Pedagogers syn på dokumentation i förskolan

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn och ungdomsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Pedagogers syn på dokumentation i

förskolan

Preschool teacher approach to documentation in preschool

Linnéa Zaphf

Therese Lundkvist

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn- och ungdomsvetenskap 2011-11-09

Examinator: Johan Lundin Handledare: Camilla Löf

3

Sammanfattning

Titel: Pedagogers syn på dokumentation i förskolan Författare: Linnéa Zaphf och Therese Lundkvist

Syftet med vårt arbete var att studera hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi ville ta reda på hur de använder sig av dokumentation och vem de anser att den pedagogiska dokumentationen är till för. Vår förhoppning var att pedagogerna reflekterade över sitt arbetssätt och att de kunde tydliggöra för oss hur de ser på arbetet kring pedagogisk dokumentation.

Vi har genomfört vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer, då vi ställt öppna frågor som öppnat för en djupare diskussion med pedagogerna. Vi valde att se på pedagogisk dokumentation ur ett konstruktionistiskt synsätt. Ur detta perspektiv fungerar pedagogisk dokumentation som en del av det ständigt pågående förändrings- och utvecklingsarbetet på förskolan. Dokumentation kan därmed ses som ett verktyg för utvecklingen av pedagogernas förhållningssätt, eftersom den belyser den barnsynen pedagogerna har och att de ser det som något som är föränderligt.

Resultatet av undersökningen visar att många av pedagogerna är överens om att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som synliggör barnets utveckling och lärande men också är användbart i reflektioner över pedagogernas eget arbetssätt.

5

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 7

1.1Styrdokument ... 7

1.2 Syfte & frågeställning ... 8

1.3 Disposition ... 8

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Pedagogisk dokumentation ... 10

2.2 Dokumentation som arbetsmetod ... 12

2.3 Föräldrarnas delaktighet i dokumentation ... 12

2.4 Pedagogisk dokumentation som riskfyllt företag ... 13

2.5 Pedagogisk dokumentation enligt vår utgångspunkt ... 14

3. Metod & Genomförande ... 15

3.1 Observation ... 15

3.2 Intervju ... 16

3.3 Urval & Genomförande ... 16

3.4 Forskningsetiska övervägande ... 18

4. Presentation av empirin och analys ... 20

4.1 Vad innebär pedagogisk dokumentation för pedagogerna? ... 20

4.2 Vilka tillvägagångssätt, verktyg & metoder används? ... 21

4.3 Vad är målet? ... 23

4.4 Vad lyfts med hjälp av den pedagogiska dokumentationen? ... 24

4.5 Till vem riktar sig den pedagogiska dokumentationen? ... 25

4.6 Vad kan det finnas för svårigheter & möjligheter med pedagogisk dokumentation? ... 26

4.7 Tidsåtgång ... 28

4.8 Utrymme för reflektion och återkoppling? ... 30

4.9 Betydelsen i pedagogens yrke?... 31

5. Diskussion ... 33

6. Referenslista ... 36

Bilaga ... 38

7

1. Inledning

Vi vill med denna undersökning ta reda på vad pedagoger har för syn på pedagogisk dokumentation i förskolan. Att dokumentera i skolans värld är inget nytt, men i dagsläget är det något som med den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010) blivit en stor förändring i förskolan. Det innebär att pedagogerna ska arbeta med pedagogisk dokumentation på ett nytt och mer utvecklat sätt. Den pedagogiska dokumentationen ska vara en stor del i verksamheten. Lenz Taguchi (2000:34) menar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan hjälpa pedagoger att få syn på de individuella och gemensamma uttrycken från barnen. Enligt Lenz Taguchi är dokumentation något som man kan utveckla och göra i olika stor utsträckning, beroende på vad man ska använda den till och vad man har för syfte med den. I tidigare forskning kan man inte tyda vad pedagoger anser om pedagogisk dokumentation och därför kändes relevant att undersöka hur pedagogerna i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation och vad de lyfter fram som negativt och positivt med detta sätt att arbeta.

1.1 Styrdokument

I läroplanen för förskolan står det att ”arbetslaget skall använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden” (Lpfö98, reviderad 2010:17). Pedagogisk dokumentation är en metod som gör att pedagogerna får syn på barnets utveckling och lärande. Utifrån det man ser kan man som pedagog sedan arbeta vidare och reflektera över hur man kan hjälpa barnet i dess fortsatta utveckling.

Läroplanen (Lpfö98, reviderad 2010:16) skriver att förskollärare ska ansvara för varje barns utveckling och lärande kontinuerligt. Det står även att arbetslaget ska arbeta med

8

att dokumentera, följa upp och analysera barnens utveckling och förmågor. En fråga man kan ställa sig i sammanhanget är varför det bara är förskollärare och inte barnskötare som ska ha hand om dokumentationen? Hela arbetslaget i förskolan har ansvar för barnen och det bör vara en fördel om man gemensamt diskuterar dokumentationen, uppföljningen och analysen av barnet. Men i läroplanen lyfts enbart förskolläraren som ansvarig för barnens utveckling och lärande.

Pedagogisk dokumentation är inte bara en metod som framhäver barnet utan även pedagogen själv. Genom pedagogisk dokumentation får pedagoger möjlighet till reflektion över sitt eget arbetssätt och över verksamheten. Pedagogerna kan sedan tillsammans med arbetslaget eller föräldrar exempelvis diskutera vidare hur barn kan utvecklas och lyftas fram.

1.2 Syfte & frågeställning

Syftet med vår undersökning var att studera hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi ville ta reda på pedagogernas uppfattning om varför de använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan och vem de anser att den är till för - barnen, pedagogerna eller någon annan.

Vi har utgått från frågorna:

Hur används pedagogisk dokumentation?

Vilken syn har pedagogerna på den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Vem är, enligt pedagogerna, den pedagogiska dokumentationen till för?

Vad har den pedagogiska dokumentationen för betydelse för pedagogerna?

På vilket sätt (om alls) görs föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen?

1.3 Disposition

Arbetet består av på fem kapitel och här ger vi en sammanfattande beskrivning av varje kapitel. Kapitel 1 är det kapitel som du befinner dig i just nu. Här tar vi upp inledningen

9

om vad undersökningen handlar om och vad styrdokumenten säger om pedagogisk dokumentation. Det tar även upp vårt syfte och en frågeställning till varför vi skriver om detta ämne. I Kapitel 2 beskriver vi vad tidigare forskning säger om pedagogisk dokumentation ur olika synvinklar. I kapitel 3 kan du läsa om vårt metodval till undersökningen, den undersökningsgrupp som deltagit i undersökningen, hur genomförande av undersökningen gått till och våra forskningsetiska övervägande. I kapitel 4 kan du ta del av vårt resultat, där tar vi upp vad pedagogerna svarat i intervjuerna och analyserar detta i relation till tidigare forskning. Kapitel 5 består av den avslutande diskussion där en kritisk granskning av resultatet och metodvalet görs.

10

2. Tidigare forskning

Här tar vi upp tidigare forskning om pedagogisk dokumentation i förskolan.

2.1 Pedagogisk dokumentation

Wehner-Godée (2003), beskriver dokumentation som något som görs på många olika arbetsplatser men på olika vis och med olika syfte. Dokumentation kan ses som ett material som man arkiverar för att sedan kunna återblicka till när nya aktuella frågor uppkommer. Dokumentation kan utföras på olika sätt, men i förskolan - och skolans värld är det vanligt att det används olika hjälpmedel såsom till exempel penna och papper, bandspelare, kamera och videokamera. Vidare menar Wehner-Godée att produceringen av dokumentation ska betraktas som ett viktigt pedagogiskt verktyg. Pedagogerna gör dokumentationerna till en del av den pedagogiska praktiken och får därmed en djupare förståelse av barnens förhållande till världen (a.a). Wehner-Godée belyser även att man genom dokumentation får möjlighet att, som pedagog, upptäcka och förstå varje barns utveckling och lärande. Detta gör att pedagogerna kan följa upp barnens utveckling och ge dem de stöd de behöver, hjälpa dem att komma vidare i sin utveckling och det blir även en hjälp till kommunikation med föräldrarna och sina kollegor.

