Med hjälp av studiens teoretiska grund har vi fått syn på förskollärares tankar kring hur barn socialiseras till demokratiska medborgare. Att det socialt konstruerade spelar roll utifrån historiska och kulturella normer och föreställningar i förklarandet av demokrati samt kunnat utlysa praktiker för och genom demokrati. Vi har under studiens gång reflekterat över hur de intervjuade förskollärarna inte tidigare tänkt kring formuleringarna i Lpfö 98/10 angående demokratiuppdraget. Samtidigt visar deras svar att de har medvetenhet kring demokrati och arbetar aktivt med det. I vår diskussion kommer vi koppla vår studie till tidigare forskning samt ge förslag på praktiker som kan användas i fortsatt arbete med demokrati i förskolan. Vi kommer också ge förslag på vidare forskning samt reflektera över vår yrkesroll och vårt förhållande till läroplanen för förskolans demokratiuppdrag.
Ribeaus (2014:35) menar att det är förskollärarna som formar hur utbildningen av demokrati sker i förskolan, på ett medvetet eller omedvetet plan och barnen lär sig av det sätt som förskollärarna agerar i olika situationer. Alla människors lika värde var den värdegrund som förskollärarna i denna studie lyftes allra mest som viktigt värde. Samtidigt ifrågasattes det utifrån att om alla har lika värde skulle vi inte behöva skapa kategorier att placera in människor i. I de dilemman som förskollärarna tog upp blev kategoriseringar av människor tydliga och användes som en orsak till att dilemman uppstod. Problemet skjuts därmed över på exempelvis föräldrarna som inte förstår förskolans verksamhet. Enligt Ribaeus studie (2011:99) upplever förskollärare att det saknas verktyg att omsätta målen för arbetet med barn och demokrati. Men förskollärare behöver även verktyg i möte med föräldrar. De kulturella och sociala normer och föreställningar som förskolläraren bär på kan ställa sig i vägen när det gäller att förstå föräldrars perspektiv. Samtidigt är förskolan till för barn och kan ses som barnens arena där pedagogerna i förskolan ställs inför val kring vems perspektiv som ska tillgodoses. Detta dilemma skulle kunna vara en intressant fråga för förskolan att diskutera med föräldrar, där både föräldrars, barns och förskolans perspektiv blir synliggjorda, i ett försök att skapa mellanmänskliga möten där sociala normer och föreställningar kan dekonstrueras och förhandlas. På så sätt blir föräldrar mer delaktiga i arbetet med demokrati i förskolan.
36
Moss (2011:4) lyfter kritiskt tänkande som viktig komponent i arbetet med demokrati. Förskollärarna lyfter dokumentation och reflektion över den egna yrkesrollen exempelvis i bemötandet av barn utifrån kön. På så sätt sker kritiskt tänkande hos pedagogerna. En förskollärare lyfter en situation där barnen i samtal diskuterar normer kring vad som anses vackert. I detta samtal praktiserar barnen själva kritiskt tänkande och blir därmed subjekt. Att skapa situationer där barn får möjlighet att kritiskt reflektera över normer eller situationer i vardagen kan vara ett sätt att fördjupa demokratiarbetet. På så sätt kan även barn praktisera ett social konstruktionistiskt tänk och bli medvetna om sina möjligheter och rättigheter att påverka.
Respondenterna beskrev hur de använde sig av praktiker som att rösta, föra listor och ge ett jämt talutrymme för att ha ett demokratiskt klimat i förskolan. Frågan är om dessa typer av praktiker snarare är till för förskolläraren att kunna konkretisera arbetet med demokrati än att de ger barn en upplevelse eller erfarenhet av det. Biesta (2006:133) menar att det bästa sättet är när barnen själva får delta i det demokratiska livet. Det barnen får bestämma rör sig ändå inom vissa gränser. Barnens inflytande rör sig kring planerade aktiviteter, där de har lite inflytande och i den fria leken där de själva bestämmer innehållet men inte alltid när den kan utföras. I en vidare studie kunde det vara intressant att titta på hur dessa gränser ser ut och hur barnen förhåller sig till dem. I vilka situationer räknas barns röst som viktig i demokratin och i vilka situationer är den inte det?
