete och den analysmetod som kommer att användas är logistisk regressionsanalys. När den beroende variabeln är dikotom, som

deltidsarbete (ja eller nej) i denna studie, är logistisk regressionsanalys att föredra som analysmetod (Edling & Hedström, 2003:173).

2003:184). Signifikansnivåer, om det finns en risk att ett observerat samband beror på slumpen (Edling & Hedström, 2003:125), kommer också att redovisas. R2 _{värdet mäter hur} mycket bättre modellen kan förklara variansen i den beroende variabeln i jämförelse med att jämföra med den beroende variabelns medelvärde (Edling & Hedström, 2003:93). Analysen av datamaterialet kommer att genomföras med hjälp av dataprogrammet SPSS 23.

4.2 Datamaterial

Det datamaterial som använts i denna studie kommer från svenska Generations and Gender Survey 1:st wave, som ingår i det europeiska Generations and Gender Programme (GGP) . GGPs datainsamling syftar till att förse forskare och beslutsfattare med information om befolkningen på mikronivå med fokus på familjeförhållanden, boende, ekonomi, arbete, hälsa, normer och jämställdhet (Gender and Generations Programme, 2015). Datamaterialet har samlats in på tre sätt, telefonintervjuer, frågeformulär och registerdata. Telefonintervjuerna har utförts av Statistiska Centralbyrån (SCB) under 2012 och 2013. Det ursprungliga urvalet bestod av 18000 personer i åldrarna 18-79. Av dessa var det 9688 respondenter som fullföljde intervjun och av dessa var det sedan 6 830 som även besvarade frågeformuläret (Thompson m.fl., 2015). Den data som använts i denna studie kommer både från telefonintervjuerna och frågeformuläret.

4.3 Urval och avgränsning

Studien fokuserar på föräldrar som lever i en parrelation med barn vilket är 3189 av respondenterna. Vidare innefattas endast föräldrar vars yngsta barn är mellan ett och sju år vilket minskade urvalet till 1247. Den undre åldersgränsen sattes för att få en jämn

könsfördelning. Innan barn fyller ett år kan de inte skrivas in i barnomsorg utan är i

4.4 Variabler

Nedan beskrivs vilka variabler som kommer att användas för att undersöka om det finns ett samband mellan sannolikheten att arbeta deltid och utbildningsnivå, samt hur variablerna i förekommande fall har kodats om.

4.4.1 Beroende variabel

Om respondenten svarat ja på frågan om vederbörande arbetar heltid har det kodats som 0 (referenskategori) och nej har kodats som 1.

4.4.2 Huvudsaklig förklaringsvariabel

Den oberoende variabeln som studien i huvudsak fokuserar på är utbildningsnivå.

Respondenterna har fått frågan ”Vilken är din högsta avslutade utbildning?”. Ingen person i urvalet svarade ja på alternativ 0, som innebar ingen utbildning alls. De tre svarsalternativen 1 – Grundskola eller motsvarande, 2 – Gymnasium, yrkesinriktat och 3 – Gymnasium,

studieförberedande kodas om till 0 och utgör referenskategori. Kategorierna 4 –

Eftergymnasial utbildning, mindre än tre år, 5 – Eftergymnasial utbildning, tre år eller mer och 6 – Folkhögskola, KY-utbildning eller motsvarande slogs ihop och kodades som 1.

4.4.3 Kontrollvariabler

Kön: Kvinna har kodats som 0 och utgör därmed referenskategori, man har kodats som 1. Antal barn: sannolikheten att arbeta deltid ökar med antalet barn (SCB, 2016). Att ha ett och

två barn har inte kodats om men tre barn och fler har slagits ihop till en kategori som heter 3+ då det är mindre vanligt att ha tre barn eller fler. Två barn är det vanligaste bland

respondenterna och har valts som referenskategori.

Ålder på yngsta barnet: sannolikheten att arbeta deltid minskar med barnets ökade ålder

(SCB, 2016). Barnens åldrar har indexerats enligt följande. 1-2 år kodas som 0 (referenskategori), 3-4 år kodas som 1 och 5 år och äldre som 2.