Även Pramling Samuelsson & Sheridan (2006:125) beskriver dokumentation som ett sätt att synliggöra barnens läroprocess. Dokumentation bildar i kombination av olika metoder, både självvärdering och utvärdering, vilket görs genom gemensam reflektion i arbetslaget. Pramling Samuelsson & Sheridan menar att dokumentationen ger möjligheter för pedagogerna att se vilka förändringar som behöver göras och erbjuder möjlighet för pedagogerna att tillsammans med sina kollegor diskutera det fortsatta arbetet inom förskolans verksamhet. Dokumentationen skapar även förutsättningar för pedagogerna att gå tillbaka och se hur de arbetat tidigare. De kan titta på

11

tillvägagångssätt som varit bra och på tillvägagångssätt som varit mindre framgångsrika (a.a.). På samma sätt resonerar Lenz Taguchi kring dokumentation.

”Genom att dokumentera vad barn gör, säger och ger uttryck för på olika sätt lär vi oss inte bara något om oss själva som pedagoger utan framför allt lär vi oss något om barnen och hur de upplever, förstår och uttrycker omvärlden” (Lenz Taguchi, 2000:33).

Lenz Taguchi menar att när pedagogerna dokumenterar i förskolans verksamhet får de syn på de behov barnen ger uttryck för och det kan ge pedagogerna möjlighet att ta tillvara på dessa och arbeta vidare med dem.

”Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan hjälpa oss att få syn på dessa individuella och gemensamma uttryck från barnen. När man frågar mig vad pedagogisk dokumentation är brukar jag säga att; pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation. En mycket konkret aspekt av pedagogisk dokumentation som kommunikation är att barnen kan kommunicera sin kunskap och sina erfarenheter till pedagogen, via bilder, målningar, utsagor, etc” (Lenz Taguchi, 2000:34).

Vidare säger hon (a.a:136) även att dokumentera pedagogisk praktik och barns utforskande av omvärlden och sedan lägga fram dokumentation för att reflektera till, ger särskilda möjligheter för pedagogerna. Det ger möjligheter så att pedagogerna kan göra sig uppmärksamma på de diskurser och praktiker som har övertaget i barnens tänkande och agerande. Enligt Lenz Taguchi är reflektionerna om verksamheten något som ständigt måste pågå, för att man ska kunna förändra och utveckla verksamheten.

”Barnsyn och förhållningssätt är mänskliga, sociala och samhällenliga konstruktioner. Ett syfte med pedagogisk dokumentation är att försöka synliggöra och förstå dessa konstruktioner, så att man som pedagog kan öppna sig för nya konstruktioner” (Lenz Taguchi, 2000:19).

Lenz Taguchi stryker under att pedagogisk dokumentation ska ses utifrån olika konstruktioner som finns i samhället och i förskolan. Pedagogisk dokumentation är en ständigt pågående och föränderlig process. I dagens samhälle observeras och dokumenteras mer än någonsin inom svensk förskola. Lenz Taguchi (2000:27) belyser att dokumentation är ett viktigt inslag i förskolans verksamhet. Men dokumentationen kan utföras på olika sätt och i olika stor utsträckning beroende på vilken förskola man kommer till.

12

2.2 Dokumentation som arbetsmetod

Dokumentation som arbetsmetod har fått spridning inom förskoleverksamheten. Lindgren & Sparrman (2003:58) menar att den allt mer utbredda dokumentationen innebär att stora delar av vardagen dokumenteras för att ge både barn och pedagoger möjligheter att reflektera över hur de agerar och reagerar i olika situationer. Ett syfte med dokumentation som lyfts fram av Lindgren & Sparrman är att den ska bidra till att barnen och blir sedda som individer och att barn och föräldrar ska få möjlighet att påverka sin vardag i verksamheten. Genom att barnen blir sedda och kan få vara delaktiga i att påverka sin vardag, ges dem ökade möjligheter till självförtroende och till inflytande i förskolan. Det ger även pedagogerna möjlighet till att utveckla sitt arbete och sin planering av förskolans verksamhet tillsammans med barnen (a.a.). Genom att man som pedagog reflekterar över sitt arbete med barnen och ändrar sitt handlingssätt kan man som pedagog bli mer medveten om barns lust och nyfikenhet, deras uttryckssätt och tankar. Dokumentationen blir på så sätt ett verktyg för pedagogerna att förstå hur barnet lär och tänker (Wehner-Godée, 2003:19). Som Wehner-Godée menar är det viktigt att dokumentera och reflektera över det man som pedagog gör och hur man ska kunna utveckla sin roll som pedagog både tillsammans med barn och kollegor. Reflektioner över arbetet gör pedagoger för att sedan kunna sätta tankar och idéer i bruk och ta tillvara på barnens lust och nyfikenhet.

2.3 Föräldrarnas delaktighet i dokumentation

Föräldrarnas delaktighet i den pedagogiska dokumentationen är viktig för barnet i förskolan. Det är barnet som ska stå i centrum i verksamheten på förskolan. Barnet ska inte ses som objekt för vård, omsorg och för vad pedagogerna vill att de ska lära sig och kunna. Ett barn blir ett subjekt för vuxna när barnet får ta ansvar och makt över sina egna tankar och den verklighet som de kan påverka (Lenz Taguchi, 2000:34). Lenz Taguchi menar att eftersom barnen har rätt till att ha åsikter, ger man dem verktyg till att kunna skapa en tydlig identitet. Det gör också att barnet blir en medhjälpare i den pedagogiska dokumentationen. Dokumentationen står ständigt i utveckling och är under produktion. Det är också lättare att skapa ett gott samarbete

13

med föräldrarna, eftersom de kan följa sina barns utveckling på ett konkret sätt (a.a.). Pramling Samuelsson & Sheridan (2006:134) skriver att föräldrarna regelbundet ska få möjlighet att ta del av både sina egna barns dokumentation men även lärarnas dokumentation, utvärdering och uppföljning av barnen. Föräldrarna ska också vara delaktiga i utvärdering av förskolans pedagogiska verksamhet. Pramling Samuelsson & Sheridan anser att när föräldrarna får ta del av dokumentationen om deras barns vardag underlättar deras delaktighet och de får en god inblick i verksamheten. Det kan också ge dem argument att kräva en god verksamhet för sina barn. Även i Lpfö98:13 (reviderad 2010) står det att förskolans arbete med barnen i ska ge ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan.

2.4 Pedagogisk dokumentation som riskfyllt företag

Vad är egentligen skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation och vart sker övergången? Johansson skriver att dokumentera innebär att man arkiverar något, att man sparar materialet för att kunna återvända till det och ställa nya frågor. Medan pedagogisk dokumentation är något som ständigt finns i fokus och där dokumentationen hela tiden utvecklas i verksamheten. Övergången från dokumentation till pedagogisk dokumentation sker i samband med att man tar tillvara dokumentationen på ett sätt så att den blir ett i fokus i verksamheten och att den hela tiden finns aktuell att reflektera över (Johansson, 1996).

Moss & Pence belyser att pedagogisk dokumentation kan beskrivas som ett riskfyllt företag. De poängterar att det kan finnas risker, genom de klassificeringar och kategorier som pedagogerna använder, och att pedagogerna kan utöva makt och kontroll genom sitt inflyttande över barnets identitetskonstruktion (Vallberg Roth & Månsson, 2010:235 med hänvisning till Moss & Pence, 2003:217). De menar att det är pedagogerna som bestämmer vad som ska dokumenteras och senare användas i verksamheten. Pedagogerna måste därför vara noga i sina val om vad som ska dokumenteras pedagogiskt och vad syftet med dokumentationen är.

