I detta kapitel diskuterar vi vårt resultat, metoddiskussion och vidare forskning. Vi diskuterar studien i relation till den tidigare forskningen som valts, läroplanen för förskolan(skolverket 2018) och också i relation till relevant litteratur som vi har använt i vår studie. Vidare diskuterar vi metoden, vad den valda metoden har bidragit för oss. Sedan diskuterar vi om vidare forskning, där vi ger förslag på annan intressant vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att alla förskollärare som vi intervjuade delar uppfattning om att leken är viktig och att den har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. I förskollärarnas svar ser vi hur viktig miljön uppfattas vara för barns lek och lärande. Det ska finnas tillräckligt med material och barnen ska ha tillgång till materialet. Att utnyttja de vardagliga situationerna till att kommunicera med barnen är också något som läggs mycket vikt på enligt
förskollärarna. Då kan barnen utveckla sitt ordförråd. Förskollärarna från den ena förskolan beskriver att de tar mer plats i leken för att barn ska kunna förstå varandra och följa lekens regler. På den andra förskolan tar pedagogerna mindre plats i leken eftersom de flesta barnen har svenska som modersmål och lättare kan förstå varandra, följa lekens koder och utveckla leken själva. Därför kan det tänkas bli lättare för dessa barn att leka och lära sig någonting nytt utan vuxnas hjälp. Vilket visar på att språket har en stor betydelse för lek och lärande. I våra intervjuer har vi fått höra mycket om samspelets betydelse speciellt om att barnen befinner sig på olika nivåer när det gäller språkutveckling. Att lek fungerar som en form av lärande och förbereder barnen för framtiden är något som har varit centralt under de senaste årtiondena enligt våra intervjuade förskollärare.
Vi kopplar vårt studieresultat till sociokulturella perspektivet som handlar om barnens
samspel eftersom vårt studieresultat också handlar om vikten av barnens samspel under leken och lekens betydelse för barnets utveckling.
Utifrån vår studies resultat kan vi poängtera vikten av samspelet med omgivningen. Alla förskollärare som vi har intervjuat är enade om att det sker mest lärande hos barnen när de leker tillsammans, alltså i sociala sammanhang. Detta är något vi reflekterar över i relation till vårt resultat som visade hur viktig språket är i leken då barnen på den förskolan som hade
svenska som modersmål hade lättare att förstå lekens regler vilket gjorde att barnen då hade lättare att leka tillsammans med andra barn. Coolahan, Fantuzzo, Mendez och McDermott (2000) poängterar också i sin studie att barn som engagerar sig aktivt i lek med sina kamrater medverkar i olika aktiviteter är mer kapabla att lära sig och utveckla nya färdigheter.
Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) ska arbetslaget arbeta för en god miljö för lek, lärande och utveckling. Utifrån barns behov och intressen planerar pedagogerna
förskolans miljö. Vissa av våra intervjuade förskollärare betonar att barnens delaktighet i planering och ändring av förskolans miljö är speciellt viktig. När förskollärarna beställer nya leksaker och material eller ändrar miljöerna prioriterar de barnens intresse och materialets tillgänglighet. Man ska ta bort saker som barn inte leker med eller saker som inte bidrar så mycket till barns lärande och utveckling säger förskollärarna.
De resultat vi har presenterat i avsnittet tidigare forskning visar på stora likheter med våra egna resultat. Vi har i tidigare forskning nämnt Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2014) som menar att kontinuerlig kommunikation och barns bidrag till leken förändras och utvecklas leken. I vårt resultat framkommer också hur pedagogerna kan påverka leken så att den utvecklas genom att kommunicera med barnen och ställa öppna frågor. Speciellt på den förskolan där barn inte har svenska som modersmål, där lyfts kommunikationen av pedagoger mer. Barnen behöver kommunicera, lära sig nya ord, lära sig reglerna i leken . Detta behöver barnen göra för att på så sätt lättare kunna klara av de vardagliga situationerna som sker på förskolan.
Enligt Tullgren (2004) har en vuxens roll i leken en stor betydelse för barns vidare utveckling. Förskollärarens uppgift är att stötta och hjälpa vissa barn att komma igång med leken och stimulera deras personliga utveckling med hjälp av en lek eller planerad aktivitet. En av våra intervjuade pedagoger berättar att de delar barnen i tre grupper eftersom de är tre pedagoger och har tillgång till bara tre rum. Det betyder att det alltid finns en pedagog som är med och stöttar barnen under leken och hjälper dem att lyckas och lösa problem.
