En av forskningsfrågorna var Hur ser vårt samhälle ut i framtiden, en komplex fråga, som spretar men som också måste knytas an till rubriken ”Plaster för framtidens cirkulära ekonomi”. Vad som är en cirkulär ekonomi beskrivs i texten och utifrån Europeiska Kommissionens (2015) behandling av den cirkulära ekonomin som en ekonomi “… där värdet av produkter, material och resurser bibehålls i en ekonomi så länge som möjligt och där genereringen av avfall minimeras, som ett viktigt bidrag till EU:s ansträngningar för att utveckla en hållbar, låg koldioxid, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi”.
Riksdagen (2020) har beslutat att Sveriges långsiktiga ekonomi ska styras successivt över från dagens konsumtionsekonomi mot en mer hållbar cirkulär ekonomi men ändå tyckts det enligt flera av de källor som har använts i denna studien att det gå alldeles för långsamt med övergången. Man talar om de 3R:en: reduce, reuse and recycle (på svenska: förebygga, återanvända och återvinna) som är det övre skikten i avfallshierarkin och sedan jämför de övriga delarna i avfallshierarkin: återvinning, främst material annars annan typ och deponering.
Den nedre delen av avfallshierarkin är mycket välutvecklad i Sverige.
En fråga som man kan ställa sig är vad det innebär att förebygga, återanvända och återvinna i övergången mot cirkulär ekonomi? Den inledenande delen till Det framtida plastsamhället börjande med ”… behöver en attitydförändring ske till hur individer ser på plast vilket är att plasten har ett värde”. Vi lämnade det gamla skänka och reparera samhället för ett köp och sälj samhälle och det finns ekonomiska teorier om vad som var de drivande incitamenten till det.
Några av de krafterna till förändringen/förändringarna var bland annat tillgången till billig arbetskraft, ny byggteknik för fabriker och lager och nya transportnät. Genom billig arbetskraft i samband med nya teknologier och transporter kunde man producera enligt en ”köp och sälj”
38
modell för att utöka mervärdes produktion. Nu idag när detta hotas börjar man prova andra produktionsformer.
Vilka produktionsformer som prövas idag går delvis utanför denna studiens avgränsningar då det främst handlar om nationalekonomi och det involverar ekonomiska termer, en viss historisk skildring har ingått i studien. Tidigare, innan den linjära ekonomin, fanns en annan typ av produktion. Denna produktionsform innehöll vissa kännetecken för det som idag kallas för cirkulär ekonomi, men den kallades inte så även om den hade inslag av den. Man kanske skulle kunna kalla den för en form av primitiv cirkulär ekonomi som karaktäriserades av ett bibehållande av gamla produkter och material återanvändes, det vill säga hushållning av produkter och material. Man skulle kunna uttrycka det som om den cirkulära ekonomin har delar av den gamla ekonomin i sig, det är i alla fall tydligt att det finns saker som påminner om varandra.
Frågan återstår fortfarande om hur samhället i framtiden skall vara ett kretsloppssamhälle som är hållbart även utanför ramen om plaster. Tillsammans med nya metoder, innovationer och bearbetningsmetoder kan man skapa ett samhälle som är hållbart, det är inget tvivel i det men som det har påtalats går det långsamt och i grund och botten måste det ske en beteendeförändring. Vad som har varit återkommande har varit att det ska vara den enskilda konsumentens beteende som måste förändras. Men varför?
Den grundläggande problematiken till detta bottnar i kapitalismens ekonomiska kalkyl. Man ska komma ihåg att det inte är individuella konsumenter som påverkar regeringen att till exempel ändra lagstiftningen istället är det hur samhället organiserar produktionsapparaten som har grundläggande betydelse för sammanhanget. Kapitalismen har visst utrymme för förändrad produktion och vad man kan reglera inom industrier men man kan inte ändra kapitalismens grundprimör vilket är omvandlingen av värde form. Ser man tillbaka till de förändringar som sker idag, hur sker dem, vad är det som ändras och hur ändras dem ser man väldigt ofta att det är konsumenten som ändrar sig. I teorin kan man hävda att det är konsumenten som ska ändra sig men i praktiken funkar det inte. Stern (2016) understryker att riskerna med klimatförändringarna bottnar i det polariserade samhället där främst länder med en starkt politisk rörelse som stödjer fossila bränslen, såsom USA, utgör störts risk. Detta belyser att det agerande över risker med klimatförändringar som har förts fram tills nu måste på något sätt förändras, men att det är svårt på grund av de polariserade delarna i samhället är orubbliga.