Ytterligare en intressant aspekt kring förskollärares tolkning av värdena i Lpfö 98/10 är det som togs upp i analysen, nämligen konstruktionen av språket i läroplanen. Förskollärarna ställer sig kritiska till flera ordval. Där bildas ett glapp mellan skolverket som formulerat och pedagogerna som praktiserar. Enligt Karlsson (2009:91) är ansvar, omsorg och respekt de grundläggande värden som gestaltas i förskolans arbete med demokrati. Dessa värden är definierade efter en etnografisk studie på två förskoleavdelningar. Begreppen ansvar, omsorg och respekt kan ses som ett språkligt närmande till förskolans praktik men de är fortfarande inte definierade av förskollärarna själva. Att ge förskollärarna frågan kring om de fanns värden de saknade var i denna studie en möjlig ingång till att de själva skulle definiera värdegrunden. Då denna fråga vid intervjutillfällena kom i förhållande till Läroplanen för förskolan (1998/2010) värdegrund kan detta ha blockerat förskollärarna till att tänka fritt och kunde därmed inte definiera några egna värden. Frågan om hur förskollärare tolkar och praktiserar demokratibegreppet
37
utifrån Läroplan för förskolan (1998/2010) var större, mer komplex än vad vi kunnat förutse och hade givetvis behövt betydligt mer tid. Hade mer tid funnits kanske val av metod sett något annorlunda ut. I fokusgrupper hade förskollärarna kunnat resonera fram tillsammans och haft varandra till stöd att tänka högt. Kanske hade detta kunnat ge mer inspiration till förskollärarna att göra en egen definition av vilka värden som är viktiga i arbetet med demokrati. Intressant hade då varit att se om språket hade skiljt sig, och i så fall på vilket sätt, från det språk som används i Läroplanen för förskolan (1998/2010).
Våra tankar kring läroplanens formulering om demokrati började i ett stort frågetecken. De har sedan vandrat i teoretiska snår kring hur demokrati konstrueras i olika sociala sammanhang eller hur vi socialiseras till att bli demokratiska medborgare. Vi har under studiens gång funderat kring normer och föreställningar och vem som har makt att definiera dem. Samtidigt ville vi inte ha ett maktperspektiv i vår studie då det inte var intressant för oss att undersöka. Vi ville istället lyfta hur demokratiuppdraget formuleras i Läroplanen för förskolan (1998/2010) och vad som sker i mötet mellan styrdokument och praktik. Då styrdokumentet är något alla yrkesverksamma i förskolan måste förhålla sig till är detta högst relevant att lyfta, vilket språk som används och hur detta tolkas. I dekonstruktionen av demokratiuppdraget i Lpfö (98/10) kan kulturella och historiska normer och föreställningar synliggöras och ifrågasättas. Detta anser vi behövs för att skapa en medvetenhet och reflektion kring hur vi tänker och agerar kring demokrati i förskolan. Samtidigt behövs en diskussion kring barns socialisering till demokratiska medborgare i förskolan och kring vilka situationer som detta sker i. Vi tycker även att Biestas (2003:65) utbildningsdefinition av demokrati är ett bra verktyg i arbetet med demokrati i förskolan.
38
Referenser
Alvehus, Johan. (2011). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber
Biesta, Gert (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur
Biesta, Gert. (2003) Demokrati - ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem,
Utbildning & Demokrati:Tidskrift för Didaktik och Utbildningspolitik, 12(1), 59-
80.
Burr, Vivien (2003). Social constructionism. 2. ed. London: Routledge
Dahlstedt, Magnus. & Olson, Maria. (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups
Demokratiutredningen (2000). En uthållig demokrati!: politik för folkstyrelse på 2000-
talet : Demokratiutredningens betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer Stockholm: Stockholms universitet, 2013
Dewey, John (1944). Democracy and education. New York: The free press
Dewey, John (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet
Regeringskansliet (2013). En politik för en levande demokrati- Kortversionen av
regeringens skrivelse om demokratipolitik [Elektronisk resurs]
Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2014/06/en-politik-for-en-levande-
39
Galbin, Aleaxandra 2014, An introduction to social constructionism, Social Research
Reports, vol. 26, pp. 82-92.
