Elevernas svar i elevenkäten går att tolka på flera olika sätt men innan dess bör ett par saker tas i akt. Först och främst har eleverna förstått frågorna? Var enkäten från början så pass tydlig och ”enkel” att eleverna förstod vad frågorna innebar? När
enkätundersökningarna genomfördes var det någon av oss som gav instruktioner och förklarade de olika delarna på enkäten. Trots detta kan eleverna missuppfattat
instruktionerna eller missförstått språket vi använde i enkäten. Enkäten var, enligt oss, utformad så enkelt som möjligt med ett språk som de var bekväma med, som en enkät bör vara enligt Larsen (2009).
På stadsskolan där eleverna går i årskurs två är läs- och skrivkunskaperna relativt låga vilket medförde att det krävdes genomgående förklaringar av varje fråga. Trots detta finns fortfarande risken att alla elever inte förstod, vilket gör att deras svar inte med säkerhet stämmer helt överens med vad de verkligen tycker. Några elever uttryckte efter enkätundersökningen att de inte hade förstått vissa delar av den och därför inte lämnat svar eller kryssat i Vet inte. Vi uppfattade också att pedagogerna styrde elevernas svar mot vad de själva ansåg vara fritidsintressen, vilket bekräftar det resultat som Odebrant (2007) och Frost (2011) kom fram till i sina undersökningar. En annan faktor att fundera över är ifall dessa barn redan blivit så pass styrda av skolans regelverk att de svarar sådant som pedagogen vill höra, det vill säga att de är rädda för att, enligt den vuxne, svara fel. Barn är smarta och de lär sig därför snabbt vad som förväntas av dem och därför svarar de många gånger på ett vis som ska tillfredsställa den vuxne istället för att uttrycka sin egen vilja. Det gäller inte bara gentemot de vuxna utan även eleverna emellan. Grupptillhörigheten är en viktig del för eleverna. De elever som innehar så kallade ”ledarroller” i gruppen kan ofta styra vad de andra ska tycka (Schjellerup Nielsen, 2006). Eftersom elever inte vill hamna utanför gemenskapen i klassen är de
45
ofta ivriga att svara samma sak som sina grannar eller likt de som anses ha mest makt i gruppen (Lalander & Johansson, 2007). Detta har vi observerat efter att spenderat många timmar i olika skolklasser. Det har vid flera tillfällen iakttagits exempel där eleverna ger svar för att tillfredsställa pedagogen. Vid lika många tillfällen har elever sagt att de gillar en sak bara för att vissa andra i klassen sagt att de gillar den saken. Men oftast har eleverna visat upp en stark egenvilja och sagt precis som de tycker, vilket sedan lett till konflikter eleverna emellan eller mellan dem och pedagogen.
Ifall vi ska tolka elevernas svar var det dock en övervägande majoritet som svarade att de hade velat att undervisningen oftare skulle utgå från deras favoritintressen. Vi kan dock utgå ifrån att de inte enbart svarat vad deras lärare vill för då hade svaren varit Nej, att de tyckt att undervisningen är bra som den är och inte vill ändra på något. De som svarade vet inte kan också helt enkelt inte reflekterat över om de faktiskt vill inkludera sin fritid i undervisningen. Enligt Marsh och Millard (2000) kan inkluderandet av populärkultur innebära att fritiden och skolan flyter ihop och att eleverna inte längre har en tillflyktsort och eleverna kanske kände sig osäkra i frågan.
7.1 Metodkritisk analys
I efterhand har vi reflekterat över vad vi skulle kunna ha gjort annorlunda. Om
möjlighet funnits hade två intervjutillfällen med varje pedagog varit att föredra. Ett helt oförberett tillfälle och ett andra tillfälle efter vi gjort enkätundersökningen där
pedagogen fått ta del av frågorna på förhand för att det hade kunnat ge ytterligare en dimension till deras svar. Det kan också finnas nackdelar med att vi inte intervjuade några manliga pedagoger, vilket kan ha påverkat resultatet eftersom urvalsgruppen inte speglade hur könsfördelningen faktiskt är inom yrkesgruppen. Om tiden hade tillåtit det hade vi gärna sett en bredare undersökning på både låg- och mellanstadiet och att samma antal pedagoger kunnat delta på båda skolorna för att skapa en jämn fördelning. Hade enkätundersökningarna kunnat göras i samtliga klasser där vi intervjuat
pedagoger, hade vi fått en större bredd och mer tydlig data att analysera nu fick vi bara möjlighet att göra undersökningen i tre klasser. Vi insåg i efterhand att en pilotenkät hade kunnat hjälpa oss att formulera enkäten ännu tydligare för att undvika
46
missförstånd. Allt detta är saker som kan ha påverkat resultatet i någon form eller riktning och det tar vi med oss in i framtida undersökningar.
Uppmärksamhet bör också läggas på att flertalet av de forskare vi har nämnt forskar i andra länder än Sverige, vilket kan innebära att deras forskning inte är anpassad till svensk skolkultur. Vi anser själva att detta inte spelar så stor roll eftersom elevers motivation till att lära sig inte beror på vilket land de får sin utbildning i, utan den beror på viljan att lära sig samt vilka intressen eleverna har. Vart du än befinner dig i världen kommer elever alltid ha intressen som kan fångas upp och användas i undervisningen. Några faktorer som bör belysas när man läser denna undersökning är bland annat etnicitet, genus, ålder, socioekonomisk status, klass, urvalsgruppens kvantitet. Man bör också ta i beaktning språkkunskaperna hos eleverna som deltog i elevenkäten samt deras förmåga att förstå och uttrycka sig skriftligt varierade.
47
8. Slutsats
Vi kommer i arbetet fram till att eleverna är intresserade av att inkludera
populärkulturen i undervisningen, även om det faktiskt var så att 4 av 56 svarade att de inte ville detta. Det ska dock tilläggas att tre av dessa fyra elever kryssade i att de gärna hade velat ha ett tema som utgick från melodifestivalen, vilket är ett populärkulturellt intresse. Det fanns dock en hel del elever, främst på den homogena skolan på
landsbygden där den akademiska statusen är hög, som svarade vet inte. De elever som gett detta svar indikerar att de antingen inte bryr sig eller inte vill ta ställning till det, vilket kan vara att de inte vill svara något som går emot auktoritära personer i skolan. Således går det att urskilja att de elever som vuxit upp i det område där den akademiska statusen varit låg och där de olika kulturella bakgrunderna skiljer sig, verkar ha ett större intresse för att inkludera populärkulturen i skolan. Marsh och Millard skriver att elever från en icke akademisk bakgrund gynnas mer av att sina populärkulturella
intressen refereras till i undervisningen. Detta för att de enklare skall kunna relatera den kunskap som skolan vill förmedla till något i sin egen vardag. Samma behov finns inte hos de elever som kommer från en akademisk bakgrund eftersom skolformen redan är familjär för dem (Marsh & Millard, 2000).
När vi säger inkludera populärkulturen i skolan menar vi inte att pedagogerna enbart nämner den i förbifarten, vilket flertalet av de pedagoger vi intervjuade beskrev att de hade gjort, eller använder den som ett sätt att maskera formalia. Vi menar att
populärkulturen bör appliceras som ett verktyg för att fånga eleverna intresse och således öka deras inre motivation till lärande. Om nu majoriteten av eleverna är intresserade av att inkludera populärkulturen i skolan, vad är det som hindrar
pedagogerna att inkluderar den? Resultatet av intervjuerna visar att det beror på flera faktorer. Den största faktorn är att pedagogerna känner att de inte har tid eller möjlighet
48
att implementera populärkulturen i undervisningen. Ytterligare en faktor är att
pedagogerna inte vet hur de ska använda sig av populärkulturen i undervisningen, utan de verkar se den som ett ämne som eleverna ska lära sig något om. Referenser till populärkultur förekommer i klassrummet men endast för att tillfredsställa eleverna tillfälligt och används inte som en port in i lärandet. Ointresset för elevernas
populärkultur nämns som ett stort hinder av många av pedagogerna. De vill inte veta mer om den eller bryr sig inte eftersom de anser att dagens populärkultur är mycket sämre än den var på ”deras tid”. Flera pedagoger upplever att den nya läroplanen gör det svårt att inkludera elevers populärkultur då de känner att läroplanen styr innehållet i undervisningen. För att uppnå kunskapsmålen som står i läroplanen känner lärarna att de verkligen inte får någon möjlighet att inkludera något som läroplanen inte direkt tar upp. Här skiljer sig vår åsikt gentemot lärarnas. Det står inte någonstans i läroplanen vilken form som skall användas för att uppnå dessa mål. Marsh & Millard (2000) och Haas Dyson (1997) visar i sin forskning att populärkulturen kan användas som en viktig referens för att elever skall uppnå kunskapsmålen.
I intervjuerna är det många av pedagogerna som säger emot sig själva och menar på att de faktiskt skulle vara möjligt att inkludera populärkulturen i, exempelvis, svenskan och utgått från den när de skulle skriva texter. Problemet med detta är att pedagogerna använder populärkulturen som ett kamouflage för färdighetsträningen. Innehållet i texterna som eleverna skriver/läser är inte det viktiga utan att de skall nå
kunskapskraven. Pedagogerna utgår alltså från läroplanen och kunskapskraven för att planera en lektion som de anser vara vardagsnära för eleverna. Det enda undantaget är när Sara nämner att en elevs intresse styrde vad denna ville skriva om när det gällde Sverige. Sara tog visserligen inte upp populärkulturen som en referens men dock ett fritidsintresse. Hennes tanke var från början att alla skulle välja ett landskap och skriva om, men eftersom en elev var intresserad av fiske fick han skriva om de stora sjöarna istället. Sara låter här eleven utgå från ett eget intresse när han ska skriva sitt arbete och Sara kopplar sedan resultatet av arbetet till kunskapsmål i geografi och svenska, istället för att avvisa eleven och tvinga denna att uppnå kunskapsmålen på det sätt som hon tänkte från början. Sara visar här en flexibilitet i sin yrkesutövning som många andra pedagoger kunnat lära mycket av. Hon avvisar inte elevens intresse utan utnyttjar detta intresse som en motivation för eleven.
49
Fia nämner att populärkulturen skulle kunna vara utgångspunkt i alla hennes undervisningsämnen för att skapa ett övergripande tema. Just att utgå från ett
övergripande populärkulturellt tema är något vi vill lyfta fram med denna undersökning. Tidigare forskning som vi tagit upp visar att det ger resultat, speciellt hos elever som är ”svaga” i skolan, eftersom dessa elever behöver en fast, känd punkt att relatera skolans undervisning till. Karin är inne och snuddar på detta när hon nämner att hennes elever inte har så många ”krokar”, i detta fall erfarenheter från hemmet, att hänga upp kunskapen på. Carina Fast tar upp detta i Literacy när hon skriver om elevernas ryggsäckar, erfarenheterna de har med sig in i skolan, erfarenheter som kan knytas till skolan, det är ifrån dessa erfarenheter som emergent literacy uppstår (Fast, 2008). Samtidigt nämner flera pedagoger att de själva inte är särskilt intresserade av elevernas vardagsintressen och väljer att därför inte använda dessa i undervisningen. Pedagogerna väljer således vilka delar av elevernas intressen som de tycker är acceptabla och ”bra” att ta upp i klassrummet, vilket är i linje med vad Odebrant (2007) och Frost (2011) kom fram till.
Anledningen till att populärkulturen lämnas utanför verkar således vara pedagogernas ointresse samt oförmåga att koppla den till något skolämne. Deras sätt att tolka
läroplanen gör också att de upplever att det varken finns tid eller möjlighet. Vi är av tron att om man tolkar läroplanen som enbart vilka mål som skall uppnås och inte vilken form som skall användas kan pedagoger ge populärkulturen utrymme i klassrummet. Visar pedagoger sina elever att de kan relatera till deras värld kommer eleverna själva att berätta det pedagogerna behöver veta om deras intressen. Att bli introducerad till elevernas populärkultur genom eleverna själva är, enligt oss, ett utmärkt sätt att sätta fart på skrivande och lärande. Det som styr lektionernas utformning är pedagogernas egna intressen och värderingar samt deras låsta syn på läroplanen. Denna syn skapar tidsbrist för pedagogerna att inkludera elevernas intressen och tidigare erfarenheter i
undervisningen. Enligt oss behöver skolverket gå ut med tydligare direktiv där elevernas intressen, till exempel i form av populärkultur, får en högre status och
används till att locka eleverna in i det meningsfulla lärandet. Någon form av utbildning eller instruktioner behöver ges till pedagogerna i hur de kan utnyttja denna resurs i undervisningen då forskning har synliggjort vilken positiv påverkan elevernas egna intressen har för skolresultaten.
50
9. Referenslista
Intervjuer
Karin; Lärare. 2013. Intervju 26 september Eva; Lärare. 2013. Intervju 26 september Fia & Lina: Lärare. 2013. Intervju 3 oktober Sara: Lärare. 2013. Intervju 16 oktober
Anna: Lärare. 2013. Telefonintervju 17 oktober
Enkäter
Enkätundersökningar gjorda 26 september och 17 oktober
Litteratur
Barton, David (1994). Literacy: an introduction to the ecology of written language. Oxford: Blackwell
Dewey, John (1997). Experience and education. [New ed.] New York: Simon & Schuster
Dyson, Anne Haas (1997). Writing superheroes: contemporary childhood, popular culture, and
classroom literacy. New York: Teachers College Press
51
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Hattie, John A. C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London: Routledge
Kress, Gunther R. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge
Kroksmark, Tomas (red.) (2003). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Liberg, Caroline (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Simon (2005). Populärkultur: [teorier, metoder och analyser]. Malmö: Liber
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket
Tillgänglig på Internet 2013-10-18: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Makin, Laurie & Groom, Sue (2002). Literacy transitions. I: Makin, Laurie & Jones Diaz, Criss (red.) (2002). Literacies in early childhood: changing views challenging practice. Sydney: Maclenan & Petty
Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. 2., [aktualiserade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Marsh, Jackie & Millard, Elaine (2000). Literacy and popular culture: using children's culture
52
Nilsson, Jan (1997). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur
Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur
Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. (2011). Stockholm: Skolverket
Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap: om marginalisering i skolans
värld. 1. uppl. Stockholm: Liber
SOU: Skolkommittén (1997). Skolfrågor: om skola i en ny tid: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes
Storey, John (2009). Cultural theory and popular culture: an introduction. 5. ed. New York: Pearson Education
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass: Harvard U.P.
Wagner, Ulla (2004). Samtalet som grund: om den första skriv- och läsutvecklingen. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
53 Artiklar
Josephson, Olle (2006). Ibland är engelskan ordfattigare än svenskan. Artikel ur; Svenska dagbladet 2006-10-28
Marsh, Jackie (1999). Batman and Batwoman goes to school: Popular culture in the literacy
curriculum. International Journal of Early Years Education. Jun99, Vol. 7 Issue 2, p117.
Vera, Debbie (2011): Using popular culture print to increase emergent literacy skills in one
high-poverty urban school district. Artikel ur; Journal of Early Childhood Literacy 2011 11: 307
Tillgänglig på internet 2013-10-18: http://ecl.sagepub.com/content/11/3/307
Material tagit från internet
Frost, Caroline (2011). Populärkulturens plats i skolan. En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning. Y-avh., Malmö Högskola
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11927/Popularkulturen.pdf?sequence=2
(Hämtad 2013-10-25)
Gunnarsson, Therese (2013). Populärkulturens plats i skolan - Intervjustudie om lärares
resonemang kring elevers populärkultur. Examensarbete, Högskolan i Halmstad.
http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:610197/FULLTEXT01.pdf (tillg. 2013-10-25)
Johansson, Andreas & Permlid, Erik (2012). Barnens populärkultur - om och hur den används i
undervisningen. Opublicerad finns tillgänglig på Malmö Högskola
Odebrant, Ellen (2007). Populärkultur i skolan - uttryck, användning och attityd. Examensarbete, Malmö Högskola
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/3425/Microsoft%20Word%20- %20Uppsats2.pdf?sequence=1 (Hämtad 2013-10-25)
Stenberg, Gabriella (2012). Varför är populärkultur viktig i undervisningen? -Buffy The Vampire
Slayer som ett didaktiskt redskap för att arbeta med identitetsskapande och värdegrundsfrågor i gymnasiet. Examensarbete, Göteborgs Universitet
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29760/1/gupea_2077_29760_1.pdf (tillg. 2013-10- 25)
54