Stern menar på att inte heller alltid går att påverka heller och det visar på att en förändring behövs i vad som gäller för den enskilda konsumenten och dennes ”möjlighet” till förändring.
Det köp och sälj samhälle som vi har befunnit oss i länge men som vi, enligt nya regeringsbeslut måste lämna, visar tydlig kapitalismens primat där det handlar om omvandling av andra värde former till ekonomiska värden för att skapa ackumulation av ett ekonomiskt kapital.
Mervärdesproduktionen och allt annat har ett utbytes värde jämtemot ekonomiskt kapital. Hotar man mervärdesproduktionen, som idag är lite hotat, så hotar man kapitalismen och kapitalismen hotar politiken och politiken bromsas.
Konsumentens makt och ansvar i sammanhanget verkar förskönas men om man lägger till en dimension kan man kanske säga att konsumenten i grund och botten och allt som oftast är producenten, det vill säga arbetaren. Kan man få den enskilde konsumenten att ändra sitt beteende så skulle det, så vida de fick möjlighet och utrymme, även ändra beteendet i produktionsledet, man kanske kan kalla det ”den dubbla påverkan”. Den dubbla påverkan, makt både som konsument och producent med inflytande i produktionsledet och därför också
39
produktionsapparaten. Omfattningen av en möjlighet till förändrat beteende och där med påverkan i produktionsledet kommer att beror på arbetarens placering i ledet, det vill säga med välplacerad arbetare en mer inverkan och arbetare med minimal påverkan, något som ofta brukar uttrycka som arbetare med för lite kunskap.
Produktionen att utnyttja restavfall från skogen så som grenar och toppar för att producera plast i relation till produktion baserad på jordbruksprodukter så som majs är på grund av dess omfattning en dyr process. Det är en självklarhet i den bemärkelsen att den goda tillgängligheten på restavfall från skogen skall användas och inte gå till spillo, sett ur ett slutet kretslopp. Men den kanske absolut viktigaste anledningen är att på sikt fasa ut den fossila råvaran i plaster och ersätta dessa med konkurrenskraftiga biobaserade råvaror som inte konkurrerar med jordbruksråvaror.
Problematiken med att ta ett steget mot förnybara råvaror grundar sig i två saker. För det första behövs det mer forskning för att dels hitta nya produkter som möter marknaden på basis av en cirkulär ekonomi men även för att förbättra den redan existerande tekniken som finns idag. För det andra behövs det styrmedel. Det kan verka enkelt att införa olika former av styrmedel. Ett incitament för att få svenska tillverkare av plast/plastprodukter att gå bort från den jungfruliga råoljan till förnybar. För de svenska plasttillverkarna kan det i mångt och mycket handla om att få bidrag för att göra omställningen i produktionen på grund av nya investeringar av maskiner med mera. Det skulle även vara aktuellt inom alla former av industrier att få skattereduktioner.
Stahel nämner i intervjun i Europeiska Kommissionen (2014) att man inte ska beskatta arbetskraften utan att man ska beskatta de icke-förnybara resurserna för att i grund och botten handlar det som att maximera sina vinster. Så länge som oljepriserna är relativt billiga i förhållande till det förnybara alternativet kommer det att fortsätta att produceras jungfruliga råoljebaserade plastprodukter samtidigt som vi fortsätter att ha en relativt låg återvinning av plast. Det beror inte endast på det låga oljepriset att efterfrågan på återvunnen plast är låg, utan det grundar sig även i ett ineffektivt materialåtervinningssystem där dess brister leder till icke rena plastflöden som i sin tur leder till sänkt kvalitét i den återvunna plasten (hållfasthet, dimensionsstabilitet och ytegenskaper) men även en ojämn kvalitet. Nedan ses priser för konventionella plaster och dess korresponderande biobaserade för att sätta oljepriset i relation till förnybara råvaror. Priset ges i kilogram plast som finns tillgängligt på marknaden online och är beroende av tid och plats samt mängden som inköps (Rahman, H. & Bhoi, P. R. 2021).
