Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
”Vi önskar oss bara killgrejor, eller hur?” –
ett arbete om könsroller och leksaker
"We only want guy stuff, right?" - a project about gender and
children´s toys
Åsa Arvidsson
Eva Hansson
Barndoms- och ungdomsvetenskap 120 hsp Examinator: Fredrik Nilsson 2007-12-06 Handledare: Fanny Jonsdottir
Abstract
Denna uppsats, ”Vi önskar oss bara killgrejor eller hur”? – ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor.
Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: • Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn
beroende på kön?
• Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? • Hur leker flickor och pojkar med samma leksak?
• Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker?
Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet. Som teoretiska utgångspunkter har vi använt Bronfenbrenners ekologiska miljömodell och ett sociokulturellt perspektiv. Vi har även tankar om att vårt biologiska kön har en betydelse för barnets val av leksaker. Här får arbetet stöd av Annika Dahlström och Matti Bergströms teorier om barnets hjärna.
Undersökningarna började med enkäter till föräldrar, sedan observerades barnen i två olika situationer. Undersökningarna avslutades med intervjuer av pedagoger. Genomförandet gjordes på förskolor med likartade förutsättningar när det gäller antal barn, pedagoger och avdelningar.
Våra slutsatser från den empiriska undersökningen är att, vuxna i barnets närhet har en stor del i valet av könstypiska leksaker. Detta speglades tydligt i observationen av barnen, där de fick göra sina egna val av leksaker. De valde då könstypiska leksaker.
Nyckelord
Innehåll
Abstract ... 3
1 Inledning ... 7
Leksaker genom historien... 8
Könsroller och socialisationen ... 8
Leksakens roll... 9
1.1 Syfte... 9
1.2 Frågeställningar ... 10
1.3 Disposition... 10
2 Teoretisk bakgrund... 11
2.1 Tidigare forskning på könsroller och leksaker... 11
Könstypiska leksaker i socialisationen ... 11
Leksakens betydelse... 11
Leksaker och saker att leka med... 12
2.3 Bronfenbrenner... 12 2.4 Sociokulturellt perspektiv... 14 2.5 Biologiskt perspektiv... 15 3 Metod ... 16 3.1 Metodval... 16 Enkäter ... 16 Observationer ... 16 Kvalitativ intervju ... 17 3.2Urval... 18 3.3 Genomförande ... 19 Barns födelsedagspresenter... 19 Leksakskataloger ... 19
Observationer av leken vid dockskåpet ... 20
Intervjuer av pedagoger ... 20
3.4 Forskningsetiskt övervägande ... 21
3.5 Analys av genomförandet ... 21
4 Analys... 23
4.1 Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön ... 23
4.1.1 Barns födelsedagspresenter... 23
4.1.2 Sammanfattande diskussion av födelsedagspresenter ... 24
4.2 Vilka eller vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med ... 25
4.2.1 Resultat av leksakskataloger... 25
4.2.2 Sammanfattande diskussion av leksakskataloger ... 27
4.3 Hur leker flickor och pojkar med samma leksak ... 27
4.3.1 Resultat av leken vid dockskåpet ... 27
4.3.2 Sammanfattande diskussion av leken vid dockskåpet ... 28
4.4 Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker ... 29
4.4.1 Resultat av intervjuer... 29
4.4.2 Sammanfattande diskussion av intervjuer med pedagoger... 30
4.5 Sammanfattning och slutsatser ... 30
4. Diskussion ... 32
Pedagogerna i förskolan ... 32
Barn blir vuxna... 33
Social påverkan ... 33
Barns egna val... 34
Fortsatta studier ... 34
1 Inledning
Genom en långvarig erfarenhet av arbete med barn inom förskolan, där dagliga observationer av barn och hur de hanterar leksaker, har vi, Eva och Åsa observerat, att när pojkar och flickor leker med likartat material ser leken olika ut beroende på kön. Enligt förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 1998:8) ska pedagogerna på förskolan sträva efter att vuxna ska bemöta flickor och pojkar lika när det gäller de krav och förväntningar som ställs på dem. I förskolan skall pedagogerna motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar. Arbetar pedagogerna i förskolan i enlighet med förskolans intentioner? Med pedagoger menas förskollärare och barnskötare som arbetar med barn i åldern 3-6 år i förskolan. Här följer ett exempel från egen erfarenhet.
En pojke är sysslolös och stör de andra barnen. Pedagogen går fram till barnet och erbjuder honom att leka med legot. En diskussion uppstår mellan pedagogerna på avdelningen. De pratar om händelsen och ifrågasätter vad som hade hänt om det i detta fall hade varit en flicka som varit sysslolös. Hade man då erbjudit henne att leka med dockorna i dockrummet?
Efter en föreläsning av Krister Svensson (2006-09-18) som handlade om, ”Barn och leksaker i lek och lärande”, uppmärksammades återigen leksaker och barns fostran in i traditionella könsroller. Under föreläsningen bekräftades våra egna tidigare erfarenheter, att barn leker olika med leksaker beroende på om det är en pojke eller flicka som använder sig av lekmaterialet. Vi blev också uppmärksamma på samhällets roll i att bevara flickors och pojkars traditionella könsroller. Föreläsaren visade att en docka, modell Barbie/actionman, som är riktad till en pojke, har ofta bara prickar till ögon, håret är gjort av plast. Dockan kan hålla i redskap och vrida på huvudet. En flickdocka har hår, detaljerade ögon och kan även lägga huvudet på sned. Förmedlingen enligt Krister Svenssons (a.a.) är att flickor ska vara och pojkar ska göra. Det som slutligen ledde till valet av ämne var debatten i media om Annica Dahlströms forskningsresultat om att könet sitter i hjärna. (Dahlström, 2007:69) Författaren menar att det inte bara är vårt synliga kön som bestämmer vårt rollagerande som man och kvinna, utan att det finns även anatomiska och fysiologiska skillnader i hjärnan.
Leksaker genom historien
Genom att titta på leksaker, kan man se samhällsförändringar genom tiden. Barn har i alla tider lekt med leksaker. Från början var de egentillverkade, utsprungna ur ett behov eller som en gåva. Oavsett vilken historisk tidsperiod som studerats förekommer lek med leksaker. Bevis för detta kan man finna både i fysisk form på världens museer samt i avbildad form genom konstnärliga framställningar. Gamla målningar, inristningar i berg och krukmålningar är andra sätt att studera vilka leksaker som används i olika tidsepoker. Objekten i leken har förändrats, från enkla naturliga föremål som, lera, sten, pinnar, och kottar. Till färdigproducerade och konstruerade saker att leka med (Lönnqvist & Silvander, 1999:65). De äldsta fysiska fynden av leksaker som återfunnits är imitationer av vuxenlivet, exempelvis bollar, dockor och pilbågar. Lönnqvist och Silvander (1999:49) skriver om bollen som första och äldsta leksaken. Den primitiva bollen var gjord av en lerklump, eller uppstoppat läder, och dateras till ett par tusen år före Kristi födelse.
Almqvist (1991:85) menar att leksaker avsedda för pojkar och leksaker avsedda för flickor återspeglar samtiden när det gäller mäns och kvinnors roller i samhället. Författarens syn på leksaker är att de betraktades som redskap i övningar för framtida vuxenroller. Författaren tar som exempel att pojkar övade sina mansroller med kopior av vapen och jaktredskap och flickorna fick öva sig på modersrollen med små köksredskap för att lära sig sköta hushållsgöromål. Studier har visat att mäns och kvinnors skillnader i könsroller fortfarande är stora och det påverkar barnens könsrollsuppfattning men även deras intellektuella förmågor (Almqvist, 1991:86).
Könsroller och socialisationen
Våra fysiska förutsättningar är bestämda redan på fosterstadiet, alla vet att pojkar och flickor är biologiskt olika det vill säga att könsorganen är uppbyggda på olika sätt. Vi föds in i ett socialt sammanhang som påverkar vår könsroll, och därmed får vi olika rollförväntningar beroende på om individen är en pojke eller en flicka. Könsroller tillhör det dagliga livet, genom socialisation överförs värderingar och attityder till oss beroende på vilket kön vi tillhör. Begreppet könsroller utvecklades under 1900-talet och är ett begrepp som fortfarande används i samhället. Genom att individen anpassar sig till den omgivande sociala kulturen och samhället formas vad som är kvinnligt respektive manligt, det vill säga könsroller (Tallberg Broman, 2002:23).
