Barn lär sig språk genom de vardagliga aktiviteter som omgärdar dem. Om det är
hemma eller på förskolan spelar ingen roll, för de utvecklar sitt språk hela tiden. Det är i och för sig en fördel att ha aktiviteter såsom sagoläsning och språksamlingar. Vårt syfte med arbetet var bland annat att analysera pedagogers olika synsätt på språkutveckling. För att få informationen vi var ute efter valde vi två olika förskolor i Trelleborgs kommun, där vi gjorde intervjuer och observationer. Vi tyckte att intervjuerna gick bra och alla pedagogerna svarade på alla våra frågor. Efter intervjuerna observerade vi för att kunna studera beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang, i samma stund som de inträffar. Vi ansåg att det var intressant att få vara ute och observera på förskolorna, för pedagogerna arbetar med språkutveckling på ett medvetet sätt.
På båda förskolorna använder de sig av språkpåsar, ordkort, de läser, berättar sagor samt samtalar med barnen. Barnen får även delta i aktiviteter där det förs dialoger och där de får möjlighet att berätta och lyssna. Pedagogerna ansåg att kommunikationen med barnen var viktig. Detta överensstämmer med vad Vygotsky (Säljö, 2001) anser är viktigt för barnen. Han menar att genom att barn leker, samtalar, utforskar, skapar med mera så utvecklas de och ombildar sina kunskaper och erfarenheter. Inom den
sociokulturella teorin påverkas barns lärande och utveckling av olika erfarenheter, som de varit med om tidigare. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya
erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv (Säljö, 2001).
Vi använder oss mycket av Säljös (2001) tolkning om Vygotsky i arbetet. Vi tycker att den sociokulturella synen på lärande var intressant att utgå ifrån, eftersom vi båda håller med om att människor lär av varandra i samtal och samspel. Det är även viktigt att pedagogerna anpassar miljöerna så att de utvecklar och stimulerar barns nyfikenhet och kunskapssökande.
I läroplanen för förskolan står det att språk och lärande hänger samman, liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan skall även bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål
44
(Lärarförbundet, 2006). Eftersom vårt syfte även var att ta reda på om barnens etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med
språkutveckling så kändes de sista raderna ur läroplanen relevanta.
Vi märkte inte av att pedagogerna arbetade på olika sätt med språkutveckling beroende på barnens etniska bakgrund. Den enda skillnaden vi uppmärksammade var att de på Förskola 2 pratade väldigt mycket om barn med annat modersmål än svenska, men själva arbetet med språkutveckling utfördes på liknande sätt på båda förskolorna enligt våra intervjuer och observationer. Att förtydliga allt de gör genom språkpåsar,
sagopåsar med mera underlättar för barnens inlärning, genom att de får konkreta bilder av orden och det är bra oavsett etnisk bakgrund.
Det var även intressant att ta del av pedagogernas tankar kring vilket språk de tänkte på när vi sa språkutveckling. När vi själva ställde oss frågan tog det en stund att komma fram till vad vi tyckte. Det första vi helt spontant tänkte på var det svenska språket, men när vi sedan diskuterade igenom våra tankar, så kom vi fram till att det var så mycket mer. Det var till exempel teckenspråk för de som inte kan tala eller höra och det var ett annat språk hos de som inte har svenska som modersmål. Pedagogernas svar var liknande med våra egna. Många av dem svarade helt spontant svenska, men efter en stund kom det fram att det kunde vara även andra språk. Svensson (1998) anser också att språk inte bara är det talade ordet, utan kan vara till exempel kroppsspråk,
teckenspråk, punktskrift och morsesignaler med mera. Det är språket som gör
människan till människor enligt Bil & Malmberg (2006). Vilket språk tänker de på då?
6.1 Kritisk reflektion
För att förbättra arbetet hade vi, om vi hade skrivit arbetet under en längre tid än vad vi gjort nu, intervjuat fler pedagoger och involverat fler förskolor. På det sättet hade vi fått ett bredare perspektiv och det hade varit intressant att se om deras svar liknade de svar vi redan fått. Vi hade troligtvis även varit ute och observerat på fler förskolor och under en längre tid. Annars tycker vi att vi har lagt upp arbetet på ett bra sätt. Vi har inte haft några nämnvärda problem utan arbetet har flutit på bra.
45
6.2 Vidare forskning
Under vår utbildning har vi arbetat med läroplanen i praktiskt taget alla kurserna. Därför var det viktigt för oss att lyfta den vid intervjutillfällena. Pedagogerna ansåg att det var viktigt att ha med läroplanen när de planerade sin verksamhet, därför blev vi lite frågande när de inte hade mer kunskaper om vad som stod i läroplanen för förskolan. Därför skulle vi vilja arbeta vidare med läroplanens betydelse för pedagoger i förskolan. Vi vill försöka ta reda på var pedagogerna står och vad de tycker om läroplanen. Anser pedagogerna att det är en bra riktlinje och hjälp för att veta vad man som pedagog förväntas göra? Eller tänker de inte på den alls om inte någon frågar om den? Detta är väldigt intressanta frågor.
46
Källförteckning
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Bil, Milan & Malmberg, Gertrud (1996) SPRÅK – Vad är det? Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB
Bjørndal Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och
utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber
Dysthe, Olga (1995). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik – omsorg, lek och ramsor. Stockholm: Liber Hagtvet, Bente Eriksen (2004). Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och kultur
Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala
AB
Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996). Barnen och språken. Lund: Studentlitteratur Ladberg, Gunilla (2000). Tala många språk. Lund: Studentlitteratur
Lärarförbundet (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Ce Fritzes Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Stenmalm Sjöblom, Lena & Johansson, Inge (1992). Förskolan – kunskap, kompetens,
kvalitet. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag AB
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Stockholm: Natur och kultur Säljö, Roger (2001). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Söderbergh, Ragnhild (1979). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Liber Williams, Pia; Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns
47
Elektroniska källor
Vetenskapsrådet (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf [Hämtad 2007-11-10]
48
Bilaga
Intervjufrågor
1. Vilken ålder har barnen på din avdelning? 2. Hur länge har du arbetat i förskolan? 3. Vad är språkutveckling för dig?
4. Tycker du att det är viktigt med språkutveckling? Varför? 5. Hur arbetar ni konkret med språkutveckling i verksamheten?
6. Hur arbetar ni konkret med språkutveckling i förhållande till läroplanen? 7. Använder ni någon speciell metod?
8. Har du/ni fått någon speciell utbildning för att arbeta med språkutveckling? 9. Har ni språkgrupper och hur har ni i sådana fall delat in barnen?
10. Fokuseras det mer på språk och språkutveckling just nu, eller har det alltid varit lika mycket?
11. Vem har beslutat att ni ska arbeta med språk och språkutveckling? 12. Vilket språk tänker du på när vi pratar om språkutveckling?