I följande kapitel kommer jag till en början jämföra mina resultat med Burmans (2019) tidigare resultat som ligger till grund för denna studie. Därefter följer en reflektion kring studiens resultat och slutsatser samt en kritisk granskning av mina metodval. Slutligen ges förslag på fortsatt forskning samt en beskrivning av studiens yrkesrelevans.
I inledningen nämndes att studien inspirerats av Burmans (2019) examensarbete som undersöker om skolans geografiska plats har betydelse vid genomförandet av utomhuspedagogik vid skolor inom Stockholms stad. Hennes resultat visade att hälften av innerstadslärarna svarade ja på frågan om skolans geografiska plats gjorde det svårt att bedriva utomhuspedagogik. Endast 13,7 procent av lärarna som arbetade utanför innerstaden svarade ja på samma fråga. Även i min studie upplever stadslärarna att skolans geografiska plats påverkar genomförandet av utomhuspedagogik i NO. Burman (2019) beskriver hur bristen på extra personal och närmiljön var de mest framträdande hindren som nämndes av lärarna. Även i min studie anses personalbrist och närmiljön vara de främsta faktorer som utgör hinder. Således verkar inte skillnaderna mellan stad och landsbygd vara vare sig större eller mindre i jämförelse med skillnaderna mellan skolor inom Stockholm stad.
8.1 Reflektion över studiens resultat
I arbete med denna studie har jag undersökt hur skolans geografiska plats påverkar genomförandet av utomhuspedagogik i NO. Grundat i mina tidigare erfarenheter hade jag en romantiserad uppfattning om hur skolor på landsbygden använde utomhusmiljön i NO- undervisningen. Med en romantiserad uppfattning menar jag att användningen av utomhusmiljön ofta var spontan och att eleverna var vana vid att vistas i en naturlig utomhusmiljö. Studiens resultat både bekräftar och dementerar mina förutfattade meningar. En landsbygdspedagog beskriver hur utomhusmiljön kan användas spontant, hur skogen ses som en naturlig del av utomhuspedagogiken i NO samt att elever kan lära sig mer genom att undervisas i naturen. Att vissa elever tycks lära sig mer vid användning av utomhuspedagogik i NO kan stärka idén om att upplevelser och aktiva handlingar spelar en viktig roll vid kunskapsskapande, vilket betonas i Kolbs teori om lärande (Figur 1.). Samtidigt berättar en annan landsbygdspedagog om elever som av olika anledningar kan ha svårt att delta i
31
undervisning utomhus, vilket innebär att tillfällena utomhus blir färre och i behov av extra personal. När tillfällena för aktivt handlande och konkreta upplevelser blir färre, kan elever gå miste om direkta upplevelser av naturen. Dessa upplevelser är viktiga för elevens möjlighet att forma sin relation till naturen (Sandell & Öhman, 2010). Ovanstående beskrivningar bidrog till en av studiens slutsatser, att genomförandet av utomhuspedagogik i NO tycks påverkas av fler faktorer än skolans geografiska plats.
Den andra forskningsfrågan syftar till att beskriva vilka områden inom NO som pedagoger i land och stad undervisar i genom utomhuspedagogik. Resultatet visar inte att det inte finns några större skillnader i vilka ämnesområden som stads- respektive landsbygdspedagogerna anser lämpliga för att bearbeta genom utomhuspedagogik. Således drogs slutsatsen att skolans geografiska plats inte verkar påverka vilka områden inom NO som pedagoger använder utomhuspedagogik.
8.2 Kritisk granskning av metod
Bekvämlighetsurvalet, som utgör hur data insamlades i arbetet, påverkar studiens möjlighet till att dra slutsatser. Alvehus (2019) beskriver hur risken med ett bekvämlighetsurval är att resultatet avspeglar en utvald grupp snarare än fenomenet som avses undersökas. Då jag inte fick tillräckligt många svar på de förfrågningar som skickades ut till de tre första skolorna, var jag tvungen att använda mig av personliga kontakter för att få ihop tre informanter från respektive miljö. Önskvärt hade varit om urvalsprocessen hade varit mer systematisk och utgått från en specifik profil. Exempelvis genom att samtliga informanter haft samma utbildning och undervisat i samma stadie. Även om urvalet grundades i bekvämlighet, hämtades det insamlade underlaget från pedagoger som arbetade på fem skolor på olika platser i Sverige. Således kunde flera perspektiv komma till uttryck i studien.
Ytterligare en faktor som jag i efterhand förhåller mig kritisk till är intervjufrågorna. Under datainsamlingens gång insåg jag att frågorna tolkades olika beroende på om informanterna intervjuades digitalt eller via mejl. Det borde ha utformats två olika dokument, en intervjuguide till de digitala intervjuerna och ett dokument med mer definierade frågor till de informanter som intervjuades via mejl. Efter att data insamlats insåg jag även att det fanns
32
ytterligare frågor som hade behövts ställas för att bättre kunna besvara arbetets forskningsfrågor. Intervjuserien är en process, vilken tillåter att förändra om det finns anledning till det (Trost, 2010). Efter de första intervjuerna insåg jag att vissa frågor behövdes omformuleras för att ge mer fullständiga svar. Således gav de sista intervjuerna bäst förutsättningar för att besvara studiens frågeställningar. Det jag tar med mig är vikten av testintervjuer för att göra eventuella justeringar innan datainsamlingen startar.
8.3 Fortsatt forskning och yrkesrelevans
Under arbetets gång har nya frågor och funderingar uppkommit som inte varit möjliga att inkludera inom ramen för detta arbete. Studien besvarar exempelvis inte huruvida den NO- inriktade utomhuspedagogik som bedrivs i de olika miljöerna skiljer sig åt kvalitetsmässigt. Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra en liknande studie men med kompletterande observationer i försök att besvara om skolans geografiska plats kan innebära kvalitativa skillnader i hur utomhuspedagogiken bedrivs. För att undersöka kvaliteten är det även relevant att synliggöra elevperspektivet genom intervjuer eller enkätfrågor.
Studien bidrar med en yrkesrelevans då slutsatserna pekar på att utomhuspedagogik i NO påverkas av betydligt fler faktorer än endast skolans geografiska plats. Pedagoger behöver således reflektera över de hinder och viktiga faktorer som studiens resultat visar och utforma utomhuspedagogiken på ett sätt som passar den aktuella elevgruppen. Ytterligare en aspekt som är relevant för professionen är den slutsats som visar att en stadsskola med eventuella bristfälliga förutsättningar kopplade till skolans geografiska plats inte verkar utgöra ett hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Således kan utomhuspedagogik i NO genomföras både i land och stad.
Avslutningsvis vill jag återknyta till studiens inledning där jag beskriver hur jag tror att människor behöver ges möjlighet att erfara naturen för att se värdet med att bevara den. Med tanke på världssituationen ur ett miljö- och klimatperspektiv menar jag att det är av stor vikt att våra elever känner samhörighet till, och av den anledningen även vill bevara naturen. Genom utomhuspedagogik i NO kan denna möjlighet ges till alla elever, oberoende om deras skola är belägen i stads- eller landsbygdsmiljö. Min förhoppning är att mina framtida elever kan fördjupa sin relation till naturen oavsett om jag arbetar på en skola i stad eller land.
33