I detta kapitel diskuteras studiens resultat i förhållande till syfte och tidigare forskning. I slutet av kapitlet ges förslag på vidare forskningsområden.
6:1 Resultatet i förhållande till syfte och tidigare forskning
Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv ge kunskap om hur det är att som kvinna genomföra GMU. Mer specifikt ville jag studera hur kvinnor som genomfört utbildningen förhöll sig till förväntningar kopplat till att vara kvinna och förväntningar kopplat till soldatrollen i den mansdominerade kontexten som utbildningen utgör. Studiens resultat visade att kvinnorna som utfört GMU såg utbildningen som en möjlighet att utmana sig själva på personliga plan samtidigt som den militära arenan var en plats där de fick möjlighet att göra kvinnlighet på nya sätt och i viss mån komma bort från samhällets begränsande könsnormer. Kvinnorna upplevde att GMU utgör en kontext där stereotypiska uppfattningar om vad som anses manligt respektive kvinnligt inte är lika föråldrade som ute i det stora samhället i sig, även då de ansåg att det också fanns stereotypiska uppfattningar inom Försvarsmakten. Inom GMU upplevde kvinnorna att de fick utmana förväntningar som normalt ställs mot kvinnor, framförallt genom att de fick möjlighet att utmana sin mentala och fysiska styrka på sätt som de inte erbjudits i andra sammanhang.
Samtidigt som GMU definierades som en möjligheternas arena av kvinnorna uppmärksammades problem- och förbättringsområden inom utbildningen och att det fortsatt är mansdominerat och att det återfinns en machokultur inom militären. Kvinnorna menade på att organiseringen av aktiviteter inom GMU behöver ta hänsyn till kvinnors behov av längre och fler kisspauser och att utrustning behöver anpassas efter både den manliga och den kvinnliga anatomin. Kvinnorna menade vidare att befäl är i behov av utbildning och instruktioner i hur de ska informera kvinnliga rekryter om vilka förväntningar som ställs på dom när det gäller deras hår och vilka rättigheter dom har när det gäller att ta med sig våtservetter ut i fält etc. Kvinnorna upplevde även att befälslag fördelaktigt bör utbildas i att behandla kvinnliga rekryter utifrån samma villkor som män. Kvinnorna upplevde även att det finns stereotyper i samhället och inom Försvarsmakten kring vem soldaten är som behöver utmanas för att kvinnors närvaro inom det militära ska normaliseras.
I likhet med Pettersson et al. (2008) studie kring kvinnliga officerares villkor inom Försvarsmakten kan jag i föreliggande studies resultat urskilja att det fortfarande lever kvar stereotyper för vem soldaten är som kvinnorna måste förhålla sig till. I denna studie har dock kvinnorna inte upplevt motstånd och problematiska strukturer i samma omfattning som kvinnorna som intervjuades 2008, vilket kan tala om att det över en tio års period har blivit något vanligare att ha kvinnor i förbanden och att Försvarsmakten också jobbar för att skapa jämnare villkor - vilket kvinnorna nämnde. Det är också viktigt att påpeka att kvinnorna som intervjuades av Pettersson et al. (2008) var några av de första kvinnorna att komma in i Försvarsmakten, vilket troligtvis ligger till grund för att de upplevt mer motstånd och exkluderande praktiker än kvinnorna som genomfört GMU mellan 2013–2016. En likhet mellan studierna är att Pettersson et al. (2008) såg en motsättning i materialet, där en del kvinnor definierade vissa praktiker som exkluderande och en del som inkluderande. Denna motsättning kunde även jag urskilja bland kvinnorna som jag intervjuat, i hur de definierade praktiker som
29
inkluderande respektive exkluderande. Där vissa kvinnor såg männens hjälpandehand som något positivt och inkluderande, upplevde andra kvinnor samma handling som ett yttryck för exkludering och särbehandling. Det framgår därför från mitt material att det kan vara problematiskt att avgöra vad som bör definieras som likabehandling respektive särbehandling. Att kvinnor och män har olika förväntningar ställda mot sig kan förstås som en könssegregeringsprocess där de behandlas olika utifrån kön. Att de får samma tidsram och utrustning kan från en synvinkel definieras som likabehandling – men samtidigt som särbehandling eftersom att kvinnor inordnas mannens behov och kropp, vilket gör mannen till den normativa modellen för praktikens utformning och kvinnan till den som hamnar i mannens skugga.
