Örebro universitet
Institutionen för humaniora,
utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
”Tjejer går inte i skogen och krigar – Klart man kan det”
- En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser och villkor under grundläggandemilitär utbildning i Sverige
Sociologi, kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp
Vt. 2017
Författare: Lisa Eriksson Handledare: Jenny Alsarve
Förord
Stort tack till er deltagare för er medverkan och för att ni så öppet har delat med er av era känslor och upplevelser
Tack Emma & Erik, för er hjälp att nå ut till deltagarna och för att ni delade med er av er kunskap om Försvarsmakten
Örebro University
School of Humanies, Education och Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, Spring 2017
Title: ”Women don’t practice war in the woods – Of course they can!” Author: Lisa Eriksson
Abstract
For a long time the military arena has been a context that is man-dominated and wich even has been described as the arena that produces idealforms of masculinity. This study examines the conditions for the women who choose to join the man-dominated military arena. The purpose of the study was to provide knowledge about womens experiences from basic military education in Sweden through a gender perspective. And more specifically, give insight into how women who completed education relate to expectations associated with being women and expectations associated with the role of the soldier. Central questions were created and these concerned how women perceived the role of the soldier, the extent to which they perceived gender segregation practices and the strategies used by women to deal with the male-dominated education and its possible gender segregation processes. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five women who hade complete basic military education in Sweden. A theoretical framework was created that contained theories about gender, gender power systems, women's strategies in male dominated professions, gender segregation processes, gender regimes and hegemonic masculinity. Previous research on women's conditions and experiences in the military indicates that women face opposition and exclusion, while women's presence at the same time has challenged discourses about femaleity and the normative soldier. The results from the studie pointed out that the women perceived the military arena as a place where they were given the opportunity to do gender in new ways, while highlighting different problemareas during the education. These included that women were not expected to perform in the same degree as men and that the commanders had little understanding of specific female needs or questions.
Keywords: swedish armed forces, military training, womens strategies in male-dominated arenas, gender, hegemonic masculinities
Sammanfattning
Den militära arenan har länge utgjort en kontext som är mansdominerad och som beskrivits som producerande av idealiska former av maskulinitet. I detta självständiga arbete undersöks därför villkoren för de kvinnor som sökt sig till den mansdominerade militära arenan. Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv ge kunskap om hur det är att som kvinna genomföra grundläggande militär utbildning i Sverige, och mer specifikt ge kunskap om hur dessa kvinnor förhöll sig till förväntningar kopplat till att vara kvinna och förväntningar kopplat till soldatrollen. Tre frågeställningar skapades vilka ämnade att besvara hur kvinnorna upplevde soldatrollen, i vilken utsträckning som de upplevde könssegregeringsprocesser och vilka strategier kvinnorna använde sig av för att hantera den mansdominerade utbildningen och dess eventuella könssegregeringsprocesser. Fem kvinnor som genomfört grundläggande militär utbildning intervjuades via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring genus, könsmaktssystem, kvinnors strategier i mansdominerade yrken, könssegregeringsprocesser, genusregimer och hegemonisk maskulinitet. Tidigare forskning om kvinnors villkor och upplevelser inom det militära visar att kvinnor mötts av motstånd och exklusion, samtidigt som kvinnors närvaro utmanat diskurser kring kvinnlighet och den normativa soldaten. Resultateten från denna studie visade att kvinnorna upplevde den militära arenan som en plats där de fick möjlighet att göra genus på nya sätt, samtidigt som olika problemområden uppmärksammades under utbildningen. Bland annat att kvinnor inte förväntades prestera i samma grad som män och att befäl hade liten förståelse för specifika kvinnliga behov eller frågor.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1:1 Syfte ... 2
1:2 Centrala begrepp ... 2
1:2:1 Grundläggande militär utbildning (GMU) ... 2
1:2:2 Könsegregeringsprocesser ... 2
1:3 Uppsatsens disposition ... 2
2. Tidigare forskning ... 3
2:1 Urvalsprocessen ... 3
2:2 Exklusion och problematiska strukturer ... 3
2:3 Rekryteringskampanjer reproducerar strukturer ... 4
2:4 Övergrepp, starka kvinnor och tröga strukturer ... 4
2:5 Diskrepans mellan kvinnlig identitet och soldatrollen ... 5
2:6 Sammanfattning ... 6
3. Teoretiska utgångspunkter ... 7
3:1 Genusperspektivet ... 7
3:2 Könsmaktssystem och kön som aktivt görande ... 7
3:3 Genusregimer och hegemonisk maskulinitet ... 8
3:4 Könssegregeringsprocesser och kvinnors strategier ... 9
3:5 Sammanfattning & användning ... 10
4. Metod ... 11
4:1 Kvalitativ metod och hermeneutisk tolkningslära ... 11
4:2 Förförståelse som begrepp och min förförståelse ... 12
4:3 Snöbollsurval och avgränsning ... 12
4:4 Första kontakten och etiska överväganden ... 13
4:5 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer ... 14
4:6 Tillförlitlighet, äkthet och generalisering ... 14
4:7 Dataanalysen ... 14
5. Resultat och analys ... 16
5:1 Deltagarna ... 16
5:2 Hur upplevdes soldatrollen? ... 17
5:2:1 Erfarenheter och kvinnlighet på nya sätt ... 17
5:2:3 En manligt kodad arena ... 19
5:3 I vilken utsträckning fanns det könssegregeringsprocesser? ... 22
5:3:1 Lägre förväntningar och mer omsorg ... 22
5:3:2 Sexuella trakasserier – historier och en upplevelse ... 23
5:4 Vilka strategier använde kvinnorna för att hantera könssegregeringsprocesser? ... 25
5:4:1 Stöd från kvinnor samt ifrågasättande ... 25
5:4:2 Mäta sig med männen ... 26
5:5 Slutsatser ... 27
6. Diskussion ... 28
6:1 Resultatet i förhållande till syfte och tidigare forskning ... 28
6:2 Avslutande reflektion och studiens bidrag ... 30
6:3 Förslag på vidare forskning ... 30 Referenslista ... Bilaga 1 Intervjuguide ...
