Diskussion

6.1

6.1.1 Förekomst av olika PFAS-ämnen

Av alla analyserade PFAS-ämnen har flest kortkedjade PFAS detekterats över rapporteringsgränsen och högst koncentration hade PFBA med kortast kolkedja (tabell 5). Anledningen kan vara att användning av kortkedjade PFAS har ökat avseendevärt och sägs vara ersättarna till de långkedjade PFAS. För närvarande är de mest använda kortkedjade PFAS PFBA och PFHxS och de börjar detekteras allt oftare i vattenmiljön. Framförallt är PFBA en förorening som är dominerande i vatten (Yao et al., 2014; Wang et al., 2019; Ateia et al., 2019). Spridningen av ämnet uppströms Glan är störst från Hällestaån samt Ysundaviken vilket inte gäller för övriga ämnen (PFOS och PFOA) (figur 7). Att PFBA har detekterats högst av alla PFAS-ämnen (tabell 5) kan bero på ämnets höga vattenlöslighet och rörlighet (Ateia et al., 2019). Kortkedjade PFAS kan transporteras långa sträckor via vind, vatten, jord (Li et al., 2020). Ämnets log Kow-värde indikerar att PFBA är

bioackumulerande och mycket vattenlösligt (tabell 2). Samtidigt har den också högt pKa-värde, till skillnad från PFOS och PFOA, vilket innebär att den inte binder till t.ex. partiklar, sediment och jord lika lätt (tabell 1 & 2). Därav indikerar det att PFBA är en förorening som lätt sprider sig mellan jordar och vattendrag. Dessutom är PFBA också den vanligast kortkedjade PFAS i atmosfären medan PFHxA och PFHpA är mindre förekommande (Li et al., 2020). Det kan också göra att ämnet sprids mellan provpunkterna i större utsträckning då transporten inte endast sker via vatten. PFOS har högst koncentration efter PFBA (tabell 5) vilket förmodligen beror på den breda användningen innan förbudet trädde i kraft och även på grund av ämnets stabilitet. Trots förbudet görs vissa undantag, bland annat användes cirka 250 kg PFOS för galvaniseringprocesser under 2010 i Sverige (Lövgren, 2012). Alla globala tillverkare har inte skrivit på avtal som reglerar tillverkning och C8-relaterade perfluorerade ämnen fortsätter att produceras i både Kina, Ryssland och Indien (Muir et al., 2019). Spridningen till Sveriges vatten kan därför bottna i flera faktorer. Dels fysikaliska och kemiska egenskaper men också på grund av andra länders mindre stränga reglering. Om inte PFAS regleras i alla länder kommer inte koncentrationen att minska globalt. En stor föroreningsorsak till PFAS i råvatten är det stora flödet från atmosfäriskt nedfall. Stora flöden av PFAS och PFOS har detekterats till ca 600–1600 respektive 22–290 kg per år via nederbörd i Sverige (Jönsson 2020). Spridningen sker inte bara via luft utan även via vatten och jord, men långkedjade PFAS binder ofta till sediment, som fungerar som en sänka. PFAS-kontaminerade sediment kan utgöra en framtida källa till föroreningsspridning när sedimenten bryts ner, resuspenderas och transporteras i systemet (Bai & Son, 2021; Ahrens, 2011; Ahrens et al., 2011). PFOS och PFOA har mindre vattenlöslighet och transporteras inte lika snabbt som PFBA vilket gör att de kommer förbli länge i vattensystemet.