Respondentens ålder: Ålder är relevant då en högre ålder borde innebära en starkare

Respondentens sektor: Arbetsmarknaden i Sverige är starkt könssegregerad och deltidsarbete

är vanligast inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Privat sektor kodas som 0 (referenskategori) och offentlig som 1. Ett fåtal arbetar inom verksamheter som de beskriver som en kombination av offentlig och privat verksamhet vilken kodas som 2.

Preferenser: Det har inte varit möjligt att fullt ut använda samma metod som Hakim för att

avgöra i vilken av preferensteorins kategorier som respondenterna ska sorteras in i. Hakims tillvägagångssätt bestod i att hon valde ut ett flertal frågor som var relevanta för

preferensteorin och bara de respondenterna som konsekvent svarade utifrån vad som kan förväntas av en arbetsfokuserad eller en familjefokuserad respondent bedömdes verkligen höra till den kategorin. Alla övriga respondenter placerade Hakim i kategorin adaptiva. Då datamaterialet som denna studie baseras på inte innehöll mer än en fråga som var relevant för preferensteorin så har istället indelningen i kategorier gjorts utifrån enbart en fråga. Eftersom familjeorienterade personer värderar att vara hemma och ta hand om hem och barn (Hakim 2003a:359) medan arbetsfokuserade personer inte har detta intresse (Hakim 2003a:357) har frågan ”Att se efter sitt hem och familj kan likställas med lönearbete” använts.

Familjefokuserade personer antas välja svarsalternativet ”Instämmer starkt” vilket kodats som 1. Adaptiva personer antas svara antingen ”Instämmer” eller ”Varken instämmer eller tar avstånd” och har kodats som 0 och utgör referenskategori. Arbetsfokuserade personer antas svara ”Tar starkt avstånd” eller ”Tar avstånd” och kodats som 2.

Relativa resurser: För att undersöka hur de relativa resurserna som påverkar parternas

5. Resultat

Först kommer urvalet att beskrivas, sedan kommer regressionsmodellerna och deras tolkning att presenteras samt analyseras.

5.1 Deskriptiv statistik

Män Kvinnor Total Kön 45,0% 55,0% (ref. kat.) 100,0% Ålder 20-29 (ref.kat.) 4,4% 10,8% 7,9% 30-39 51,5% 60,3% 56,3% 40+ 44,1% 28,9% 35,7% Utbildning Gymnasieutbildning (ref.kat.) 44,4% 33,3% 38,3% Högskoleutbildning 55,6% 66,7% 61,7% Antal barn 1 24,7% 23,9% 24,3% 2 (ref.kat.) 49,2% 52,2% 50,8% 3 och fler 26,1% 23,9% 24,9%

Yngsta barnets ålder

1-2 år (ref.kat.) 40,0% 35,6% 37,6% 3-4 år 27,8% 26,4% 27,0% 5-7 år 32,2% 38,1% 35,4% Sektor Privat (ref.kat.) 68,8% 44,4% 55,4% Offentlig 30,5% 52,2% 42,4% Båda delarna 0,7% 3,3% 2,1% Arbetar heltid/deltid Heltid (ref.kat.) 88,1% 60,8% 73,1% Deltid 11,9% 39,2% 26,9% Preferenser Adaptiv (ref.kat.) 63,4% 65,3% 64,4% Familjefokuserad 9,5% 17,5% 13,9% Arbetsfokuserad 27,1% 17,2% 21,7% Relativa resurser

Ganska stort inflytande (ref.kat.) 55,6% 51,7% 53,4%

Inget/lite inflytande 12,2% 6,9% 9,3%

Mycket stort inflytande 32,2% 41,4% 37,3%

n 295 360 655

Beroende variabel. 26,9% av alla respondenter arbetar deltid, vilket motsvarar drygt en

forskning och statistik så arbetar kvinnorna deltid i högre utsträckning än männen. Av männen arbetar 88,1% heltid medan 11,9% arbetar deltid. Av kvinnorna är det 60,8% som arbetar heltid medan 39,2% arbetar deltid.

Huvudsaklig förklaringsvariabel: Utbildningsnivån skiljer sig mellan könen. Av männen har

44,4% gymnasieutbildning och 55,6% högskoleutbildning medan kvinnorna har en något lägre andel med enbart gymnasieutbildning (33,3%) och därmed en något högre andel högskoleutbildade i jämförelse med männen (66,7%).