1
1. Inledning
Om vi går tillbaka 38 år i tiden finner vi en statlig organisation som med stöd av Sveriges regelverk uteslöt arbetskraft på grundval av deras kön – nämligen Försvarsmakten. Det var inte förrän 1980 som Försvarsmakten öppnade dörrarna för kvinnor att tjänstgöra som officerare. Vilket gör Försvarsmakten till den organisation som var den sista i Sverige med att avveckla regleringar som uteslöt kvinnor från att delta på lika villkor som män (Pettersson, Persson & W. Berggren 2008:199). Den militära arenan beskrivs av flertalet teoretiker och forskare som en kontext som är starkt producerande av normativ maskulinitet och som genom åren har varit ogästvänlig mot kvinnors inträde (Barrett 1996:129). Även då regelverket år 1980 gjorde det möjligt för kvinnor i Sverige att anställas av Försvarsmakten möttes de första kvinnorna av motstånd, fientlighet och ifrågasättande från både kollegor, befäl och samhället i stort (Pettersson et al. 2008:202). Vilket indikerar att det inom det militära har funnits praktiker och strukturer som skapar olika villkor för kvinnor och män, något som kan vara bidragande till att fördelningen mellan män och kvinnor har varit mycket ojämn inom Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2016). Den militära arenan lockar inte kvinnor i samma utsträckning som män och har genom tiderna varit exkluderande mot de kvinnor som sökt sig dit. Sedan kvinnors inträde i Försvarsmakten så har fördelningen mellan män och kvinnor förändrats över åren, dock i små proportionella förändringar. År 2016 utgjorde kvinnorna 17 procent av den totala personalstyrkan på ca 20 000 individer, vilket innebar att Försvarsmaktens anställda bestod av 83 procent män (Försvarsmakten, 2016). Genom att se på denna fördelning blir det tydligt att Försvarsmakten är en mansdominerad organisation där kvinnor är i en tydlig minoritet.
Försvarsmaktens uppdrag är på begäran av Sveriges regering att: ”…ansvara för Sveriges militära försvar och att värna om Sverige” (Försvarsmakten, u.å.). Försvarsmakten har därför ett ansvar att rekrytera tillräckligt många individer för att genomföra uppdraget. Sedan Mars i år har Försvarsmaktens agenda förändrats, då riksdagen beslutade om att återinföra värnplikt, vilket innebär att 4000 män och kvinnor nästa år ska inställa sig och genomföra grundutbildning. Beslutet att återinföra värnplikten som avskaffades år 2010 har tagits på grund av det ökade säkerhetsläget i Sverige kombinerat med att Försvarsmakten inte har lyckats att rekrytera tillräckligt många individer via frivilliganmälan (Regeringen, 2017). Detta beslut skapar en ny situation i Sverige där kvinnor för första gången kommer att kallas in till mönstring. Det är därför intressant, med bakgrund av kvinnors kommande mönstringsplikt och med kunskap om den militära kontexten som starkt maskulint kodad att se på hur villkoren ser ut för de kvinnor som hittills har genomfört den grundläggande militära utbildningen.
2
1:1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att utifrån ett genusperspektiv ge kunskap om hur det är att som kvinna genomföra grundläggande militär utbildning, och mer specifikt studera hur kvinnor som genomfört utbildningen förhåller sig till förväntningar kopplat till att vara kvinna och förväntningar kopplat till soldatrollen i den mansdominerade kontexten som utbildningen utgör. För att besvara syftet har följande frågeställningar skapats:
- Hur upplever kvinnorna soldatrollen?
- I vilken utsträckning upplever kvinnorna att utbildningen innefattar könssegregeringsprocesser?
- Vilka strategier används av kvinnorna för att hantera att vara kvinnlig rekryt inom den mansdominerade utbildningen och dess eventuella könssegregeringsprocesser?
