Diskussion - Pedagogers tankar kring anmälningsplikten enligt Socialtjänsten [Teachers thoughts

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers tankar om anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med tillämpningen av lagen om anmälningsplikt. Vi ville med arbetet förbereda oss själva inför anmälningssituationer som kan uppkomma i vårt kommande yrkesliv. Vi hoppades också att arbetet skulle bidra till diskussioner mellan personalen på skolan där vi gjort vår undersökning.

Genom vår studie har vi fått svar på vår frågeställning och har därigenom även uppfyllt vårt syfte. Vi tycker också att vi har fått djupa kunskaper om anmälningsplikten som vi kommer att ha stor nytta av i vårt kommande arbete. Pedagogernas tankar har gett oss insikt om hur det kan kännas när en misstanke om att ett barn far illa uppkommer. Vi vet nu vilka hinder som kan påverka anmälningen. Genom dessa kunskaper har vi fått en medvetenhet som vi kommer att ta med oss ut i arbetslivet. Vi har också fått insikt i vilka möjligheter som finns för att underlätta för en pedagog när en misstanke om att ett barn far illa dyker upp. Förhoppningsvis kommer denna kunskap och medvetenhet att hjälpa oss i situationer där vi blir tvungna att ta ställning vid en misstanke om att ett barn far illa. Vi vet också att vår studie på Sagaskolan har bidragit till diskussioner mellan pedagoger kring anmälningsplikten och tankar kring en handlingsplan.

Vi har i vår litteraturstudie försökt hitta en teori att koppla pedagogernas tankar och hindren till. Vi har bland annat tittat på teorier som ekologisk psykologi, handlingsteori och ramfaktorteori men har inte tyckt att någon av dessa teorier till fullo har passat in på vårt arbete. Skulle vi använt oss utav någon av dessa teorier hade vi varit tvungna att modifiera dem för att de skulle passa. Detta ansåg vi skulle se påklistrat ut. Därför valde vi i vår analys att koppla vårt resultat till det material vi redan hade, och som vi redovisat i vårt bakgrundskapitel.

Efter att vi analyserat intervjuerna såg vi både likheter och olikheter i jämförelse med den teoretiska bakgrunden när det gäller vilka hinder som finns i samband med tillämpningen av lagen om anmälningsplikt. Vissa av de hinder som pedagogerna har nämnt har vi kunnat koppla till litteraturen, medan vissa hinder har varit nya för oss.

Kanske har dessa ”nya” hinder inte avslöjats i tidigare studier. Det kan också vara så att dessa hinder finns redovisade i studier som vi inte har funnit och därmed inte har kunnat använda oss av.

När det i vår problemprecisering gäller vår underfråga till frågan om vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten har vi inte fått några direkta svar. Frågan var vad hindren beror på. Vi kan spekulera kring att de olika hindren beror på olika saker beroende på vilket slags hinder det är. I efterhand, när vi hade sammanställt vår resultatdel, funderade vi kring huruvida de hinder som kommit fram i vårt resultat skulle kunna delas in i två olika nivåer; en personlig nivå och en organisatorisk nivå. Exempel på hinder som skulle kunna ingå i den personliga nivån är de tankar om att en anmälan kan förvärra situationen, att misstankarna varit felaktiga och tankar om att det ändå inte kommer hända något om en anmälan görs. Även hindren om föräldrakontakten och att barn fantiserar och ljuger kan ligga på den personliga nivån. På organisationsnivå har vi de hinder som har med lagar, regler och verksamhetens organisation att göra. Exempel på detta är att ett barn byter skola, att en pedagog och ledningen inte är överens om en anmälan ska göras eller den dåliga återkopplingen från socialtjänsten. Vissa hinder skulle kunna ingå i båda nivåerna. Tanken i den personliga nivån att det ändå inte händer något om en anmälan görs är kanske grundad i det organisatoriska med socialtjänstens tidskrävande rutiner. Även det hinder som handlar om oenigheten inom arbetslaget kan delas in i de två olika nivåerna. Det kan vara personligt när det handlar om pedagoger emellan, det kan vara organisatoriskt när det handlar om pedagoger med olika arbetsuppgifter exempelvis mellan olika yrkeskategorier eller mellan den enskilde pedagogen och arbetslagsledaren.

De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar och nå vårt syfte anser vi var relevanta. Enkäterna gav dock ett stort bortfall vilket vi tror beror på att vi inte själva gick ut och presenterade vårt arbete, och personligen delade ut och samlade in enkäten. Resultatet hade möjligtvis blivit annorlunda om vi hade fått in fler enkätsvar eftersom vi då hade haft större material till vårt intervjuurval. Genomförandet av intervjuerna gick bra då vi var väl föreberedda och personalen på Sagaskolan var tillmötesgående. Vi anser att vi fick ett rikligt material att arbeta med utifrån intervjuerna. I transkiberingen upptäckte vi dock att vi hade ställt en del ledande frågor

informanternas svar till viss del, dock tror vi inte att det har någon större betydelse för resultatet som helhet.

