Följande diskussionskapitel kommer vi att dela in i tre delar. Vi kommer i första delen föra en resultatdiskussion kopplat till vårt resultat men även till tidigare forskning. Vi kommer även att kritiskt granska vår metod och det tillvägagångssätt vi använt oss av under insamlingen och bearbetningen av vår empiri. Sist i avsnittet kommer vi att styrka uppsatsens relevans för förskolläraryrket och ge förslag på fortsatt forskning i ämnet. Under studien har vi utgått från våra två frågeställningar; hur uppfattar förskollärarna att kvalitén på verksamheten påverkas
av förutsättningarna de innehar i arbetet? samt hur uppfattar förskollärarna förutsättningarna de erhåller för att genomföra sitt uppdrag?
7.1 Resultatdiskussion
Kraven på kvalitet höjs visserligen på pappret men blir just krav, som lämnas till förskollärare och förskolechefer att lösa. De gör allt för att ge barnen den bästa förskolan. Alldeles för ofta sker det på bekostnad av den egna hälsan. (Lärarförbundet, 2017, s. 3)
Trots att begreppet kvalitet var välbekant för våra respondenter, ansåg de att de inte erhåller tillräckliga förutsättningar för att utföra de arbetsuppgifter som ingår i yrkesprofessionen och tycks därmed inte känna att de kan bidra tillräckligt till en verksamhet med hög kvalité. Det som skiljer vår studie och Logan och Sumsions (2010) studie åt är att våra respondenter inte ansåg kvalitetsfrågan som komplex eller svårbegriplig, utan de hade ett tydligt grepp om begreppet kvalitet men saknade tillräckligt med förutsättningar för att realisera deras bild av kvalitet.
Det finns många olika ramfaktorer som alla har en stor betydelse för en verksamhet av kvalitet. Det som främst beskriver en förskola av kvalitet är likvärdigheten, både för barnen och för de som arbetar inom verksamheten (Vetenskapsrådet, 2015). Förskollärarnas arbetsvillkor är ett av huvudområdena inom likvärdigheten som denna studie har nämnt som kvalitetsfaktorer. Samtliga av våra respondenter uttryckte en brist på förutsättningar till planeringstimmar, därav blev planeringen en av de större kvalitetsfrågorna i vår studie. Det krävs en saklig planering med fokus på syfte och läroplansmål för att bedriva en verksamhet av kvalité. För att ha en möjlighet att förbättra kvalitén av förskolans verksamhet bör kommunen ha ett system och bättre rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna (Skolverket, 2005).
Henckel (1990) kom i sin studie fram till att det inte var styrdokumenten som hade en större vikt när det gällde förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet. Det var de praktiska
32
förutsättningarna som styrde verksamheten. Vi har i likhet med Henckel kommit fram till att de praktiska förutsättningar vi såg var tillgången till specialpedagoger, fortbildningar, möjlighet att få påverka barngruppens sammansättning samt de förbättrade digitala förutsättningarna var några av förutsättningarna som respondenterna ansåg bidrog till kvaliteten på deras verksamheter. Respondenterna skulle dock värdesätta att få färre barn per pedagog, färre kringuppgifter, mer planeringstid samt bättre satsningar och ekonomiska tillgångar från kommunen.
Resultatet av vår studie visar att förskollärarna ofta har en känsla av otillräcklighet i sitt förskolläraruppdrag. Respondenterna nämnde att barngruppens storlek har en stor betydelse både för förskollärarnas arbetssituation och barnens utveckling och lärande. Barngruppens storlek bör anpassas efter barnens behov för att kunna utgöra en trygg lärmiljö menar lärarförbundet (Lärarförbundet, 2017). Det är även viktigt att anpassa personaltätheten efter de förutsättningar som råder i respektive förskola (Skolverket, 2005). Storleken på barngruppen samt personaltätheten ska sättas i relation till uppdraget, vad som är lämpligt är upp till varje förskolas förutsättningar.
“Ta vara på förskollärarnas kompetens!” skriver lärarförbunet i rapporten lyssna på
förskollärarna (Lärarförbundet, 2017, s.12). För att verksamheten ska fungera, krävs det även
tillräckligt med stöd och resurser så att förskollärare inte behöver prioritera kringuppgifter som administration och städning framför planering. Om förskollärarnas kompetenser tas tillvara på kan yrket bli mer attraktivt, utvecklande och hållbart (a.a.). Anpassas inte förutsättningarna till verksamheten, riskerar förskollärarna att bli utsatta för en hög arbetsbelastning vilket Tallberg Broman och Persson (2019) nämner kan bidra till sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Författarna betonar att det finns en obalans mellan de ökade kraven och förutsättningarna att leva upp till de krav som ställs på förskollärarna. Vi är rädda för att problematiken med att kraven på förskollärarna ökar och förutsättningarna uteblir kan innebära att förskolläraryrket blir mindre attraktivt och det kan medföra personalbrist och i slutändan kan det påverka kvalitén på verksamheten.