1:2 Centrala begrepp
1:2:1 Grundläggande militär utbildning (GMU)
Grundläggande militär utbildning, eller GMU som utbildningen hädanefter kommer nämnas, är en utbildning förlagd över tolv veckor. Utbildningen är det första steget av två i det som kallas grundutbildning – efter godkänd GMU kan rekryterna välja att fortsätta sin grundutbildning, då i en befattningsutbildning som sträcker sig från en månad upp till ett år. Under GMU ska rekryterna lära sig att samarbeta i grupp, ta sig igenom fysiskt och mentalt ansträngande utmaningar och socialiseras in i soldatrollen som är baserad på Försvarsmaktens uppdrag och värdegrund. Utbildningen har fram tills nu varit frivillig och rekryterna har närsomhelst kunnat välja att avbryta sin utbildning (Försvarsmakten, u.å.).
1:2:2 Könsegregeringsprocesser
Könssegregeringsprocesser är ett begrepp som syftar till att förklara de processer som delar
eller skiljer kön åt i olika sammanhang. Könssegregeringsprocesser är därför konstituerande för hur kvinnors och mäns handlingsutrymmen struktureras över det sociala rummet. Könssegregeringsprocesser kan göras synliga genom att se på hur könsfördelningen ser ut mellan olika positioner inom en organisation, men också genom att se på vilka konsekvenser praktikers utformning får för män respektive kvinnor (Lindgren 1985:64). Begreppet är med i två frågeställningar i denna studie då tidigare forskning och flertalet teoretiker har lyft fram den militära arenan som innehållande av könssegregeringsprocesser. Det är därför intressant att se på om dessa har funnits under GMU och hur de då har hanterats av kvinnorna.
1:3 Uppsatsens disposition
I kapitel 2 presenteras tidigare forskning kring kvinnors upplevelser och villkor inom det militära, vilken visar att kvinnor inom det militära mötts av motstånd och exklusion, samtidigt som deras närvaro till viss del har utmanat diskurser. I kapitel 3 presenteras de teoretiska utgångspunkterna vilka utgör teorier kring genus och centrala begrepp inom mansdominerade kontexter. I kapitel 4 presenteras studiens tillvägagångssätt från valet av deltagare, valet att använda kvalitativmetod med inspiration från den hermeneutiska läran, etiska överväganden och analysens tillvägagångssätt. I kapitel 5 presenteras studiens resultat och analys som strukturerats utifrån de tre frågeställningarna, samt slutsatser. I kapitel 6 följer slutligen en diskussion kring studiens värde och studiens resultat i förhållande till tidigare forskning.
3
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning kring kvinnors villkor och upplevelser av att vara aktiva inom det militära. Kapitlet inleds med en genomgång av urvalsprocessen och därefter presenteras de fyra utvalda artiklarna utifrån deras huvudsakliga resultat. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av tidigare forsknings bidrag samt en diskussion som knyter samman de tidigare bidragen med denna studies relevans.
2:1 Urvalsprocessen
För att ringa in tidigare forskning som är relevant för denna uppsats problemformulering har databaserna Sociological abstracts och ABI/INFORM använts. De sökord som har genererat flest användbara artiklar är: Women, Female och Woman kombinerat med Armed Forces,
Military, Military Training samt Swedish Armed Forces. Alla artiklar som presenteras nedan
lever upp till kravet Peer Review.
2:2 Exklusion och problematiska strukturer
Lena Pettersson, Alma Persson och Anders W. Berggren (2008) har undersökt villkoren för några av de första kvinnorna att få söka sig till militäryrket i Sverige. Som nämnt i inledningen var det inte förrän 1980 som kvinnor fick tillträde till Försvarsmakten. I studien intervjuades åtta kvinnor som alla hade tjänstgjort som officerare inom Försvarsmakten 15–20 år tillbaka i tiden. Syftet med undersökningen var att studera villkoren för att förändra genusrelationer i en mansdominerad arena som Försvarsmakten. Huvudfokuset var att skapa förståelse för hur genusrelationer inom organisationen har påverkats sedan kvinnor fick möjlighet att träda in i det länge slutna fältet (Pettersson et al. 2008:193). Resultaten från studien visade att de kvinnliga officerarna vid flera tillfällen upplevt exklusion på grund av deras kön. Detta tog sig uttryck i sexistiska kommentarer, vadslagning kring kvinnors prestationer, orättvis betygssättning och nedlåtande kommentarer från både kollegor och handledare (Pettersson et al. 2008:201–204). Intervjuerna visade också att skiljelinjen mellan vad som är exkluderande och inkluderande praktiker inte alltid är lätt att peka ut. Det som av vissa kvinnor upplevdes som exkluderande praktiker var för andra ett exempel på inkluderande praktiker. En del av kvinnorna ansåg att inklusion skapades genom att de bemöttes som en av männen i bemärkelsen att man inte ändrade på saker och ting när en kvinna var närvarande. Andra kvinnor menade på att inklusion var beroende av att man tog hänsyn till kvinnors närvaro, att bli accepterad som en av killarna betydde bara att man bidrog till den maskulina överordningen. För att uppnå riktig inklusion upplevde dessa kvinnor att strukturella förändringar behövde ske i hur man handlade kring lunchbordet när en kvinna var närvarande (Pettersson et al. 2008:204–207). Analysen från studien visade även att beroende av om kvinnornas fokus var individuella prestationer eller strukturella villkor så upplevdes genusrelationer inom Försvarsmakten på olika sätt. I början av sin karriär fokuserade kvinnorna på det individuella perspektivet, männens vadslagningar och nedlåtande ord var sporrar för att visa att de var på rätt plats och var lika bra som männen (Pettersson et al. Berggren 2008:211). Med ålder och erfarenhet inom organisationen växte ett strukturellt perspektiv fram hos kvinnorna, där man istället ifrågasatte genusstrukturer. Kvinnornas intervjuer visade att det individuella perspektivet hade underlättat för kvinnornas medlemskap i gruppen, de fick mer respekt när de inte ifrågasatte den rådande kulturen. Att mäta sig med männen räckte dock inte för kvinnorna under tidens gång i
4
organisationen, och kvinnorna var överens om att strukturella förändringar behövde ske i Försvarsmaktens organisationskultur för att kvinnor skulle få lika villkor som män (Pettersson et al. 2008:211–213).