En erfarenhet som vi reflekterar över är hur vi bemöter pojkar respektive flickor på förskolan. Hur olika vi uppmärksammar barnen när de kommer till förskolan på morgonen. Flickor blir ofta bemöta med kommentarer om utseende och kläder som befäster deras stereotypa könsroll, medan pojkar bemöts med kommentarer om personliga egenskaper eller medhavda saker. Detta inträffar trots att förskolan har en läroplan som ålägger alla som arbetar på förskolan att motverka stereotypa könsroller (Utbildningsdepartementet, 1998:8).
Leksakens roll.
Vår uppfattning är att i dagens samhälle sker en ständig påverkan av våra könsroller från olika håll och av olika aktörer. Vi kan se att den kommersiella reklamen och annan media har en stor inverkan på barns val av leksaker. Med jämna mellanrum sprids leksakskataloger, där barnen ringar in och kryssar för sina önskningar. Vid en närmare granskning av dessa kataloger kan läsaren se en tydlig uppdelning av pojkleksaker och flickleksaker. Almqvist (1991:87) skriver att i studier med barn under ett år, har forskare kommit fram till att pojkar och flickor föredrar ungefär samma slags leksaker, men vid slutet av första levnadsåret kan forskarna se en förändring i valet av leksaker. Beror valet av leksaker på medfödda könsskillnader eller är det en påverkan från barnets omgivning det vill säga att barn vänjer sig vid de leksaker de har tillgång till. Vem eller vad är det då som påverkar barnens val av leksaker? Almqvist (1991:87-89) anser att det är föräldrarna som till största delen påverkar sina barns könsrollsbeteende, barnet fostras till att tycka om vissa leksaker.
1.1 Syfte
I förskolans läroplan kan man läsa om de strävansmål som förskolan och dess pedagoger skall sträva emot, under rubriken Saklighet och allsidighet står det; Att barnen i förskolan ska ha samma möjligheter, utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller, att pröva och utveckla sina intressen och förmågor (Utbildningsdepartementet, 1998:8). Syftet med denna uppsats är att se hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. Leksaker definierar vi som ett färdigt material att leka med. Vi har valt att titta på detta utifrån ett könsrollsperspektiv. Vi hoppas att våra resultat ska leda fram till eftertänksamhet hos vuxna i barnets närhet. Med vårt arbete vill vi ge pedagogerna i förskolan kunskaper och reflektioner för att bemöta barnen på ett objektivt sätt samt att bli uppmärksam på likheter och skillnader i barnens hanterande av lekmaterial sett ur ett könsrollsperspektiv.
Vi har tagit del av olika teorier och forskningsmaterial som berör ämnet. Vi vill se om våra studier kring barn och leksaker i ett könsrollsperspektiv stämmer överens med de teorier och den forskning som gjorts inom samma område. Vilka faktorer påverkar barnen, är det miljön, personer, material och/eller bemötande från omgivningen? Med hjälp av resultaten från forskningen hoppas vi få syn på könsroller och könsrollsmönster som barnen tar del av och påverkas av.
1.2 Frågeställningar
• Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön?
• Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? • Hur leker flickor och pojkar med samma leksak?
• Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker?
1.3 Disposition
Detta examensarbete inledds med abstract som kortfattat beskriver författarna, undersökningen och dess syfte. Du kan ta del av frågeställningarna och våra teoretiska utgångspunkter. Hur vi gått tillväga med våra undersökningar och vilka slutsatser vi kommit fram till avslutar denna första del. Inledningen har du precis tagit del av och på den följer den teoretiska bakgrunden, där vi tagit hjälp av det sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners ekologiska miljömodell och ett biologiskt perspektiv på könsroller och leksaker. Kapitel tre beskriver våra val av metoder. Enkäter, observationer och intervjuer anser vi fungera bäst för att ta reda på vad vuxna runt barnet väljer för leksaker, och hur deras val påverkar barns könsrollsidentitet i leken och samspelet med andra barn. Vi beskriver vårt urval och vårt genomförande av undersökningarna så att ni som läsare tydligt kan se hur vi gått tillväga. De forskningsetiska övervägande kan ni ta del av i slutet av kapitlet. Kapitel fyra Analys, har vi strukturerat upp utifrån våra frågeställningar. Resultaten presenteras med hjälp av diagram och tabeller och följs av en sammanfattande diskussion. Avslutningsvis sammanfattas undersökningarna om våra resultat i förhållande till tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter vi valt i kapitel två. Examensarbetet avslutas med en diskussion där vi tittar närmre på pedagogerna i förskolan och barns sociala samspel. Tankar om fortsatta studier behandlas till sist i arbetet.
2 Teoretisk bakgrund
2.1 Tidigare forskning på könsroller och leksaker
År 2002 när Haangard Rasmussen skrev sin bok, Leksakernas virtuella värld, bedrevs inte så mycket forskning kring barns leksaker. Han skriver så här:
”Egentligen bedrivs ingen leksaksforskning i större skala, av flera skäl. För det första har det historiskt inte funnits något större intresse för lek och leksaker. Vem och vad barnen lekte med funderade de vuxna inte så mycket över. Leken utspelades någonstans i samhällets utkant. Intresset för leken är av senare datum.” (Haangard Rasmussen 2002:11).
Nu år 2007 har vi funnit ett ökat intresse för att forska kring könsroller och leksaker, och till detta arbete har vi fått fram tidigare forskning gjorda av Birgitta Almqvist, Christer Svensson, Anders Nelson och Mattias Nilsson.
Könstypiska leksaker i socialisationen
Birgitta Almqvist har vid Uppsala universitet kartlagt en forskningsöversikt som handlar om barn och leksaker. Med underlag av denna forskning fastslår Almqvist (1991:87-88) att könsrollstypiska leksaker befäster könsrollsuppfattningen hos barnet. Detta hänger samman med det utbud som finns i samhället. Pojkar och flickor påverkas och bemöts olika på sin väg in i socialisationen. Pojkarna får ta del av en mer utåtriktad verksamhet medan flickornas socialisationsväg går mot familjen och omvårdnad. Hon menar även att barns förhållande till leksaker är en del av socialisationen och att det är föräldrarna som mer eller mindre omedvetet överför sina egna värderingar och uppfattningar till barnen (a.a:49). Hon skiljer även på pojkar och flickors lek och menar att flickors fantasilekar utspelar sig på hemmaplan, medan pojkar gärna leker äventyrslekar som tilldrar sig på främmande mark (a.a.:68). En annan tendens som hon kan se genom sin forskning är att flickor är mer roade av pedagogiska övningsmaterial än pojkar (a.a: 95).
Leksakens betydelse
Barns lek förknippas oftast med leksaker och vid Stockholms tekniska högskola (SITREC) bedrivs forskningen kring just detta område. Forskarna försöker ta reda på hur leksaker ser ut och vad de betyder för barns lekar. En intressant aspekt är vad barn får i julklapp, pojkar och
flickor får lika många julklappar men det som skiljer dem åt är att pojkarnas julklappar oftast är dyrare (Nelson & Nilsson, 2002:13). Från den första studien av leksaker i barns rum fann forskarna att i flickornas rum fanns det leksaker som föreställde bostäder och hushållsredskap medan pojkrummen innehöll mer av transportmedel, garage och maskiner. Liknande och senare studier har sedan funnit likartade resultat (Nelson & Svensson 2005:108) När barn leker använder de olika sanktioner mot varandra och när någon går över gränsen för vad som betraktas som rätt utifrån det egna könet, så skapas ett mönster som gör att barnen lär sig att välja det rätta dvs. könsstereotypa leksaker för att inte bli utsatta för hån och liknade.
”Två fyraåriga pojkar lekte med olika dockor och figurer på en förskola. Den, ena som var involverad i en tuff lek med Action Man, upptäcker att den andra pojken sätter sig med en ”flickdocka” i knäet. Han uttrycker mycket tydligt vad han tycker om det: Då är du en flicka, ha, ha, ha, ha, ha.”