6.1.2 Bråvalla - En potentiell framtida källa?

Vidare detekterades PFOS i höga koncentrationer vid Bråvalla, bas för flygflottilj F13, som kan tänkas vara en källa till Borgs råvattenintag (tabell 6). Däremot har höga värden också detekterats uppströms vilket gör att Bråvalla troligen inte är enda källan. Koncentrationen var som lägst vid provpunkt 13.3 (våtmark fågeltorn), längst bort från invallningspumpen, vilket beror på utspädningseffekten närmare Glan. Ahrens et al (2013) genomförde en studie i två sjöar intill Arlanda där brandövningar tidigare ägt rum. Resultatet visade höga halter av samma ämnen (PFOS, PFOA, PFHxS samt PFHxA) som vid Bråvalla. Koncentrationen av PFOS i sjöarna hade inte minskat under de fem år som studien pågick. Vid Bråvalla transporteras förmodligen PFAS via mark och fortsättningsvis lakas det ut i grundvattnet och vidare till Glan. Därmed påverkas vattenkvaliteten på längre avstånd från föroreningskällan, vilket kan vara anledningen till att koncentrationen vid Bråvalla är höga (tabell 6). I Uppsala stad har en viss del av grundvattentäkten i Uppsalaåsen blivit förorenad av PFAS och det pekar mot att en militär flygplats någon kilometer från åsen är föroreningskällan. Vattentäkten har blivit förorenad via grundvattenströmmar som passeras under flygplatsen och som sedan ansluter till Uppsalaåsen (Uppsala kommun, 2015).

30 Därför bör inte Bråvalla uteslutas då det kan vara en framtida källa till PFAS i Glan och Borgs råvattenintag. Om marken vid Bråvalla skulle användas finns risken att PFAS-ämnena transporteras i höga koncentrationer till kringliggande miljö, där det tidigare inte detekterats eller varit höga koncentrationer.

Även om marken skulle förbli orörd kan framtida klimatförändringar påverka koncentrationen och spridningen av PFAS. I dagsläget finns det inga studier som tyder på detta men andra föroreningar som t.ex. tungmetaller har studerats i samband med klimatförändringar. Många klimatrelaterade förändringar kommer att förändra grundvattennivåer och grundvattenflöden, både årligen och säsongsmässigt. Till exempel kommer varmare vintrar i kalla, snödominerade regioner att innebära längre perioder med ofrusen mark, tidigare snösmältning och nederbörd i form av regn istället för snö. Det kommer öka grundvattentillförseln och i sin tur den genomsnittliga grundvattennivån. Å andra sidan kan ett varmare klimat minska grundvattennivåerna på vår- och sommaren, vilket skulle innebära en säsongsvariation i grundvattennivån (Jarsjö et al., 2020). Tidigare studier har visat högre koncentration av PFAS under sommaren i jämförelse med vintern vilket kan vara en indikation på att PFAS-koncentrationen kan stiga vid temperaturökning (Ahrens et al., 2015). För regioner där genomsnittliga grundvattennivåer förväntas öka i framtiden finns det en risk att föroreningar mobiliseras och sprids genom grundvattensystemet i mycket större utsträckning än idag (Jarsjö et al., 2020).

6.1.3 Kommande förändringar i regelverket om PFAS

Idag har cirka 4700 PFAS-ämnen detekterats och åtgärdsgränsen (90 ng/L) för dricksvattenproduktion som gäller i Sverige idag innefattar endast 11 stycken. Ett nytt gränsvärde ska införlivas och hur många och vilka ämnen som kommer tas med i den svenska föreskriften är ännu inte klart, arbetet ska vara färdigt 2023. Mängden PFAS i Borgs råvattenintag ligger långt under Livsmedelsverkets gränser och med den kunskap vi har idag är det inte farligt för de människor som konsumerar dricksvattnet (figur 8). Det skulle däremot kunna bli ett problem för framtida generationer då PFAS-ämnena fortfarande släpps ut i naturen. I Kallinge har en f.d. brandövningsplats (flygflottiljen F17) förorenat stadens vattentäkt och vattenverket Brantafors tvingades akut att stängas 2013. Dricksvattnet hade gett skadliga effekter på människor på grund av för höga koncentrationer av PFAS, vilket är ett exempel på att det kan bli farligt för oss idag (Ronneby kommun, 2020).