2:3 Rekryteringskampanjer reproducerar strukturer
Melissa T. Brown (2012) har undersökt den amerikanska arméns rekryteringskampanjer, en armé som under lång tid har associerats med normativ maskulinitet. I arméns försök att rekrytera fler kvinnor till den mansdominerade kåren sätter rekryteringskampanjen en ram för hur kvinnor som ansluter sig till det militära förväntas vara samtidigt som de förmedlar en representation av kvinnor som är aktiva inom militären. Syftet med undersökningen var utifrån detta att studera vilka bilder av kvinnor som förmedlades genom arméns rekryteringskampanjer till amfibiekåren, flottan, armen och flygvapnet i tre olika livsstils magasin i USA (T. Brown 2012:152).
Bildanalysen av rekryteringsmaterialet visade varierande resultat. Armén hade i en viss utsträckning med kvinnor i sina rekryteringskampanjer. När kvinnor var porträtterade var det ibland med tydligt feminina attribut, men merparten av porträtteringen av kvinnor liknade bilder som porträtterade män, kvinnorna höll dock tillskillnad från männen aldrig i ett gevär. Inom marinkåren användes bilder med kvinnor sporadiskt, och av de bilder där kvinnor porträtterades var det lika ofta som civila kvinnor som faktiska marinkårssoldater. Den enhet som hade flest kvinnor anställda och mest jobberbjudanden för kvinnor var flygvapnet, trots detta porträtterades kvinnor sällan inom rekryteringsmaterial för flygvapnet. Detta förklarar T. Brown med att flygvapnet sökte arbetskraft som hade mekanisk och teknisk skicklighet – då män ofta antas ha mer fallenhet för detta skapades rekryteringskampanjer som riktades framförallt mot män (T. Brown 2012:171). Inom marinkåren var rekryteringskampanjerna endast bestående av manliga soldater, även då det fanns en liten andel kvinnor som arbetade inom enheten. Marinkåren var den enhet som var mest stridsintensiv, vilket speglades av den manliga dominansen i rekryteringskampanjerna. Kvinnors närvaro porträtterades visserligen inom det militära, men aldrig i direkt koppling till strid eller vapen. Detta bidrog till att bibehålla soldatyrket som maskulint kodat. Och det sättet som kvinnor porträtterades på var endast en bekräftelse på rådande strukturer inom det militära, vilket gjorde kvinnors närvaro i det militära till ett undantag snarare än en normalitet (T. Brown 2012:172).
2:4 Övergrepp, starka kvinnor och tröga strukturer
Rose Weitz (2015) har också bedrivit forskning inom den amerikanska militären. Weitz lyfter fram fakta om att mellan 25–33 procent av de kvinnor som tjänstgör eller har tjänstgjort inom den amerikanska militären under minst ett tillfälle har utsatts för sexuella trakasserier. Den militära arenan beskrivs som en starkt maskulint kodad miljö där maskulina attribut såsom fysisk styrka och våldsamt beteende premieras och objektifiering av kvinnor är vanligt. Utifrån dessa omständigheter har det skapats en utspridd rädsla för våldtäkt hos kvinnor inom den amerikanska militären. Weitz ville utifrån detta studera hur kvinnor inom armén hanterade och resonerade med den potentiella risken och rädslan för att utsättas för våldtäkt (Weitz 2015:164– 165). För att uppnå syftet har Weitz genomfört djupintervjuer med 25 kvinnor som alla hade gjort utlandstjänstgöring (Weitz 2015:167).
