Valet av ämne till vårt examensarbete föranledes av en föreläsning om barn och leksaker. Föreläsningen innehöll en könsrollsaspekt som vi fann intressant att fördjupa oss i. Enligt Nelson och Nilsson (2002) är barns leksaker en spegelbild av hur samhället ser ut. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell utgår från att samhället har en yttre påverkan på barnets könsidentitet. Reklamen är en av de faktorer som befinner sig på en nivå som inte står nära barnet, makronivå, men som de indirekt tar del av när de ser på tv eller vistas ute i samhället. Barnen och samhället har mycket att vinna genom arbete med att motverka traditionella könsroller och könsrollsmönster. Barn påverkas också av sampel med andra sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Här har vi sett en koppling till Bronfenbrenners ekologiska miljömodell, där även han tar fasta på det viktiga samspelet mellan människor i sin närmiljö. Med hjälp av det viktiga samspelet ges barnen en beredskap att ta ställning till sitt framtida liv som grundas på barnets egen kraft som människa och inte som en egenskap av kön.
Pedagogerna i förskolan
Det uttrycks klart i läroplanen, Lpfö-98 att förskolan ska verka för att flickor och pojkar får samma rättigheter och möjligheter. Det är enligt lag, pedagogernas skyldighet att arbeta för en jämställd miljö. Barnen ska bemötas som individer och stimuleras att utveckla sina förmågor oberoende av kön. I vår undersökning intervjuade vi några pedagoger, som hade hand om leksaksinköpen på förskolan, och ställde frågan om kategorisering av pojk- och flickleksaker. Här framkom det att man ibland kategoriserade leksakerna men att detta gjordes omedvetet. Detta tror vi är ett vanligt förekommande fenomen hos pedagoger ute i verksamheten. De är väl medveten om sitt tänkande och försöker därmed motverka detta genom att anpassa leksaksinköpen efter barnens behov och inte efter könstillhörighet. Vår erfarenhet säger oss att man inte behöver kategorisera leksakerna för den är redan uppdelad på en pojk- respektive flick- avsnitt i leksakskatalogerna. När pedagogerna i förskolan jobbar med att motverka könsrollsmönster, där individen får stå i centrum och alla barn ges möjligheter att utveckla sina egenskaper och talanger, uppstår ett bättre arbetsklimat med en lugnare atmosfär. Med dessa förutsättningar ges barnen en bra grund att utvecklas och lära på. Pedagogerna som medverkade i vår undersökning är mycket medvetna om sitt uppdrag och föredrar att handla in könsneutrala leksaker. Det är viktigt att alla barn oavsett kön får samma möjligheter till att utveckla sin lek och därmed sina färdigheter. Pedagogerna måste få syn på sin egen roll i mönster och strukturer som berör könsroller både i det stora, samhället och det lilla, familjen.
Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell ger oss en bra överblick om hur barnet påverkas av vuxna i barnets närhet, det vill säga på micronivån. Med facit i hand kan vi se att vi valt för få pedagoger att intervjua, underlaget var för litet för att kunna dra några egentliga slutsatser om pedagogernas tankar runt val av leksaker. Vi tror också att pedagogernas svar blev de svar som deras uppdrag föreskriver dem att utföra, de vill säga förskolans läroplan och andra styrdokument som förskolan arbetar utifrån. Vi inser att om vi hade haft fler frågor om könsroller och leksaker så hade vårt arbete getts ett större djup och antalet intervjuade pedagoger borde ha varit fler.
Barn blir vuxna
Våra resultat har framkommit genom att vi studerat litteratur, delat ut enkäter till föräldrar, gjort undersökning i barngrupp samt intervjuat pedagoger. Vi blev lite förundrande över resultaten på enkäterna där det framkom att barnen inte fick så många leksaker utan här var det kläder och accessoarer som låg i topp. Vad kan detta bero på? Våra tankar är att barn idag har så många leksaker sedan tidigare så det finns inget kvar av den varan som barnen kan få. Om vi hade gjort om denna del av undersökningen skulle vi ha varit mer bestämda med att frågan gällde leksaker. Det var svårt att kategorisera födelsedagspresenterna i leksaker och könsstereotypiska områden när födelsedagspresenterna bestod av mer än leksaker. En inventering av leksaker i barnens rum hade gett andra resultat. Enligt tidigare forskning, där man inventerade barns leksaksinnehav i deras hem, kom man fram till att barn har ett överflöd av leksaker. Detta mönster kan vi se bland barnen i vår egen omgivning. Barn idag har ett överflöd av leksaker och det är inte bara vid födelsedagar och jul de får presenter. Därför tror vi att kläder kan vara ett alternativ till leksaker. Vi kan också se att barnen sällan får vara här och nu, utan ska hela tiden bli större och självständigare i ett rasande tempo. Lek i barnets hemmiljö har ersatts av planerade aktiviteter så som fotboll, dans, gymnastik med mera. Barnen ges inte möjlighet att samspela med andra i lek på sin fritid. Därför är förskolan en viktig del i barnets utveckling, där barnen i leken får prova och undersöka sin könsroll med hjälp av leksaker i ett samspel med andra.
