I följande kapitel kommer studiens metodval att diskuteras. För att sedan få en djupare förståelse för de slutsatser som framkommit i analysen kommer slutsatserna här att sättas i relation till den tidigare forskning som tidigare redogjorts för. Förslag på fortsatta forskningsfrågor relaterade till denna studie kommer sist att ges.
6.1 Metoddiskussion
Utifrån det syfte och den frågeställning som denna studie innefattar har metoden att intervjua ansetts vara en passande metod då ett omfattande material från varje enskild informant har kunnat samlas in. Genom detta material har det kunnat skapas en djupare förståelse av förskollärarnas berättelser än vad som hade kunnat göras vid insamling av enkätunder eller observationer då det verbala materialet hade varit mindre. Att filma intervjuerna hade dock kunnat anses vara en mer passande metod än att dokumentera med ljudinspelningar och anteckningar. Då hade kontexten, kroppsspråk, blickar och så vidare kunnat dokumenteras på ett grundligare vis för att sedan analyseras. Detta hade kunnat tilföra en djupare förståelse av förskollärarnas uttryck utanför det verbala språket. Dock är filmning inte en metod som anses lämplig att använda vid genomförande av examensarbete för förskollärare enligt Malmö Universitet.
Valet att intervjua fyra förskollärare kan ifrågasättas då resultatet riskerar att inte visa en bredare bild av fenomenet psykisk ohälsa. Men även detta har varit viktigt för att få en djupare förståelse av det empiriska materialet, vilket hade varit svårt med flera intervjuer under den tidsram som denna studie innefattar.
Genom användandet av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och diskursanalys har ett perspektiv av det empiriska materialet synliggjorts. Dessa båda har lämpat sig väl för att undersöka bakomliggande förhållningssätt i förskollärarnas berättelser, men en annan teori och analysmetod hade synliggjort andra saker i materialet.
6.2 Resultatdiskussion
För att försöka förstå fenomenet psykisk ohälsa bland barn blir den sociala konstruktion som sker i interaktionen med varje enskild förskollärare betydelsefull. Bimler et al. (2012) menar att den enskilda läraren har olika förmåga att upptäcka barns uttryck då olika lärare har olika personliga egenskaper. Denna studie har kommit fram till att förskollärarna ser psykisk ohälsa bland barn som avvikande från ett normaltillstånd. Utifrån Bimler et al. (2012) innebär det att olika förskollärare tolkar vad som är ett normaltillstånd för ett barn på olika sätt. Därmed uppfattas även psykisk ohälsa bland barn på olika sätt av olika förskollärare. I förhållande till läroplanen för förskola blir detta problematiskt. Att förskollärare ansvarar för att varje barn får sitt behov tillgodosett tappar då sitt genomslag då psykisk ohälsa bland barn är centralt. Vem är det som avgör när ett barns behov är tillgodosett? Och vems tolkning av vad ett barn är i behov av är mest legitim då alla tolkar det olika? Då svaren på dessa frågor är otydliga blir detta strävansmål i läroplanen också meninglöst i praktiken då det inte ökar barns rättigheter i förskolan. Svaren på dessa frågor är även i ständig förändring beroende på den sociala konstruktion som ständigt förhandlar om vad psykisk ohälsa bland barn innebär.
Beroende på vilken kultur i vilken barn uttrycker sig menar Louie et al. (2015) att barns uttryck uppfattas olika, utifrån att de forskat på barn med asiatiskt och europeiskt ursprung. I denna studie har slutsatsen kunnat dras att det finns föreställningar och normer närvarande i förskolan, vilket kan tolkas som en lokal kultur. Den verksamhet som barn med psykisk ohälsa möter i förskolan är därmed olika beroende på vilka personer som är delaktiga i den sociala konstruktionen av psykisk ohälsa, men på samma gång visar Louie et al. (2015) att det finns stora kulturella likheter mellan varje förskola inom samma land. De förhållningssätt och känslor som den enskilda förskolläraren har kan därmed tolkas vara en social konstruktion utifrån den kontext i vilken förskolläraren är en del.