Kontrollvariabler. Det finns en könsskillnad mellan män och kvinnor gällande vilken sektor

man arbetar inom vilket stämmer väl överens med den könssegregation som råder på svensk arbetsmarknad. I urvalet arbetar 68,8% av männen i jämförelse med 44,4% av kvinnorna inom den privata sektorn. Ungefär hälften av respondenterna har två barn och den vanligaste åldern för det yngsta barnet är 1-2 år.

Vad det gäller preferenserna, hör en majoritet av både männen och kvinnorna hör till kategorin adaptiva (63,4% av männen/65,3% av kvinnorna). Kvinnorna är sedan jämnt fördelade i kategorierna familjefokuserad (17,5%) eller arbetsfokuserad (17,2%) medan betydligt fler män hamnar i kategorin arbetsfokuserad (27,1%) i jämförelse med

familjefokuserad (9,5%).

5.2 Logistiska regressionsmodeller

I tabell 2 redovisas resultaten av de modeller som skapades för att kunna undersöka de samband som berör studiens hypoteser.

Tabell 2 Regressionsmodeller

Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6

Utbildningsnivå Gymnasieutbildning (ref) 1 1 1 1 1 1 Högskoleutbildning 0,982 0,816 0,772 0,796 0,777 0,754 Kön Kvinna (ref) 1 1 1 1 1 Man 0,204*** 0,222*** 0,220*** 0,234*** 0,233*** Ålder 20-29 (ref) 1 1 1 1 30-39 1,362 1,688 1,764 1,729 40+ 1,209 1,298 1,340 1,331 Sektor Privat (ref) 1* 1* 1* 1* Offentlig 2,497 2,465 2,577 2,538 Båda delarna 3,679* 3,460 3,625 3,616 Antal barn 2 (ref) 1 1 1 1 0,705 0,686 0,689 3+ 0,652 0,673 0,678

Yngsta barnets ålder

1-2 (ref) 1 1 1 3-4 0,882 0,853 0,856 5-7 1,396 1,409 1,414 Preferenser Adaptiv (ref) 1** 1** Familjefokuserad 2,135*** 2,115*** Arbetsfokuserad 2,289** 2,260** Relativa resurser Ganska mkt inflytande(ref) 1

Inget eller lite

inflytande 1,107

Mycket inflytande 0,794

Nagelkerkes R2 0 0,141 0,156 0,171 0,189 0,191

n 655 655 655 655 655 655

Modell 1 är en bivariat modell där sambandet mellan den beroende variabeln och den

huvudsakliga förklaringsvariabeln undersöktes. Resultatet visar på att det är något mindre sannolikhet att en person med högre utbildning arbetar deltid i jämförelse med en person med lägre utbildning men eftersom resultatet inte är statistiskt signifikant innebär det att den tendensen kan bero på slumpen.

I Modell 2 läggs kontrollvariabeln kön till i modellen. Det statistiskt signifikanta resultatet visar att sannolikheten att män väljer att arbeta deltid i jämförelse med kvinnor är betydligt lägre.

I Modell 3 har de kontrollvariabler som rör respondenten lagts till, Ålder och Sektor. För variabeln Ålder är ingen kategori statistiskt signifikant vilket innebär att variabeln inte verkar påverka sannolikheten att arbeta deltid. Variabeln Sektor är statistiskt signifikant för de som arbetar inom privat och blandad sektor, signifikansnivån är dock endast tio procent vilket innebär en större risk att resultatet beror på slumpen. Resultatet för variabeln Sektor visar att sannolikheten att arbeta deltid är större för de som är offentligt anställda och de som arbetar inom blandad verksamhet vilket kan vara en effekt som kan komma sig av den

könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige.

I modell 4 har de kontrollvariabler som rör barnen lagts till, Antal barn och Yngsta barnets

ålder. Resultatet för variabeln Antal barn visar att det inte finns några signifikanta skillnader

utifrån antalet barn i familjen och sannolikheten att arbeta deltid. Att deltidsarbete verkar vara något vanligare i familjer med två barn kan därför vara ett slumpmässigt resultat eftersom inget statistiskt signifikant samband finns. Inte heller variabeln Yngsta barnets ålder är statistiskt signifikant.