14

2.5 Pedagogisk dokumentation enligt vår utgångspunkt

Vi har valt att använda oss av begreppet pedagogisk dokumentation så som det tolkas inom ett konstruktionistiskt synsätt. Den som ligger närmast vårt eget sätt att förstå begreppet är Lenz Taguchi (2009). Hon skriver att man skulle kunna säga att dokumentation och den reflektion som uppstår mellan pedagoger kring dokumentationen berättar om det förhållningssätt och den barnssyn man har i tanke och handling. Detta avspeglar sig sedan i utförandet av arbetet i verksamheten och i dokumentationen. Utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv ses barnsyn och förhållningssätt som något som är föränderligt (a.a.). Barnsynen är således något som varje enskild människa skapar kontinuerligt. Den är alltså inte något som skapas i tomma intet utan för att den ska skapas krävs hjälp från omvärlden och samspel med andra människor. Även Wehner-Godée (2003:12) menar att utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv kan både synen och förhållningssättet på barn ses som något föränderligt. Pedagogisk dokumentation blir därmed att betraktas som ett arbetsverktyg för att förändra förhållningssätt, praktik och teori. Med hjälp av olika medier kan pedagogen följa sin egen läroprocess lika väl som barnens läroprocess.

Även Lenz Taguchi (2009:17) skriver att genom ett socialkonstruktionistiskt synsätt skapas vår förståelse för den mening och den innebörd som människor lägger i saker och ting. Den uppstår i samspel med andra människor och med samhället som helhet. Det är i kommunikation med omvärlden, via språket, kroppsspråket och andra uttryck som människan tillsammans skapar en gemensam innebörd och mening.

15

3. Metod & Genomförande

”Metod betydde ursprungligen vägen till målet. För att kunna finna målet eller visa

någon annan väg till målet behöver man veta vad målet är” (Kvale & Brinkmann, 2009:121).

Då vi har fokuserat på ett specifikt område inom verksamheten, nämligen dokumentation, har vi använt oss av en kvalitativ studie. Repstad (2007:18) beskriver kvalitativa studier som väl avgränsande undersökningar som utförs i specifika miljöer. Vidare är målet med kvalitativ ansats att ge en helhetsbeskrivning av processer och utmärkande egenskaper i dessa specifika miljöer. Vi har intervjuat och observerat våra slumpmässigt utvalda pedagogers genomförande av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet.

3.1 Observation

Vi har använt oss av observationer av verksamheten för att se på vilket sätt utvalda pedagoger dokumenterar och hur de tar tillvara och använder sig av dokumentationen. Observationer kan vara av olika slag och göras på olika sätt. Ett vanligt sätt är att dokumentera observationer genom att skriva ett så kallat löpande protokoll. Ett löpande protokoll innebär att skriver kort beskrivande kommentarer av vad man ser. Man kan också göra observationer mer strukturerade genom att man i förväg bestämt vad man ska observera och skriver ner vad man ser just när detta sker (Dimenäs, 2007:30). Dimenäs menar att man kan använda sig av olika metoder när man observerar människor. Vi har använt oss av en observation där vi tittat på hur pedagogerna dokumenterar i verksamheten.

Repstad (2007:30) skriver att en observation där man i förväg bestämt vad man ska titta på kallas ”öppen observation”. Vidare skriver han att i en öppen observation berättar

16

man i förväg för dem som observeras vad man gör, även om man inte behöver berätta detaljer om vad man tittar efter eller vilka frågeställningar man har. Vi valde att använda en öppen observation utifrån förhoppningen att pedagogerna skulle visa oss på vilket sätt de i verksamheten dokumenterar pedagogiskt. Patel & Davidson (2003:87) beskriver observation som en mycket användbar metod för att samla information inom områden som berör beteenden och skeenden i ”naturliga” situationer.

3.2 Intervju

Vi valde att kombinera observationerna med kvalitativa intervjuer för att få ta del av pedagogernas åsikter om pedagogisk dokumentation i förskolan. Kvale & Brinkmann (2009:98) skriver att i en kvalitativ forskningsintervju produceras kunskap i ett socialt samspel mellan intervjuare och intervjuperson. Det krävs en kunskap om ämnet för att man ska ha möjlighet att ställa följdfrågor och kunna följa upp intervjupersonens svar.

Trost (2005:7) beskriver att kvalitativa intervjuer utmärks av att man ställer enkla och raka frågor och på så sätt får man innehållsrika svar. Det innebär att intervjuerna kan ge ett väldigt rikt material som gör att man kan se många intressanta skeenden och få intressanta åsikter. Vår förhoppning var att genom enskilda intervjuer få pedagogerna att reflektera över det arbete de gör och vad arbetet innebär för verksamheten. Detta gjorde vi genom att ställa enkla och raka frågor. Genom att ställa enkla och raka frågor får man komplexa svar och innehållsrika svar (a.a.). Det gav oss också möjligheten att ställa följdfrågor och följa upp pedagogens svar och på så sätt kunde vi föra en diskussion tillsammans med pedagogen.

3.3 Urval & Genomförande

Vi har valt att genomföra vår undersökning utifrån fem utvalda pedagoger som arbetar inom förskolverksamheten. Vi har valt att använda oss av slumpmässigt utvalda pedagoger då vi vill få fram olika synsätt och eventuellt olika arbetssätt med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna som vi intervjuat är alla kvinnor, i åldrarna 25-40 år. De är

17

alla yrkesverksamma på olika förskolor i Skåne. Alla arbetar med pedagogisk dokumentation, men på olika kunskapsnivåer och utifrån egna och förskolans förutsättningar.

Vi kontaktade våra pedagoger som skulle delta i god tid, men när vi skulle sätta igång med intervjuer hoppade dessa pedagoger av då de kände att de hade för lite tid och inte hann med. Det gjorde att vi fick söka nya personer som ville ställa upp i vår undersökning och trots tidspress lyckades vi ganska snabbt få nya intresserade pedagoger att medverka. När vi tog kontakt med våra informanter informerade vi dem även om vad syftet med vår undersökning var och talade om för dem att de kommer att vara anonyma i vår undersökning. När vi kontaktade dem lämnade vi även ut våra intervjufrågor så att de skulle kunna förbereda sig inför kommande intervju.

Intervjuerna gjordes enskilt med varje pedagog och vi valde att spela in intervjuerna samtidigt som den ena av oss antecknade och den andra ställde frågor. För att få igång en diskussion valde vi att den som antecknade även fick flika in med följdfrågor om så behövdes. Vi valde att använda oss av enskilda intervjuer för att en diskussion, oss och pedagogen mellan, skulle kunna föras utan risk för att bli avbrutna. Trost (2005:44) menar att vid enskilda intervjuer är det viktigt att intervjun ska vara så ostörd som möjligt. Det är viktigt att det är en miljö där den som blir intervjuad känner sig trygg. Det är också viktigt informanten känner sig trygg med dem som intervjuar. När intervjuer genomförs av flera personer finns det en risk att informanter känner sig i underläge. Det är därför viktigt att den som blir intervjuad måste få ha möjlighet att avgöra om han/hon bara vill att det ska vara en som intervjuar eller om det är okej att det är fler (a.a.).

Efter varje intervju har vi transkriberat inspelningarna. Vi har sedan tillsammans diskuterat vad vi har fått ut av intervjun och hur vi ska analysera underlaget och påbörjat vår analys på så sätt.

Under och efter våra intervjuer fick vi se en del pedagogisk dokumentation som pedagogerna på förskolorna gjort. Det var bland annat collage och pärmar som barnen gjort tillsammans med pedagogerna. Vi observerade en del av det som skett i verksamheten innan vi började vår forskning kring ämnet.

18

Intervjupersonernas namn är fingerade för att skydda deras personliga integritet.

Anna är barnskötare och Montessorilärare 0-6 år. Hon har arbetat med barn i ca 20 år och har arbetat på en och samma förskola i 9 år.

Lina har lärarexamen för förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år och examinerades 2008. Hon har sedan dess arbetat på nuvarande förskola, men har innan utbildningen även vikarierat på andra förskolor.