(Nelson & Svensson 2005 s.112)
Leksaker och saker att leka med
Haangard Rasmussen har under åren 1998-2001 varit aktivt verksam vid Högskolan i Halmstad, där det bedrivits forskning kring leksaker. I sin tidigare forskning menar han (2002:18-19) att leksakerna på förskolan ofta är förbisedda, inte av barnen utan av pedagogerna som inte tänker så mycket kring leksaker. Enligt vuxna är leksaker döda ting och det är barnens samspel som pedagogerna främst är intresserade av. Men om pedagogerna tittar lite närmre på barns sampel finns det ofta en medierande faktor med, just en leksak, eller ett lekredskap om barnen är utomhus skriver författaren. Vidare hävdar författaren (a.a: 29) att leksaker kan förvandlas och bli något annat, en barbiedocka kan bli en dinosaurie, ett lock kan bli en stekpanna. Haangard Rasmussen (a.a: 61) drar slutsatsen, oavsett om leksaken är skapad av barnen själv eller den är en färdig produkt så erbjuder den barnet möjligheter i sin lek. Barnen använder leksaker som redskap i sin lek, som inte alltid har samma syfte som den vuxnes tankar om leken. Barnen utvecklar leken och för den framåt med hjälp av leksaker. Enligt författaren (a.a: 38-39) finns de leksaker och saker att leka med, det är barnen som bestämmer vad leksaken är och vilken roll den ska spela i deras lek.
2.3 Bronfenbrenner
Bronfenbrenner studerade miljöns inflyttande på individens utveckling i relationer, roller och sociala situationer. De fyra nivåerna mikro, meso, exo och makro står för relationen mellan individ och samhälle.
Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Hwang & Nilsson, 2004: 54)
Enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell finns det tre byggstenar som är speciellt viktiga i barnets utveckling. Dessa byggstenar är aktiviteter, relationer och roller, de är främst aktuella på micronivån. Barnets socialisation, det vill säga barnets anpassning under påverkan och samspel med sin omgivning, sker genom deltagande i olika aktiviteter (Hwang & Nilsson, 2004:54).
Mikrosystemet omfattar alla de situationer i hem, skola och närmiljö där barnen befinner sig i ett direkt samspel med människor eller saker.
Mesosystemet omfattar relationer mellan flera mikrosystem, till exempel relationen mellan familjen och skolan.
Exosystemet gäller situationer där barnen sällan eller aldrig befinner sig men som rör personer som har med dem att göra och som därför på ett indirekt sätt kan vara av vikt. Föräldrarnas arbetssituation är exempel på förhållande i exosystemet som i hög grad har betydelse både för samspelet inom familjen och för familjens samspel med närmiljön, förskolan och andra system på mesonivå.
Makrosystemet representerar de mer generella mönster av normer, värderingar, traditioner, ideologier, politik och lagstiftning som finns i den kultur eller delkultur som de övriga systemen ryms inom. Familjepolitik och jämställdhetspolitik är exempel på två faktorer som kan vara av betydelse för hur föräldrarna fördelar roller och uppgifter både inom familjens ram och i relation till andra system (Evenshaug & Hallen, 2001:217).
I de olika systemen kan man se hur barnet påverkas i ett samspel med andra som formar deras beteende. När flera personer deltar i en aktivitet kan en relation uppstå (Lassbo, 1988:38-39). När det sedan handlar om roller så rör det beteenden som kan förväntas utifrån en given status, position eller funktion. Det som är utvecklande för barnet är att de kan prova sina olika roller i möten med andra människor (a.a). När det gäller mesosystemets relationer av olika mikrosystem, så är det viktigt hur balansen mellan dessa är. I dessa olika mikrosystem lever barnet med olika aktiviteter, relationer och roller. För att barnet ska utvecklas är det därför viktigt att det finns en balans mellan trygghet, förnyelse och variation mellan olika miljöer. Det är t.ex. bra om det finns breda kontaktytor mellan de olika miljöerna och att rollförväntningarna är sådana att barnet känner igen dem. Men det är också viktigt med variation för att utvecklingen ska vara bra. Det kan till exempel handla om olika ålder, kön, etniska-kulturella skillnader och ideologiska olikheter (a.a). Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell kan man se vad och vem som påverkar barnet utveckling i dess närmiljö.
2.4 Sociokulturellt perspektiv
I ett sociokulturellt perspektiv är det den omgivande kulturen, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Betoningen ligger i processen, inte på det färdiga resultatet. När barnet i en lärandesituation befinner sig i en zon där utveckling skulle kunna vara möjlig, det vill säga den proximala utvecklings zonen, har den lärande hjälp av personer i sin omgivning som kan mer och ges därmed möjlighet att lyckas med något som hon inte hade klarat på egen hand (Claesson, 2002:30). När det handlar om kommunikation, tänkande och omvärlsdsuppfattning är det de sociokulturella betingelserna som har betydelse.
Pojkar och flickor utsätts för olika förväntningar och sociala erfarenheter beroende på vilket samhälle de växer upp i (Säljö, 2005:36). Det handlar alltså om vilka förväntningar och oskrivna regler som finns i ett samhälle. Barnet växer upp och tar intryck av den omgivande kulturen och införlivar beteende och beteendemönster som de gör till sin egen. Barnets identitet, och samhörighet med sin omgivning, stärks. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ingår alla människor i ett socialt och kulturellt sammanhang och att barnets utveckling är helt beroende av vilken kulturell situation de växer upp i. Utvecklingen kan ses som ett resultat av barnets sociala samspel (Hwang & Nilsson, 2004). Aktivitet är ett nyckelord enligt Vygotskij. Vad barnet gör leder till utveckling, barnet lär först genom interaktion, tillsammans med
andra. Aktiviteten är också beroende av situationer, kulturer, och platser, det vill säga situerat. En tredje faktor är en artefakt, ett hjälpmedel som kan hjälpa oss att lösa problem eller situation enligt Strandberg (2006:11). Barnets lek med leksaker fungerar ofta som ett eko av den vuxnes värld, en reproduktion och en bearbetning av upplevda intryck. I enlighet med Hanngard Rasmussen (2001:29) menar Vygotskij (1995:15) att det är ett sätt att kombinera och skapa en ny verklighet som uppfyller barnets behov och intresse. Med hjälp av leksaker, en form av artefakter, skapar barnet sin sociala roll och identitet, vad är tillåtet för en flicka och vad får en pojke göra. Barnet formas av bemötande och samspelet i en aktivitet.
2.5 Biologiskt perspektiv
Dahlström (2007:74) tar i sin bok upp att könet sitter i hjärnan. Författaren hävdar att en viktig cellgrupp som finns i hypotalamus, där hormonet testosteron tillverkas, är bestämmande för vår könsidentitet. Hur vi upplever och känner oss, som män, kvinnor eller kanske lite av båda könen. Författaren tar även upp att barnets hjärna har ett behov av att stimuleras under påverkan av och i samspel med den viktiga omgivningen. Hon menar att påverkan utifrån inte har någon större betydelse för vår könsroll utan det är mängden av hormonet testosteron i hjärnan som styr barnets könsidentitet. Hon skriver att pojkar har högre testosteron halt än flickor och med detta menar hon att barnets könsidentitet sitter i hjärnan (a.a). Hon anser att små pojkar har ett behov av att få utlopp för sina aggressiva drifter och den kommer ur en biologiskt grundad lust (a.a :115) och att små flickor har ett behov att linda in saker i en filt och vagga det (a.a: 113).
För att barnets fantasi ska utvecklas menar Bergström (1996: 46) att leksaker inte ska vara logiska, de ska vara avsedda för lek. Leksaken ska stimulera fantasin i hjärnan på barnet. Då sätts kreativitets och katastrofmaskinen igång, det är först då hjärnan på barnet utvecklas. Bergström (1997:133) menar att det finns hormonella skillnader mellan könen. Dessa skillnader kan man se, när det gäller känslor och värderingar i barnens lek. Barns lek sker i hjärnans limbiska system och leksaker är verktyg för att visualisera tankarna. Därför är det naturligt, att det finns vissa skillnader i leken mellan flickor och pojkar.
3. Metod
3.1 Metodval
De metoder som vi anser ge bäst svar på våra frågeställningar, som tar upp ämnet leksaker i ett könsrollsperspektiv, är enkäter, observationer och intervjuer.