För att kunna undersöka hypotes två och tre skapades interaktionsvariabler där effekten av kön och utbildningsnivå i kombination undersöks. När variabler kombineras i en

interaktionsvariabel innebär det att man utifrån resultatet kan ta reda på om variablerna interagerar med varandra. Om variablerna påverkar varandra kommer effekten på den

beroende variabeln påverkas när interaktionsvariabeln läggs till i modellen (Jaccard, 2001:23) Den första interaktionsvariabeln, som undersöks i modell 7, kodades på följande sätt: Kvinnor = 0 (referenskategori), lägre utbildning = 0 (referenskategori). Resultatet kommer därmed att visa effekten av att vara kvinna och att ha en lägre utbildningsnivå jämfört med en högre utbildningsnivå.

Den andra variabeln, som undersöks i modell 8, kodades enligt följande: Män=0

(referenskategori), lägre utbildning = 0 (referenskategori). Här kommer resultatet istället visa effekten av att vara man och att ha en lägre utbildningsnivå jämfört med en högre

Tabell 3 Regressionsmodeller Modell 7 Modell 8 Utbildningsnivå Gymnasieutbildning (ref) 1 1 Högskoleutbildning 0,622* 1,208 Kön

Kvinna (ref – modell 7) 1 6,404*** Man (ref –modell 8) 0,156*** 1

Ålder 20-29 (ref.kat.) 1 1 30-39 0,770 0,770 40+ 0,585 0,585 Sektor Privat (ref) 1* 1* Offentlig 1,418* 1,418* Båda delarna 0,406 0,406 Antal barn 2 (ref) 1 1 1 0,976 0,976 3+ 1,436 1,436

Yngsta barnets ålder

1-2 (ref) 1 1 3-4 1,626* 1,626* 5-7 1,140 1,140 Preferenser Adaptiv (ref) 1** 1** Familjefokuserad 1,068 1,068 Arbetsfokuserad 0,473*** 0,473*** Relativa resurser Ganska mkt inflytande(ref) 1 1 Inget eller lite inflytande 0,709 0,709 Mycket inflytande 0,892 0,892 Interaktionsvariabler (Kvinna x utbildningsnivå) 1,944 (Man x utbildningsnivå) 0,515 Nagelkerkes R2 0,195 0,195 n 655 655 ***=p≤0,01 **=p≤0,05 *=p≤0,1

När interaktionsvariabeln läggs till i modell 7 blir den huvudsakliga förklaringsvariabeln

utbildning signifikant på 6%-nivå. Det negativa sambandet mellan utbildning och

Resultatet för modell 8 visar att för män finns däremot inget signifikant samband mellan utbildningsnivå och sannolikheten att arbeta deltid. Resultatet, som därmed kan bero på slumpen, tyder dock på ett positivt samband.

I modell 1 är Nagelkerkes R2 0,0 vilket innebär att utbildningsnivå inte alls kan förklara variansen i den beroende variabeln deltidsarbete. När variabeln kön tillkommer i modell 2 ökar Nagelkerkes R2 till 0,141 vilket innebär att modellen kan förklara ca 14% av variansen i den beroende variabeln. När fler förklaringsvariabler läggs till i modellerna ökar Nagelkerkes R2 lite för varje modell. Det behöver dock inte indikera att alla de tillkomna

förklaringsvariablerna bidrar till en ökad förklaringsgrad eftersom R2 tenderar att öka bara av att fler variabler läggs till (Edling & Hedström, 2003:97). Eftersom det endast är variablerna

Kön, Sektor och Preferenser som blivit statistiskt signifikanta är det endast de som kan anses

bidra till att förklara resultatet. I Modell 7 och 8 där interaktionen mellan kön och utbildning undersöktes med hjälp av interaktionsvariabler, ökar Nagelkerkes R2 till 19,5%. Det visar på att interaktionen mellan dessa faktorer kan tas hänsyn till med fördel då andelen förklarad varians i den beroende variabeln blir högre.