5
Resultaten visade att 44 procent av kvinnorna både kände rädsla för att utsättas för våldtäkt och att de aktivt använde strategier för att minska risken för att utsättas. 12 procent av kvinnorna uppgav att de inte kände någon rädsla utifrån att de hela tiden använde sig av förebyggandestrategier, resterande kvinnor kände varken rädsla eller använde förebyggandestrategier (Weitz 2015:168). Detta delade läge i gruppen förklaras av Weitz med en dikotomi inom militären, där det fanns stora förbättringsområden kring kvinnors status samtidigt som kvinnors närvaro inom det militära bidrog till att förändra tröga strukturer och att ge kvinnor egenmakt. Att tjänstgöra gav kvinnorna ökad känsla av fysisk och psykisk styrka och de definierade sig själva som försvarare och inte som sårbara offer, vilket minskade kvinnornas rädsla för att utsättas för övergrepp samtidigt som det jämnade ut maktrelationer då kvinnorna handlade utifrån att de var jämlikar med männen. Detta stod dock i relation till att hälften av kvinnorna upplevde rädsla och använde sig av förebyggande strategier för att förhindra övergrepp. Kvinnorna rapporterade upplevelser av sexuella anspelningar och sexuella övergrepp. Det fanns också en uppfattning att kvinnorna själva var ansvariga för att förhindra att de utsattes, vilket gjorde att kvinnorna ofta fick bära skulden om något skulle inträffa (Weitz 2015:178). Ofta ledde den rädsla som många av kvinnorna upplevde till att kvinnorna tog skydd bakom män i gruppen som de litade på, vilket fick som konsekvens att fördomar stärktes kring kvinnor som sårbara och svaga.
2:5 Diskrepans mellan kvinnlig identitet och soldatrollen
Jennifer M. Silva (2008) har gjort en studie kring kvinnors situation inom Reserve Officers Training Corps (ROTC) i USA. På ROTC erbjuds elever gratis högskoleexamen i utbyte mot att man sedan tjänstgör minst fyra år som officer (M. Silva 2008:939). Syftet med studien var att se hur kvinnor som går ROTC förhandlade den militära kulturen för att skapa nya vägar för att uttrycka genus. Ett ytterligare intresseområde var hur traditionell femininitet reproducerades eller förändrades genom kvinnornas närvaro (M. Silva 2008:938). Detta undersöktes genom intervjuer med 25 kvinnor och 13 män varav alla hade läst minst ett år på ROTC (M. Silva 2008:942).
Resultaten från studien visade att kvinnorna sökte till ROTC för att stärka sig själva som individer. I militärkulturen skulle de få möjlighet att uttrycka typiskt maskulina aktiviteter såsom strategiskt tänkande, fysisk prestation och vapenhantering. Kvinnorna ville bli bedömda utifrån sina prestationer och inte som de annars upplevde att de blev bedömda – utifrån sitt kön. Merparten av kvinnorna upplevde ROTC som en genus-neutral arena där män och kvinnor var delaktiga på lika villkor, de var soldater, inte män och kvinnor (M. Silva 2008:945). Även då kvinnorna uttryckte att de inom ROTC fick vara ”bara soldater” gjorde de en distinkt skillnad mellan att vara kvinna och soldat, och att vara en genus-neutral soldat skiljde sig från hur de betedde sig när de ”bara” var kvinna. Kvinnorna inom det militära blev därför tvungna att pendla mellan att vara soldat och att vara feminin för att behålla en stabil känsla av sin identitet. Detta var en avgränsning som inte gjordes av männen, männen talade aldrig om deras identiteter som män i förhållande till soldatidentiteten, att vara man och soldat hade samma betydelse och upplevdes nära sammankopplat (M. Silva 2008:946). Kvinnorna lyfte också fram feminina attribut som viktiga för dom som kvinnor, och den större delen av kvinnorna skulle troligtvis lämna militären när de ansåg att det var dags för att skaffa barn och gifta sig (M. Silva 2008:949). Även då kvinnorna uppgav att ROTC var en genus-neutral arena bedömdes
6
kvinnorna i förhållande till männens prestationer och de upplevde dessutom att kvinnor ofta behövde prestera extra för att godkännas som soldater (M. Silva 2008:947). M. Silva fann avslutningsvis att kvinnorna inom ROTC utmanar föreställningar kring vad kvinnor förväntas göra och klara av, men detta görs i förhållande till de strukturella ramarna som finns inom militären. Något som i slutändan inte förändrar genusrelationer inom militären, utan endast reproducerar den strukturella ordningen (M. Silva 2008:956).