Eftersom det visade sig att informanterna inte hade någon gemensam syn på vem det är som ska göra en anmälan, då en misstanke om att det barn far illa uppstår, anser vi att skolan bör upprätta en gemensam handlingsplan för hur de ska gå tillväga när en misstanke om att ett barn far illa uppstår. Det väcktes, i detta sammanhang, tankar hos oss om att vi skulle kunna kontakta Individ och Familj för att få socialtjänstens syn på vem det är som gör eller bör göra en anmälan (pedagogen själv eller skolan via ledningen). Detta kom vi dock på när vi var inne i vår analysfas, vilket innebar att vi inte hade hunnit med ytterligare en intervju.

En annan tanke som väckts under vårt arbete är huruvida pedagogernas tankar skiljer sig mellan olika yrkeskategorier. Det hade varit intressant med en jämförande undersökning om tankar och hinder skiljer sig åt beroende på om det är förskolelärare, fritids- pedagoger eller lärare för de tidigare åren.

Referenser

Barnombudsmannen (2000). Barndom pågår. Rapport från barnens myndighet: Stockholm: Barnombudsmannen.

Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (2002). ansvar och sekretess i förskola, sola och

Fritidshem (5:e uppl.). Stockholm: Liber AB.

Eliasson, Marianne & Regner, Göran (2001). Sveriges rikes lag. Offentlighet och

sekretess. Stockholm: Norstedts Juridik.

Erdis, Marie (2003). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur.

Hindberg, Barbro (2001). När omsorgen sviktar. Om barns utsatthet och samhällets

ansvar (2:1 uppl.). Stockholm: Rädda Barnen.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i

Uppsala AB.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lagerberg, Dagmar (1982). Du skall icke slå. Om fysisk och psykisk misshandel av barn. Stockholm: Liber Förlag.

Lagerberg, Dagmar (1997). Barn som far illa. I Med fokus på barnen (s. 37-46) Stockholm: Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Norström, Carl & Thunved, Anders (2002). Nya sociallagarna. Med kommentarer,

lagar och författningar som lyder den 1 januari 2002 (15 uppl.). Stockholm:

Norstedts Juridik AB.

Olsson, Staffan (2001). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2004). Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sundell, Knut & Colbiörnsen, Maria (2000). Samhällets stöd till elever med

psykosociala problem. En undersökning av 23 grundskolor 1995 och 1998. FoU-

rapport 2000:7 Stockholm: Stockholms socialtjänsts Forsknings- och Utvecklingsbyrå.

Sundell, Knut & Egelund, Tine (2000). Barnavårdsutredningar. En kunskapsöversikt. Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS). Stockholm: Förlagshuset Gothia. Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapstrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

Bilaga A

Till Förfrågan Sagaskolan

Rektor Åsa Större Stad, 2006-11-01

Hej!

Vi är två studenter som läser Barn- och Ungdomsvetenskap på Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vi studerar till lärare med inriktning på förskola respektive

fritidspedagogisk verksamhet. Vi går vår sista termin och ska skriva vårt examensarbete som ska handla om pedagogers tankar kring anmälningsplikten. Studien kommer att grunda sig i en (1) skola, och vi önskar att Sagaskolan skulle vilja medverka.

Vårt arbete kommer att börja med en enkätutdelning. Utifrån dessa kommer vi att välja ut ett antal pedagoger som vi vill intervjua. För att kunna göra vårt urval till intervjuerna måste enkäterna skrivas på med namn. Namnen kommer naturligtvis inte att redovisas i vårt arbete och intervjuerna kommer att vara helt anonyma. Vi kommer även att hålla skolan anonym i vårt arbete.

De pedagoger som medverkar i vårt arbete kommer att när som helst kunna ställa frågor om studien och kan när som helst avbryta sitt deltagande.

Vi är intresserade av de pedagoger som arbetar med elever i skolår F-6. Vi skulle även vilja göra intervjuer med annan personal som har erfarenhet från anmälningsplikten; såsom rektor och skolsköterska.

Vi hoppas på ett positivt svar, snarast möjligt! Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar Sandra Krüger

Lisa Lindström

Ps. För mer information eller frågor är ni välkomna att kontakta oss via e-post Lisa: xxxxxxxxxx@stud.mah.se

Bilaga B

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Pedagogers tankar om anmälningsplikten

Vi är två studenter som läser Barn- och Ungdomsvetenskap på Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vi studerar till lärare med inriktning på förskola respektive

fritidspedagogisk verksamhet. Vi går vår sista termin och ska skriva vårt examensarbete som handlar om pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå vid en anmälan.