Social påverkan
Resultaten av observationerna i barngruppen, både när det gäller barnens egna val av leksaker och leken i dockskåpet, blev ingen direkt överraskning för oss. Med vår erfarenhet i barngruppen har vi under flera års tid observerat barn i olika situationer så våra resultat var bara en bekräftelse på det som vi redan kände till. Förskolan och dess pedagoger, men även
andra vuxna i barnets närmiljö, verkar ha en tydlig påverkan på barns leksakspreferenser och därför tror vi att den sociala faktorn har en väldigt stor betydelse för barnets könsidentitet. Det är möjligt att det någonstans finns en genetisk skillnad som gör att pojkar tycker om bilar och att flickor tycker om dockor. I vårt examensarbete tog vi med det biologiska perspektivet för att göra en jämförelse med de andra teorierna. Men det är det enda vi kan göra, ställa teorierna mot varandra för vi kan inte, med våra ringa medel, göra en undersökning som pekar på det biologiska perspektivet. När vi observerade barns lek vid ett dockskåp, som kategoriseras inom leksaksindustrin som en typisk flickleksak såg vi skillnad på pojkars och flickors lek. Om vi valt att göra en observation på en typisk pojkleksak, med samma urvals grupp hade våra resultat sett annorlunda ut. Därför skulle vi ha jämfört dessa två observationer med varandra och därmed fått ett annat resultat som hade lagt större tyngd i vårt arbete med könsroller och leksaker.
Barns egna val
I situationen när barnen klipper i leksakskataloger kunde vi se att de själv valde och kategoriserade leksakerna. Valen var könstypiska och barnen påverkade varandra. De fick bekräftelse på sina val av leksaker genom samspel. Vad är det då som påverkar barnens val, är det leksaksindustrin, föräldrar, pedagoger eller är det barnets sampel med andra barn? Vi tror att det är en kombination men att leksaksindustrin påverkar barnens val genom reklam som vi alla i barnets närhet är påverkade av. En aspekt som vi funderar på, när barnen klipper leksaker ur en leksakskatalog är, om de klipper för klippandets skull eller om barnen gör som vi tror och tolkar, att de klipper ut sina egna val av leksaker. Hade vi gjort en intervju med barnen om deras val av leksaker, så hade vi haft en mer relevant bild av barnens egna önskningar. Vi hade också kunnat låta barnen själv välja leksak att leka med. Vad hade de då valt och vad hade vi kunnat se för att stärka våra resultat av denna studie som behandlar könsroller och leksaker.
Fortsatta studier
Det hade varit roligt att göra en undersökning där man får inventera barnens leksaker i deras hem och sedan ta reda på vad de får i present och varför givaren har gjort detta val. Fortsatt hade det även varit intressant att ta reda på om pojkar och flickors val av leksaker påverkar deras framtida yrkesval och jämställdhetsvärderingar.
Referenslista
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Matti (1996). Barnet den sista slaven. Borås: Wahlström & Widstrand. Bergström, Matti (1997). Svarta och vita lekar. Borås: Wahlström & Widstrand. Bruun, Ulla-Britta & Kärrby, Gunni (1980). Se, Förstå, Handla. Lund: Liber.
Claesson, Silwa (2002) Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.
Dahlström, Annica (2007). Könet sitter i hjärnan. Mölndal: Corpus Gullers.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hanngard Rasmussen, Torben (2002). Leksakernas virtuella värld. Essäer om leksaker och lek. Lund: Studentlitteratur.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2004). Utvecklingspsykologi. Falköping: Natur och kultur.
Lassbo, Göran (1988). ”Mamma - (pappa) – barn.” En utvecklingsekologisk studie av socialisation i olika familjetyper. Göteborg: Acta Universitatis.
Lönnqvist, Bo & Silvander, Johan (1999). Ting för lek och tanke. Leksaker i historien. Lund: Historisk media.
Nelson, Anders & Nilsson, Mattias (2002). Det massiva barnrummet. Teoretiska och empiriska studier av leksaker. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik.
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Smedjebacken: Nordstedts Akademiska Förlag.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.
Föreläsningar
Svensson, Krister (2006-09-18) Barn och leksaker i lek och lärande Köpenhamn: Pedagogcenter, Malmö högskola.
Elektroniska referenser
SITREC (2007-04-21) http://www.sitrec.kth.se/
Bilaga 1
Saxtorp 27 september, 2007
Vi kommer under hösten att arbeta med ett examensarbete på ämnet barn och leksaker i ett könsrollsperspektiv. I detta arbete kommer vi att observera barnen och deras val av lekmaterial i en mindre grupp. Vi kommer att använda oss av videokameran som ett hjälpmedel vid observationstillfällena.
Våra observationer kommer att till stor del vara förlagd på förskolan Solen. I examensarbetet kommer alla namn på barn och på förskolan att avidentifieras.
Bilaga 2
Hej!
Jag ska tillsammans med en studiekamrat skriva en C-uppsats, vi har valt att titta närmare på barns leksaker sett ur ett könsrollsperspektiv. Vi är intresserade av att fördjupa oss i frågan om vad eller vem som påverkar pojkars och flickors val av leksaker. Vi vill också titta lite närmare på hur pedagogerna och andra vuxna, i barnets omgivning, ser på barns leksaker. Ni deltar i undersökningen anonymt.
Jag skulle behöva er hjälp med vårt forskningsunderlag. Jag vill att ni listar upp vad ert barns paket innehöll vid sitt födelsedagsfirande.
Kön……….. Ålder……….
Bilaga 3
Frågor till intervjun angående inköp av lekmaterial på
förskolan.
• Har du hand om inköpen av lekmaterial på förskolan?
• Vilket kön representerar du?
• Hur många barn är inskrivna och hur många pojkar respektive flickor finns det på förskolan?
• När du bläddrar i katalogen, vad är det för sorts av lekmaterial som fångar din uppmärksamhet?
• Kategoriserar du lekmaterial i pojk- och flickleksaker?
• Vad avgör valet vid köp av lekmaterial?