5.3 Resultatanalys

Resultatet i modell 1-6 visar att den huvudsakliga förklaringsvariabeln Utbildningsnivå inte i sig kan förklara variationen i den beroende variabeln Arbete heltid/deltid. Därmed kan studiens första hypotes, Det finns en skillnad i utbildningsnivå mellan mödrar och fäder som

arbetar deltid jämfört med de som arbetar heltid inte beläggas eftersom resultatet inte är

statistiskt signifikant. Kön däremot visade sig vara viktig vad det gäller valet att deltidsarbeta. Resultatet visar att det är större sannolikhet att en kvinna arbetar deltid i jämförelse med en man, allt annat lika.

Hypotesen Kvinnor med lägre utbildningsnivå arbetar deltid i större utsträckning än kvinnor

med högre utbildningsnivå undersöks i modell 7 och resultatet visar att hypotesen kan

bekräftas. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning som har visat att mödrar med högre utbildning arbetar deltid i mindre utsträckning än mödrar med lägre utbildning (Debacker, 2008).

Hypotesen Män med högre utbildningsnivå arbetar deltid i större utsträckning än män med

lägre utbildningsnivå undersöks i modell 8 och kan förkastas då resultatet inte är signifikant.

Björk (2017) funnit, att det på den svenska könssegregerade arbetsmarknaden framförallt är män från medelklassen med hög inkomst som väljer att arbeta deltid.

Vad studiens resultat kan säga angående övriga faktorer som påverkar deltidsarbete är att resultatet för kontrollvariablerna Preferenser och Sektor är statistiskt signifikant vilket innebär att variablerna kan bidra till att förklara variationen i den beroende variabeln. Det är kategorierna privat och blandad som blivit statistiskt signifikanta för variabeln Sektor, där det är minst sannolikt att en person inom privat sektor arbetar deltid. De Preferenser som kan förutspå deltidsarbete är familjefokuserad och arbetsfokuserad.

6. Diskussion

Studiens syfte var att undersöka om utbildningsnivå påverkar svenska föräldrars beslut att arbeta deltid. Det kunde inte bekräftas av studiens resultat, då variabeln utbildningsnivå i sig inte visade sig vara statistiskt signifikant. Resultatet visade istället att tre kontrollvariabler, kön, preferenser och sektor kan bidra till att förklara sannolikheten att arbeta deltid. Högst sannolikhet att arbeta deltid fanns för kvinnor som arbetade inom blandad sektor och hade preferensen arbetsfokuserad. Resultatet visade även att interaktionseffekten mellan kön och utbildningsnivå påverkar kvinnors men inte mäns arbetsmönster, där resultatet visar att störst sannolikhet för deltidsarbete förelåg för kvinnor med låg utbildningsnivå.

Resultatet att kön påverkar arbetsmönster stämmer överens med de teoretiska perspektiven TRV och Becker ekonomiska teori om familjen. Perspektiven baseras på tanken att individer och individer i familjekonstellationer fattar rationella beslut påverkat av de preferenser, uppfattningar och handlingsmöjligheter som det samhälle de lever i möjliggör. Att både kön och sektor visar sig påverka föräldrars arbetsmönster stämmer därför överens med det faktum att det råder en stark könssegregation på den svenska arbetsmarknaden där heltidsarbete och deltidsarbete skiljer sig mellan kvinno- och mansdominerade sektorer (SOU, 2015). Att privat sektor är en variabel som påverkar sannolikheten att arbeta deltid negativt stämmer väl

Det finns vissa frågetecken kring studiens resultat då resultat till viss del går emot vad tidigare forskning funnit (speciellt vad det gäller Preferenser). Det finns flera faktorer kan ha spelat in, som storleken på urvalet, valet av metod och kodningen av variabler.

Eftersom Beckers ekonomiska teori om familjen fått kritik för att inte ha tagit tillräckligt stor hänsyn till ojämna förhandlingspositioner inom familjer undersöktes detta genom att en teori om förhandlingsresurser inom familjen användes för att skapa variabeln Relativa resurser. Denna variabel blev inte statistiskt signifikant, vilket kan ha berott på att de resurser man har i en förhandling inom familjen inte spelar någon roll om en norm som könsroller har en stark påverkan på deltidsarbete. Detta då fler kvinnor än män väljer att arbeta deltid trots att kvinnor upplever att de har större relativa resurser än männen.