Å andra sidan kan den kultur som är närvarande på förskolan ge en annan innebörd för de slutsatser som Louie et al. (2015) drar. Varje förskola implementerar olika normer och främjar och hämmar olika känslor i sin dagliga verksamhet utifrån den lokala kulturen på förskolan. Då psykisk ohälsa bland barn ses som en social konstruktion kan det tolkas som att psykisk ohälsa bland barn är något som är i ständig förhandling och att denna kultur därmed kan uppfattas olika under olika tidpunkter i verksamheten. Den verksamhet som barn med psykisk ohälsa möter i
förskolan skiftar därmed vilket påverkar det handlingsutrymme som barnen har. Universella normer kan då även anses problematiska då den kontext i vilken de implementeras och reproduceras ständigt skiftar mellan olika situationer. Därmed är även FNs barnkonvention problematisk då den framställer en universell bild av barn och barns behov. Denna bild stämmer varken överrens med att psykisk ohälsa ses utifrån en nationellt kulturell bild av verkligheten eller utifrån en lokalt kulturell bild av verkligheten utan speglar bara den bild av verkligheten som var närvarande då dokumentet skrevs. Frågan är då ifall Bris kan grunda sitt arbete på FNs barnkonvention för att stötta barn som upplever psykisk ohälsa i Sverige nu. Detta då FNs barnkonvention och barn som upplever psykisk ohälsa i Sverige just nu befinner sig i olika kontexter. Risken är att FNs barnkonvention får en annan innebörd i den kontext som barn med psykisk ohälsa idag befinner sig i och att psykisk ohälsa bland barn får en annan innebörd i ljuset av FNs barnkonvention. Andra perspektiv kan belysas i kombinationen av dem två än om de setts var för sig, men det innebär inte att de är oproblematiskt kompatibla.
Louie et al. (2015) menar att barn i förskolan börjar få en större förståelse av de normer om känslor som finns i samhället, och i förskolan. På så sätt kan det synliggöras att universella normer ändå kan vara närvarande i förskolan och att barns uttryck är underordnade dessa. I denna studie har vi kunnat dra slutsatsen att barnen själva anses vara med och påverkar den sociala konstruktionen av psykisk ohälsa bland barn genom att uppträda på ett sätt som uppfattas som kontinuerligt och normalt. Därmed kan beteendet jämföras med barnet själv och andra barn. Barn kan även uttrycka att andra barn eller en själv avviker från ett önskat beteende. Utifrån Louie et al.s (2015) resultat kan det tolkas som att barns delaktighet i den sociala konstruktionen av psykisk ohälsa bland barn inte bara påverkas av förskollärares tolkning i efterhand utan även av de normer och förhållningssätt som förskollärarna från början implementerar i förskolans verksamhet. Detta då barnen önskar uttrycka det som passar in i den kultur som de är en del av. Ifall förskollärare önskar se psykisk ohälsa bland barn utifrån barnens perspektiv är det därmed nödvändigt att både granska den verksamhet som barnen implementeras i och den tolkning som sker av barnens uttryck.
På samma sätt är barnens uttryck beroende av förskollärarens implementerade normer och tolkning i efterhand då man ser på den bedömning som förskollärare lägger i barnens uttryck. Denham et al (2003) menar att barn som uttrycker nedstämdhet får ett sämre rykte hos förskollärare. Barn påverkas därmed beroende på vilket uttryckssätt som de uttrycker sig på då
förskollärare lägger en bedömning i detta uttryck. Förskolläraren värderar barnens beteende som normalt utifrån vad de anser är en objektiv bedömning, men är samtidigt beroende av vad som anser vara normalt. Därmed är barnens uttryck inom den sociala konstruktionen av psykisk ohälsa en social konstruktion i sig själv och förskollärarens påverkan på psykisk ohälsa bland barn är större än vad som synliggjorts i analysen. Att fler och fler barn uttrycker psykisk ohälsa kan därmed ses som en social konstruktion som är kopplad till de normer gällande känslor som barn förhåller sig till och anpassar sig till, men även hur de med tolkningsföreträde sätter ord på och tolkas barnens uttryck. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn enligt Socialstyrelsen (2017) och Bris (2017) kan då innebära att detta fenomen har blivit en del av barns verklighet och därför något de kan förhålla sig till. Det kan dock även förstås som att upplevelsen av psykisk ohälsa bland barn inte har ökat utan att det är andras ökade uppfattning om vad som är uttryck av psykisk ohälsa som har ökat.
