Vårt syfte med undersökningen var att studera hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi ville ta reda på varför pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation och vem de anser att den är till för – barnen, pedagogerna eller någon annan? Undersökningen utgick från följande frågeställning:
Hur används pedagogisk dokumentation?
Vilken syn har pedagogerna på den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Vem är, enligt pedagogerna, den pedagogiska dokumentationen till för?
Vad har den pedagogiska dokumentationen för betydelse för pedagogerna? På vilket sätt (om alls) görs föräldrarna delaktiga i den pedagogiska
dokumentationen?
Vi valde att göra denna undersökning då pedagogisk dokumentation är ett aktuellt ämne i förskolan och då den nya reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010), belyser tydligt hur man ska arbeta med pedagogisk dokumentation och att det är en viktig del i förskolans verksamhet. Läroplanen säger att hela arbetslaget ska använda sig av olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningar för barnens utveckling och lärande i förskolan. Det ger också en möjlighet att följa barnens utveckling inom olika områden (Lpfö98, reviderad 2010).
Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer som metod för att kunna genomföra vår undersökning. Från början var vår tanke att endast utgå från en specifik förskola och göra både våra observationer och intervjuer med pedagogerna där. Men då vi stötte på problem när pedagogerna inte längre kände att de hade tid att medverka så fick vi tänka om. Vi valde då att istället intervjua slumpmässigt utvalda pedagoger från olika förskolor. Observationerna använde vi oss av på så sätt att vi tog del av det material som fanns på förskolorna genom att pedagogerna visade oss och berättade om hur det användes och varför.
34
Intervjuerna har vi gjort tillsammans då vi ansåg att det underlättade för oss när vi sedan skulle transkribera och tolka svaren pedagogerna gett oss. Det kan vara bra att vara fler vid intervjuer då man kan ha olika synvinklar på svaren som ges. Ämnesområdet var för oss relevant, då det varit något som intresserat oss. Det har inte varit svårt att hitta tidigare forskning kring ämnet, då det länge varit ett aktuellt ämne. Om vi hade haft möjlighet att göra undersökningen ännu större, hade det varit intressant att även studera barns syn på den pedagogiska dokumentationen i förskolan.
Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogernas svar och tankar många gånger stämmer överens med varandra men att de ibland lägger tyngdpunkten på olika saker. Ett exempel är när de pratar om svårigheterna med pedagogisk dokumentation. De flesta är överens om att tiden är en brist, men de har olika resonemang om varför det krävs så mycket tid och varför tiden inte alltid är tillräcklig. Lena säger att hon skulle vilja använda sig av den pedagogiska dokumentationen till att fokusera mer på varje enskilt barn men menar att det är alltför tidskrävande då dem inte alltid är all personal på plats. För Lina handlar tidbristen om att den dagliga verksamheten med barnen måste komma i första hand. Den pedagogiska dokumentationen blir då lidande, för att barnens trygghet och trivsel måste prioriteras. Doverborg & Pramling Samuelsson (2003:62) säger att hur pedagogen utnyttjar tiden som finns till deras förfogande förmodligen har att göra med den inställningen som han/hon har till barns lärande och det är det som har störst betydelse. Anna anser också att pedagogisk dokumentation är tidskrävande. För henne är dock pedagogisk dokumentation en viktig del av verksamheten och då får ta den tid det tar. Det tycks svårt för pedagogerna att bli förtrogna med den pedagogiska dokumentationen och på så sätt blir det svårt att kunna anpassa sin tid till arbetet kring den.
Samtliga pedagoger var överens om att den pedagogiska dokumentationen inte bara är till för dem själva som pedagoger, utan även för barn och föräldrar. Samverkan med föräldrarna lyfts fram som en viktig del av utvecklingen av såväl den pedagogiska verksamheten som barns kunskap. Även om alla är överens om vikten av att samverka med föräldrar tycks det vara svårt att få med alla föräldrar på ”rätt” spår. Pedagogerna har svårt för att få föräldrarna att visa intresse för barnens vardag på förskolan. Det är även svårt att få föräldrarna att förstå att det kan vara en viktig del i barnens utvecklingsprocess. Doverborg & Pramling Samuelsson (2003:60) menar att om
35
pedagogerna får föräldrarna engagerade i sina barns skolgång, påverkar det barns lärande positivt. För att samverkan förskola och föräldrar mellan ska fungera måste vikten av och meningen med samverkan göras tydlig.
Samtliga pedagoger såg den pedagogiska dokumentationen som ett arbetsverktyg för att synliggöra barnets lärande och utveckling. På samma sätt beskriver Lenz Taguchi pedagogisk dokumentation. Hon menar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan vara en hjälp för pedagogen att få syn på både individuella och gemensamma uttryck från barnen. Genom att pedagogerna dokumenterar vad barnen gör, säger och ger uttryck för, lär sig pedagogerna om barnen och hur de upplever, förstår och uttrycker omvärlden (Lenz Taguchi 2009:33). Pedagogisk dokumentation kan också vara en metod för pedagogerna att använda när de ska reflektera över sitt eget arbetssätt. Lina anser att pedagogisk dokumentation är en metod som får henne att bli medveten om sina handlingar i förskolan och att det ger henne möjlighet att reflektera över sitt arbetssätt. Lenz Taguchi (2009:57) menar att med hjälp av pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg, kan pedagogerna successivt förändra sitt arbetssätt och det innebär att man som pedagog kan påverka sin förskolkultur och sin kunskap om barn och lärande och att man ser pedagogisk dokumentation utifrån ett konstruktionistiskt synsätt.
Sammanfattningsvis visar resultatet att pedagogerna tillskriver pedagogisk dokumentation som en stor betydelse för dem i deras yrke, samt som en viktig del i verksamheten. De tycker att det ger möjlighet till reflektion, utveckling och utmaning. Pedagogisk dokumentation handlar om pedagogernas egen utveckling samtidigt som det också belyser barnets utveckling på ett tydligt sätt. Vi tror också att det är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Det är ett sätt som utmanar pedagoger men också barnen och verksamhetens utformning. Det är en process som hela tiden utvecklas och som aldrig ”stängs”, då man alltid kan arbeta vidare med den och utforma den på olika sätt – pedagogisk dokumentation innebär en balansgång (Lenz Taguchi, 2009).
36