6.2 Källor till spridning av PFAS

Den högsta koncentrationen av PFAS till Glan är från Motala ström (figur 8). Motala ström är Glans största tillflöde där det finns ett flertal potentiella källor som kan bidra till ökad koncentration. Källor till PFAS i vatten är många och det är svårt att avgöra om ämnet finns där på grund av att det en gång funnits i en produkt eller om det har bildats genom nedbrytning av ett annat ämne. Forskning tyder på att PFAS kan brytas ner till andra PFAS-ämnen och därför kan förekomma i höga koncentrationer, trots att inget direktutsläpp förekommit av just det ämnet. Fluortelomersulfonat (6:2 FTSA) kan t.ex. sakta brytas ner till PFBA, PFPeA och PFHxA via oxidation (Bergström, 2014). Över tid kommer koncentrationerna att öka på grund av desorption av PFAS från mark och sediment till grundvatten och på grund av att de kan brytas ner till andra PFAS. Detta försvårar uppföljning och identifiering av källor (Gellrish, et al. 2011).

Vid Råssnäs visar både PFOS och PFOA höga koncentrationer och för PFBA var det höga koncentrationer vid Råberga vilket kan bero på eventuella punktkällor i området (figur 6). I Sverige saknas det mätdata för de flesta verksamhetsområden och uppströmsarbete kan i detta fall bli svårt om källor till PFAS inte är helt utforskat (Naturvårdsverket, 2019). Endast häften av alla förekommande PFAS på värdsmarkanden är identifierade, vilket innebär att det finns många okända PFAS-ämnen i olika produkter (figur 4). Med information om halter och källor kan åtgärder vidtas där det finns stora utsläpp och prioritera föroreningar som det finns mycket av. Det är inte bara höga halter som avgör om ett ämne bör prioriteras. Vissa ämnen är så farliga att de inte borde få användas

31 överhuvudtaget. Därför är en viktig del av uppströmsarbetet att hitta verksamheter som fortfarande använder sådana ämnen och få dessa verksamheter att fasa ut dem (Fältström, 2017). Resultatet i denna studie kunde inte identifiera några specifika utsläppskällor uppströms Borgs råvattenintag. För framtida arbete blir det därför viktigt att det skapas underlag om källor till specifika PFAS- ämnen.

För att vidare kunna kartlägga PFAS skulle det vara nödvändigt med fler studier på kortkedjade varianter, deras egenskaper och transport i miljön. Spridningen mellan alla provpunkter och valt PFAS-ämne i denna studie visade ingen signifikant skillnad (tabell 7). För att utöka analysen skulle fler provtagningstillfällen behövts. Då kan eventuella skillnader mellan provpunkter identifieras, samt en eventuell säsongsvariation. Om man däremot vill gå djupare in på transport kan grundvattenprover vara ett alternativ eller prover på sediment för att bestämma vilka PFAS-ämnen som lagras uppströms. Ur ett historiskt perspektiv är brandskum den mest betydande PFAS-källan direkt till miljön och fortfarande innehåller brandskum per- och polyfluorerade ämnen även om innehållet har modifierats efter PFOS-förbudet (Banzhaf, et al., 2017). Då ämnet inte bryts ner i naturen och PFAS vid brandövningsplatser finns kvar i marken bör det räknas som en pågående utsläppskälla. Det ända sättet att hindra transport av PFAS-ämnen från mark till vatten är att åtgärda området. På grund av varierande egenskaper kan det vara svårt att identifiera en enskild åtgärdsmetod som är lämplig. Markens egenskaper måste beaktas vid val av åtgärdsmetod. Problematiken är inte unik för PFAS-förorenade områden, men det är ändå stora svårigheter att utveckla och utforma en fungerande kombination av olika åtgärdsmetoder (Naturvårdsverket, 2019). Förhoppningen är att denna studie kan utgöra ett underlag för fortsatt arbete för att identifiera källor till PFAS uppströms Borgs råvattenintag. När en eller flera källor identifieras kan spridningen av ämnena bättre kontrolleras och de negativa miljö- och hälsoeffekterna med PFAS minskas.

32