En motsättning mellan kvinnorna i denna studie och kvinnorna i Pettersson et.al. (2008) består av att kvinnorna i föreliggande studie redan i den första kontakten med Försvarsmakten ifrågasatte strukturer och praktikers utformning. Något som Pettersson et.al. (2008) lyfte fram som en process som visade sig först efter att kvinnorna varit några år inom organisationen och ifrågasättandet då möttes av motstånd och exklusion från gruppen. Kvinnorna i föreliggande studie nämnde inte att deras ifrågasättande möttes av motstånd i den bemärkelsen att de blev exkluderade från gruppen, snarare bestod motståndet av att strukturella förändringar var tröga att genomföra utifrån att det fortfarande fanns en ovana med kvinnor i förbanden.
Den tröghet som kvinnorna upplevde i strukturer under GMU kan också förstås med bakgrund av den likhet som kan urskiljas mellan föreliggande studies resultat och resultatet i T. Browns (2012) studie om rekryteringskampanjer till den amerikanska militären som visade att det finns stereotypiska bilder kring soldatrollen, och att dessa ligger till grund för det motstånd som kvinnor möter som soldater. Likt kvinnorna i T. Browns (2012) undersökning upplevde kvinnorna i föreliggande studie att det finns föreställningar om vem soldaten hittills har varit som kvinnor måste förhålla sig till. Kvinnorna i föreliggande studie upplevde dock att dessa föreställningar kan utmanas genom att fler kvinnor går in i soldatrollen och utmanar diskurser kring kvinnligt och manligt.
Weitz (2015) studie om sexuella övergrepp inom den amerikanska militären visar skilda resultat från denna studie, där de amerikanska kvinnorna vittnade om omfattande sexuella trakasserier och övergrepp. Detta kan förstås i förhållande till att kulturen inom den amerikanska militären skiljer sig avsevärt mot den svenska, där den amerikanska jämställdhetskulturen ser annorlunda ut än i Sverige. I föreliggande studie berättade en kvinna om en händelse som hon definierade som sexuella trakasserier även då hon inte tog illa vid sig av händelsen. Resterande kvinnor hade hört historier om kvinnor som utsatts inom Försvarsmakten tillbaka i tiden, och några hade upplevt en jargong hos männen som var potentiellt sexualiserande mot kvinnor. Händelsen, historierna och jargongen som kvinnorna vittnar om antyder att det finns områden att arbeta med för att män och kvinnor ska ses som jämlika och för att motverka placeringen av kvinnor i diskurser där de framställs som passiva eller sexuella objekt.
Kvinnorna som sökte sig till GMU berättade att de såg GMU som en möjlighet att få utmana sig själva och som en plats där de fick utöva praktiker och uttrycka egenskaper som skiljde sig mot förväntningar kring vad kvinnor normalt gör. Detta stämmer överens med de upplevelser som kvinnorna i M. Silvas (2008) studie hade där de såg möjligheten att få utöva typiskt manligt
30
definierade egenskaper såsom fysisk och mental styrka inom det militära organet. M. Silvas (2008) studie visade också likt mina resultat att kvinnorna aktivt fick förhålla sig till de manliga soldaternas prestationer där dessa utgjorde en måttstock utifrån vilken kvinnorna blev bedömda. En annan likhet mellan dessa studier är att kvinnorna i respektive studie uttalade den militära arenan som likabehandlande trots att skildringar under intervjuernas gång visade att detta inte var fallet. Skildringarna vittnade tvärtemot vad kvinnorna först sa om att kvinnorna upplevt könssegregeringsprocesser i olika utsträckningar. Kanske definierade inte kvinnorna dessa processer som könssegregerande även då de erfarit dom, eller så handlade nekandet av särbehandlande praktiker om social önskvärdhet, där kvinnorna kanske önskade att framställa militären som likabehandlande, detta kommer stå oklart.
6:2 Avslutande reflektion och studiens bidrag
Genom att utgå från ett genusperspektiv har denna studie kunnat bidra med en förståelse för och insyn i hur genus inverkar på kvinnors upplevelser och villkor under GMU. Analys och tolkning har fokuserats kring vilken betydelse genus har haft för kvinnorna och hur genus har strukturerat deras upplevelser och villkor under utbildningen. De fem kvinnornas berättelser har tillsammans givit en bild av hur det är att vara kvinnlig soldat inom Försvarsmakten. I en tid när Försvarsmakten snart kommer att fyllas upp med delvis frivilliga rekryter och delvis värnpliktade, och kanske får en jämnare fördelning mellan män och kvinnor kan denna studie bidra med fem kvinnors samlade upplevelser av problem- och förbättringsområden inom Försvarsmakten i nutid. Med stöd av denna studies bidrag kan dessa fem kvinnors upplevelser förhoppningsvis skapa en grund för hur ett framtida arbete skulle kunna se ut för att i praktikens utformning värna för jämlika förutsättningar och villkor för män och kvinnor inom den militära arenan.