Lena är utbildad förskollärare- och grundskollärare för de tidigare åren. Hon har arbetat som vikare under perioder men är fast anställd på samma förskola sedan 2009.

Maja är utbildad barnskötare, men vidareutbildar sig i nuläget till förskollärare. Under vår pågående studie är Maja tjänstledig för att avsluta sina studier till förskollärare. Hon har arbetat i förskolans verksamhet sedan 2001, men på nuvarande förskola sedan 2007.

Sara har arbetat som förskollärare sedan hon examinerades 2009. Hon har dubbel behörighet, förskol- och grundskollärare, men har arbetat som förskollärare på en och samma förskola.

3.4 Forskningsetiska övervägande

Vi har under hela undersökningen förhållit oss till dem forskningsetiska överväganden som rekommenderas av vetenskapsrådet. Pedagogerna som deltagit i vår undersökning har talat fritt angående sin syn på pedagogisk dokumentation och hur de anser att denna fungerar på de förskolor de arbetar på. Pedagogerna lämnade ut personlig information och kunskap genom sin medverkan, och därför måste materialet hanteras konfidentiellt (Patel & Davidsson, 2003:60). Med detta menar vi att vi inte lämnat ut några personliga uppgifter om pedagogerna eller förskolorna de är verksamma på i undersökningen. Alla namn är fingerade. Även vetenskapsrådet skriver:

”Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet så gäller

19

detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det ska vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.” (www.vr.se)

Tre av våra intervjuer har genomförts under informanternas arbetstid och då de haft ansvar för barngruppen. Vi har då fått visa hänsyn till om pedagogerna velat avsluta intervjun tidigare än beräknat för att kunna ta hand om barngruppen. Vetenskapsrådet skriver att den som medverkar i en studie har rätt att avbryta om den önskar och det ska inte innebära några negativa konsekvenser för personen (www.vr.se). Detta har dock inte hänt då informanternas kollegor ställt upp under intervjuerna och tagit hand om barngruppen.

20

4. Presentation av empirin och analys

I följande kapitel kommer vi att knyta samman vårt syfte med det empiriska materialet. Vi har valt att döpa rubrikerna utifrån frågor vi använt i intervjuerna. Dessa frågor knyter även samman vårt syfte med resultatet. Vi binder ihop vårt resultat med fortlöpande tidigare forskning. Alla namn som används är fiktiva.

4.1 Vad innebär pedagogisk dokumentation för

pedagogerna?

Samtliga pedagoger talar om att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg och en process för att synliggöra barnens lärande och att man ska utgå från barnens intresse i verksamheten. Detta är i linje med Lenz Taguchis (2009:33) sätt att beskriva pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg som kan vara en hjälp för pedagogen att få syn på både individuella och gemensamma uttryck från barnen. Genom att pedagogerna dokumenterar vad barnen gör, säger och ger uttryck för på olika sätt lär sig inte bara pedagogerna något om sig själv utan de lär sig framförallt om barnen och hur de upplever, förstår och uttrycker omvärlden (a.a.).

Lena beskriver pedagogisk dokumentation så som att det är något som ska användas tillsammans med barnen, till exempel att man följer upp.

”Om jag tar exemplet att vi gör månadsgubbar, då gör man en gubbe varje månad och sen tar man ner och tittar på dem tillsammans med barnen för att se hur utvecklingen har skett där.”

Pedagogisk dokumentation synliggör barnens förmågor och utveckling och är en grund till en reflektion och utvärdering. Även Lina anser att pedagogisk dokumentation är ett sätt för henne att bli medveten om sitt arbetssätt på förskolan, hon anser att det är viktigt att reflektera över det arbetssättet hon har. Lenz Taguchi (2009) hävdar på snarligt sätt att pedagogisk dokumentation kan vara ett arbetsverktyg som hjälper pedagogerna att

21

successivt förändra sitt arbetssätt. Det innebär att man som pedagog är medkonstruktör av både sin förskolkultur och sin kunskap om barn och lärande och att man ser pedagogisk dokumentation utifrån ett konstuktionistiskt synsätt (a.a.). Även Vallberg Roth (2010:233) pratar om pedagogisk dokumentation som ett förändringsarbete. Hon menar att pedagogisk dokumentation kan betyda att synliggöra till exempel kunskaps-, utvecklings- och förändringsprocesser.

4.2 Vilka tillvägagångssätt, verktyg & metoder används?

Gemensamt för de pedagoger som intervjuats är att de använder sig mycket av att fotografera. Maja berättar:

”Vi pedagoger fotograferar barnen men de får också själv fotografera olika saker och upplevelser. Det är viktigt att respektera barnen, att man inte bara flyger in med en kamera. Ju mer kontinuerligt vi använder oss av en kamera och filmar och för dokumentation ju mer vana blir barnen. Det blir en process för dem och det blir inte så konstigt att vi har en kamera eller att vi spelar in och de sen får höra det. Det är viktigt att de får vara delaktiga.”

Att fotografera i förskolan är ett vanligt sätt att dokumentera. I dagens samhälle måste man som pedagog vara noggrann med att respektera användandet av bilderna till det etiska ställningstagande som finns. Wehner-Godée (2003:54) beskriver att den snabba utvecklingen inom tekniken och att det numera inte är så dyrt att köpa in teknisk utrustning gjort att det för med sig etiskt ställningstagande och att man måste respektera huruvida man har rätt att fotografera var, när och hur som helst.

Sara berättar att de för över sina fotografier i sin digitala fotoram. I den visar de upp sådant som de varit med om. Ramen sitter i barnens höjd, så att de kan titta på bilderna när de vill. Även Lina och Lena berättar att de använder sig av en fotoram på avdelningen och att de använder sig av fotografierna i samtal tillsammans med barnen. Wehner-Godée (2003) skriver att dokumentation kan utföras med hjälp av olika redskap såsom papper och penna, kamera och videokamera.

Samtliga pedagoger som intervjuats berättar att de låter barnen rita mycket. Lina och Anna berättar att de sätter in många av teckningarna i barnens personliga pärmar. I och på pärmarna finns också bilder på barnen. Barnen kan själv gå och titta i sin pärm och se

22

vad de har skapat. Pärmarna ska även vara ett verktyg som kan komma att användas vid utvecklingssamtal då de utifrån fotografier och teckningar i pärmen kan tala om barnets utveckling och lärande. Lenz Taguchi (2009:34) skriver att en konkret aspekt av pedagogisk dokumentation är att barnen kan kommunicera sin kunskap och sin erfarenhet via bilder och målningar. Via dokumentationen kan den vuxne också kommunicera med barnen och även använda det som underlag i det pedagogiska arbetet. Pedagogen kan exempelvis visa bilder tagna på barnen när de jobbar och samtala kring dessa (a.a.).

Ytterligare en aspekt av pedagogisk dokumentation som kommer fram är användandet av barnens pärmar som återblick på barnens individuella utveckling.

Anna berättar:

”Vi dokumenterar även individuellt till barnen. De har sina egna pärmar på avdelningen där de kan genom bilder se vad de gjort på förskolan. I pärmen finns också barnens egen planering som är knuten till verksamheten till exempel att barnet har klippt, skrivit, kan bokstäverna A och B, osv.”

När användandet av olika redskap knyts samman i ett pedagogiskt sammanhang synliggörs förhållandet mellan pedagogik, teknik och läroprocesser (Wehner-Godée 2003).

Två av pedagogerna berättar att de har en läroplanstavla i hallen. Det är en tavla där de utifrån strävansmålen i Lpfö98 kopplar samman de aktiviteter som görs på förskolan, till exempel med hjälp av bilder. Denna tavla beskriver Sara ”de bilder och fotografier vi sätter upp på tavlan ska kunna kopplas till Lpfö98 och de strävans mål som står skrivna i den.” Wehner-Godée (2003:21) beskriver att dokumentation på väggarna talar om vad det är för typ av aktivitet som utförts eller är under utförande på skolan. Dokumentationen berättar om vad som händer med och inom barnen.