Kritiker menar att TRV inte tar tillräckligt stor hänsyn till normer i samhället och att individer kanske inte är fullt så fria i sitt beslutsfattande som TRV menar. En tänkbar norm i samhället som inte undersökts i denna studie kan vara könsroller och normer kring moderskap och faderskap då resultat visar att kön påverkar deltidsarbete. Att normer påverkar arbetsmönster menar både Nilsson m.fl. (2016:11) och Kjeldstad & Nymoen (2009:19).

Enligt Hakims preferensteori är det framförallt de familjefokuserade och adaptiva föräldrarna som väljer att arbeta deltid (Hakim, 2003a), vilket inte bekräftades av studiens resultat. En möjlig förklaring kan vara att de familjefokuserade som ingår i datamaterialet har en partner som inte arbetar alls utan bara tar hand om barnen. En annan möjlighet är bristande

begreppsvaliditet, vilket innebär att ett teoretiskt begrepp inte operationaliserats på ett med teorin överensstämmande sätt (Bryman, 2002:89). Den enda frågan som användes för att koda variabeln kanske inte lyckades mäta preferenser på samma sätt som Hakim som använda ett flertal variabler.

Förklaringsvariablerna skapades utifrån tidigare forskning vilken utförts i ett flertal olika länder. Villkoren för deltidsarbete varierar mellan olika länder vilket kan ha medfört att urvalet av förklaringsvariabler inte passade in på just svenska föräldrars situation. Något som talar för att modellerna som konstruerades inte riktigt passade var det relativt låga R2-värdet. Ett lågt R2-värde kan bottna i olika förklaringar, en av dom är att modellen missat att

inkludera variabler som är viktiga (Edling & Hellström, 2003:144).

se tabell 4. Eftersom männen är något färre och har en lägre sannolikhet att arbeta deltid har endast 13 respondenter hamnat i gruppen för män med lägre utbildning som arbetar deltid, och 22 män har högre utbildning samt arbetar deltid. Därför kunde statistisk signifikans inte uppnås i modell 8,. Ett litet urval medför även andra problem, som en begränsad

generaliserbarhet och låg extern validitet (Bryman, 2002:93).

Tabell 4 Antal respondenter efter kön och utbildning samt arbetsmönster

Heltid Deltid Total

Kvinnor med lägre utbildning 65 55 120 Kvinnor med högre utbildning 154 86 240

Män med lägre utbildning 118 13 131

Män med högre utbildning 142 22 164

Total 479 176 655

Urvalets storlek påverkade kodningen av variabler på så sätt att frågor med flera

svarsalternativ slogs ihop till färre och därmed mindre nyanserade kategorier vilket kan ha lett till lägre reliabilitet för studien (Bryman, 2002:86).

Variablerna Preferenser och Relativa resurser avser mäta respondenternas värderingar, ett tänkbart problem kan vara att frågorna tolkas på olika sätt av respondenterna. Om tolkningen av en fråga varierar mellan respondenterna drabbas studien av problem med begreppsvaliditet (Bryman, 2002:89).

Studiens urval består enbart av föräldrar som lever i en relation, vilket innebär att partnern kan påverka studiens resultat. Om ett par har samma utbildningsnivå har förmodligen det högutbildade paret större ekonomiska möjligheter att välja deltidsarbete än ett par med lägre utbildningsnivå.

En variabel som hade varit relevant för studien att undersöka är inkomst. Enligt tidigare forskning kan inkomst påverka sannolikheten att arbeta deltid, LO (u.å.) har funnit att

anledningen till att det i Sverige är tjänstemän som framförallt väljer deltidsarbete är att de på grund av sin högre lönenivå klarar sig även med mindre inkomst, vilket inte arbetare gör i lika stor utsträckning. Det var dock inte möjligt att undersöka lönenivå eftersom det i

7. Källor

7.1 Tryckta källor

Aakvaag, G. (2011) Modern sociologisk teori Lund: Studentlitteratur, 2011.

Agarwal, B. (1997). ''Bargaining'' and Gender Relations: Within and Beyond the Household.