Karlsson, Rauni (2009). Demokratiska värden i förskolebarns vardag. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Kvale, Steinar. & Brinkman, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Hans Albin (2013). Vår demokratis värdegrund: aspekter på en högst väsentlig
del av lärarutbildningens gemensamma kärna. 3., rev. uppl. Eksjö: Ordförrådet i
Eksjö
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 [2015-11- 01]
McKenna, Devon (2005) Documenting Development and Pedagogy in the Swedish Preschool: The Portfolio as a Vehicle for Reflection, Learning, and Democracy,
Frontiers: The Interdisciplinary Journal Of Study Abroad, 12, pp. 161-184.
Statens skolverk (2000) Med demokrati som uppdrag: en temabild om värdegrunden. Stockholm: Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=721 [2015-0-11-04]
Moss, Peter (2011) Democracy as First Practice in Early Childhood and Care, Encyclopedia in early childhood and care, University of London, Tillgänglig på Internet:http://www.child-encyclopedia.com/sites/default/files/textes-
experts/en/857/democracy-as-first-practice-in-early-childhood-education-and-
care.pdf[2015-11-04]
Patel, Runa. & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
40
Ribaeus, Katarina (2014). Demokratiuppdrag i förskolan. Diss. Karlstad: Karlstads universitet
Sverige (1998). Skollagen. 1. uppl., i dess lydelse den 1 januari 1998 Stockholm: Norstedts juridik
Vetenskapsrådet (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på
41
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Emelie Lysholm och Elisabeth Tellström och läser sjätte terminen på
förskollärarutbildningen flexibel variant på Malmö Högskola. Vi håller just nu på med vårt examensarbete som handlar om hur begreppet demokrati tolkas och praktiseras i förskolan. Vi vill göra enskilda intervjuer med yrkesverksamma förskollärare för att kunna undersöka hur ni arbetar med demokrati i förskolan och hur era tankar kring demokrati går. Vi kommer att hålla oss till en intervjuguide med 6 huvudfrågor men dina svar kan också göra att andra frågor kan komma upp. Frågorna får du titta på ca 5 min innan intervjuns start. Vi räknar med att varje intervju tar cirka 1 timme. Vi vill gärna dokumentera samtalen genom att spela in det för att sedan kunna lyssna och återkomma till materialet samt att transkribera det.
Resultatet kommer att behandlas konfidentiellt och både du och förskolan kommer att behandlas anonymt. Det är endast vi som kommer att lyssna på samtalen. Då
undersökningen är frivillig kan du avbryta deltagandet när som helst eller ta paus under intervjuns gång. Om du är intresserad av att ta del av resultatet kan vi skicka det till dig när uppsatsen är klar.
Vi hoppas att du vill delta i vår studie.
Med vänliga hälsningar
42
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Vad tycker du demokrati handlar om?
2. Förskolan vilar på demokratins grund, hur tolkar du det?
3. Vilka värden tycker du är viktigast i arbetet med demokrati i förskolan?
( Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta… Lpfö 98/10;4)
3.a Hur arbetar ni med dessa värden i er verksamhet? Människolivets okränkbarhet
Individens frihet
Alla människors lika värde Jämställdhet mellan könen Solidaritet med svaga och utsatta
3.b Är det några värden du tycker saknas i Läroplanen för förskolan?
3.c Har du upplevt tillfällen där något av värdena krockar med varandra, kan du i så fall ge något exempel?
4. Vilka dilemman kan uppstå i arbetet med demokrati?
Föräldrakontakt (Alla föräldrar ska med samma förtroende lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Lpfö 98/10;5)
Barn emellan
Mellan barn och pedagog Barngruppens utformning
Kolleger (Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Lpfö 98/10;5)
Ledning
5. Enligt Läroplan för förskolans mål kring barns inflytande, ska grunden läggas i förskolan för att barnen ska förstå vad demokrati är, på vilket sätt tänker du att barnen på er förskola får en förståelse för demokratins grund?