Enkäter
Enkäterna kommer att användas för att ta reda på vad de vuxna runt barnet väljer för presenter till barnets födelsedag. För att motivera de personer som ska svara på enkäten ger vi dem bakgrunden till undersökningen och vad svaren ska användas till. Detta sker både muntligen och skriftligen då vi har daglig personlig kontakt med personerna som ska besvara enkäten. Patel och Davidsson (2003:70) anser att det är viktigt att vi försöker motivera de vuxna att svara på enkäten med olika sätt som står till buds. Vid utlämnandet av enkäten klargör vi att just deras bidrag är viktigt för resultatet av vår undersökning, och att deras bidrag kommer att behandlas konfidentiellt. Med detta menar Patel & Davidsson (a.a.) att enkäterna är numrerade och vi kan pricka av dem efter hand som de kommer in. Fördelen med detta sätt att behandla enkäter är att vi kan påminna de som inte besvarat enkäten. Det är viktigt är att upplysa besvararna om att vi förstör avprickningslistan så att inte någon annan kan identifiera vem som besvarat enkäterna (a.a.). Nackdelen, för vår del, med denna metod är att materialet kan bli hur stort som helst, det finns ingen begränsning i svaret. Med enkäter kan man inte ställa några följdfrågor, det blir lätt att tolka och lägga egna värderingar i svaren. Fördelen i förhållande till en intervju är att i enkäten får personerna som svarar tid att i lugn och ro tänka efter och inte lika tidskrävande som intervju som man måste avsätta tid för som passar alla parter. Om vi gjort en intervju är det lätt att något missas på grund av dålig fokusering eller en känsla av tidspress.
Observationer
Som hjälpmedel vid observationstillfällena kommer vi att använda oss av videokameran för att kunna dokumentera varje situation, händelse och diskussion som några barn i 5-års ålder för under lek med dockskåp. Vi kommer även att vid tre tillfällen filma barnen, som består av tre pojkar och tre flickor i ålder 3-5 år, när de arbetar med att klippa ut bilder av leksaker som de önskar sig ur leksakskataloger.
Åsa och Eva kommer att studera flickor och pojkars samspel och lek med dockskåp samt deras val av leksaker från en leksakskatalog och hur de påverkar varandra i valet av
lekmaterial. Här kan vi med hjälp av videokameran dokumentera varje ord och händelse vid observationstillfällena. Patel och Davidsson (2003:87) skriver att observation är en vetenskaplig metod för att samla information. Observationerna som används i denna undersökning är systematiskt planerade och det är viktigt att informationen vi får fram också blir systematiskt registrerad. Som komplement till videoinspelning skriver vi loggbok där vi antecknar tiden vid leken samt viktiga stödord som kan vara till hjälp vid bearbetningen av videofilmen. Efter dagens slut går vi igenom och sammanfattar anteckningarna. Med videokamerans hjälp kan vi samla in kunskaper om vårt problemområde genom att titta på beteende och skeende i naturliga situationer och i samma stund som de inträffar. Med beteende menar Patel och Davidsson (a.a.) fysiska handlingar och verbala yttrande, relationer mellan individer och känsloyttryck. Författarna (a.a: 89) bedömer att observationsmetoderna kräver att man är tränad och väl förtrogen med det som ska observeras. Det anser vi oss efter mångårig erfarenhet uppfylla väl, både barnen och pedagogerna är bekanta med metoden sedan innan. Det finns även nackdelar med att använda observationer som metod. Den är tidskrävande i både för och efterarbete och det kan vara svårt att inte lägga egna värderingar i det man ser. Videokameran ger oss möjlighet att fånga det spontana beteendet hos barnen och vi kan få syn på hur en pojke respektive flicka leker med jämförligt lekmaterial.
Kvalitativ intervju
En tredje metod som vi har valt för att få fram svar på våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Där har vi tagit fasta på att ställa våra intervjufrågor i den ordning som det faller sig bäst i det enskilda fallet när vi intervjuar pedagogerna. Syftet med intervjun är att identifiera om det finns någon skillnad eller hitta likheter i valet och inköp av lekmaterial till barnen i förskolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer ges vi utrymme för att intervjupersonen kan svara med egna ord. En annan fördel är att vi är deltagande och kan ställa naturliga följdfrågor som inte står i en bestämd ordning. Patel och Davidsson (2003:78) skriver att syftet med en kvalitativ intervju är att identifiera fenomen hos något. För vår del innebär det att vi kan få syn på hur pedagoger ser på leksaker. Författarna (a.a) menar att parterna i en intervju är medskapare i samtalet. Här hoppas vi på att kunna bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det vi avser att studera, det vill säga hur pedagoger ser på barns leksaker. Metoden är väldigt tidskrävande då man ska hitta en tid för intervjutillfället som passar alla berörda parter. Intervjun sker med pedagoger som är kända för oss som intervjuar, fördelen med detta är att vi använder samma språk och vi har möjlighet att referera till företeelser i förskolan på ett sätt som båda förstår (a.a:79).
Vi behöver inte genomföra en pilotstudie för att kunna utveckla ett underlag för den egentliga studien. Det har vi gratis genom vårt arbete på förskolan som vi avser använda metoden i.
3.2Urval
Vi har valt att utföra våra undersökningar på två föräldradrivna förskolor som båda ligger i utkanten av en mindre stad. Förskolorna består i sin helhet av 60- 70 barn och 14 pedagoger som är fördelade på de 4-5 avdelningar som förskolorna består av. Fördelen med detta val är att vi, Eva och Åsa bor i närheten, upptagningsområdena, av förskolorna och har en nära kontakt med de flesta barn, föräldrar och pedagoger. Nackdelen med denna nära kontakt är att de som medverkar i enkäterna och intervjuerna ger de svar som de förväntar sig att vi vill ha. Fördelen är att urvalsgruppen kan ändra uppfattning under arbetes gång, de kan också leda till nya insikter hos såväl intervjupersonen som intervjuaren (Patel & Davidsson 2003:80). Detta ska vi försöka hantera på ett bra sätt, genom att vara medvetna om situationen som kan uppstå.
Enkäterna (bilaga 2) lämnas ut till åtta föräldrapar på förskolan Saturnus, där kommer enkäten att behandla frågan om barns födelsedagspresenter. Barnens ålder är 4-6 år och könsfördelningen är fyra flickor och fyra pojkar. Eftersom bakgrunden på förskolorna ser likartade ut båda förskolorna bedrivs som en ekonomisk förening där barnens föräldrar sitter i styrelsen. Förskolorna är lika stora vad det gäller barnantal och personaltäthet. Därför ser vi inte det som något hinder att enkäten angående barnens födelsedagspresenter görs på förskolan Saturnus.
Observationerna (bilaga 1) av barnens egna val av leksaker ur en leksakskatalog har vi valt ut en grupp som består av tre flickor och tre pojkar från förskolan Solen.
Bea, flicka 5 år – Caite, flicka 4.9 år Agne, pojke 4.10 år – Mats, pojke 5.4år Klara, flicka 5.4 år – Bengt, pojke 4.7 år
Observationerna av barnens lek vid ett dockskåp är gjord på förskolan Solen, där urvalsgruppen består av
Elsa, flicka 5.8 år och Lisa, flicka 5.2 år Roger, pojke 4.11 år och Jacob, pojke 5.2 år Moa, flicka 5 år och Frans, pojke 5.1 år
Intervjuerna (bilaga 3) görs med pedagogerna i ovanstående verksamhet (förskolan Solen) de har ansvar för inköpen av lekmaterialet till förskolans avdelningar. Pedagogerna som ingår i urvalsgruppen är tre till antalet och arbetar med barn 3-5 år. Pedagogerna, Maria 35 år, Annika 42 år och Stina 44 år, har samtliga högskoleutbildning för lärare i förskolan och förskoleklass.
3.3 Genomförande
Barns födelsedagspresenter
Under våren 2007 delades enkäter ut till åtta föräldrapar, där de ombads att skriva ner vad deras barn fick i födelsedagspresent. Enkäten överlämnades i anslutning till barnets födelsedag så att de skulle kunna komma ihåg vilka presenter barnet fick. Alla föräldrar valde att svara på enkäten.
Leksakskataloger
Vi har valt att observera barnen när de har klippt ut leksaker, ur leksakskataloger, som de önskar sig. Urvalet består av tre flickor och tre pojkar från förskolan Solen som sedan parades ihop två och två.
Grupperna bestod av;
1. Bea, flicka 5 år – Caite, flicka 4.9 år 2. Agne, pojke 4.10 år – Mats, pojke 5.4år 3. Klara, flicka 5.4 år – Bengt, pojke 4.7 år
Vi hade varit i leksaksaffären och hämtat leksakskatalogerna. Antalet kataloger var tillräckligt många så att barnen kunde klippa ut saker på båda sidorna och vi såg till att varje barn fick minst två intakta leksakskataloger.