2:6 Sammanfattning
Forskning kring kvinnors villkor och upplevelser av att vara inom det militära pekar mot att den militära arenan länge har varit maskulint kodad och i vissa fall nästintill fientlig mot kvinnors inträde. De senaste årtiondena har kvinnor fått tillträde till det militära i flera länder, men trots aktiva kampanjer för att locka kvinnor och planerad organisering för att skapa jämställda villkor visar den tidigare forskningen att det är en lång och komplicerad väg kvar innan kvinnor kan delta med samma förutsättningar som män. De gemensamma beröringspunkterna för den tidigare forskningen är att den militära arenan är exkluderande för kvinnor och består av tröga strukturer, samtidigt som kvinnorna som tjänstgör vid militären stärker sig själva som individer och utmanar diskurser kring vad kvinnor förväntas klara av. Urvalet bland studier kring den amerikanska militären är stort, varav två studier från USA har nämnts. Det blir tydligt att den amerikanska militärkulturen innehåller fler och allvarligare problemområden än den svenska militären. I den svenska studien ovan exkluderas kvinnor likväl, men i en jämförelse mellan den amerikanska och svenska kulturen blir det tydligt att villkoren är mer jämlika inom Försvarsmakten. Detta kan troligtvis förstås i förhållande till att Sverige år 2015 låg på fjärde plats över de mest jämställda länderna i världen, medan USA hade plats 41 (Globalis u.å.). Vilket visar att skillnader i villkor inom militären är kopplat till länders jämställdhetsvillkor i stort.
Utifrån dagens kunskapsläge är det aktuellt att studera hur villkoren såg ut för kvinnor som genomfört GMU i Sverige. Att intervjua kvinnor som precis har kommit i kontakt med den militära arenan bidrar till att fylla en kunskapslucka då studierna ovan har fokuserat på kvinnor som haft minst ett års erfarenhet av det militära. Det är också aktuellt att utforska hur dessa villkor har sett ut i Sverige eftersom att forskning kring kvinnor inom den svenska militären är begränsad i jämförelse med antalet amerikanska studier på ämnesområdet. Förhoppningsvis kan denna studie bidra med ökad kunskap kring kvinnors villkor och upplevelser inom det militära i nutidens Sverige.
7
3. Teoretiska utgångspunkter
Då syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv ge kunskap om hur det är att som kvinna genomföra GMU, är det nödvändigt att ta avstamp utifrån teorier kring genus. Det är också nödvändigt att rama in teorier kring könssegregeringsprocesser och kvinnors strategier i mansdominerade organisationer då frågeställningarna berör dessa områden. I följande kapitel presenteras därför den begreppsapparat som fungerat som verktyg i analysen av det empiriska materialet.
3:1 Genusperspektivet
Att denna studie utgår ifrån ett genusperspektiv innebär att ett intresse för genus går som en röd tråd genom hela studien. Problemformulering, tolkning och analys fokuseras kring att problematisera vilken betydelse genus har för kvinnornas villkor och upplevelser inom det militära. Att inta ett genusperspektiv kan innebära olika saker beroende av hur forskaren positionerar sig. I denna studie definieras genus som en social och kulturell konstruktion av kön (Holgersson, Linghag, Höök & Wahl 2001:50). Genus är något som hela tiden produceras och reproduceras, det är alltså inte något definitivt tillstånd som skapas när barnets kön fastställts. Människor gör genus genom att handla på det sätt som i samhället definieras som manligt och kvinnligt (Connell & Pearse 2015:19). I denna studie används begreppen kön och genus som synonyma begrepp då de är nära länkade till varandra, när vi talar om genus talar vi automatiskt om tillskrivelser som görs till den könsligakroppen vilket innebär att vi samtidigt talar om kön (Butler 1999:10). När respektive begrepp används görs det därför i nära kontakt till det andra. I samhällsstrukturer finns uppfattningar att det är på grund av biologiska skillnader som kvinnor och män har olika yrkesroller, olika sysslor i hemmet och olika intressen etc. Genusbegreppet upplyser dock om att föreställningar om manligt och kvinnligt till ytterst liten del har med biologiska skillnader att göra, utan främst är skapat genom sociala konstruktioner för vad som förväntas av respektive kön (Connell & Pearse 2015:55). Det är ett komplicerat förhållande som råder där kroppsliga funktioner och sociala handlingar är nära sammankopplade. Utifrån biologiska skillnader mellan män och kvinnor är det kvinnor som föder barn, något som är en omöjlighet för män. Men däremot är det inte biologiskt bestämt att modern ska ta ut mer föräldraledighet än fadern, detta är något socialt skapat (Zimmerman & West 1987:128). 3:2 Könsmaktssystem och kön som aktivt görande
För att förstå varför kvinnor och män har olika förutsättningar på grundval av deras kön krävs det att vi förstår att det är strukturella villkor i samhällen som sätter ramarna för individers handlingsmöjligheter. Det är inte bara inom det mansdominerade militära som kvinnor underordnas män, utan detta är något som genomsyrar samhällen över hela världen. Thomsson och Elvin-Nowak (2003:43) talar om fenomenet könsmaktssystem, ett system som gör att kvinnor i regel underordnas och män i regel överordnas. Att vara man ger makt och utrymme, att vara kvinna ger begränsade handlingsmöjligheter. Detta könsmaktssystem är något som vi socialiseras in i när vi lär oss hur världen fungerar och som vi sedan upprätthåller. Könsmaktssystemet reproduceras hela tiden genom två faktorer, ett ständigt särskiljande mellan män och kvinnor och det överordnade manliga värdet. Särskiljandet sker genom att kvinnor och män bedöms utifrån olika måttstockar, tillskrivs olika kategoriska tillhörigheter och socialiseras in i olika roller. Att det är det manliga värdet som är normerande syns genom att kvinnors
8
beteende och handlingar ständigt sätts i relation till mäns prestationer (Thomsson & Elvin-Nowak 2003:46–50).