Feminist Economics, vol. 3(1), s 1-51.

Baron, J. N., & Hannan, M. T. (1994). The Impact of Economics on Contemporary Sociology.

Journal Of Economic Literature, vol. 32(3), s 1111-1146.

Becker, G. S. (1993). A Treatise on the Family. Cambridge: Harvard University Press. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Carney, T., Junor, A. (2014) How do Occupational norms shape mothers’ career and caring options? Journal of Industrial Relations, vol 56(4), s. 465 – 487.

Debacker, M. (2008). Care strategies among high- and low-skilled mothers: A world of difference? Work, Employment & Society, vol 22(3), s. 527-545.

Ds 2015:55 Slopad jämställdhetsbonus. Stockholm: Wolters Kluwer.

Dotti Sani, G. M., Scherer, S. (2017). Maternal employment: enabling factors in context.

Work, employment and society, DOI:10.1177/0950017016677944.

Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för

samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Elster, J. (2015). Explaining Social Behavior: More Nuts and Bolts for the Social Sciences. Cambridge: Cambridge University Press.

Evertsson, M., & Nermo, M. (2007). Changing Resources and the Division of Housework: A Longitudinal Study of Swedish Couples. European Sociological Review, vol. 23(4), s. 455-470.

Fox Folk , K., & Beller, A. (1993). Part-Time Work and Child Care Choices for Mothers of Preschool Children. Journal of Marriage and Family, vol. 55(1), s. 146-157.

Gallie, D., Gebel, M., Giesecke, J., Halldén, K., Van der Meer, P., Wielers, R. (2016) Quality of work and job satisfaction: comparing female part-time work in four European countries.

Hakim, C. (1998). Developing a Sociology for the Twenty-First Century: Preference Theory.

The British Journal of Sociology, vol. 49(1), s. 137-143.

Hakim, C. (2002). Lifestyle Preferences as Determinants of Women’s Differentiated Labor Market Careers Work and Occupations, vol. 29 (4), s. 428-459.

Hakim, C. (2003a). A New Approach to Explaining Fertility Patterns: Preference Theory.

Population and Development Review, vol. 29(3), s. 349-374.

Hakim, C. (2003b). Competing family models, competing social policies. Family Matters, (64), s. 52-61.

Hedström, P., & Swedberg, R. (1996). Rational Choice, Empirical Research, and the Sociological Tradition. European Sociological Review, vol. 12(2), s. 127-146.

Henz, U., & Sundström, M. (2001). Partner Choice and Women's Paid Work in Sweden: The Role of Earnings. European Sociological Review, vol. 17(3), s. 295-316.

Hersch, J. & Stratton, L. (1994)

.

Jaccard, J. (2001). Interaction effects in logistic regression (Sage University Papers Series on Quantitative Applications in the Social Science, series no. 07-135). Thousands Oaks,

CA:Sage.

Katz, E. (1997) The Intra-Household Economics Of Voice And Exit. Feminist Economics. vol. 3(3), s. 25–46.

Killewald, A. & Gough, M. (2010). Money isn’t everything: Wives’ earnings and housework time. Social Science Research, vol. 39(6), s. 987-1003.

Kitterød, R. H., Rønsen, M., Seierstad, A. (2013). Mobilizing female labour market reserves Acta Sociologica, vol. 56(2), s. 155 – 171.

Künn-Nelen, A., de Grip, A. & Fouarge, D. (2015). The Relation Between Maternal Work Hours and the Cognitive Development of Young School-Aged Children. De Economist, vol. 163, s. 203-232.

Larsson, J., Björk, J. (2017) Swedish fathers choosing part-time work. Community, Work &

Leahy, M., Doughney, J. (2014) Women, Work and Preference Formation: A Critique of Catherine Hakim’s Preference Theory. Journal of Business Systems, Governance and Ethics, vol. 1(1), s 37-48.

Lyonette, C., Kaufman, G., & Crompton, R. (2011). 'We both need to work': Maternal

employment, childcare and health care in Britain and the USA. Work, Employment & Society, vol. 25(1), s. 34-50.