Oberoende av vilket kan vi utifrån informnaternas berättelser se att verksamheten i förskolan skapar bilden av psykisk ohälsa bland barn. Utifrån Bimler et al. (2012) och Somersalo, Solantaus & Almqvist (2002) påverkar klassrumsklimatet barns chans att uttrycka känslor och de sociala relationer som sker i klassen. Dessa undersökningar utspelade sig i skolan, men utifrån denna studie har vi kunnat se att barns chans att uttrycka känslor i förskolan också påverkas av den bild av psykisk ohälsa som uttrycks av förskollärare. Denna studie har på så sätt kunnat komplettera Bimler et al.s (2012) och Somersalo, Solantaus & Almqvists (2002) forskning genom att visa att detta fenomen sträcker sig längre ner i åldrarna än vad de tidigare forskat på. I denna studie framkommer det även att barn inte anses vara kapabla att identifiera psykisk ohälsa, utan endast de uttryck som psykisk ohälsa tar. I förhållande till Bimler et al. (2012) och Somersalo, Solantaus & Almqvist (2002) innebär detta att trots att det finns ett bra klassrumsklimat för barn att uttrycka sig så finns det en bild av att barn inte är kapabla att tolka dessa uttryck. Förskollärarens tolkning gällande psykisk ohälsa bland barn anses av informanterna därmed vara främst gällande i förhållande till barnets tolkning av sina egna uttryck. Jag tolkar det därmed som att informaterna har mer makt än barnen i denna kontext.
Klassrumsklimatet påverkas av barnens olika uttryckssätt på olika sätt (Somersalo, Solantaus & Almqvist 2002). Extroverta uttryck påverkar nämligen klassrumsklimatet mer än introverta uttryck. I förhållande till denna studies slutsatser innebär detta att barns uttryck inte bara har betydelse för vilken uppmärksamhet och vilket stöd barnen får utan även för andra barns bild av
psykisk ohälsa bland barn och hur andra barn anses känna att de kan uttrycka sig. Detta då alla barn är en del av klassrumsklimatet. På så sätt reproducerar barnens beteende diskursen om psykisk ohälsa i förskolans verksamhet. Förskolan kan då ses som ett nav där dikursen får utlopp.
6.3 Fortsatt forskning
Utifrån den studie som gjorts har det under processens gång dykt upp andra intressanta frågor kring ämnet, men som inte faller under denna studies syfte och frågeställning. Denna studie har undersökt förskollärares berättelser om psykisk ohälsa bland barn, men det hade även varit intressant att undersöka barnens berättelser om psykisk ohälsa bland barn för att skapa en bredare förståelse av fenomenet. Därmed kan hur den sociala konstruktionen av psykisk ohälsa bland barn blir synlig utifrån barns perspektiv även undersökas. Det hade även varit intressant att undersöka föräldrars och personer med andra yrkesrollers berättelser gällande psykisk ohälsa bland barn för att se diskurser och subjektspositioneringen utifrån deras perspektiv och kunna få en djupare kontextuell förståelse av fenomenet.
