3 Metod
4.2 Fördelar och utmaningar
De huvudsakliga fördelarna med parameterstyrd design är att man kan snabbt och effektivt framställa och utvärdera ett stort antal lösningar genom att ändra värdena på de ingående parametrarna som är bestämda i ett projekt. Man kan även generera flera olika förslag och jämföra dessa med varandra utifrån de ställda kraven som väljs i projekt (Ahlquist, 2019). Exempelvis kan en byggnads fasad stödjas av en konstruktionsram. Om fasaden skulle öka i storlek eller form kan Grasshopper användas för att säkerställa att även ramens konstruktionselement ökar i storlek och form proportionerligt fasaden. Skript som dessa sparar arkitektens och konstruktörens arbetsinsats och leder till att manuella ändringar utesluts samtidigt som projektets effektivitet ökar. Dessutom ger arbetssättet stora utrymmen och möjligheter för både arkitekter och konsturkörer i projekt att göra mycket komplicerade former samt utnyttja ytorna på ett optimalt sätt (Berglund, 2018). Genom att använda parameterstyrd
24
design blir det möjligt att testa och snabbt få svar på frågor som förmodligen skulle ha missats eller inte hunnits med (Ahlquist, 2019).
Parameterstyrd design möjliggör även snabba och utförliga analyser för att beskriva en plats möjligheter och förutsättningar. Allt som är mätbart kan analyseras vilket skapar obegränsade möjligheter för arkitekter och konstruktörer. Arbetssättet kan med en stor fördel användas i både större och mindre projekt samt i olika skeden i projekt. Det finns även stora fördelar och möjligheter med parameterstyrd design för alla discipliner i byggsektorn och arbetssättet går även att tillämpa i andra branscher (Berglund, 2018). Den mest fascinerande egenskapen hos parameterstyrd design är att det är en teknik som kan användas inom vilket designområde som helst. Parametrisk modellering används även i strukturell analys för att bearbeta komplexa geometriska regler, såsom att bestämma panelutformningen av krökformade kroppar och skapa regler för tillverkning. Byggnader av parametrisk karaktär är redan brett utspridda över hela världen och det har även kommit förslag för parametriska städer (Designingbuildings, 2019). Användning av parameterstyrd design gynnar även byggbranschen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Man kan optimera utformningen som tar hänsyn till omkringliggande byggnader men även klimatet vilket skapar en hållbar arkitektur (Smartbuilt, 2018). Genom att effektivt analysera en plats kan man optimera användningen av dess möjligheter och förutsättningar för att underlätta för ett hållbart byggande. Exempelvis kan parametriska analyser visa hur förnyelsebara energikällor som sol och vind kan integreras i utformningen av en konstruktion och hur effekten av dessa kan optimeras. Dessutom kan man genom optimeringar av strukturer se till att mängden material minimeras. Automatisering av repetitiva och monotona uppgifter leder till att mer tid kan läggas på andra delar i projekteringsfasen (Berglund, 2018).
En av de mest uppenbara fördelarna med parameterstyd design är kostnadsbesparingar. Parameterstyd design kan leda till att företag sparar tid och pengar genom förmågan att automatisera förändringar i en byggnadsmodell. Att använda sig av parameterstyrd design som arbetssätt i sina projekt har visat sig vara den tekniska utvecklingen som genererat mest kostnadsbesparingar (Lythell & Jarjes, 2018). Parameterstyrd design möjliggör även förändringar i senare skede utan att ett objekt behöver modelleras om vilket bidrar till ett mer kostnadseffektivt flöde. Stora möjligheter med parameterstyd design finns även inom stadsbyggnaden, speciellt inom detaljplanering och bygglov där man får möjlighet att skapa bättre beslutsunderlag med bättre och säkrare grunddata (Smartbuilt, 2018). Man kan effektivisera allt från en liten detalj till att optimera och utforma stadsplaner. Arbetssättet effektiviserar även byggnadsprocesser vilket sänker processkostnader (Berglund, 2018).
Parameterstyrd design har tillämpats med framgångar i flera studier. I de tidigare examensarbeten har man lyckats med hjälp av arbetssättet automatisera flera processer i projekteringsfasen. I studien av Ltyhell & Jarjes (2018) Automatiserad projektering har man lyckats ta fram ett skript som efter inmatningen av parametrar genererar fram en färdigarmerad stödmursmodell med tillhörande beräkningsrapport. Studien av Fintling & Ling (2018)
Automatiserad projektering av gång-och cykelbro har visat att det är fullt möjligt att
programmera ett skript som genererar en bromodell i programmet Tekla med medföljande beräkningsrapport. Även studien av Hosseinzade & Abed (2017) Parameterstyrd projektering
av broar visar att ett skript skapad i Grasshopper genererar fram parametriskbaserade
bromodeller i Tekla. Detta arbetssätt har visat sig vara lämpligt att tillämpa både i betong-och stålkonstruktioner och kan med stora fördelar användas av företag för eventuell tidsbesparing.
25
Som de stora utmaningarna med parameterstyrd design lyfts de tekniska delarna upp såsom överbryggning mellan olika programvaror samt samarbete mellan olika discipliner på företag. I alla programmeringsspråk finns det olika sätt att skriva en kod vilket också gäller i visuell programmering och leder till att det kan vara svårt att hitta standardiserade lösningar. Det är även viktigt att påpeka att parametriska modeller tar mer tid att hantera när oväntade designkomplikationer uppstår jämfört med traditionell modellering eftersom man behöver studera skriptet och lokalisera problemet i relationerna mellan funktionerna (Berglund, 2018). En annan utmaning är att ändra byggbranschens inställning och förståelse för möjligheterna med parametriska verktyg samt övergången från timarvode till ett värdebaserat fast pris. Med detta arbetssätt skapar man ett mervärde för kunden och därför fungerar inte det traditionella timarvodet utan här måste man som konsult titta på en värdebaserad fast kostnad. Det gäller även att få kunder och beställare att förstå och inse möjligheterna med parameterstyrd design. Arbetssättet kan kräva en större tidsåtgång i ett tidigt skede men den leder till att man senare i processen sparar den tid som skulle ha lagts vid eventuella förändringar, dessutom får man även en större flexibilitet i sina projekt (Berglund, 2018).
I examensarbetet Automatiserad projektering av Lythell & Jarjes (2018) framförs även andra utmaningar med parameterstyrd design. En av utmaningarna är hur nyexaminerade kommer att erhålla projekterings- och beräkningserfarenhet. I början arbetar nyexaminerade vanligtvis med enklare beräkningar och projekteringar av mindre komplexa standardkonstruktioner. Risken finns att med detta arbetssätt effektivisera bort dessa typer av arbetsuppgifter och därför bör upplärningsmetodiken anpassas därefter. Det gäller även att konstruktörer behåller ett kritiskt tänkande och de stränga granskningsprocesserna som finns i dagsläget eftersom det fortfarande är konstruktören som bär ansvaret för att konstruktionen är dimensionerad och projekterat enligt alla lagkrav. Eftersom tekniken utvecklas konstant och mjukvaror uppdateras kontinuerligt blir företag i behov av personal som kan underhålla och uppdatera dessa modeller och skript i takt med utvecklingen, annars finns risk att koderna inte kommer att fungera på ett korrekt sätt.