Vi ser en tydlig koppling mellan vår studie i relation till de studier som vi har beskrivit i kapitlet tidigare forskning, som bland annat beskriver förskollärarnas relation till lek. Det är till stor fördel att förskollärarna är delaktiga i leken. Genom att förskollärarna är delaktiga i leken , genom att kommunicera och ställa öppna frågor kommer lärandet fram och barnen kan utveckla sina förmågor , så som kommunikativa förmågor och utvecklat tänkande. Den
sociala gemenskapen, mellan vuxen/barn och barn/barn är viktig för barns lärande och utveckling , vilket vi tydligt kan förstå utifrån de studierna vi har undersökt.
6.2 Metoddiskussion
Att intervjua förskollärare på förskola har varit en lämplig metod för oss. Vi fick förståelse för förskollärarnas syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Respondenterna intervjuades enskilt i personalrummet och hade möjlighet att i lugn och ro uttrycka sina egna tankar utan att bli påverkade av någon annans åsikt. Det hade dock varit intressant att få se hur förskollärarnas svar hade blivit om vi istället hade valt att göra en gruppintervju. Att ha använt oss av ljudinspelning och anteckningar under intervjuerna har underlättat mycket för oss då vi har kunnat se, lyssna och koncentrera oss på den som blir intervjuad. En annan fördel med ljudinspelning är transkriberingen som vi sen kombinerade vi
ljudinspelning med anteckningar. Det ger möjlighet att i detalj få med förskollärarnas svar.
6.3 Vidare forskning
Vi valde att undersöka förskollärares inställning till lekens betydelse för barns lärande och utveckling. De intervjuade förskollärarna kunde beskriva skillnaden mellan den fria och den styrda leken och lekens betydelse för barns lärande och utveckling. De hade en entydig syn och uppger generellt sätt en liknande uppfattning kring lekens betydelse. Vi upplevde att alla förskollärare som svarade på våra frågor hade en uppfattning om att lek har stor betydelse för barnens lärande och utveckling. De hade dock lite olika uppfattningar när det gäller på vilket sätt, när och hur mycket en pedagog ska ta plats i barnens lek.
Utifrån vår studie kan vi konstatera att leken beskrivs ha en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Förskollärare har ett stort inflytande och kan påverka leken på olika sätt. Vi anser att förskollärarens goda kunskaper om leken är viktiga och nödvändiga för den
pedagogiska verksamheten I relation till detta resonemang anser vi att förskollärarna har en väsentlig uppgift när det gäller planerade aktiviteter, lärande och undervisning.
Med hjälp av leken kan förskolläraren planera och utforma förskolans verksamhet och samtidig gynna barns lärande och utveckling på ett framgångsrikt sätt.
Vi är nöjda med intervjuerna som vi har gjort eftersom vi fick givande information till vår studie. Det som har varit intressant och givande för att utveckla vår undersökning är att vi valde att intervjua förskollärare från två olika förskolor och sedan analyserade vi
förskollärares tankar kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Vi ser att i den första förskolan finns bara barn som har svenska som andraspråk och att förskollärarna arbetar mycket med språket. De är mer aktiva i leken och skapar möjlighet för utveckling av barnets språkliga förmågor. I den andra förskolan har de flesta barn svenska som modersmål. Dessa barn har inte så stora svårigheter med kommunikationen. Förskollärarna på båda förskolor pratar om skillnaden mellan den fria och den styrda leken. En förskollärare tyckte att begreppet styrd lek låter hemskt och en annan sa att hen inte kan riktig definiera begreppet fri lek.
Ett annat intressant förslag på vidare forskning för att utveckla studien hade varit att intervjua barn om vad lek är för dem. Man kan ställa andra följdfrågor för att hjälpa barnen att sätta ord på vad det är de känner eller tänker. Vad leken innebär kan skilja sig mycket på hur en vuxen ser på den eller hur ett barn ser på det. Då hade vi kunnat få en bredare syn om lekens
betydelse. Det hade därför varit intressant med fortsatt forskning som ger en helt annan syn på leken och då kanske genom att intervjua barnen. Barnens svar hade kunnat hjälpa oss att reflektera över lek på ett sätt som vi kanske inte har tidigare. Vi kanske hade behövt handla annorlunda i praktiken när det gäller leken, detta om vi hade utgått ifrån barnens svar. Genom att intervjua barnen om leken hade vi kunnat närma oss barns perspektiv. Ett bra sätt när man strävar efter att utgå från barns bästa är att utgå ifrån barns perspektiv som då handlar om att låta barns åsikter komma fram, deras egna berättelser och tolkningar (Lpfö, 18).