För att undersöka den sociala konstruktionen av psykisk ohälsa bland barn med en annan ingångsvinkel och metod hade hur fenomenet konstrueras av sociala medier, i debatter, i organisationer, i styrdokument och så vidare kunnat undersökas. Där hade det även varit intressant att jämföra olika nationer för att se vilka skillnader och likheter det finns mellan förhållningssätt, subjektspositionering och social konstruktion. Listan på fortsatta forskningsområden hade dessutom kunnat göras länge ifall andra teoretiska perspektiv hade varit grunden för studien. Vilket resultat hade synliggjorts med ett behavioristiskt, sociokulturellt eller utvecklingsteoriskt perspektiv? Men någonstans får man känna sin gräns och här säger jag tack för mig.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber Barlebo Wenneberg, Soren (2001) Socialkonstruktivism - positioner, problem och perspektiv Malmö: Liber AB 2:a uppl.
Bergström, Göran, & Boréus, Kristina (2005), Diskursanalys I: Bergström, Göran, & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, Lund: Studentlitteratur. 2:a uppl. ss.305-362
Bimler, David; Evans, Ian M.; Harvey, Shane T.; Kirkland, John; Pechtel, Pia (2012) Mapping the Classroom Emotional Environment Teaching and Teacher Education 28:4, 628-640.
Burr, Viviene (2003) Social constructionism. London : Routledge
Bris (2017) Barns psykiska ohälsa - det är dags att bryta trenden (Rapport 2017:1). Stockholm: Bris. Tillgänglig på: https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/psykisk-ohalsa-bris-
arsrapport-2016.pdf [2018-04-02]
Börjesson, Mats (2003) Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013) Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups
Denham, Susanne. A., Blair, Kimberly. A., DeMulder, Elizabeth, Levitas, Jennifer, Sawyer, Katherine, Auerbach-Major, Sharon, & Queenan, Patrick (2003). Preschool emotional
competence: Pathway to social competence. Child Development, 74(1), 238–256.
Englund, Tomas (2011) Inledning I: Englund, Tomas (red.) Utbildning som medborgerlig
rättighet. Föräldrarätt eller barns rätt eller …? Göteborg: Daidalos, ss.13-16
Halldén, Gunilla (red.) (2007) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons
Jarl, Maria; Kjellgren, Hanna & Quennerstedt, Ann (2012) Förändringar i skolans organisation och styrning I: Pierre, Jon & Jarl, Maria (red.): Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups, 2a uppl. ss.25-50
Johansson, Barbro & Karlsson, Marianne (red.) (2013) Att involvera barn i forskning och
utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Justensen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011) Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur
Louie, Jennifer Yu; Wang, Shu-wen; Fung, Joey; Lau, Anna (2015) Children's Emotional Expressivity and Teacher Perceptions of Social Competence International Journal of Behavioral Development, 39:6. 497–507. DOI: 10.1177/0165025414548775
Löfdahl, Annica (2014) God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 32-44
Löfgren, Håkan (2014) Lärarberättelser från förskolan I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 144-156 OHCHR (The Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights) (1996-2018)
Convention on the Rights of the Child. Tillgänglig på:
http://www.ohchr.org/Documents/ProfessionalInterest/crc.pdf [2018-04-11]
Skolverket (1998/2016) Läroplanen för förskola. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 [2018-04-02]
Skolverket (2016) Andra lagar. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-
och-andralagar/andra-lagar [2018-06-07]
Skolverket (2017) Barn och personal i förskolan hösten 2016. Tillgänglig på:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3777.pdf%3Fk%3D3777 [2018-04-02]
Socialstyrelsen (2017) Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Tillgänglig på: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf
[2018-05-02]
Somersalo, Heidi, Solantaus, Tytti & Almqvist, Fredrik (2002) Classroom climate and the mental health of primary school children, Nordic Journal of Psychiatry, 56:4. 285-290. DOI:
10.1080/08039480260242787 [2018-04-02]
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Tillgänglig på: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2018-04-02] Winther Jorgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1 - Intervjuunderlag
Hur länge jobbat som förskollärare? Vilken åldersgrupp jobbar du i nu? Vilken åldersgrupp har du jobbat i innan?
Tema Följdfrågor Berätta hur du ser på
psykisk ohälsa.
Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa bland barn? Skillnad barn och vuxna?
Berätta på vilka sätt du upplever att barn uttrycker psykisk ohälsa.
