Nedan förs en diskussion gällande resultat och det som framkom genom analysen. Här kommer även delar av den tidigare forskningen att lyftas in. Förslag till vidare forskning ges. Först ska vi dock kort diskutera uppsatsens metod.
7.1 Metoddiskussion
Vi anser att den kvalitativa metod vi valt har genererat i ett resultat som har lämpat sig väl för att analyseras med de teoretiska perspektiv som valts som ansats i denna studie. Vi har en medvetenhet om att resultatet och slutsatserna inte är generaliserbara och det är inte säkert att utfallet blivit detsamma om en kvantitativ undersökning eller en större kvalitativ undersökning genomförts. Vi ser således vår studies resultat som grund till hur förhållningssätt kan te sig, men inte att det alltid kommer se ut som vår studie presenterat. Vi ville uppnå en fördjupad förståelse kring hur aktör- och strukturperspektiven kan påverka de olika tre yrkenas förhållningssätt, men förstår att proportionerna kan variera inom varje yrke samt beroende på hur många informanter och hur pass stor empiri som insamlas. Genom en kvantitativ metod hade vårt resultat förmodligen fått en större validitet, men inte på samma djup som vi vill uppnå i vår studie, därför genomfördes kvalitativa intervjuer.
Som nämnts i metodavsnittet intervjuades rekryterarna och arbetsförmedlarna två och två, medan vägledarna intervjuades enskilt. Vi är medvetna om att vägledarna därmed inte gavs samma chans till diskussion då ytterligare en respondent inom samma yrkesroll inte var närvarande. Under transkriberingarnas gång och resultatdelens utformande visade det sig att arbetsförmedlarna och rekryterarna har gett mer uttömmande svar. Vi upplever dock att detta inte påverkade resultatet då vi anser att det ligger i vår fördel att vi båda genomfört praktik inom skolväsendet. Där har vi blivit handledda av och fått följa en studie- och yrkesvägledare under flera veckors tid. Vi anser således att vi har en förståelse kring yrket
47
innan intervjutillfället och därför kan tala det språk som en studie- och yrkesvägledare har. Detta genererar en styrka i vår intervjuteknik som ledde till bra ställda frågor samt tydliga och givande svar från respondenterna.
7.2 Resultatdiskussion
Det finns både skillnader och likheter i de olika förhållningssätten och vems intresse som ska tillgodoses som studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och rekryterare har i praktiken. Den största likheten mellan yrkesrollerna är att de dras mellan de båda perspektiven och därmed har samtliga yrkesroller samma problematik. Rekryterare 2 sammanfattar denna pro lematik v l: ”Man måste ’pleasa’ alla samtidigt” Rekryterare 2)
Något som framgår från analysen av dessa förhållningssätt utifrån aktörs- och strukturperspektivet är att det är svårt att särskilja de olika perspektiven utan att de involveras av varandra. Som både Nilssons och Lovéns forskning visar så finns det en problematik för vägledare, då det finns flera utgångspunkter att tillfredsställa (Nilsson 2005) (Lovén 2000). Teoretiska perspektiv såsom samtalsmetoden ger däremot ett annat perspektiv gällande vägledning, att individen och dess intresse ska vara utgångspunkten (Hägg & Kouppa, 2007, 42). Detta framgick även i resultatdelen i vår studie då de intervjuade vägledarna framhäver en vilja att alltid sätta individens intresse i fokus, men att det i praktiken finns fler utgångspunkter att tillgodose. Peralta Prieto visar att spänningsfältet mellan dessa utgångspunkter även finns i en arbetsförmedlares arbete och att förhållningssättet till individmötet är dubbelsidigt. Förhållningssättet handlar dels om att främja arbetsmarknaden, dels om att främja individen (Peralta Prieto 2011, 16 f.). Peralta Prietos forskning visar liksom vår studie att denna yrkesrollsproblematik liknar den som en studie- och yrkesvägledare också balanserar med. Denna balansgång framgår i mindre grad för en rekryterare då kunden och deras behov av ny personal är deras främsta utgångspunkt. Men som Knocke, et al. förklarar är rekrytering av personal och således aktörer nödvändigt för tillväxten i företag (Knocke, et al. 2003, 21 f.). Då aktörer formar strukturen bör rekryterare därför förhålla sig till båda perspektiven. Genom att gynna aktören gynnas i slutändan även kunden.