Observationstillfällen, antal tre, var förlagda till förmiddagen då barngruppen var intakt under vecka 40 år 2007. I en miljö som barnen var välbekanta med och där de kände sig trygga. Vi förberedde ett bord med fyra stolar där barnen i respektive par själv kunde välja var vid bordet de ville sitta. Valet av att de skulle sitta parvis var att observera om samarbetet tedde sig lika/olika beroende om paren bestod av flicka – flicka, pojke – pojke eller flicka – pojke. På bordet lades sedan fram saxar, ritpapper, leksakskataloger och lim. Bordet vi valde stod väl avskilt från resten av barngruppen för att barnen inte skulle påverkas eller störas av något. Sedan tog vi och förberedde barnen. De blev informerade om att de fick vars två leksakskataloger att klippa ur och att de skulle klippa ut leksaker som de önskade sig. Vi
delade in barnen två och två och talade om för dem vem av barnen som fick börja klippa ut de saker som de önskade sig ur leksakskatalogen. Barnen valde sedan själv var runt bordet de ville sitta. Barnen filmades in med hjälp av videokamera för att inte missa någon viktig sekvens. Filmkameran var uppställd med fokus på bordet där aktiviteten skulle observeras. Filmsekvensernas sammanlagda tid blev fyra timmar.
Observationer av leken vid dockskåpet
Ett dockskåp plockades fram från vinden och ställdes ner på ett bord i verksamheten på förskolan Solen. Vi valde ett bord där två barn kunde sitta, lite avskilt från resten av barngruppen, och leka med dockskåpet. Sedan samlade vi barnen från en avdelning på förskolan Solen. Där presenterade vi dockskåpet för barnen och de fick själv välja vem de skulle leka med. Sedan valde vi att observera följande par;
1. Elsa 5.8 år och Lisa 5.2 år 2. Roger 4.11 år och Jacob 5.2 år 3. Moa 5 år och Frans 5.1 år
I dockskåpet fanns möbler för kök, sovrum, barnkammare, badrum och vardagsrum. Det fanns sju dockor som bestod av mamma, pappa, flicka, pojke, bebis, mormor/farmor och morfar/farfar. Barnen fick inga direktiv om hur de skulle leka med dockskåpet utan de fick leka fritt ur sin egen fantasi. Filmkamera användes vid alla tre observationstillfällena, som löpte över tre dagar under oktober månad 2007, för att vi skulle kunna registrera barnens samspel och lek vid dockskåpet. Efter dagens slut gick vi igenom och sammanfattade filmsekvenserna och gjorde därmed en skriftlig observation på materialet. Materialet bestod av två timmars filmtid.
Intervjuer av pedagoger
De tre pedagogerna som skulle medverka vid intervjun var väl förberedda då de hade fått ta del av frågorna i förväg. Samtliga tre intervjuer genomfördes under en eftermiddag i början av september månad 2007. De pedagoger som var utvalda till intervjun hade samtliga hand om inköp av lekmaterial för respektive avdelning. Vi nyttjade personalrummet där vi kunde sitta enskilt under eftermiddagen utan att bli störda och i en miljö där pedagogerna kände sig trygga. Vi hade satt fram diktafonen på bordet fullt synlig för pedagogerna och alla intervjuerna spelades in på band. Vi informerade pedagogerna om varför vi använde oss av diktafonen och vad intervjusvaren skulle användas till. Intervjuerna genomfördes enskilt och varade i cirka 20 minuter. Pedagogerna blev informerade om att vi inte skulle lämna ut några uppgifter som kunde härleda till någon enskild pedagog. Efter intervjutillfället skrev vi ner pedagogernas intervjusvar ord för ord. Det fanns två timmars bearbetning av samtalen.
3.4 Forskningsetiskt övervägande
För att inte lämna ut några uppgifter som kan härleda till någon speciell person, i vårt examensarbete, har alla medverkande fiktiva namn. Alla bandupptagningar såväl film som ljud har raderats över. Vi benämner inte någon förskola vid namn utan har valt att benämna dem som förskola Saturnus och Solen. Vi har skriftligen, bilaga 1, underrättat föräldrar om våra avsikter med observationerna och därmed fått deras godkännande till medverkan. Även om man använder sig av fiktiva namn i sina studier som avser observationer och intervjuer av barn ska berörda föräldrar informeras om hur undersökningsmaterialet kommer att användas (Brunn & Kärrby, 1980). Pedagogerna och föräldrarna har muntligen informerats om att deltagandet i vår undersökning är frivillig och att de har rätt att avbryta sin medverkan samt att de uppgifter som lämnats kommer inte att användas för annat syfte än för vårt examensarbete.
3.5 Analys av genomförandet
Enkäterna om barnens födelsedagspresenter kräver i ett vetenskapligt arbete en klassificering. Nelson & Nilsson (2002:39-40) menar att klassificering som metod skapar kartor över nyfunna ämnesområden, den begreppslig gör omvärlden för att öka medvetenhet och göra den meningsfull. Kort sagt att skapa kunskap. Vi har i vår studie samlat saker som hör ihop under ett begrepp, en klass. Det insamlade materialet vid observationerna när barnen klippte ur leksakskataloger bestod av teckningarna som barnen klistrat upp leksaksurklippen samt en videoinspelning på tre timmar. Vi kategoriserade och räknade samman leksaksurklippen, samt gjorde scheman över kopplingspunkter av videosekvenserna. De olika kopplingspunkterna handlade om barnens diskussioner runt leksaker samt samspelet mellan de par som arbetade tillsammans. Vi gjorde sedan ett schema över vad barnen önskar sig och delade in dessa i olika kategorier. Det insamlade materialet, det vill säga videoinspelningar när barnen lekte med dockskåpet, tog lång tid att bearbeta. Filmen har grundligt gåtts igenom för att skriftligen kunnat dokumentera varje replik och händelse. Vi analyserade videoinspelningen och skrev ner kopplingspunkter om hur barnen använde sig av dockskåpet och dess inredning, vilka dockor som ingick i leken deras betydelse, dialogen mellan barnen samt hur leken fortlöpte. Vi studerade även om leken var ömsesidig eller om det var något barn som styrde i leken. Det inspelade materialet vid intervjuerna, av pedagogerna om deras syn på leksaker, gjordes efter varje tillfälle. Materialet av inspelningarna bestod av nästan två timmars bandupptagning. Bearbetningen bestod av att vi gick igenom intervjun och skrev ner varje
svar på papper. Vi gjorde det som Patel och Davidson (2003: 119) tar upp i sin bok, en löpande analys av en kvalitativ undersökning.
4 Analys
4.1 Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön
För att få svar på denna fråga valde vi att dela ut enkäter (bilaga 2) till föräldrar, där de fick skriva upp vad barnet fick i födelsedagspresent av vuxna i sin närhet. Sammanställningen av det empiriska materialet presenteras i form av ett stapeldiagram.
4.1.1 Barns födelsedagspresenter.
Vi har i vår studie grupperat de födelsedagspresenter som hör ihop, under ett begrepp. Den procentuella andelen är gjord på de antal födelsedagspresenter som respektive kön fått av föräldrar och andra vuxna nära barnet. Vi ska visa hur alla de leksaker som finns registrerade i enkäterna fördelar sig på följande klassificeringsområden.
o Dockor, dockor och tillbehör till docklek. Rollekskoncept. o Böcker, böcker, pysselböcker, målarböcker, pussel, pennor, film o Fordon, piratskepp, lastbil, käpphäst, sparkcykel tillbehör till cykel o Kläder, kläder, keps, skor, hårklämmor, utsmyckningar och accessoarer
o Uteleksaker drake, fisktillbehör, rockring, trädgårdsredskap, hopprep, vattenpistol, sportsaker
o Kapitalvaror, pengar, fonder, dvd-spelare.
