Att automatisera en process eller en del av processen är något som alla företag mer eller mindre strävar efter. I takt med dagens utveckling har många branscher automatiserat flera av sina processer för att minska tidsåtgången samt kostnaderna och byggbranschen är inget undantag. Som en del av automatisering har man i byggbranschen börjat använda sig av parameterstyrd design i sina projekt vilket är ett viktigt steg i utvecklingen av projekteringsfasen. En sådan utveckling av projekteringsfasen kan leda till att företag generar mer vinst och göra de mer konkurrenskraftiga på marknaden.
27
Parameterstyrd design är ett arbetssätt som har funnits länge inom modelleringen och målet är att man genererar en konstruktions geometri baserat på ingående parametrar som är kopplade till konstruktionen. Tanken med parameterstyrd design är att ta fram modeller med skript där förändringar av modellen kan hanteras snabbt och smidigt. På detta sätta kan man snabbt analysera och utvärdera nya lösningar utifrån aktuella förutsättningar. I repetitiva och monotona standarduppdrag såsom framställning av vägskyltsportaler är denna metod ytterst lämplig. Tidsbesparingen som Sweco åstadkommer med parameterstyrd design kommer att istället läggas på andra uppdrag och man kommer till och med kunna erbjuda bättre offerter till sina kunder som eventuellt leder till en större marknadsandel för Sweco gällande vägskyltsportaler. Vidare utveckling av detta arbetssätt kan ske i ett flertal olika riktningar. En av möjligheterna är att Sweco skapar liknande arbetsprocesser för andra förekommande standardkonstruktioner som skulle leda till en generellt ökad konkurrenskraftighet och lönsamhet.
Under projektets genomförande har det stötts på olika sorters problem. Vissa problem har varit relativt enkla att lösa medan andra har varit mer komplexa. Problem som det har stötts på gäller främst de tekniska bitarna vid framställningen av skriptet. Vid sådana problemlösningar är det viktigt att prova olika möjligheter och förslag för att komma till rätt resultat. En stor del av tiden under studien gick åt att förstå funktionerna i Grasshopper och Rhinoceros för att därefter kunna tillämpa dessa funktioner på ett korrekt och effektivt sätt. Att bygga ett fackverk i 2D gick relativt enkelt däremot så var övergången från en 2D-modell till en 3D- modell betydligt mer krävande. Processen att få en konstruktion i 3D fackverkssystem med två stolpar och en överbyggnad som samspelar med varandra utifrån angivna mått var en utmaning, speciellt eftersom man skulle koppla ihop snedstängerna med varandra. Vidare gällde det även att resultatet blir så enkelt som möjligt. I detta fall skulle skriptet vara lätthanterlig för användaren och då var det viktigt att utvärdera alla möjligheter samt plocka bort vissa onödiga steg. Det är viktigt att påpeka att själva skriptet bara är vårt sätt att lösa problemet och att det högst troligen även finns andra lösningar som kan vara mer lättnahanterliga för användaren.
I projekt där man saknar nödvändiga förkunskaper för att lösa problem är det väldigt viktig att ta hänsyn till inlärningsprocessen. Inlärningsprocessen blir avgörande för hur mycket och hur snabbt ett arbete kommer att utföras. Programmet Grasshopper och parameterstyrd design kräver en inlärningsprocess som baseras på metoden ”trial and error”. Det vill säga att man provar sig fram till en lösning och på vägen dit eliminerar man felaktiga och ineffektiva funktioner. Ingenjörer med programmeringsbakgrund har enklare att sätta sig in i detta arbetssätt än vanliga ingenjörer. Flera av konstruktörerna som jobbar med Grasshopper idag har en programmeringsbakgrund och det är därför lite svårt att uppskatta inlärningstiden. På grund av denna aspekt så var det orealistisk att man skulle klara av att utföra alla steg i en automatiserad projekteringsprocess, trots att dessa ambitioner fanns från början. En kurs i visuell programmering med fokus på Rhinoceros och Grasshopper hade naturligtvis varit till stor nytta då man enklare hade kunnat orientera sin inlärningsprocess och sparat tid på att hitta givande och värdefulla övningsklipp på nätet. Detta hade förmodligen förkortat inlärningsperioden avsevärt och eventuellt lett till att man kanske hade hunnit komma ett steg längre i den automatiserade processen.
Studerar man liknade rapporter med automatiserad projektering av en konstruktion ser man att det är möjligt att framställa ett skript av en modell och integrera detta med ett FEM beräkningsprogram och Tekla Structures. Det som avviker i förarbetet mellan de olika rapporterna är vilken utbildning som ges av handläggande företag. Vissa författare får en förutbildning i programvarorna som utgår ifrån manualer och videoklipp som tagits fram av
28
kunniga personer inom visuell programmering, detta förkortar inlärningsperioden där man får lära sig de olika funktionerna och momenten i rätt ordningsföljd.
Detta projekt kan ses som ett viktigt steg i vidare studier och implementering av parameterstyrd design gällande vägskyltsportaler på Sweco. Vid nästa steg kan man koppla pluginprogrammet Karamba 3D till Rhinoceros och utföra lastberäkningar över konstruktionen. Beräkningsrapporten som genereras i Karamba kan man kontrollera med en beräkningsrapport som framställts ifrån modellen som erhållits i RFEM program. Dessutom kan man göra en enkel handberäkning för att kontrollera resultat och mäta avvikelserna. Man skulle kunna prova direktkontakten mellan Grasshopper och Tekla Structures för att utnyttja möjligheterna i Tekla när det kommer till stålkonstruktioner. Detta arbete blir en viktig del av hela processen och ett första steg i automatiseringen av vägskyltsportaler på Sweco som kan leda till en större lönsamhet för företaget. En annan intressant aspekt hade varit om man gjorde en jämförelse mellan den tidigare processen där man byggde upp och räknade om allt från början och den nya automatiserade med Grasshopper och Karamba 3D. Denna jämförelse kommer att ge en tydlig indikation på den tidsbesparing som finns att utnyttja mellan de båda arbetssätten och visar även vilken potential det automatiserade arbetssättet har. Detta resultat kan man ta vidare som ett underlag till eventuella automatiseringar av andra repetitiva arbetsuppgifter på Sweco. Relevant litteratur och vetenskapliga artiklar som beskrev ämnet fanns att tillgå där man tillämpat parameterstyrd design på flera olika sektorer. De vetenskapliga artiklarna var intressanta då man kunde se liknelser i arbetssättet och metodiken, dock var detta svårt att ta till sig eftersom det erfordrade en större förståelse med mer erfarenhet kring ämnet. Däremot så fanns det en stor tillgång till videolektioner och handledning på Youtube som har varit av stor nytta för inlärningen och genomförandet av arbetet. Tips från Grasshopper forumet har varit givande där människor med likande problem har hjälpt till så att man inte hamnar i samma fälla och detta är något som rekommenderas starkt till vidare studier som eventuellt ska omfatta vidare utveckling av denna process. Ett annat viktigt avsnitt som man kan göra i framtida studier för att få en bättre förståelse och insikt över parameterstyrd design är att göra flera intervjuer med andra aktörer i byggbranschen. Intervjuerna kan vara en bra metod för att få en uppfattning om fördelar och utmaningar med parameterstyrd design samt hur metoden fungerar i verkligheten under projektets gång.