Könsmaktssystemet reproduceras också genom att kvinnor och män de facto gör kön. Att göra kön är direkt kopplat till genus, samlingsbegreppet för tillskrivelser och förväntningar som följer med kön. Genus tydliggör att män och kvinnor omedvetet och medvetet uttrycker sitt kön och att det finns en viss uppsättning korrekta sätt att göra detta. Normer och förväntningar kring vad som definieras manligt och kvinnligt upprätthålls genom att respektive kön just genomför könskodade handlingar. Detta kan bland annat ses i fördelningen av hushållssysslor, i hur kvinnor och män klär sig och i utövandet av intressen. Dessa typiskt könskodade handlingar genomförs både rutinmässigt och metodiskt i samband med att individer ger uttryck för sitt medlemskap i den sociala sfären (Zimmerman & West 1987:126). Till respektive kön följer specifika förväntningar. Kvinnor har under lång tid tillskrivits egenskaper såsom att de i sin natur är omsorgsfulla, hänsynstagande och prestigelösa. Män förväntas däremot vara starka, konkurrenskraftiga och målinriktade (Thomsson & Elvin-Nowak 2003:194–197). När kvinnor eller män inte lever upp till dessa förväntningar för respektive kön kan de i många fall mötas av motstånd. En kvinna som gör anspråk på soldatrollen kan därför tänkas uppleva just en konflikt mellan de förväntningar som ställs på henne som kvinna respektive förväntningar på soldaten som definieras som en maskulin yrkesroll. Att göra kön på ett korrekt sätt är därför konstituerande för hur kvinnor och män uttrycker sin identitet och för vilka val de dagligen gör, då detta ofta görs utifrån förväntningar (Thomsson & Elvin-Nowak 2003:22).
3:3 Genusregimer och hegemonisk maskulinitet
För att analysera och tolka hur relationer kring genus skapas och verkar inom en organisation såsom Försvarsmakten kan begreppet genusregim användas. Genusregim är ett begrepp för hur organisering av mänsklig aktivitet är färgat av genus. Connell och Pearse (2015:109) diskuterar detta som något genomsyrande i alla typer av organisationer, det kan handla om att piloter på ett flygbolag utgörs av män medan alla flygvärdinnor är kvinnor, eller att kvinnorna regelbundet tar disken efter morgonmötet. Genusregimen kontrollerar helt enkelt hur fördelningen kring olika positioner och handlingsutrymmen ser ut för kvinnor respektive män i en organisation. Nära länkat till genusregim är genusordning vilket liknar genusregim men där genusordning definierar genusmönster i det stora samhället. En genusregim kan därför förstås som en mindre, lokal variant av genusordningen i ett samhälle. Det som är unikt för genusregimen är att den innehåller kontextspecifika ramar för hur könsfördelningen ser ut i den enskilda organisationen. Genusregimer påverkas av hur genusordningen ser ut i ett samhälle, men de kan också skilja sig avsevärt från ett samhälles övergripande genusordning (Connell & Pearse 2015:110). Ett annat av Connells centrala begrepp som är värt att nämna för att förstå hur kön strukturerar kvinnors och mäns villkor är hegemonisk maskulinitet. Enligt Connell och Messerschmidt (2005) representerar begreppet den socialt skapade normativa och mest ideala formen av maskulinitet. Vad som i ett samhälle definieras som maskulint skapas i en interaktivprocess mellan diskursiva värden, sociala praktiker och symboliska meningar som tillsammans tillskriver vad det innebär att vara ”man”. Att maskuliniteten är hegemonisk innebär att den har ett överordnat värde som majoriteten eftersträvar och att den utgör en idealisk måttstock som kvinnor och män tvingas förhålla sig till. Detta överordnade värde är bidragande till den
9
allomfattande underordningen av kvinnor (Connell & Messerschmidt 2005:832–833). Den hegemoniska maskuliniteten framträder i olika former beroende av tidsepok, kulturspecifika värderingar och gruppers socioekonomiska status, och den existerar alltid i samspel med en uppsättning andra maskuliniteter (Barrett 1996:130). Den konstituerar den sociala ordningen och skiljer ut vad som är normalt respektive avvikande. Barret (1996:129) beskriver den militära arenan som en utmärkt kontext att analysera när hegemonisk maskulinitet ska utforskas. Det militära är enligt Barret ett praktexempel på en uppfostrande kontext där normerande maskulinitet skapas, utövas och lärs ut. Maskulina värden beskrivs också av Barrett som starkt associerade med de egenskaper som soldaten förväntas visa upp.