6:3 Förslag på vidare forskning
Denna studie fångade in fem kvinnors upplevelser av att genomföra GMU via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Framtida studier skulle med fördel kunna ha en liknande syftesformulering men genomföra datainsamlingen via deltagande observationer, vilket förhoppningsvis skulle ge mer kunskap om hur de dagliga villkoren ser ut under GMU för kvinnorna. Framtida studier skulle också kunna fokuseras kring att undersöka kvinnors villkor under GMU när den nya värnplikten har satts i rullning. Det vore också intressant att intervjua män om hur de ser på och upplever att ha kvinnor i sin pluton för att få en annan vinkel på upplevelser och villkor under GMU.
Jag vill slutligen å deltagarnas vägnar och tips lyfta ett Instagram konto som skapats för att stödja kvinnors deltagande inom det militära - #militarkvinnor.
Referenslista
Barrett, F. J. 1996. ”The organizational construction of hegemonic masculinity: The case of
the U.S. Navy. Gender, Work and Organization” 3 (3): Blackwell Published Ltd. 129-142.
Brown, M. (2012). “A Woman in the Army Is Still a Woman”: Representations of Women in US
Military Recruiting Advertisements for the All-Volunteer Force. Journal of Women, Politics &
Policy, 33(2), 151-175.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Butler, J. (1999). Gender trouble: Feminism and the subversion of identity (10th anniversary ed.). Routledge.
Connell, R.W., & Messerschmidt, James W. (2005). ”Hegemonic masculinity: Rethinking
the concept.” (Brief Article)(Author Abstract). Gender & Society, 19(6), 829.
Connell, R., & Pearse, R. (2015). Om genus (3. uppl.. ed.). Göteborg: Daidalos.
Elvin-Nowak, Y., & Thomsson, H. (2003). Att göra kön : Om vårt våldsamma behov av att
vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier.
Lindgren, G. (1985). Kamrater, kollegor och kvinnor: En studie av
könssegregeringsprocessen i två mansdominerade organisationer (Research reports from
the Department of Sociology, University of Umeå, 86). Umeå: Dep. of sociology [Sociologiska inst.], Univ.
Pettersson, L., Persson, A., & Berggren, A. (2008). Changing Gender Relations: Women
Officers' Experiences in the Swedish Armed Forces. Economic and Industrial Democracy,
29(2), 192.
Silva, Jennifer M. (2008). ”A New Generation of Women? How Female ROTC Cadets Negotiate
the Tension between Masculine Military Culture and Traditional Femininity.” Social Forces,
87(2), 937-960.
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer (2., [rev. och uppdaterade] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P., & Linghag, S. (2001). Det ordnar sig : Teorier om
organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.
Weitz, R. (2015). ”Vulnerable Warriors: Military Women, Military Culture, and Fear of
Rape. Gender Issues.” 32(3), 164-183.
Ödman, P. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik (3., [omarb.] uppl. ed.). Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Elektroniska källor:
Försvarsmakten (2016) Personalsiffror. Hämtad 2017-04-22, från http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/forsvarsmakten-i-siffror/
Försvarsmakten (u.å.) Försvarsmaktens uppdrag – i Sverige och utomlands. Hämtad 2017-04- 22, från http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/vart-uppdrag/uppdrag-i-sverige- och-utomlands/
Försvarsmakten (u.å.) GMU, 7 projekt 1000 erfarenheter. Hämtad 2017-05-16, från http://jobb.forsvarsmakten.se/sv/vagen-in/grundutbildning/om-gmu/
Globalis (u.å.). Gender Inequality Index (GII). Hämtad 2017-05-01, från http://www.globalis.se/Statistik/GII-jaemstaelldhet
Regeringen (2017) Regeringen återaktiverar mönstring och grundutbildning med värnplikt. Hämtad 2017-05-21, från http://www.regeringen.se/artiklar/2017/03/regeringen-ateraktiverar- monstring-och-grundutbildning-med-varnplikt/