33
7.2 Metoddiskussion
Att använda intervju som metod är nästan nödvändigt för att ta reda på hur människor, känner, tänker och handlar i olika situationer menar Alvehus (2013). Några av respondenterna uttryckte att intervjufrågorna var tunga och djupa men var samtidigt tacksamma för att de fick tillgång till frågorna i god tid innan. Några respondenter påpekade även vikten av våra frågor och önskade att frågor likt dessa skulle diskuteras inom verksamheterna på bland annat arbetsplatsträffar. Om vår strategi att dela med oss av frågorna innan intervjutillfället påverkade deras svar ligger bortom vår kännedom, men av respondenternas uttryck tolkar vi det som att de inte kunnat ge så utförliga svar som om de fått tillgång till frågorna först vid tillfället för intervjun.
Vi var medvetna om att metoden att inte spela in intervjuerna är riskabel då mycket information kan falla bort, men tack vare att vi är två som skriver examensarbetet tillsammans så fungerade insamlingen av respondenternas svar bra utan inspelning. Pernilla skötte samtalet med respondenterna och antecknade relevanta stödord med penna och papper. Sofie satt vid sidan av och fokuserade på att ordagrant skriva ner intervjuerna på datorn. Vi tog en kort paus efter varje fråga för att Sofie skulle skriva färdigt och för att kontrollera och räta ut eventuella frågetecken. I samband med avslutad intervju fick respondenten möjlighet att läsa igenom sina svar på datorn, de fick då möjlighet att ta bort, ändra eller lägga till text vilket några av förskollärarna utnyttjade. Några av respondenterna uttryckte en lättnad av att inte bli inspelade vilket gör att vårt val att använda oss av fältanteckningar kändes som ett rätt beslut. Vi som intervjuare fick tillåtelse av alla respondenter att kontakta dem via mail eller telefon om funderingar kring deras svar skulle komma upp under analysen. Vi kontaktade två respondenter i efterhand för att kontrollera att vi uppfattat deras svar korrekt.
7.3 Uppsatsens betydelse för yrket och förslag till fortsatt
forskning
Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna upplever kvalitet i sitt yrkesutövande och hur deras erhållna förutsättningar påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Med tanke på det förstärkta ansvaret hos förskolläraren för den pedagogiska verksamheten i läroplanen menar vi att tillgång till rätt förutsättningar har stor betydelse och därför måste förskollärarnas rådande situation synliggöras, uppmärksammas och reformeras. Vår studie visar att tillgången av rätt och tillräckliga förutsättningar för att utföra ett kvalitetssäkrat uppdrag ur
34
ett förskollärarperspektiv är av stor vikt och saknas till stor del i verksamheterna. Det kan kopplas till den tidigare forskningen där Tallberg Broman och Perssons (2019) studie visar på att trots kraven i förskolläraruppdraget har ökat så önskar inte förskollärarna att slippa ifrån sitt uppdragsansvar men de behöver bättre förutsättningar.
En fundering som följt med oss under arbetets gång är hur resultatet sett ut om vi hade undersökt fler förskolor från andra kommuner och även använt oss av fristående förskolor och förskolor med olika inriktningar. En ytterligare aspekt gäller genusperspektivet. I Tallberg Broman och Perssons (2019) studie benämnde en respondent att en stor del av förskolläraryrket handlar om “traditionella kvinnouppgifter”, som omsorg och städning. Det hade varit spännande att göra en liknande undersökning med manliga respondenter för att uppmärksamma om resultatet blivit detsamma. I ett samhälle där psykisk ohälsa ständigt ökar i takt med kraven, anser vi att förskoleverksamheternas förutsättningar har hög relevans och bör studeras och utvecklas. Vi hoppas att denna studie öppnar upp för ytterligare forskning och en förbättring av förskollärares förutsättningar. En förändring behövs och det är för förskollärarnas samt barnets bästa. Vi har ett viktigt uppdrag, tillsammans formar vi nästa generation.
35