48
När vi ska ut på arbetsmarknaden finns det olika yrkesroller för oss att välja. Vad vi främst tar med oss utifrån denna studie är att aktörs- och strukturperspektiven finns med i de yrkesroller vi studerat. Vi har dock en medvetenhet om att perspektiven kan ta olika proportioner i praktiken. Något vi anser att vi har dragit lärdom om under studiens gång är att dessa perspektiv inte verkar fungera utan varandra. Medvetenheten kring dessa perspektiv förbereder oss för en eventuell framtida problematik kring vems intresse som ska tillgodoses, när vi är yrkesverksamma. Genom att ha undersökt och fördjupat oss i spänningsfältet mellan dessa perspektiv anser vi att vidare forskning inom området skulle kunna undersöka hur de båda perspektiven skulle kunna bli mer förenliga och gynna varandra i praktiken. Ett annat perspektiv att ta i beaktning under vidare forskning är att undersöka hur individen upplever mötet samt skillnader och likheterna hos individernas upplevelser.
49
8. Referenslista
Muntliga källor:
Intervju med ”V gledare 1”, kvinna Intervjuad den [15/10] 2013 Intervjuspråk: Svenska Intervjuare: [Elin Albertsson & My Larsson]
Intervju med ”V gledare 2”, kvinna Intervjuad den [18/10] 2013. Intervjuspråk: Svenska. Intervjuare: [Elin Albertsson & My Larsson]
Intervju med ”Ar etsförmedlare 1”, kvinna Intervjuad den [23/10] 2013 Intervjuspråk: Svenska. Intervjuare: [Elin Albertsson & My Larsson] Intervju med ”Ar etsförmedlare 2”, kvinna Intervjuad den [23/10] 2013
Intervjuspråk: Svenska. Intervjuare: [Elin Albertsson & My Larsson]
Intervju med ”Rekryterare 1”, man, Intervjuad den [16/10] 2013 Intervjuspråk: Svenska Intervjuare: [Elin Albertsson & My Larsson]
Intervju med ”Rekryterare 2”, kvinna Intervjuad den [16/10] 2013 Intervjuspråk: Svenska Intervjuare: [Elin Albertsson & My Larsson]
Tryckta källor:
Bryman, Alan. & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Fellinger, Åsa-Mia (2010). Den professionella anställningsintervjun. Egypten: Sahara Printing.
Florén, Anders och Ågren, Henrik (2006). Historiska undersökningar – grunder i historisk
teori, metod och framställningssätt. Lund: Studentlitteratur.
Fransson, Karin och Lindh, Gunnel (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna
V sterås: dita
Guneriussen, Willy (1997). Aktör, handling och struktur – grundproblem i
samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
H gg, Kerstin och Kuoppa, Svea Maria 1997) - med samtal som
redskap. Lund: Studentlitteratur.
50
träffsäkerheten vid urval och rekrytering. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann-Kristin. (2009).
metod. Malmö: Gleerups.
Lindelöw anielsson, Malin 2003) Kompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik och
testning. Stockholm: Natur och kultur.
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet. Institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan i Malmö.
Nilsson, Göran 2005), “Vägledning - i vems intresse? Skolans studie- och yrkesvägledning i ett historiskt och styrningsperspektiv”, i Lundahl, Lis eth red ) Att bana vägen mot
framtiden. Lund: Studentlitteratur.
Parson, Frank (1909) Choosing a vocation. London: Gay & Hancock, Ltd.
Peralta Prieto, Julia 2011), ”Ar etsförmedlare som m klare och terapeuter”, i Garsten, Lindvert, Thedvall(red.) Arbetets marknad. Arbetsmarknadens nya organisering, Lund: Liber Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 18, nr 3
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet 2002) Forskningsetiska principer – inom humanistisk-
Vetenskapsrådet
Internetkällor:
Arbetsförmedlingen. Yrkesbeskrivning. http://www.arbetsformedlingen.se/4.78280711d502730c1800067.html?sv.url=12.78280 711d502730c1800072&url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYr keId%3D10 (Hämtad 13-11-12)Knocke, Woukko, Drejhammar, Inga-Britt, Gonäs, Lena och Isaksson, Kerstin (2003) Retorik och praktik i rekryteringsprocessen. Arbetsliv i omvandling Arbetslivsinstitutet; 2003:4. http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2003/aio2003_04.pdf (Hämtad 2013-11-12) Malmö högskola
http://edu.mah.se/sv/Program/LGSYL H mtad 13-08-17) Vägledarföreningen. Etiska riktlinjer.
51
52
Bilaga 1. Intervjufrågor
Till rekryteringsföretag och Arbetsförmedlingen
Intervjutid: ca 45 min.
Samtalet blir inspelat. Informanten kan avbryta när den vill. Anonymitet.
- Hur ser arbetet ut för att hitta möjliga arbetsplatser för individer på arbetsförmedlingen / rekryteringsföretaget?
- Hur går processen till från det att individen kommer in till AF/rekryteringsföretaget till att den kommer ut igen på arbetsmarknaden?
- Vilka kompetenser krävs av den som arbetar på AF/rekryteringsföretaget för att arbeta med detta?
- Vad är det viktigaste att uppnå i ett möte med en sökande? - Hur arbetar ni för att hitta rätt person till rätt plats?
- Hur arbetar ni med matchningen individ kontra arbetsmarknad? - Hur stor påverkan har individen i processen till att få ett nytt arbete? - Hur arbetar ni med individens självkännedom?
- Hur arbetar ni för att belysa/kartlägga individens egenskaper och färdigheter? - Hur använder ni detta?
- Hur stort fokus lägger ni på den aktuella arbetsmarknaden i ett möte med en sökande? - Hur tänker ni kring om en individs yrkesval ska vara fritt val eller styrt den aktuella arbetsmarknaden?
- I möte med en sökande: Hur ställer ni er till att arbeta utefter att hitta rätt person till rätt plats eller att hitta rätt plats till rätt person?
- Vilka etiska riktlinjer följer ni i mötet?
53
Till vägledare:
Intervjutid: ca 45 min.
Samtalet blir inspelat. Informanten kan avbryta när den vill. Anonymitet.
- Vilka kompetenser krävs av den som arbetar som studie- och yrkesvägledare? - Vad är det viktigaste att uppnå i ett möte med en sökande?
- Hur arbetar ni med individens självkännedom?
- Hur arbetar ni för att belysa/kartlägga individens egenskaper och färdigheter? - Hur använder ni detta?
- Hur stort fokus lägger ni på den aktuella arbetsmarknaden i ett möte med en sökande? - Hur arbetar ni för att hitta rätt plats till rätt person?
- Hur arbetar ni med matchningen individ kontra arbetsmarknad?
- Hur tänker ni kring om en individs yrkesval ska vara fritt val eller styrt den aktuella arbetsmarknaden?
- Hur stor vikt lägger du på skolans välfärd när du har ett möte?
- I mötet med en sökande: Hur ställer ni er till att arbeta utefter att hitta rätt person till rätt plats eller att hitta rätt plats till rätt person?
- Vilka etiska riktlinjer följer ni i mötet?
54
Bilaga 2. Matris
VÄGLEDARE ARBETSFÖRMEDLARE REKRYTERARE
Kompetenser i mötet för respektive
yrkesroll
Lyssna, känna in, öppenhet gentemot individen. Vara lugn,
ha tålamod, vara empatisk.
Ha empati, sympati och kunskap kring
regelverk. Kunna lyssna.
Taktiker i mötet. Dra rätta slutsatser. Vinstdrivande tankesätt. Etiska riktlinjer i mötet Inga förutfattade meningar. Ingen rätt att
döma. Inte styra eller sätta upp hinder.
Vill inte styra. Har dock ett regelverk att
följa.
Vill dra effektiva slutsatser kring individen. Vems intresse tillgodoses Individen Staten, arbetsmarknaden och individen Kunden (arbetsmarknaden)
Vad vill uppnås i mötet med individen
Klarhet, nya perspektiv och vägar. Få insikt.
Kartläggning av individ.
Givande möte. Kartläggning av
individ.
Uppnå syftet med intervjun och mötet.
Kartläggning av individ.
Vad söker de olika yrkesrollerna efter i
mötet
Individens intresse. Individens vilja. Individens
kompetenser.
Arbetsmarknad i fokus
Arbetsmarknad styr till viss del, Vägledarna utgår från individen
och dennes vilja.
Fokusen på arbetsmarknaden ingår i det grunduppdraget som arbetsförmedlare har. Kunderna är arbetsmarknaden. Rekryterarna utgår alltid från kundens behov. Matchning i fokus
Matchning sker till viss del. Paradoxalt förhållningssätt då matchning inte ska utföras, men det sker
ändå.
Matchning sker genomgående. Matchningen påverkas av läget på den aktuella
arbetsmarknaden.
Matchning sker genomgående. Hitta
rätt person till rätt plats. Utgår alltid från