Hur vet man att barn uttrycker psykisk ohälsa? Kan barn använda olika uttryckssätt? Kan alla ha/få/uttrycka psykisk ohälsa? Hur ser man skillnad på om det är ett uttryck för barnets personlighet eller för psykisk ohälsa?
Berätta vilken roll du anser att du som förskollärare har gällande att stötta barn som upplever psykisk ohälsa.
Vilken roll har arbetslaget? Vilken roll har förskolan? Hur vet man vilket stöd man ska ge? Hur vet man hur länge barnet behöver stöd? Hur kan man förebygga psykisk ohälsa bland barn? På vilket sätt spelar barnets uttryckssätt roll för det stöd man ger? Spelar barnets respons roll för det fortsatta stöd man ger? När räcker inte förskollärarens resurser till? Vad gör man då? Kan någon gång ens personliga egenskaper inte räcka till?
Det hörs intressant, vill du berätta mer? Hur menar du då? Förklara.
Bilaga 2 - Samtycke
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE
Samtycke till förskollärares medverkan i studentprojekt
Hej! Jag heter Emma Hagström och studerar till förskollärare på Malmö universitet. Jag befinner mig nu i termin 6 och kommer ta examen i januari 2019.
Under denna termin kommer jag att genomföra ett examensarbete. Jag kommer då att genomföra en studie som undersöker förskollärares konstruktion av en verksamhet för barn som upplever psykisk ohälsa. Jag kommer under studien genomföra semistrukturerade intervjuer med förskollärare där samtal kommer hållas kring hur barn uttrycker psykisk ohälsa samt hur förskollärare stöttar dessa barn.
Intervjuerna kommer att dokumenteras med ljudinspelning samt genom anteckningar. Ljudinspelningarna kommer göras med hjälp av mobiltelefon och används för att få med allt som sägs. Anteckningarna används för att
dokumentera händelser i intervjuns kontext som kan påverka det som sägs. Inspelningarna kommer sedan att föras över till ett USB som kommer att förvaras inlåst. Materialet kommer sedan att transkriberas av mig. Jag och min handledare kommer ha tillgång till detta material.
Vetenskapsrådet (2002) har föreslagit fyra forskningsetiska riktlinjer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vilka denna studie grundar sig på.
• Deltagande i denna studie är frivilligt och varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
• Deltagarna kommer att avidentifieras i anteckningarna samt i det färdiga arbetet.
• Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Emma Hagström
……… Studentens underskrift
Kontaktuppgifter:
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under
utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
Ansvarig lärare/handledare: Jonas Qvarsebo Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mah.se 040-665 70 00
Telefonnummer: xxxxxxxx E-mailadress: xxxxxxxx
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Tillgänglig på: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 3 – Samtycke
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej! Jag heter Emma Hagström och studerar till förskollärare på Malmö universitet. Jag befinner mig nu i termin 6 och kommer ta examen i januari 2019.
Under denna termin kommer jag att genomföra ett examensarbete. Jag kommer då att genomföra en studie som undersöker förskollärares konstruktion av en verksamhet för barn som upplever nedstämdhet. Jag kommer under studien genomföra semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där samtal kommer hållas kring hur barn uttrycker oro samt hur förskollärare stöttar dessa barn.
Intervjuerna kommer att dokumenteras med ljudinspelning samt genom anteckningar. Ljudinspelningarna kommer göras med hjälp av mobiltelefon och används för att få med allt som sägs. Anteckningarna används för att dokumentera händelser i intervjuns kontext som kan påverka det som sägs. Inspelningarna kommer sedan att föras över till ett USB som kommer att förvaras inlåst. Materialet kommer sedan att transkriberas av mig. Jag och min handledare kommer ha tillgång till detta material.
Vetenskapsrådet (2002) har föreslagit fyra forskningsetiska riktlinjer inom humanistisk- och
samhällsvetenskaplig forskning vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vilka denna studie grundar sig på.
• Deltagande i denna studie är frivilligt och varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när