Alla pedagoger som intervjuats säger att de observerar och dokumenterar barnen dagligen. Ofta följer man upp med diskussion i arbetslaget. Detta är en självklarhet för alla som intervjuats. Framförallt säger Anna:

”Det är viktigt att observera barnen dagligen för att kunna dokumentera, det handlar om barnens utveckling och utan observationer kan vi inte se hur barnet utvecklas. Pedagogerna har egna block och för anteckningar.”

23

Wehner-Godée (2003:12) skriver att Lenz Taguchi beskriver att pedagogisk dokumentation kan användas som ett arbetsverktyg för att förändra förhållningssätt, praktik och teori. Med hjälp av olika media kan barnens läroprocesser synliggöras.

4.3 Vad är målet?

Sara förklarar pedagogisk dokumentation:

”Det är typ som ett förhållningssätt som ska finnas dagligen i verksamheten och ska bli tydligt för alla som jobbar med barnen. Just nu är vi i en process här på förskolan, vi jobbar med det i vår utvecklingsgrupp, där lyfter vi pedagogisk dokumentation. Vi hoppas att alla ska komma med på tåget så småningom. Det ska bli ett tydligt verktyg i verksamheten!”

Lenz Taguchi (2009:34) skriver på liknande sätt att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan hjälpa pedagoger att få syn på individuella och gemensamma uttryck från barnen. Enligt henne är pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt och en kommunikation. Pedagogisk dokumentation ska även synliggöra barnets utveckling och lärande. Barnet ska vara i fokus och man ska ta tillvara deras intresse och utveckla deras förmågor. Maja berättar att hon tycker det är viktigt att man låter barnens röst bli synlig, till exempel när man har tagit en bild så är det barnen som ska berätta om bilden, inte pedagogerna. På förskolan där Anna arbetar har man framförallt två huvudmål för den pedagogiska dokumentationen. Det ena handlar om att bekräfta barnet i sitt sätt att vara så att det kan bygga upp sin självkänsla och bli en självständig individ. Det andra handlar om att lära barnet att förstå och känna empati och respekt för sin omgivning. Anna berättar:

”Detta gör vi genom att låta barnen få utforska sin omgivning i egen takt, att det alltid finns pedagoger i närheten för att observera och stötta, genom att låta barnen reflektera över sina handlingar och genom att prata om situationer som sker dagligen i lek och annan aktivitet både inomhus och utomhus”.

Även Lenz Taguchi (2009:56) poängterar att man genom pedagogisk dokumentation har möjlighet att se barnet ”på nytt” – om och om igen. Personalen och barnen kan tänka, lyssna och ifrågasätta i en gemensam reflektion kring det de ser. Genom dokumentationen görs både pedagogerna och barnet synliga för sig själva. Lenz Taguchi menar, precis som pedagogerna berättat, att dokumentationen ska vara en utvecklande

24

process inte bara för barnet utan också för pedagogerna själv och att det är viktigt att reflektera och diskutera kring det arbete som utförs (a.a.).

Pedagogerna är överens om att pedagogisk dokumentation även är något som ska utveckla dem själv som pedagoger. Det är något som ständigt ska vara under utveckling. Det är också viktigt att man hela tiden reflekterar och diskuterar arbetet. Maja tycker:

”Pedagogisk dokumentation är en utmaning för oss pedagoger och utmaningen tycker jag är viktigt. Sen just det med reflektioner att man fortsätter att arbeta och utveckla dem”.

På samma sätt poängterar Vea Vicchi att dokumentation inte ska vara slutet av ett projekt, utan helst ske kontinuerligt och under verksamhetens gång ska den öppna nya möjligheter och vägar till nya arbetssätt och utveckla arbetet i verksamheten. (Wehner-Godée, 2003:20)

4.4 Vad lyfts med hjälp av den pedagogiska

dokumentationen?

För alla pedagoger i undersökningen är det barnet som ska stå i fokus för den pedagogiska dokumentationen. Det är barnet som ska bli synligt, deras förmågor och hur de lär sig. Anna säger ”vi arbetar för att lyfta förskolans verksamhet vilket inkluderar barnen”. Även Maja berättar:

”Man vill ju ha det perspektivet, barnperspektivet, det är ju det man vill lyfta och verkligen inte bara det enskilda barnet utan hela verksamheten lyfts, tycker jag genom att man synliggör.”

Dimenäs (2007:28) belyser även han barnperspektivet som en del i förskolans verksamhet. Enligt honom ges barnet hjälp att minnas, känna igen och kunna reflektera över vad de lärt sig genom dokumentation. Genom att bli betraktad, istället för att själv betrakta, kommer frågan om vem som har makt i fokus.

Vidare pratar pedagogerna om att det är inte bara barnet, utan även pedagogernas tänkande som lyfts genom pedagogisk dokumentation. Även föräldrarnas delaktighet bör lyftas. Lina berättar att de vill lyfta föräldrarnas delaktighet så att dem får en inblick i deras barns förskolverksamhet och i barnets lärande och utveckling. På liknande sätt skriver Pramling Samuelsson & Sheridan (2006:134) om föräldrarnas delaktighet. De

25

menar att föräldrarna regelbundet ska ta del av både barnens och lärarnas dokumentation, utvärdering och uppföljning. Föräldrarna ska själva även vara delaktiga i utvärdering av förskolans pedagogiska verksamhet.

4.5

Till

vem

riktar

sig

den

pedagogiska

dokumentationen?

Wehner-Godée (2003:12) skriver att dokumentation ger pedagoger möjlighet att kommunicera tillbaka till barnen genom att de berättar/läser upp vad de sagt eller gjort. Ett annat steg i kommunikationen kan vara att använda dokumentationen som ett underlag i en diskussion tillsammans med pedagoger och föräldrar om vad barnet tänker och vilka erfarenheter de har. Pedagogerna är alla överens om att den pedagogiska dokumentationen ska involvera alla – föräldrar, barn och pedagoger. Det är barns utveckling och lärande som ska bli synligt, inte bara för föräldrarna utan också för pedagogerna. Sara säger:

”För att vi ska få föräldrarna involverade så använder vi oss av den pedagogiska dokumentationen. Till exempel med läroplanstavlan, som är en form av pedagogisk dokumentation. Då involverar vi föräldrarna genom att de kan se vad som händer i verksamheten.”

På samma sätt resonerar Lenz Taguchi (2009:56). Genom pedagogisk dokumentationen görs barnet synligt för sig själv men man gör också barnen synliga utåt mot föräldrar och andra (a.a.). Lena berättar att föräldrarna på hennes förskola inte alltid visar intresse för den pedagogiska dokumentationen mer än när de kommer till förskolan utan barnen, till exempel vid föräldramöte och utvecklingssamtal:

”Föräldrarna kan jag väl säga att om jag tittar på deras intresse så blir det mest vid utvecklingssamtalen, även om vi har fotoramen i hallen och vi har månadsgubbarna uppsatta på väggen så är det inte ofta som föräldrarna går in och tittar på dem. Utan det blir när man kommer hit på föräldramöte. Då har dem tid att stå där, då har dem inte barnen med sig. Men sen barnen är ju mycket mer engagerade och intresserade, det är dem.

Doversborg & Pramling Samuelsson (2003:60) resonerar även dem om att föräldrarna är en viktig del även i verksamheten. De säger att om man får föräldrarna engagerade i sina barns skolgång, påverkar det barnets lärande positivt. Det handlar om att få föräldrarna uppmärksamma på barnets värld och lyssnandets betydelse. För att

26

samverkan mellan förskola och föräldrar ska fungera måste vikten av och meningen med samverkan göras tydlig. Samverkan mellan föräldrarna och pedagogerna måste innebära en ökad förståelse för barnen från bådas håll (a.a.). Genom att till exempel sätta upp bilder på förskolan vill personalen göra barnens lärande synligt för alla, dels barnen och föräldrar men också för pedagogerna. Sara säger ”synliggörandet av barnets lärande kan tillvägavisa mig som pedagog, dess intresse och där kan jag sedan ta vid för att utveckla barnet.” Hon menar att genom att barnets lärande synliggörs så kan det vara en hjälp för pedagogen att se barnets intresse och på så sätt kan hon arbeta vidare med barnets utveckling utifrån det hon sett. Maja beskriver att pedagogisk dokumentation riktar sig till:

”I första hand barnens utveckling och lärande och sen också i samspel med föräldrarna, dem får förhoppningsvis en tydlig bild av vad som sker och vad barnen lär sig och hur de utvecklas, då blir det ett samspel barn – föräldrar – pedagoger emellan.”

4.6 Vad kan det finnas för svårigheter & möjligheter med

pedagogisk dokumentation?

Pedagogerna hade delade åsikter om vad det kan finnas för svårigheter med pedagogisk dokumentation. Maja menar att kunskap och förståelse enligt henne är en svårighet när det handlar om pedagogisk dokumentation. På många förskolor däribland också hennes egen finns det en brist i utbildning och kompetensutveckling kring området. Maja berättar:

”Det är en svårighet att man måste vara samspelta. I och med att jag ser det som ett förhållningssätt till verksamheten så är det ju viktigt att man har med sig alla, alla måste arbeta framåt. Sen tror jag också att det är en process att utveckla den pedagogiska dokumentationen för varje arbetslag. Jag tror att det är det som är det viktiga att man hela tiden utvärderar och reflekterar över det och hur man kan göra det bättre.”

Precis som Maja pratar om att det är viktigt med diskussion och reflektion för att kunna utveckla arbetet, säger även Lenz Taguchi (2000:69) att det inte sker utveckling och förändring om det inte finns diskussion och reflektion kring dokumentation i arbetslaget. Sara håller med Maja och även Lenz Taguchi, om att alla måste vara involverade för att pedagogisk dokumentation ska fungera och att kunskap i ämnet är viktigt:

27

”Det svåraste är att få med alla, att alla ska vara involverade i det – på hela förskolan, alla som jobbar här ska använda detta som ett dagligt verktyg. Man måste ha kunskap i det för att använda det och för att man ska lyckas med det och kunna använda det som ett arbetsverktyg.”

Lena berättar att hon inte skulle vilja använda sig av pedagogisk dokumentation så som de gör idag. Hon skulle vilja fokusera mer på varje enskilt barn, hon skulle till exempel vilja ha personliga pärmar till varje barn för att man lättare ska kunna följa deras utveckling. Men hon menar att det är tidskrävande och den tiden har hon inte. Även Wehner-Godée (2003:21) menar att tidsfaktorn kan bli ett hinder för ambitiösa pedagoger. Hon anser att för att den pedagogiska dokumentationen ska kunna få plats i verksamheten måste den ersätta något annat (a.a.). Även Lina ser tiden som en svårighet, framförallt att den ibland inte räcker till. Den dagliga verksamheten kommer i första hand och ibland kan det vara så att man måste hjälpas åt avdelningar mellan och då kan den pedagogiska dokumentationen få stå tillbaka. Men hon säger också att det är en självklarhet att man alltid observerar varje dag. På samma sätt menar Doverborg & Pramling Samuelsson (2003:62) att det som har störst betydelse för hur man som pedagog utnyttjar den tid man har till sitt förfogande, förmodligen handlar om den inställning man har till barnens lärande. Anna anser också att tiden ibland kan vara en brist i den pedagogiska dokumentationen, att den inte alltid räcker till.

Gemensamt för de flesta pedagogerna som intervjuats är att de ser möjligheterna med den pedagogiska dokumentationen. Det handlar om förskolans utveckling. Det är ett brett arbetssätt som kan skapa stora arbetsmöjligheter som passar varje arbetslag. Wehner-Godée (2003:24) hävdar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas som diskussionsunderlag vid till exempel planering. Det ger möjlighet att kasta sig in i ett kunskapssökande som inte har givna svar utan ständigt ger upphov till nya frågor. Wehner-Godée menar att pedagogisk dokumentation är en process som alltid kan utvecklas, både i diskussioner och i reflektioner. Pedagogisk dokumentation ger också ursprung till att tolkas på olika sätt utifrån den kunskapen och förståelsen pedagogerna har kring ämnet (a.a.).

28

4.7 Tidsåtgång

Gemensamt för fyra pedagoger är att de ska ha en schemalagd enskild planering på två timmar/vecka, då de enskilt går från verksamheten och arbetar med det planeringsarbete som finns. Lena säger däremot när hon får frågan om hur mycket enskild planering hon har:

”Vågar jag säga det? Jag har om jag ska säga, egen planering, så har jag det när det finns tid. Vi har ingen schemalagd, det har vi inte här. Jag försöker ha en och en halv timme/vecka där jag då sätter mig med det som behövs göras, till exempel inför utvecklingssamtal”

De flesta pedagogerna är överens om att de har för lite tid till enskild planering. De anser även att för lite tid av den enskilda planeringen ägnas åt den pedagogiska dokumentationen. Allas vision är att det ska bli bättre. Wehner-Godée (2003:21) menar på liknande sätt att när tiden inte räcker till de förordningar som redan finns, hur ska man då klara av något så tidskrävande som att dokumentera? Det finns då en stor risk att tidsfaktorn blir ett hinder. Dokumenterandet måste ersätta något annat och kan inte läggas på som ett ytterligare krav.

Både Maja och Anna anser dock att deras enskilda planeringstid ägnas till stor del åt den pedagogiska dokumentationen. Anna berättar att all hennes enskilda planering går till pedagogisk dokumentation. Medan Maja säger:

”För egen del så är jag rätt så förtrogen med arbetssättet så därför använder jag mig av det till stor del av min enskilda planering. Men det är nog ett sätt som har utvecklats hos mig själv, för att jag prioriterar numera.”

Pedagogisk dokumentation är ett tidskrävande arbetssätt som inte kan passa alla. Det går åt mycket extratid och kraft enbart för att lära sig verktygen och även till att kunna avgöra vad som är viktigt (Wehner-Godée 2003).

Andra tillfällen som ägnas åt pedagogisk dokumentation dagligen är framförallt dagliga observationer och diskussioner kring dessa. Alla pedagogerna är överens om att övrig tid som ägnas åt pedagogisk dokumentation utöver planeringstiden, är liten. Detta pga. att det är svårt att hitta bra tillfälle i den dagliga verksamheten till det, men att visionen är att det ska finnas mer tid och tillfälle. Kennedy (2001) menar att det är värdefullt att pedagogerna själva får tid och möjlighet att dokumentera om och kring sin verksamhet.

29

Fyra av pedagogerna berättar att de har så kallade ansvarsbarn på avdelningen. Det innebär att varje pedagog har fokus på sina respektive ansvarsbarn när det handlar om pedagogisk dokumentation och utvecklingssamtal. Barnen är jämt fördelade över antalet förskollärare som arbetar på avdelningen. Pedagogerna har således huvudansvar för den pedagogiska dokumentationen gällande sina ansvarsbarn. Observationerna och diskussionerna om barnen och aktiviteter görs dock tillsammans med dem andra pedagogerna. Maja uttrycker det såhär:

”Vi gör det till alla barn, man kanske har ansvar för vissa men vi har ändå ansvar för alla, så vi diskuterar alltid alla barnen. Barnen har fotomappar, och dessa fotomappar fyller jag inte bara i till mina ansvarsbarn, utan sitter jag med fotomapparna så gör jag det till alla.”

Frågan som ställdes till pedagogerna var hur de strukturerar tiden för att hinna med den pedagogiska dokumentationen, samt hur de väljer ut vad som ska dokumenteras? Alla pedagoger som intervjuats har olika sätt att strukturera tiden för att hinna med, till exempel dagordning, att man utgår från dem förutsättningar som finns i verksamheten eller fritid. Anna berättar att hon inte tänker på tiden när hon planerar utan allt ska hinnas med och det får ta den tid det tar. Att välja ut vad man ska dokumentera är inte alltid det lättaste. Det kan vara saker som uppkommer dagligen, gemensamma diskussioner i arbetslaget, utifrån dokument som finns eller saker som uppkommer vid utvecklingssamtal. Sara berättar:

”Vid ett utvecklingssamtal sa föräldrarna till mig att deras son inte kunde färgerna. Men jag ansåg inte detsamma och tänkte att jag på något sätt måste visa föräldrarna att deras son kan färgerna. För att få fram detta kunde jag till exempel filma eller fotografera honom och på så sätt kan jag visa föräldrarna att han kan”.

Dokumentationen kan vara en utgångspunkt vid till exempel ett föräldrasamarbete, då den är till för att synliggöra barnens läroprocesser med hjälp av olika metoder (Pramling Samuelsson & Sheridan 2006).

Lina beskriver hur de använder dokumentation som en metod för att kunna samtala och reflektera över sitt eget arbetssätt:

”När vi i våras arbetade med ett tema gjorde jag och min kollega så att vi observerade och dokumenterade varandra i samlingen. Höll till exempel jag i en samling så observerade min kollega mig och så samtalade vi kring det sen. Ofta när man sitter och har samling så är man så inne i det då det är skönt att någon annan kan observera det man gör.”

30

Lina berättade vidare att observationerna sedan följs upp med att de samtalar kring dem och på så sätt kan man som pedagog få en egen bild över hur man agerar i samverkan med barnen. Lenz Taguchi (2009:31) beskriver att genom att man dokumenterar sin egen praktik kan pedagogen själv gång på gång få svar på: Var står jag nu? Genom det kan pedagogen sedan själv följa sin egen läroprocess men också få syn på barnens läroprocesser. På så vis kan pedagogerna bli medvetna om sitt eget arbetssätt tillsammans med barnen. Pedagogen kan själv se hur de utvecklas i samspel med barnen. De kan även se sin egen läroprocess kring det pedagogiska arbetet på förskolan.

4.8 Utrymme för reflektion och återkoppling?

Gemensamt för alla pedagogerna är att reflektion och återkoppling är något som sker dagligen i diskussion med arbetslaget och att det finns tid till det på både enskild och gemensam planering. Wehner-Godée (2003:21) skriver att det är ett tidskrävande arbetssätt. Det går åt mycket extratid och kraft när en pedagog ska lära sig att arbeta på detta sätt. Det är också något som sker utifrån överenskommelse om tid och när verksamheten tillåter det. Maja beskriver det på följande sätt:

”Vi har stort utrymme för det, det har skett hela tiden i arbetslaget men återigen så tror jag att det är för att processen har lett oss till att arbeta på det viset. Därför ligger det naturligt och det finns utrymme för den hela tiden.”

Tid till diskussion och reflektion bör vara en naturlig del i arbetet med pedagogisk dokumentation. Även om det är ett tidskrävande arbete så handlar det om att hitta rutiner som passar arbetslaget och verksamheten. Även Sara berättar att de använder sig av diskussion och reflektion:

”På planeringstiden så har vi tid till det, där kan vi till exempel ha en dagordning som alla på förskolan använder. Där är första punkten barnsamtal och i den punkten ingår allt som har med reflektion och utvärdering kring verksamheten och den pedagogiska dokumentationen att göra.”

Reflektion och diskussion är viktigt för att utveckla både sig själv och verksamheten. Kennedy (2001:57) menar att det är genom olika möten med andra som det hela tiden väcks nya tankar. Pedagogerna får genom diskussioner, om olika situationer i vardagen, med andra ord en annan bild av det som skett. De börjar då tänka kring arbetet de gör om och om igen.

31

4.9 Betydelsen i pedagogens yrke?

Pedagogisk dokumentation är en viktig del av pedagogernas yrke. Alla pedagoger som intervjuats ser pedagogisk dokumentation som en möjlighet till reflektion, utveckling och utmaning. Pedagogisk dokumentation utvecklar pedagogen själv men också att man ser barnens utveckling på ett tydligt sätt. Maja säger:

”Den har stor betydelse, alltså det är ju ett sätt som är till för barnen och deras verksamhet i förskolan. Det är ju dem som är i fokus, genom det arbetssättet så gör det ju att allting kretsar kring barnen, för det är ju det jag tycker det ska göra.”

Lika så menar Wehner-Godée (2003:9) att observationer och dokumentationer syftar till att öka kunskapen om hur barn och pedagoger söker och konstruerar kunskap. Målet är att kunna stödja barn bättre i deras kunskapssökande och ge dem nya utmaningar. Det är dock inte bara för barnens del som dokumentation fyller en funktion. För Lena innebär pedagogisk dokumentation:

”För min egen del så tror jag ju att alltså har man mer, kan man säga kontroll? Nej det blir fel ord, men har jag mer kunskap om barnen så kan jag ju hjälpa dem med det som behövs.”

Även Lina har en liknande syn på pedagogisk dokumentation:

”Den ger mig möjlighet att reflektera över mig själv i mitt arbetssätt och hur jag själv utvecklas och hur jag är mot barnen, hur jag förhåller mig mot dem. Det som jag tycker är superviktigt är att man varje dag ser varje barn, till exempel kan man lägga det på morgonen genom mötet i hallen eller att föra en dialog med dem till exempel när vi lägger pussel eller liknande.”

På samma sätt beskriver Lenz Taguchi (2009) dokumentationen som en metod för pedagogen att göra sig synlig för sig själv. Samtidigt som pedagoger kan använda dokumentation för att göra barnet synligt (a.a.).

Sara berättar att dokumentationen har en stor betydelse för hennes syn på sig själv som pedagog:

”Den utvecklar mig som pedagog, man ställs inför oerhörda utmaningar själv. Till exempel tänker man ”jaha nu har jag fått erfara detta, sett detta – hur ska vi nu jobba vidare med det?” Man utvärderar sig själv som pedagog. Man ska gå vidare med det man ser.”

ÄvenAnna uttrycker att den pedagogiska dokumentationen är en viktig del för henne:

”Den är viktig. Utan pedagogisk dokumentation hade det inte varit roligt att arbeta med barn. Det är en utmaning att arbeta med barn, och genom dokumentationen ser man

32

utveckling åt båda hållen. Utvecklingen går inte alltid åt ett håll och då måste man förhålla sig till det.”

Som Sara och Anna säger handlar den pedagogiska dokumentation om utveckling av både sig själv, som pedagog, men även om barnets utveckling. Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) poängterar att för att synliggöra olika pedagogiska processer kan pedagoger dokumentera både barnens och sin egen läroprocess. Dokumentation handlar om att som pedagog dokumentera det egna arbetet och barnens arbete. För pedagogens egen utveckling är det viktigt att analysera både barnens och den egna dokumentationen.

33

5. Diskussion

Vårt syfte med undersökningen var att studera hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi ville ta reda på varför pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation och vem de anser att den är till för – barnen, pedagogerna eller någon annan? Undersökningen utgick från följande frågeställning:

 Hur används pedagogisk dokumentation?

 Vilken syn har pedagogerna på den pedagogiska dokumentationen i förskolan?  Vem är, enligt pedagogerna, den pedagogiska dokumentationen till för?

 Vad har den pedagogiska dokumentationen för betydelse för pedagogerna?  På vilket sätt (om alls) görs föräldrarna delaktiga i den pedagogiska

dokumentationen?

Vi valde att göra denna undersökning då pedagogisk dokumentation är ett aktuellt ämne i förskolan och då den nya reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010), belyser tydligt hur man ska arbeta med pedagogisk dokumentation och att det är en viktig del i förskolans verksamhet. Läroplanen säger att hela arbetslaget ska använda sig av olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningar för barnens utveckling och lärande i förskolan. Det ger också en möjlighet att följa barnens utveckling inom olika områden (Lpfö98, reviderad 2010).

Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer som metod för att kunna genomföra vår undersökning. Från början var vår tanke att endast utgå från en specifik förskola och göra både våra observationer och intervjuer med pedagogerna där. Men då vi stötte på problem när pedagogerna inte längre kände att de hade tid att medverka så fick vi tänka om. Vi valde då att istället intervjua slumpmässigt utvalda pedagoger från olika förskolor. Observationerna använde vi oss av på så sätt att vi tog del av det material som fanns på förskolorna genom att pedagogerna visade oss och berättade om hur det användes och varför.

34

Intervjuerna har vi gjort tillsammans då vi ansåg att det underlättade för oss när vi sedan skulle transkribera och tolka svaren pedagogerna gett oss. Det kan vara bra att vara fler vid intervjuer då man kan ha olika synvinklar på svaren som ges. Ämnesområdet var för oss relevant, då det varit något som intresserat oss. Det har inte varit svårt att hitta tidigare forskning kring ämnet, då det länge varit ett aktuellt ämne. Om vi hade haft möjlighet att göra undersökningen ännu större, hade det varit intressant att även studera barns syn på den pedagogiska dokumentationen i förskolan.

Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogernas svar och tankar många gånger stämmer överens med varandra men att de ibland lägger tyngdpunkten på olika saker. Ett exempel är när de pratar om svårigheterna med pedagogisk dokumentation. De flesta är överens om att tiden är en brist, men de har olika resonemang om varför det krävs så mycket tid och varför tiden inte alltid är tillräcklig. Lena säger att hon skulle vilja använda sig av den pedagogiska dokumentationen till att fokusera mer på varje enskilt barn men menar att det är alltför tidskrävande då dem inte alltid är all personal på plats. För Lina handlar tidbristen om att den dagliga verksamheten med barnen måste komma i första hand. Den pedagogiska dokumentationen blir då lidande, för att barnens trygghet och trivsel måste prioriteras. Doverborg & Pramling Samuelsson (2003:62) säger att hur pedagogen utnyttjar tiden som finns till deras förfogande förmodligen har att göra med den inställningen som han/hon har till barns lärande och det är det som har störst betydelse. Anna anser också att pedagogisk dokumentation är tidskrävande. För henne är dock pedagogisk dokumentation en viktig del av verksamheten och då får ta den tid det tar. Det tycks svårt för pedagogerna att bli förtrogna med den pedagogiska dokumentationen och på så sätt blir det svårt att kunna anpassa sin tid till arbetet kring den.

Samtliga pedagoger var överens om att den pedagogiska dokumentationen inte bara är till för dem själva som pedagoger, utan även för barn och föräldrar. Samverkan med föräldrarna lyfts fram som en viktig del av utvecklingen av såväl den pedagogiska verksamheten som barns kunskap. Även om alla är överens om vikten av att samverka med föräldrar tycks det vara svårt att få med alla föräldrar på ”rätt” spår. Pedagogerna har svårt för att få föräldrarna att visa intresse för barnens vardag på förskolan. Det är även svårt att få föräldrarna att förstå att det kan vara en viktig del i barnens utvecklingsprocess. Doverborg & Pramling Samuelsson (2003:60) menar att om

35

pedagogerna får föräldrarna engagerade i sina barns skolgång, påverkar det barns lärande positivt. För att samverkan förskola och föräldrar mellan ska fungera måste vikten av och meningen med samverkan göras tydlig.

Samtliga pedagoger såg den pedagogiska dokumentationen som ett arbetsverktyg för att synliggöra barnets lärande och utveckling. På samma sätt beskriver Lenz Taguchi pedagogisk dokumentation. Hon menar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan vara en hjälp för pedagogen att få syn på både individuella och gemensamma uttryck från barnen. Genom att pedagogerna dokumenterar vad barnen gör, säger och ger uttryck för, lär sig pedagogerna om barnen och hur de upplever, förstår och uttrycker omvärlden (Lenz Taguchi 2009:33). Pedagogisk dokumentation kan också vara en metod för pedagogerna att använda när de ska reflektera över sitt eget arbetssätt. Lina anser att pedagogisk dokumentation är en metod som får henne att bli medveten om sina handlingar i förskolan och att det ger henne möjlighet att reflektera över sitt arbetssätt. Lenz Taguchi (2009:57) menar att med hjälp av pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg, kan pedagogerna successivt förändra sitt arbetssätt och det innebär att man som pedagog kan påverka sin förskolkultur och sin kunskap om barn och lärande och att man ser pedagogisk dokumentation utifrån ett konstruktionistiskt synsätt.

Sammanfattningsvis visar resultatet att pedagogerna tillskriver pedagogisk dokumentation som en stor betydelse för dem i deras yrke, samt som en viktig del i verksamheten. De tycker att det ger möjlighet till reflektion, utveckling och utmaning. Pedagogisk dokumentation handlar om pedagogernas egen utveckling samtidigt som det också belyser barnets utveckling på ett tydligt sätt. Vi tror också att det är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Det är ett sätt som utmanar pedagoger men också barnen och verksamhetens utformning. Det är en process som hela tiden utvecklas och som aldrig ”stängs”, då man alltid kan arbeta vidare med den och utforma den på olika sätt – pedagogisk dokumentation innebär en balansgång (Lenz Taguchi, 2009).

36

6. Referenslista

Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan (2003). Från kvalitet till

meningsskapande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS

Förlag.

Dimenäs, Jörgen (2007)(red.) Lära till lärare, att utveckla läraryrket. Vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003, tredje upplagan). Att förstår

barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB

Johansson, Jan-Erik (1996). Dokumentera pedagogiken – en handledning i

dokumentation av arbetet i barnomsorgen. Lund: Studentlitteratur

Kennedy, Birgitta (2001, tredje tryckningen). Glasfåglar i molnen, om temaarbete och

dokumentation ur en praktikers perspektiv. Göteborg: Elanders Graphic systems

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittertur

Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd – dokumentation och

kooperativ läroprocesser i förskolan. Stockholm: Högskoleförlaget

Lenz Taguchi, Hillevi (2000, fjärde tryckningen & 2009, elfte tryckningen). Varför

pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag

Lindgren, Anne-li & Sparrman, Anna (2003). ”Om att bli dokumenterad – Etiska

aspekter på förskolans arbete med dokumentation”. Tillgänglig: 2011-05-23,

http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/linsparr.pdf

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

37

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006, andra upplagan). Lärandets

grogrund. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (2007). Närhet och Distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (reviderad 2010) Läroplan för förskolan, Lpfö98. Tillgänglig 2011-05-23, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Trost, Jan (2005, tredje upplagan). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika (2010). Dokumentation och bedömning i förskolan. I: Riddersporre, Bim (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2011-11-13,

http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wehner-Godée, Christina (2003). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med

38

Bilaga

Intervjufrågor

Vad har du för utbildning?

Hur länge har du varit aktiv i förskolan & hur länge har du arbetat här?

Vad innebär pedagogisk dokumentation?

Hur arbetar ni med dokumentation? Tillvägagångssätt/verktyg? Vilka metoder använder du när du dokumenterar pedagogiskt?

Vad är ert mål?

Vad vill ni lyfta med hjälp av pedagogisk dokumentation?

Till vem riktas den pedagogiska dokumentationen? (Barn? Pedagoger? Föräldrar?) På vilket sätt involveras i så fall barnen och föräldrarna?

Finns det några svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation? Vilka är då möjligheterna?

Hur mycket planeringstid har du per vecka?

Hur stor del av denna går till pedagogisk dokumentation?

Vid vilka andra tillfällen arbetar du med pedagogisk dokumentation? Hur lång tid lägger du ner på pedagogisk dokumentation per vecka? Hur många barn dokumenterar du åt? Exempelvis har du ansvarsbarn? Hur strukturerar du tiden för att hinna med att dokumentera pedagogiskt? Är det något som får stå tillbaka för att du ska kunna genomföra pedagogisk dokumentation? I så fall, vad?

Vilket utrymme för individuell och/eller gemensam reflektion och återkoppling har du på din arbetsplats?

Hur väljer du ut vad som ska dokumenteras?