Vårt arbete börjar med denna enkätutdelning till pedagogerna som arbetar på

Sagaskolan i skolår F-6. Utifrån enkäterna kommer vi att välja ut ett antal pedagoger som vi vill intervjua. För att kunna göra vårt urval till intervjuerna måste enkäterna skrivas på med namn. Namnen kommer naturligtvis inte att redovisas i vårt arbete och intervjuerna kommer att vara helt anonyma. Vi kommer även att hålla skolan anonym i vårt arbete.

Du som medverkar i vårt arbete kommer att när som helst kunna ställa frågor om studien och kan när som helst avbryta deltagandet.

Tisdagen den 14/11 kommer vi personligen ut till skolan och samlar in enkäterna. Intervjuerna kommer att ske vecka 47. Om Du är en av de utvalda till intervju, kontaktar vi Dig via e-post för en förfrågan att medverka.

För mer information eller frågor är Du välkommen att kontakta oss via e-post: Lisa: xxxxxxxxx@stud.mah.se

Sandra: xxxxxxxxx@stud.mah.se

Tack på förhand för din medverkan! Sandra Krüger

Enkätfrågor

Namn:______________________________________ E-postadress: ________________________________

1. Vilket kön har du?

Man ⁭

Kvinna ⁭

2. Vilket år är du född? ___________ 3. Vad har du för utbildning?

4. Hur länge har du arbetat som pedagog inom skolvärlden? ___________________________

5. Hur länge har du arbetat på denna

skola?________________________________________ 6. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter idag?

OBS! Ditt namn och din e-post kommer inte att redovisas i vårt arbete.

7. Hur mycket kunskap om anmälningsplikten anser du att du har? Mycket stor kunskap ⁭

Stor kunskap ⁭

Liten kunskap ⁭

Mycket liten kunskap ⁭

8. Var har du fått din kunskap om anmälningsplikten? (Kryssa ett eller flera alternativ) I min utbildning ⁭

På min arbetsplats ⁭ Själv tagit reda på fakta ⁭

Annat sätt: _______________________________________________________ 9. Har du någon erfarenhet av tillämpningen av anmälningsplikten i den verksamhet du arbetar i?

Ja ⁭

Nej ⁭

10. Har du personligen varit med att anmäla en misstanke om att ett barn far illa?

Ja ⁭

Nej ⁭

11. Kan du komma på något du tycker är positivt med anmälningsplikten?

12. Kan du komma på något du tycker är negativt med anmälningsplikten?

13. Kan du tänka dig att ställa upp i en eventuell intervju?

Ja ⁭

Nej ⁭

14. Har du övriga kommentarer kan du skriva dem här:

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

Tack för din medverkan! Lisa och Sandra

Bilaga C

Stödfrågor till pedagoger

• Inledningsfrågor om utbildning, arbetsuppgift och kunskap om anmälningsplikten som bygger på, och utvecklar, enkätsvaren. • Vad är det första du tänker på när du hör ordet anmälningsplikt? (- Utveckla det)

• Berätta om dina erfarenheter av anmälningsplikten! (- vilka är rutinerna på skolan?)

Följande frågor ska, utifrån enkätsvaren, utvecklas:

• Vad upplever du som pedagog är positivt med anmälningsplikten? • Vad upplever du som pedagog är negativt med anmälningsplikten? • Vilka hinder tror du kan uppstå vid tillämpningen av anmälningsplikten?

- Hur kan man förebygga dessa hinder? (Om detta inte framgår av föregående fråga)

Stödfrågor till rektor

• Berätta om dina erfarenheter av anmälningsplikten! • Vilka är rutinerna för anmälning här på skolan?

Följande frågor ska, utifrån enkätsvaren, utvecklas:

• Vad upplever du som rektor är positivt med anmälningsplikten? • Vad upplever du som rektor är negativt med anmälningsplikten?

• Vilka hinder tror du kan uppstå vid tillämpningen av anmälningsplikten? - Hur kan man förebygga dessa hinder?

Stödfrågor till skolsköterska

• Berätta om dina erfarenheter av anmälningsplikten! • Hur går du tillväga om du misstänker att ett barn far illa?

Följande frågor ska, utifrån enkätsvaren, utvecklas:

• Vad upplever du som skolsköterska är positivt med anmälningsplikten? • Vad upplever du som skolsköterska är negativt med anmälningsplikten? • Vilka hinder tror du kan uppstå vid tillämpningen av anmälningsplikten?

- Hur kan man förebygga dessa hinder? (Om detta inte framgår av föregående fråga)

In document Pedagogers tankar kring anmälningsplikten enligt Socialtjänsten [Teachers thoughts about the duty to report according to the Social Services Act] (Page 40-53)