Under bilaga 5 ges en tabell på prisskillnad mellan ny råvara och återvunnen plast i EU och är baserat på marknadspriser från 2015.
Tabell 2. Beskriver pris i dollar på konventionella plaster och dess motsvarande biobaserade plast. Jämförelsen baseras på priser 2012 för PE, PP, och PA och 2016 för PET.
40
Den framtida konsumtionen av plast hotar det befintliga materialåtervinningssystem som riskerar att inte kunna ta emot den mängd avfall som konsumenter och producenter skapar. Ett utvecklande av det befintliga systemet behövs inte minst för effektivisering, mängden avfall som tros uppstå men även att det i framtiden talar för fler olika typer av plasttyper.
Begränsningarna i det befintliga systemet vad gäller möjlighet till att i antal sortera olika plasttyper riskerar att ännu mindre avfall sorteras och där med återvinnas. Här uppstår ett moment 22. Det råder inget tvivel om att man behöver börja fasa ut råoljebaserade plastmaterial, eller i alla fall inom de applikationsområden där det finns ett bättre och mer miljövänligt alternativ välja det i första hand. Sedan ska man komma ihåg att de helt råoljebaserade materialen kommer att fortsätta att cirkulera tillsammans nya sorter. På sikt kommer att även att se en övergångsperiod där man en viss andel biobaserat material. Dessa tillsatser skapar problem i de som nämnt tidigare sänker renheten av plasten.
För att möta en utvecklande marknad kommer man också att se plaster som har blandas för att skapa en specifik egenskap men också bionedbrytbara plaster som har fått ökar uppsving. Dessa många olika sorters plaster visar på den framtida begränsningen i vårat befintliga materialåtervinningssystem och understryker en utveckling och visar på komplexitet i frågan.
Framtidsutsikterna måste sättas i relation till den hållbara cirkulära ekonomin. Komplexiteten talar för att det kommer att vara en kombination om flera olika avfallshanteringar och flera olika åtgärder för att öka återvinningsgraden där det behövs både långsiktiga och kortsiktiga insatser.
För att lyfta några eventuella hanteringar skulle det på sikt kunna bli aktuellt med en kemisk återvinning men här behöver man understryka att den måste sättas i relation till energiåtervinningen då den eventuellt skulle kunna hota Sveriges värmebehov. En avancerad materialåtervinning som använder digital vattenmärkning verkar lovande, och genomförbart och kunskapshöjande åtgärder/informations insatser längst hela värdekedjan.
En fastighetsnära och utökad insamling med en tillhörande informationsinsats som behandlar hur hushållsavfall skall hanteras, man skulle kanske kunna kalla det en fastighetsnära miljöstation. Den finns redan i delar av Sverige där hushållen har i avslutning till sitt bostadsområde en miljöstation där konsumentens avfall bland annat kan sorteras som elektronik, matavfall, plastavfall, brännbart, metall, glas med mera. Något som talar för att ha en utökad fastighetsnära sortering är att man skulle få renare plastflöden eftersom plasten hämtas upp i anslutning till dess uppkomst.
Den centrala delen vid design av en produkt bör vara hur resurseffektivitet kan uppnås inte endast inom ramen för produktionen utan längst hela värdekedjan. Ekodesigndirektivet är en central del för att uppnå cirkulära och hållbara plastflöden i samhället. Att styra mot ett utvecklande av en hållbar design skulle bland annat kunna leda till en ökad återanvändning och genom högre kvalitet förlänger livslängden samtidigt skulle en flexibel produktdesign leda till reducering av ingående material och en ökad möjlighet till reparation och uppgraderingsmöjligheter vilket står i enlighet med den cirkulära ekonomin. En ekodesign kan koppas till de tre principerna för grunden av en cirkulär ekonomi: (Ellen MacArthur Foundations 2021)
1. Design för att minska avfall och förorening 2. Behåll produkter och material i användning och 3. Regenerera naturliga system
Bristfällig information om produkter och osäkra konsumenter inom plastförpackningar leder till att mindre mängder plastavfall sorteras. Men så länge som konsumenterna är osäkra på vad
41
som räknas som en plastförpackning är det viktigt att informera om detta för att underlätta sortering. Som ett led i att öka återvinningsgraden lägger kommissionen fram en ny lag gällande plast (Naturvårdsverket 2018). Förslaget innefattar en märkning av ’biologiskt nedbrytbar’
eller ’komposterbar’ för att underlätta för konsumenten om hur avfallet skall hanterat. Förslaget välkomnas då det har gjort sig tydligt att det verkar finnas viss osäkerhet kring de olika typerna hos konsumenter något som även UNEP (2015) nämner i sin rapport. Även ett utökande av producentansvar talar för att öka materialåtervinningsströmmarna.
Resultat bygger på analys av studiens litteraturkorpus vad beträffar information om plastens roll i en cirkulär- och bioekonomiskt samhälle där dess funktion har sätts i relation till dess miljönytta och möjlighet till en plats i ett kretsloppssamhälle. Intentionen har varit att komma åt olika texters innehåll, mening och avsikter genom att läsa, tolka, koda och kategorisera innehållet. Det finns olika kodningsnivåer. Den första kodningsnivån har skett genom tillämpad RST, det vill säga kodning av kärnan, satellit och relationer i olika texter, vilket bland annat kan göras genom skuggning markering. Tillsammans med datorns inprogrammerade verktyg för relationssamband (om nödvändigt) är avsikten att komma åt texternas egentliga innebördsfunktion det vill säga vad uttrycker texterna sig om för något och hur uttrycks dem. Det handlar helt enkelt om att identifiera vad textens budskap handlar om. Nästa nivå av kodning berör textens argumentationsinnehåll, trovärdighet och vetenskaplig kvalité.
Här har det förekommit i två huvudsakliga former av analysering, kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys. Analysen har riktats till texternas innehåll ur naturvetenskapliga ämnesteoretiska aspekterna. Kvalitetsbedömning av en litteraturstudie av detta slag kretsar kring hur pass väl resultaten beskriver texternas budskap och hur genomskinliga och replikerbara det sätt som resultaten tagits fram på.
Den kvantitativ innehållsanalys som använts, som räkna förekomsten av olika språkliga enheter eller teman, är ett antagande på att mängden eller förekomsten av en viss egenskap i texten säger något om ”styrkan” i budskapet och där dess resultaten kan presenteras i frekvenstabeller och diagram, procenttal, eller figurer. För denna studien har resultat/data för all del samlat och analyserat men inte redovisats/presenterats i studien.
Den kvalitativ innehållsanalys, som i detta fall är den huvudsakliga analysen, har varit av kvalitativ karaktär det vill säga det handlar om tolkning av innehållet i texter genom systematisk kategorisering av teman och mönster. Detta kan åstadkommas med hjälp av nyckelbegrepp för ämnet, beräkningsmetoder och trovärdighets bedömningar i olika delar av de valda texterna angående främst deras respektive manifesta innehåll det vill säga det synliga och explicita innehållet. Målet har varit att genomföra en idéanalys (identifiering av förekomsten av idéer) i texterna i relation till de olika analysenheterna (units of analysis) som man vill uttala sig om.
Därmed har en styrd (deduktiv) ansats använts, det vill säga texten tolkas utifrån en på förhand bestämt (teoretiskt) utgångspunkt. Fyra viktiga analytiska begrepp är:
Kategori: ett kluster av koder som till sitt innehåll liknar varandra. Kategorierna är/ska vara internt sett homogena och externt sett heterogena samt bör helst (om möjligt) vara varandra uteslutande
Tema: ett övergripande tema bestående av kategorier
Kondensering: den process varigenom meningsenheter definieras (utkristalliseras, antar fast form) och sammanfattas/komprimeras i kategorier/teman
42
Abstrahering: den process varigenom den kondenserade texten abstraheras, det vill säga.
beskrivs och tolkas på en högre abstraktionsnivå till exempel i förhållande till en teori.