Lyonette, C., Crompton, R. (2014) Sharing the load? Partners’ relative earnings and the division of domestic labour. Work, employment and society, Vol. 29(1), s 23 – 40. Lyonette, C. (2015). Part-time work, work–life balance and gender equality. Journal Of

Social Welfare & Family Law, vol. 37(3), s. 321-333.

McRae, S. (2003), Constraints and Choices in Mothers' Employment careers: a Consideration of Hakim's Preference Theory. The British Journal of Sociology, vol 54, s. 317–338.

Nilsson, K., Hammarström, A., Strandh, M. (2016) The relationship between work and family preferences and behaviors. Acta Sociologica, vol. 60(2), s. 120-133.

Roeters, A. (2013). Cross-National Differences in the Association Between Parental Work Hours and Time with Children in Europe: A Multilevel Analysis. Social Indicators Research, vol. 110(2), s. 637-658.

Rønsen, M., & Sundström, M. (2002). Family Policy and After-Birth Employment among New Mothers: A Comparison of Finland, Norway and Sweden. European Journal of

Population / Revue Européenne De Démographie, vol. 18(2), s. 121-152.

Smith, J. P. (1980) Female Labor Supply: Theory and Estimation. Princeton University Press. Stavrou, E. T., Casper, W. J., & Ierodiakonou, C. (2015). Support for part-time work as a channel to female employment: the moderating effects of national gender empowerment and labour market conditions. International Journal Of Human Resource Management, vol. 26(6), s. 688-706.

SOU 1997:39. Hemmet, barnen och makten: förhandlingar om arbete och pengar i familjen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU 2015:50 Hela lönen, hela tiden: utmaningar för ett jämställt arbetsliv. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Sundstrom, M. (1991). Part-Time Work in Sweden: Trends and Equality Effects. Journal Of

Economic Issues (Association For Evolutionary Economics), vol. 25(1), s. 167-178.

Sundström, M. (1993). The Growth in Full-Time Work Among Swedish Women in the 1980s. Acta Sociologica (Taylor & Francis Ltd), vol. 36(2), s. 139-150.

Tijdens, K. G. (2002) Gender Roles and Labor Use Strategies: Women's Part-Time Work in the European Union. Feminist Economics, vol. 8(1), s. 71-99.

Weckström, S. (2015). Finnish Mothers’ Assessments of the Harmfulness of Childcare at Home on Occupational Careers: A Comparison of Twelve European Countries. Social

Sciences, vol. 4(4), s. 1140–1161.

Wennemo Lanninger, A & Sundström, M. (2014) Part-Time Work in the Nordic Region TemaNord 2014:503.

7.2 Elektroniska källor

Eurostat (u.å.). Parents at work: Men and women participating in the labour force. Hämtad 2017-04-25 från:

ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/File:Employment_rates_by_sex,_age_group_15%E2%80%9364,_2014_( %C2%B9)_(%25)_YB16.png

Federal Ministry of Labour and Social Affairs (u.å.). 450 Euro mini jobs/marginal employment New rules starting 1 January 2013.Hämtad den 7 maj från:

http://www.bmas.de/EN/Our-Topics/Social-Security/450-euro-mini-jobs-marginal-employment.html

Föräldraledighetslagen (1995:584). Hämtad den 5 april 2017 från https://lagen.nu/1995:584 Gender and Generations Programme (2015). Online codebook. Hämtad den 1 maj 2017 från http://www.ggp-i.org/data/online-codebook

LO (u.å.) Arbetstider år 2015. Hämtad från:

http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_arbetstider_2015_pdf/$File/ Arbetstider_2015.pdf

Statistiska centralbyrån (SCB) (2016). På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet

2016. Örebro: Statistiska centralbyrån. Hämtad från:

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2015B16_BR_X10BR1601.pdf Statistiska centralbyrån (SCB) (2017). Inkomst av tjänst (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2015. Hämtad den 18 maj 2017 från:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110A/InkA vTjanst/?rxid=1dbfab0d-87ba-413c-872e-f1aa5dad0455

Thomson, E. Andersson, G, Carlsson Dahlberg, J., Tollebrant, J. (2015) Svenska familjer i

tiden: Frågeformulär för Sveriges Generations and Gender Survey. Hämtad från: