I följande kapitel kommer jag först redogöra studiens slutsats och sedan förs en diskussion kring studiens metodval. Slutligen kommer det reflekteras över förslag för fortsatt forskning kring personalomsättning i förskolan.
6.1. Slutsats
Föreliggande studiens avsikt var att genom enkätundersökning studera anledningar som leder till personalomsättning i förskolan genom följande frågeställningar. Vilka faktorer ligger till grund för personalomsättning i förskolan? Varför byter personalen förskola trots att de jobbar inom samma yrke? Kan personalomsättning variera mellan områden? Eller ser det likadant ut oavsett stadsdel?
Genom att grundligt granska det empiriska materialet har jag kommit fram till att, personalomsättning i förskolan ser nästan likadant ut oavsett området eller stadsdel. Det är inte de demografiska egenskaper såsom etnicitet, ålder, kön eller området som leder till att personalen väljer att byta arbetsplats. Däremot är det till stort omfång organisatoriska egenskaper som är avgörande för personalomsättningen i förskolan. Till exempel chefers förhållningssätt och arbetsförhållanden som bland annat stora barngrupper, outbildad personal, personalbrist och stressig arbetsmiljö där det inte finns stöd från kollegor kan leda till omsättningen i förskolan. Privata faktorer såsom lön, vidareutveckling och närhet till hemmet kan också få pedagoger till att byta sin arbetsplats. Dessutom kan olika pedagogiska arbetssätt såsom Reggio-Emilia inspirerad, Montessoripedagogik och musikprofil också ligga till grund för personalomsättning eftersom en av de 29 deltagarna uppgav pedagogisk inriktning som en anledning till sin förra arbetsplatsbyte. Generellt trivs pedagoger med de pedagogiska inriktningar som de arbetar med och är väl motiverat också för deras arbetssätt.
Studiens resultat tydliggör att pedagoger upplever deras relation till ledningen som svag. Chefer ger inte sina anställda de förutsättningar samt möjligheter till inflytande som egentligen behövs. Enligt Malmö stad (2019) har förskolechefen ett ansvar att verka för barns och medarbetares inflytande och delaktighet i verksamheten för att kunna utveckla en utbildning som
överensstämmer med förskolans läroplansmål och riktlinjer för att det ska vara en likvärdig förskola där varje barn får möjlighet till att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar (Malmö stad 2019). En positiv och stark relation till sin organisationsledning har stor betydelse för anställdas trivsel och välmående oavsett området. Chefer som är närvarande, lyssnande samt ställer upp för personalen kan bidra till en vilja hos de anställda att stanna kvar på sin arbetsplats. Pedagogers inflytande och autonomi över sitt arbete och verksamhet är också viktig. Det är viktig att personalen känner sig hörda samt att deras åsikter och röster tas på allvar. Persson och Tallberg Broman (2019) hävdar att autonomi och kontroll över sin arbetssituation, social tillhörighet och känslan av att kunna påverka är betydelsefullt för anställdas välmående och psykiska hälsa. Stödjande relationer med sina chefer och arbetskamrater samt tydliga roller kan skapa en positiv arbetsmiljö som i sin tur kan minska personalomsättning i förskolan (ibid). Pedagogers tillfredställelse med sin arbetsplats och arbetsuppgifter spelar en avgörande roll för att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats eller byta till en annan eftersom efterfrågan på förskollärarna är stor på arbetsmarknaden. Totenhagen et al (2016) nämner också att potentialen till att överväga tillgängliga alternativa anställningsmöjligheter för ens befintligt jobb, påverkar pedagogers engagemang negativt och kan till slut leda till att anställda väljer att lämna sina jobb och ansöker vidare i eftersträvan på en bättre arbetsplats med bättre förutsättningar (ibid.).
Det är betydelsefullt att chefers sätt att samarbeta och samverka med sina anställda vilar på likabehandlings riktlinjer och demokratiska principer. Där det inte finns någon favorisering och alla pedagoger får handlingsutrymme, möjligheter till en stark och positiv relation till sina chefer samt tillit från ledningen. Graen och Uhl-Bien (1995) menar att kvalitativa relationer mellan ledare och medarbetare kan sannolikt påverka andra delar av struktur och organisation. Enligt Persson och Tallberg Broman (2019) är närvarande chefer och tillräcklig bemanning viktigast för en arbetsmiljö där pedagoger trivs. Dessutom ska det finnas förutsättningar för personalen i form av olika fortbildningar och kurser så att pedagoger kan vidareutveckla sig kunskapsmässigt för att uppfylla de krav som ställs från organisationen. Pedagogernas kunskapsutveckling kommer också leda till ekonomisk utveckling i form av löneförhöjning som i sin tur kommer att minska personalomsättning i förskolan och leda till en mer stabil pedagogisk verksamhet som kan bidra till varje barns utveckling och lärande.
6.2. Metoddiskussion
Mitt tillvägagångssätt var en kvalitativ forskningsmetod eftersom jag ansåg den som mest relevant för föreliggande studie. Dessutom var metoden inte ny för mig och därför kände jag mig bekväm med den. Jag genomförde en enkätundersökning där pedagoger fick svara på ett frågeformulär med öppna frågor för att komma fram till faktorer som ligger som grund till personalomsättning. Anledningen till att jag valde dela ut frågeformulär med öppna frågor och inte intervjua pedagoger personligt var dels tidsbegränsning och dels för att ge pedagogerna en möjlighet till att uttrycka sig fritt.
Jag tycker att jag har fått tillräcklig empiriskt material som ett underlag för att få fram studiens resultat eftersom det var öppna frågor där pedagoger fick skriva och säga vad de själva ville och vad de tyckte var viktig att förmedla. Jag hade däremot kunnat intervjua några pedagoger, rektorer och/eller biträdande chefer på de utvalda stadsdelarna för att få bättre förståelse och ett bredare perspektiv kring personalomsättning i de två olika stadsdelarna men det var begränsade tidsresurser för att genomföra min studie. Alvehus (2013) menar också att intervju är en av de vanligaste metoderna för att komma nära personers åsikter samt subjektiva upplevelser. Intervjuer har länge betraktats som ett mer trovärdigt sätt än enkäter för att ta reda på hur personer känner, tänker och upplever kring ett specifikt fenomen. Det kan dock finnas en rad nackdelar också med intervjuer som till exempel, intervjuaren kan svara utifrån det hen anser förväntas, från forskaren, för att kunna ge en lämplig bild av sig själv för andra (ibid.). Därför tänker jag att enkäter med öppna frågor var den mest relevanta metoden för att ge pedagoger en frihet och anonymitet, där de inte behövde tänka på forskaren och de omedvetna förväntningar som kan förekomma i en intervju.
Det känns att tidigare forskning som jag har presenterat och LMX teori som ett teoretiskt perspektiv var relevant för studien samt har fungerat som bra analysverktyg i studiens resultatavsnitt. Jag har använt mig av både internationell och nationell tidigare forskning i min studie men det var svårt att hitta relevant svensk forskning.
6.3. Vidare forskning
Föreliggande forskningsstudie har bidragit till en fördjupning av mina förståelser kring personalomsättning samt gett mig ett bredare perspektiv över anledningar som kan leda till omsättning i förskolan. Personalomsättning i förskolan har ökat kraftigt under senaste åren och av personliga erfarenheter vet jag, att omsättningen påverkar både barnen och verksamheten negativt. Det finns ett stort behov att minska omsättningen och öka stabiliteten på svenska förskolor. Därför är det av stor betydelse att ta reda på de viktiga faktorer samt åtgärder som kan minska personalomsättning i förskolan. Wells (2015) hävdar också att det inte finns tillräcklig forskning som behandlar omsättningen i förskolan och dessutom finns det ett stort behov av att förstå de mekanismer som leder till personalomsättning i förskolan. Jag upplever att det behövs göras mer ingående och djupare nationella forskningsstudier för att inte bara ta reda på faktorer som orsakar omsättning, utan även de åtgärder som kan bidra till att pedagoger stannar kvar på sina jobb och inte väljer byta arbetsplats så ofta.
7. Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bergstrand, Karin & Jarl, Sandra (2018) Personalfakta förskoleförvaltningen. HR-avdelningen: Malmö stad
Birgersson, Susanna (2018). Personalkaoset I förskolan är rena barnmisshandeln. Expressen.se https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/personalkaoset-i-forskolan-ar-rena-
barnmisshandeln/ [2019-12-19]
Catasús, Bino, Högberg, Olle & Johrén, Anders (2012). Boken om personalekonomi. 1. uppl. Malmö: Liber
Ejlertsson, Göran (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad
komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
George B. Graen & Mary Uhl-Bien, (1995) ‘Relationship-Based Approach to Leadership - Development of Leader-Member Exchange (LMX) Theory of Leadership over 25 Years - Applying a Multilevel Multidomain Perspective’, LEADERSHIP QUARTERLY, vol. 6, no. 2, pp. 219–247,
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/forskolan-styrs-av- skollagen-och-laroplanen
[2019-12-18]
Malmö stad (2016). Organisationsutveckling Förskoleförvaltningen.
https://malmo.se/download/18.198e132616aa40a135a14bee/1561016339492/4%20BESLUT%20 organisationsutveckling%20160119.pdf
[2019-12-13]
Malmö stad (2019) Vad är förskola? https://malmo.se/Service/Utbildning-och-
forskola/Forskola/Sa-funkar-forskolan/Vad-ar-forskola.html [2019-12-12]
Muhl, C. J. (2002) ‘What Is an Employee? The Answer Depends on the Law’, Monthly Labor Review, 125(1), pp. 3–11. Available at: https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ642512&site=ehost-live (Accessed: 19 December 2019).
Nilsson Boij, Marie (2018). Storpersonalomsättning kan vara direkt skadlig för förskolebarn. Sverigesradio.se
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6996709 [2019-12-19]
OECD (2019). Good Practice for Good Jobs in Early Childhood Education and Care
[Elektronisk resurs]. OECD Publishing
Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2019). Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa
[Elektronisk resurs] om dilemman i förskollärares uppdrag. Malmö: Malmö stad
Rahman, Wali & Nas, Zekeriya (2013). ‘Employee Development and Turnover Intention: Theory
Validation’, European Journal of Training and Development, 37(6), pp. 564–579. (Accessed: 4
January 2020).
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. Andra upplagan Stockholm: Liber
Skolverket (2018). PM- barn och personal i förskolan 2017.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2018/pm---barn-och-personal- i-forskolan-2017?id=3949
[2019-12-13]
Skolverket (2019) Rätt till förskola. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i- skolfragor/ratt-till-forskola
[2019-12-19]
Tallberg Broman, Ingegerd (2010) Svensk förskola- ett kvalitetsbegrepp. I boken av
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Totenhagen, Casey. J, Hawkins, Stacy Ann, Casper, Deborah M, Bosch, Leslie A, Hawkey, Kyle R & Borden, Lynne M (2016). ‘Retaining Early Childhood Education Workers: A Review of the
Empirical Literature’, Journal of Research in Childhood Education, 30(4), pp. 585–599.
Accessed: 4 January 2020).
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Uppslagsverket, ne.se https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/förskola [2019-12-14]
Wells, Michael B (2015). Predicting preschool teacher retention and turnover in newly hired
Head Start teachers across the first half of the school year. Early Childhood Research Quarterly.
Zhang, Y.J. (2016). A Review of Employee Turnover Influence Factor and Countermeasure. Journal of Human Re- source and Sustainability Studies, 4, pp. 85-91.
Bilaga
Frågeformulär för examensarbete om personalomsättning inom förskolan
1. Vilken utbildningsinriktning har du?2. Hur länge har du jobbat inom förskoleverksamhet?
3. Hur många olika förskolor har du jobbat på förutom din nuvarande arbetsplats?
4. Vilka olika pedagogiska inriktningar som till exempel Montessori-pedagogik, Waldorf- pedagogik, Reggio Emilia, traditionell eller liknande har du jobbat med under dit yrkesliv?
5. Vilken inriktning tycker du är bra och varför?
6. Vad var den viktigaste anledning att du slutade på ditt/dina jobb? 7. Vad anser du är mest viktig att tänka på när du söker nytt jobb? 8. Vilka åtgärder anser du kan minska personalomsättning i förskolan?
9. Personalen inom förskolans värld byter oftare arbetsplats trots att de jobbar inom samma profession. Vilka anledningar enligt din uppfattning kan ligga till grund till det?