18% 15% 10% 36% 18% 3% 13% 25% 6% 29% 20% 7% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Dockor Böcker Fordon Kläder Uteleksaker Kapitalvaror
Flickor Pojkar
4.1.2 Sammanfattande diskussion av födelsedagspresenter
Enligt denna undersökning om barns födelsedagspresenter kan vi se, att barnen lär sig av sin omgivning vilka slags leksaker pojkar respektive flickor bör leka med. Barnets anpassning till den omgivande kulturen sker i första hand under påverkan av och i samspel med dem som finns dess närhet (Hwang & Nilsson, 2004:54). Flickorna i vår undersökning fick procentuellt fler dockor och rollekskoncept än pojkarna. Barn fostras alltså att tycka om vissa typer av leksaker beroende på sitt kön. Det är föräldrar och andra vuxna i barnets omedelbara närhet och deras val av leksaker som påverkar barnets könsroll (Almqvist, 1991: 87). Enligt Bronfenbrenners (Lassbo, 1988: 38-39) utvecklingsekologiska modell är det på mikronivå detta sker, där barnets föräldrar och släkt ingår. Undersökningen visade också att flickorna fick procentuellt mer kläder än pojkar. Här befästs teorin om att flickor ska vara (Almqvist 1991:87). Med hjälp av kläder, hårklämmor och andra utsmyckningar ges flickor uppskattning av sin omgivning. Resultaten visa till sist att pojkar får procentuellt mer av kapitalvaror än det motsatta könet. Detta mönster har även tidigare undersökningar kommit fram till, där man tittat på antalet leksaker barnen har och det värdet leksaken representerar (Nelson & Svensson 2005:108) och man menar att både antalet leksaker och värdet på leksakerna är större hos pojkarna än hos flickorna. Flickorna fick procentuellt mer under kategorin fordon och detta kan bero på att kategoriseringen var för övergripande och att det ingick cykel i kategorin. Efter insamlandet sammanställdes barnens födelsedagspresenter i listform, pojkarna för sig och flickorna för sig. Födelsedagspresenterna klassificerades därefter under fem övergripande ämnesområden och presenteras i form av ett stapeldiagram i analysdelen.
4.2 Vilka eller vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med
För att få svar på denna fråga bestämde vi oss för att observera barnens aktivitet och val när de klippte ut leksaker som de själv önskade sig ur en leksakskatalog.
4.2.1 Resultat av leksakskataloger
Analyserna från observationerna av barnen när de klippte ur en leksakskatalog har vi valt att presentera i olika tabeller som vi delat upp efter de par som arbetade tillsammans.
Vilka leksaker valde Bea och Caite ur leksakskatalogen?
Leksak Bea antal Caite antal Prinsessa 4 1 Prinsesseslott 1 Bratzdocka 3 Blunddocka 1 Barbiedocka 2 Dockkläder 1 Dockhus 1 Mjukdjur hund 1 Mjukdjur häst 1 Summa leksaker 9 7
”Titta vad jag har hittat! Ett sådant slott med prinsessor vill jag ha.”
Bea och Caite valde leksaker oberoende av varandra. De hade en dialog där de diskuterade vilka leksaker som de önskade sig. De valde leksaker som riktar sig mot flickor i leksakskatalogen.
Vilka leksaker valde Agne och Mats ur leksakskatalogen? Leksak Agne antal Mats antal Spökspel 1 Piratskepp 1 Dinosaurie 2 Legosportbil 1 1 Polisstation i lego 1 Polishelikopter i lego 1 1 Brandstation i lego 1 Legomotorcykel 2 Scooby-Doo dockor 1 Summa leksaker 7 6
”Vilka tramsiga tjejsaker. Inte vill vi ha sådana, vi vill bara ha tuffa killgrejor.”
Agne och Mats klipper ut saker som riktar sig mot pojkar i leksakskatalogen. Agne vill ha en bekräftelse av Mats om vad som är kill- respektive tjejleksaker.
Vilka leksaker valde Bengt och Klara ur leksakskatalogen?
Leksak Bengt antal Klara antal Legobrandbil 2 Legobrandstation 1 Prinsesseslott 2 Prinsessa 4 Barbie 1 Legosportbil 2 Blunddocka 1 Legolastbil 1
Paket med pärlor 1
Legoriddare 2
Bratzdocka 1 stycken
Summa leksaker 8 10
”Det finns bara killgrejor och det leker inte du med som är tjej.”
Bengt gör många påpekande om vad som är kill- och tjejsaker. De klipper ut saker som riktar sig åt respektive kön i leksakskatalogen.
4.2.2 Sammanfattande diskussion av leksakskataloger
Det som vi gjorde oss uppmärksamma på var barnens samspel, egna val av leksaker och deras diskussioner kring dessa. Här kan vi se en koppling till Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet, där barnen formas av bemötande och samspel i en aktivitet (Vygotskij, 1995:15). Barnen fick själv bestämma var runt bordet de ville sitta och här såg vi en klar skillnad på samarbete. Paret bestående av flickorna Bea och Caite satte sig bredvid varandra, det gjorde även Klara och Bengt, medan Agne och Mats satt sig mitt emot varandra. De par som satt bredvid varandra hade ett större samspel där de hade en dialog om leksakerna och hur dessa såg ut. Agne och Mats hade inte så många kontaktpunkter med varandra utan var mer avskärmade och arbetade mer självständigt, egocentrerat. Bea och Caite hade många diskussioner kring dockor och deras klädsel, det vill säga färger och kreationer. De tittade ofta ner i varandras leksakskataloger och satt vända mot varandra i ett samspel. Agne och Mats gjorde några utrop om ”tjejsaker” och ägnade mesta tiden åt lego sidorna i leksakskatalogen. Här vill Agne ha en bekräftelse av Mats om att tjejsaker inte är något som killar leker med. Nelson och Svensson (2005: 112) men även Almqvist (1991: 87-88) menar att könsrollstypiska leksaker befäster barnets könsidentitet. Agne behöver med detta uttalande styrka sin könsidentitet. Klara och Bengt hade en diskussion om olikheterna i sina val av leksaker. Klara klippte ut rosa slott och prinsessor medan Bengts papper fylldes med urklipp av legobrandbilar, -brandstationen, -sportbil, - lastbil och –riddare. Bengt erbjöd Klara en legobrandstation som han tyckte att hon kunde önska sig. Vi har sett att barnen själv väljer leksaker riktade mot det egna könet det vill säga att flickor väljer typiska flicksaker och pojkar väljer typiska pojksaker.
4.3 Hur leker flickor och pojkar med samma leksak
Genom att observera barnen när de leker med samma leksak vill vi med denna metod synliggöra likheter och skillnader i leken.
4.3.1 Resultat av leken vid dockskåpet
I vår analys av leken vid ett dockskåp kommer vi att lyfta fram de resultat vi har fått genom att observera barnens lek med samma leksak. Vi har valt att presentera det empiriska
materialet i ett schema där man kan se vilka leksaker som ingick i leken och vad de representerade.
Hur använder sig
barnen av leksaken
Elsa och Lisa
Roger och Jacob
Frans och Moa
Dockskåpets inredning Ingick i leken Användes inte, togs ur huset
Ingick i leken Mamma dockan Ingick i leken som
mamma
Användes inte Ingick i leken som mamma
Pappa dockan Användes inte Ingick i leken, gavs en roll som polis
Ingick i leken som pappa
Pojkdockan Användes inte Ingick i leken, gavs en roll som tjuv
Användes inte Flickdockan Ingick i leken som
storasyster
Användes inte Ingick i leken, som storasyster
Bebisdockan Ingick i leken som bebis
Användes inte Ingick i leken, som bebis
Mormor/farmordockan Användes inte Användes inte Användes inte Morfar/farfardockan Användes inte Användes inte Användes inte
Alla tre paren använde sig av dockorna för att skapa sig en rollek.
Elsa och Lisa lekte mamma, pappa, barn och använde sig av dockskåpet och dess inredning. Roger och Jacob lekte tjuv och polis utanför dockskåpet, utan att använda sig av inredningen. Frans och Moa lekte mamma, pappa barn och använde sig av dockskåpet och dess inredning.
Elsa och Lisa hade en dialog och ett samspel i sin lek.
Roger och Jacob var högljudda i sin lek där Roger var den som styrde leken.
Frans och Moas lek styrdes av Moa som talade om vad som skulle lekas och hur leken skulle fortskrida.
4.3.2 Sammanfattande diskussion av leken vid dockskåpet
Hur tedde sig leken vid dockskåpet? Var det skillnad i leken beroende på vilka par som lekte tillsammans? Lekte pojkar och flickor lika/olika med dockskåpet? Vi valde att observera barnen när de lekte två och två vid dockskåpet och hoppades på att få svar på våra frågor. Genom att använda oss av filmkameran fick vi inte bara med dialogen och leken mellan barnen utan även deras kroppsspråk och samspelet. Det fanns många kontaktpunkter mellan barnen men leken var olika beroende på vem som satt och lekte. Pojkarna var högljudda, lekte
med de manliga dockorna utanför dockskåpet där de lekte tjuv och polis. Det är det som Hanngard Rasmussen (2002:29) skriver om hur barnen förvandlar leksaken till att bli något annat för att kunna passa in i deras lek. Pojkarna använde sig inte av dockskåpets inredning i sin lek. Haangard Rasmussens (2002: 39) forskning lyfter fram hur leksaken utvecklar och för leken framåt i en handling. Detta kunde vi se när flickorna lekte rollekar där alla dockorna var involverade. De möblerade om med dockskåpets inredning och hade ett samspel i leken. Leken handlade om vardagssysslor där de städade, lagade mat, handlade, tog hand om bebisen och gick iväg på arbetet. Här kan vi se kopplingen till Vygotskijs teori om att barnens lek med leksaker är ett eko av den vuxnes värld, en reproduktion (Vygotskij, 1995:15). Moa och Frans lekte mer var för sig där Moa hela tiden talade om för Frans vad som skulle göras och hur de skulle möblera, vilken docka han kunde vara, Moa ledde leken. Frans var med på noterna men tröttnade efter ett tag. Samspelet var inte riktigt ömsesidigt där leken styrdes av Moa vilket fick Frans att tröttna och dra sig undan.
4.4 Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker
För att synliggöra pedagogernas tankar kring leksaker har vi valt att intervjua tre pedagoger som har ansvar för leksaksinköpen på förskolan Solen (bilaga 3).
4.4.1 Resultat av intervjuer
Pedagogerna representerade sina avdelningar där den första barngruppen bestod av 13 barn, nio flickor och fyra pojkar, den andra barngruppen bestod av 20 barn fördelat på elva flickor och nio pojkar och den tredje barngruppen var på 21 barn varav tolv flickor och nio pojkar. Alla medverkande pedagogerna hade övergripande ansvar för sin avdelnings inköp av lekmaterial. En pedagog tillade att hon hade fullt förtroende men valde att tillfråga övrig personal på avdelningen vid de olika inköpen av lekmaterial. Alla pedagogerna som medverkade utryckte att pedagogiskt material var det i första hand som fångade deras intresse, leksaker som inbjuder till lek och samspel mellan barnen. Men även färg och form och utförandet av materialet lockade inköparen att titta närmre på varan. En pedagog tyckte att det skapande materialet, så som pärlor, pennor, lera med mera var av väldigt stort intresse. Av de tre pedagoger som ingick i undersökningen svarade alla att de försökte låta bli att kategorisera lekmaterialet i pojk- och flickleksaker, men ibland kategoriserade man lekmaterialet omedvetet. En av pedagogerna ansåg att det kunde vara svårt att låta bli om man själv var
uppväxt med det synsättet. Men hon försökte vara medveten om hur hon själv tänkte. När det kom till valet av lekmaterialet var alla svar inriktade på att lekmaterialet skulle ha något pedagogiskt syfte, men priset på varan var av stor betydelse. Pedagogerna var väl medvetna om att de hade en budget att hålla sig till. På förskolan var man medveten om att man ska arbeta för att motverka könsskillnader och pedagogerna ansåg att pojkar och flickor ska behandlas lika, ges samma möjlighet att välja och att utvecklas som individ. De ansåg också att de strävar efter att barnen ska kunna använda samma lekmaterial oavsett kön.
4.4.2 Sammanfattande diskussion av intervjuer med pedagoger
Svaren vid intervjutillfällena var ganska enhetliga. Pedagogerna var väl medvetna om att man på förskolan skulle, enligt Lpfö-98, arbeta för att motverka det traditionella könsrollsmönstret. Men trots detta så kategoriserade man leksakerna omedvetet. Enligt Bronfenbrenner (Hwang & Nilsson, 2004: 54) påverkar närmiljön, micro- och mesosystemet, barnets utveckling och genom pedagogens kategorisering av leksaker påverkar vi barnen till könsrollstänkande. Lekmaterialets utformning, pedagogiskt syfte och som inbjuder till lek och samspel mellan barnen hade stor vikt vid inköpen. Här tar pedagogerna fasta på Vygotskijs nyckelord, aktivitet, som leder till barnets utveckling i samspel med andra (Hwang & Nilsson, 2004). Man kan se att pedagogerna lägger stor vikt på att lekmaterialet ska inbjuda till lek och samspel. Haangard Rasmussen (2002: 18-19) skriver i sin forskning kring leksaker att pedagogerna är främst intresserade av samspelet och lägger inte så stor vikt vid själva leksaken. Han vill att pedagogerna ska observera samspelet för att få syn på den medierande faktorn, leksaken. I det sociokulturella perspektivet tar man upp den kulturella påverkan människan utsätts för, det vill säga de olika förväntningar och de sociala erfarenheter vi i vår omgivning tar del av (Säljö 2005:36).
4.5 Sammanfattning och slutsatser
Med vår undersökning fick vi svar på all de frågor vi ställt i början av vårt arbete. Vi kunde tidigt se ett mönster som pekade på att båda könen är redan präglade av sin biologiska könsidentitet. Det framkom tydligt i våra enkäter, där de vuxna i barnets närhet valde könstypiska leksaker. Detta mönster kunde vi även se när barnen själv fick välja leksaker ur en leksakskatalog, barnen valde könstypiska leksaker oberoende av vem de klippte tillsammans med. Vi kunde se att samspelet mellan barnen var större hos flickorna där de förde en diskussion kring leksakerna, i förhållande till pojkarna som inte var så verbala utan det var agerandet som var i centrum. Leken vid dockskåpet resulterade i att flickorna lekte
med dockskåpet och dess interiör medan pojkarna hade en högljudd lek utanför dockskåpet. En annan upptäckt vi gjorde var att pojkarna lekte enbart med de manliga dockorna medan flickorna använde sig av både manliga och kvinnliga dockor. När barnen lekte pojke – flicka vid dockskåpet tog flickan över leken och bestämde hur pojken skulle agera. Pedagogernas inställning till leksaker är att de anser att de försöker vara medvetna om att inte kategorisera leksakerna i könstypiska fack. Slutsatsen är att de sociokulturella betingelserna har betydelse för identiteten. Det handlar om förväntningar och de oskrivna regler som samhället består av. Där tar barnet intryck av den kulturella omgivningen som formar dess beteende.
4. Diskussion
Valet av ämne till vårt examensarbete föranledes av en föreläsning om barn och leksaker. Föreläsningen innehöll en könsrollsaspekt som vi fann intressant att fördjupa oss i. Enligt Nelson och Nilsson (2002) är barns leksaker en spegelbild av hur samhället ser ut. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell utgår från att samhället har en yttre påverkan på barnets könsidentitet. Reklamen är en av de faktorer som befinner sig på en nivå som inte står nära barnet, makronivå, men som de indirekt tar del av när de ser på tv eller vistas ute i samhället. Barnen och samhället har mycket att vinna genom arbete med att motverka traditionella könsroller och könsrollsmönster. Barn påverkas också av sampel med andra sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Här har vi sett en koppling till Bronfenbrenners ekologiska miljömodell, där även han tar fasta på det viktiga samspelet mellan människor i sin närmiljö. Med hjälp av det viktiga samspelet ges barnen en beredskap att ta ställning till sitt framtida liv som grundas på barnets egen kraft som människa och inte som en egenskap av kön.
Pedagogerna i förskolan
Det uttrycks klart i läroplanen, Lpfö-98 att förskolan ska verka för att flickor och pojkar får samma rättigheter och möjligheter. Det är enligt lag, pedagogernas skyldighet att arbeta för en jämställd miljö. Barnen ska bemötas som individer och stimuleras att utveckla sina förmågor oberoende av kön. I vår undersökning intervjuade vi några pedagoger, som hade hand om leksaksinköpen på förskolan, och ställde frågan om kategorisering av pojk- och flickleksaker. Här framkom det att man ibland kategoriserade leksakerna men att detta gjordes omedvetet. Detta tror vi är ett vanligt förekommande fenomen hos pedagoger ute i verksamheten. De är väl medveten om sitt tänkande och försöker därmed motverka detta genom att anpassa leksaksinköpen efter barnens behov och inte efter könstillhörighet. Vår erfarenhet säger oss att man inte behöver kategorisera leksakerna för den är redan uppdelad på en pojk- respektive flick- avsnitt i leksakskatalogerna. När pedagogerna i förskolan jobbar med att motverka könsrollsmönster, där individen får stå i centrum och alla barn ges möjligheter att utveckla sina egenskaper och talanger, uppstår ett bättre arbetsklimat med en lugnare atmosfär. Med dessa förutsättningar ges barnen en bra grund att utvecklas och lära på. Pedagogerna som medverkade i vår undersökning är mycket medvetna om sitt uppdrag och föredrar att handla in könsneutrala leksaker. Det är viktigt att alla barn oavsett kön får samma möjligheter till att utveckla sin lek och därmed sina färdigheter. Pedagogerna måste få syn på sin egen roll i mönster och strukturer som berör könsroller både i det stora, samhället och det lilla, familjen.
Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell ger oss en bra överblick om hur barnet påverkas av vuxna i barnets närhet, det vill säga på micronivån. Med facit i hand kan vi se att vi valt för få pedagoger att intervjua, underlaget var för litet för att kunna dra några egentliga slutsatser om pedagogernas tankar runt val av leksaker. Vi tror också att pedagogernas svar blev de svar som deras uppdrag föreskriver dem att utföra, de vill säga förskolans läroplan och andra styrdokument som förskolan arbetar utifrån. Vi inser att om vi hade haft fler frågor om könsroller och leksaker så hade vårt arbete getts ett större djup och antalet intervjuade pedagoger borde ha varit fler.
Barn blir vuxna
Våra resultat har framkommit genom att vi studerat litteratur, delat ut enkäter till föräldrar, gjort undersökning i barngrupp samt intervjuat pedagoger. Vi blev lite förundrande över resultaten på enkäterna där det framkom att barnen inte fick så många leksaker utan här var det kläder och accessoarer som låg i topp. Vad kan detta bero på? Våra tankar är att barn idag har så många leksaker sedan tidigare så det finns inget kvar av den varan som barnen kan få. Om vi hade gjort om denna del av undersökningen skulle vi ha varit mer bestämda med att frågan gällde leksaker. Det var svårt att kategorisera födelsedagspresenterna i leksaker och könsstereotypiska områden när födelsedagspresenterna bestod av mer än leksaker. En inventering av leksaker i barnens rum hade gett andra resultat. Enligt tidigare forskning, där man inventerade barns leksaksinnehav i deras hem, kom man fram till att barn har ett överflöd av leksaker. Detta mönster kan vi se bland barnen i vår egen omgivning. Barn idag har ett överflöd av leksaker och det är inte bara vid födelsedagar och jul de får presenter. Därför tror vi att kläder kan vara ett alternativ till leksaker. Vi kan också se att barnen sällan får vara här och nu, utan ska hela tiden bli större och självständigare i ett rasande tempo. Lek i barnets hemmiljö har ersatts av planerade aktiviteter så som fotboll, dans, gymnastik med mera. Barnen ges inte möjlighet att samspela med andra i lek på sin fritid. Därför är förskolan en viktig del i barnets utveckling, där barnen i leken får prova och undersöka sin könsroll med hjälp av leksaker i ett samspel med andra.
Social påverkan
Resultaten av observationerna i barngruppen, både när det gäller barnens egna val av leksaker och leken i dockskåpet, blev ingen direkt överraskning för oss. Med vår erfarenhet i barngruppen har vi under flera års tid observerat barn i olika situationer så våra resultat var bara en bekräftelse på det som vi redan kände till. Förskolan och dess pedagoger, men även
andra vuxna i barnets närmiljö, verkar ha en tydlig påverkan på barns leksakspreferenser och därför tror vi att den sociala faktorn har en väldigt stor betydelse för barnets könsidentitet. Det är möjligt att det någonstans finns en genetisk skillnad som gör att pojkar tycker om bilar och att flickor tycker om dockor. I vårt examensarbete tog vi med det biologiska perspektivet för att göra en jämförelse med de andra teorierna. Men det är det enda vi kan göra, ställa teorierna mot varandra för vi kan inte, med våra ringa medel, göra en undersökning som pekar på det biologiska perspektivet. När vi observerade barns lek vid ett dockskåp, som kategoriseras inom leksaksindustrin som en typisk flickleksak såg vi skillnad på pojkars och flickors lek. Om vi valt att göra en observation på en typisk pojkleksak, med samma urvals grupp hade våra resultat sett annorlunda ut. Därför skulle vi ha jämfört dessa två observationer med varandra och därmed fått ett annat resultat som hade lagt större tyngd i vårt arbete med könsroller och leksaker.
Barns egna val
I situationen när barnen klipper i leksakskataloger kunde vi se att de själv valde och kategoriserade leksakerna. Valen var könstypiska och barnen påverkade varandra. De fick bekräftelse på sina val av leksaker genom samspel. Vad är det då som påverkar barnens val, är det leksaksindustrin, föräldrar, pedagoger eller är det barnets sampel med andra barn? Vi tror att det är en kombination men att leksaksindustrin påverkar barnens val genom reklam som vi alla i barnets närhet är påverkade av. En aspekt som vi funderar på, när barnen klipper leksaker ur en leksakskatalog är, om de klipper för klippandets skull eller om barnen gör som vi tror och tolkar, att de klipper ut sina egna val av leksaker. Hade vi gjort en intervju med barnen om deras val av leksaker, så hade vi haft en mer relevant bild av barnens egna önskningar. Vi hade också kunnat låta barnen själv välja leksak att leka med. Vad hade de då valt och vad hade vi kunnat se för att stärka våra resultat av denna studie som behandlar könsroller och leksaker.
Fortsatta studier
Det hade varit roligt att göra en undersökning där man får inventera barnens leksaker i deras hem och sedan ta reda på vad de får i present och varför givaren har gjort detta val. Fortsatt hade det även varit intressant att ta reda på om pojkar och flickors val av leksaker påverkar deras framtida yrkesval och jämställdhetsvärderingar.
Referenslista
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Matti (1996). Barnet den sista slaven. Borås: Wahlström & Widstrand. Bergström, Matti (1997). Svarta och vita lekar. Borås: Wahlström & Widstrand. Bruun, Ulla-Britta & Kärrby, Gunni (1980). Se, Förstå, Handla. Lund: Liber.
Claesson, Silwa (2002) Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.
Dahlström, Annica (2007). Könet sitter i hjärnan. Mölndal: Corpus Gullers.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hanngard Rasmussen, Torben (2002). Leksakernas virtuella värld. Essäer om leksaker och lek. Lund: Studentlitteratur.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2004). Utvecklingspsykologi. Falköping: Natur och kultur.
Lassbo, Göran (1988). ”Mamma - (pappa) – barn.” En utvecklingsekologisk studie av socialisation i olika familjetyper. Göteborg: Acta Universitatis.
Lönnqvist, Bo & Silvander, Johan (1999). Ting för lek och tanke. Leksaker i historien. Lund: Historisk media.
Nelson, Anders & Nilsson, Mattias (2002). Det massiva barnrummet. Teoretiska och empiriska studier av leksaker. Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik.
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Smedjebacken: Nordstedts Akademiska Förlag.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.
Föreläsningar
Svensson, Krister (2006-09-18) Barn och leksaker i lek och lärande Köpenhamn: Pedagogcenter, Malmö högskola.
Elektroniska referenser
SITREC (2007-04-21) http://www.sitrec.kth.se/
Bilaga 1
Saxtorp 27 september, 2007
Vi kommer under hösten att arbeta med ett examensarbete på ämnet barn och leksaker i ett könsrollsperspektiv. I detta arbete kommer vi att observera barnen och deras val av lekmaterial i en mindre grupp. Vi kommer att använda oss av videokameran som ett hjälpmedel vid observationstillfällena.
Våra observationer kommer att till stor del vara förlagd på förskolan Solen. I examensarbetet kommer alla namn på barn och på förskolan att avidentifieras.
Bilaga 2
Hej!
Jag ska tillsammans med en studiekamrat skriva en C-uppsats, vi har valt att titta närmare på barns leksaker sett ur ett könsrollsperspektiv. Vi är intresserade av att fördjupa oss i frågan om vad eller vem som påverkar pojkars och flickors val av leksaker. Vi vill också titta lite närmare på hur pedagogerna och andra vuxna, i barnets omgivning, ser på barns leksaker. Ni deltar i undersökningen anonymt.
Jag skulle behöva er hjälp med vårt forskningsunderlag. Jag vill att ni listar upp vad ert barns paket innehöll vid sitt födelsedagsfirande.
Kön……….. Ålder……….
Bilaga 3
Frågor till intervjun angående inköp av lekmaterial på
förskolan.
• Har du hand om inköpen av lekmaterial på förskolan?
• Vilket kön representerar du?
• Hur många barn är inskrivna och hur många pojkar respektive flickor finns det på förskolan?
• När du bläddrar i katalogen, vad är det för sorts av lekmaterial som fångar din uppmärksamhet?
• Kategoriserar du lekmaterial i pojk- och flickleksaker?
• Vad avgör valet vid köp av lekmaterial?