3:4 Könssegregeringsprocesser och kvinnors strategier
Könssegregeringsprocesser definierades i det inledande kapitlet av denna studie, där det framgick att begreppet syftar till att förklara de processer som delar eller skiljer kön åt i olika sammanhang. Lindgren (1985) har utforskat könsegregeringsprocesser i organisationer för att få en förståelse för vilka faktorer inom en organisation som ökar segregering mellan kön. Lindgren fann att när kvinnor ansluter sig till yrken där manlig dominans råder aktiveras ett könsmaktssystem. Könsmaktssystemet innebär upprepningsvis att manliga värden överordnas och kvinnliga underordnas. Könsmaktssystem inom organisationer aktiveras enligt Lindgren när två förutsättningar uppfylls, för det första att män och kvinnor är nära varandra i en fysisk essens och att de konkurrerar om liknande tjänster (Lindgren 1985:39–40). När könsmaktssystemet aktiveras fann Lindgren att kvinnor som utgör minoritet i organisationen skapar strategier för att nå inklusion i arbetsgruppen eller för att skapa en känslomässig balans. En av dessa är den konformistiska strategin vilken innebär att kvinnan försöker bevisa att hon är som resten av de manliga kollegorna, denna används ofta av kvinnor till en början på den nya arbetsplatsen. Kvinnan försöker passa in, och genom detta avsäger hon sig också kopplingen till sina kvinnliga kollegor. ””Avsikten" bakom detta är att få majoriteten att koppla
ur könsmaktssystemet just vad gäller henne” (Lindgren 1985:64). Denna strategi ändrar inget i
de strukturella förhållandena i organisationen, utan gynnar endast den kvinna som lyckas genomföra den. Merparten av kvinnor som kommer till en mansdominerad organisation märker snart att konformstrategin endast kan användas av ett fåtal individer (Lindgren 1985:65). Detta resulterar i att kvinnor använder sig av avvikarstrategier. Avvikarstrategier är ett samlingsbegrepp för tre strategier som ofta kombineras. I ett första skede används en avvikarstrategi som benämns innovation, vilken innebär att kvinnan följer könsmaktssystemets ramar och söker skydd bland kollegorna genom att framställa sig som en stereotypisk kvinna enligt könsmaktssystemets måttstock. Genom att göra detta bryter hon inte mot könsmaktsordningen, men hon positionerar sig samtidigt som mindre lämpad att göra karriär då typiska karriärsdrag förknippas med manliga egenskaper. I ett andra skede kan strategin
ritualism användas, vilket innebär att kvinnan inordnar sig under organisationens formella
regler och på så sätt gräver ner sig i sina formella åtaganden (Lindgren 1985:66). Den strategi som används som en sista utväg är flykt, vilken innebär att kvinnan byter säte inom organisationen eller säger upp sig (Lindgren 1985:67).
10
3:5 Sammanfattning & användning
De teoretiska begrepp som har presenterats är: könsmaktssystem, genusregim, hegemonisk
maskulinitet, könssegregeringsprocesser samt kvinnors strategier. Utöver dessa begrepp har
genusperspektivet diskuterats och kön har beskrivits som ett aktivt görande. Utifrån ett genusperspektiv kommer jag att analysera och tolka empirin utifrån den betydelse som genus har för kvinnornas upplevelser och villkor. Utifrån att kön de facto görs kommer ett sökande ske efter hur kvinnorna inom GMU uttrycker genus och eventuellt utmanar föreställningar kring kvinnlighet genom att de stiger in i soldatrollen som länge förknippats med maskulinitet. Att använda genusregim i analysen ger möjlighet att studera hur genusregimen ser ut inom GMU och om den skiljer sig från samhällets genusordning. Följande kan begreppet könssegregeringsprocesser användas för att söka efter sådana processer i kvinnornas upplevelser. En frågeställning handlar om vilka strategier som kvinnorna använder sig av för att förhålla sig till villkoren inom GMU. Här blir Lindgrens (1985) forskning kring kvinnors strategier i mansdominerade organisationer fruktbart för att söka strategier som används av kvinnorna för att hantera eventuella könssegregeringsprocesser.
Något som är intressant med dessa kvinnor är att de har sökt sig till en arena där det finns en extrem maskulinitets norm (Brown 2012, Pettersson et al. 2008, Silva 2008 & Weitz 2015). Under GMU kan därför kvinnorna tänkas mötas av en utmaning där de å ena sidan ska bli accepterade som soldater enligt specifika kriterier för hur en fullvärdig soldat är, samtidigt som de fortfarande befinner sig i en samhällsstruktur där de för att bli accepterade behöver göra kvinnlighet på ett korrekt sätt. Här kommer begreppen hegemonisk maskulinitet och könsmaktssystem blir fruktbara då kvinnornas utsagor med hjälp av dom kan sättas i relation till de strukturella villkor som inverkar på kvinnornas upplevelser.
11
4. Metod
I detta kapitel kommer studiens tillvägagångssätt att presenteras. Kapitlet börjar med en genomgång av valet av metodologisk ansats, vidare presenteras hela vägen från urval av deltagare till analysen av empiriska datan.
4:1 Kvalitativ metod och hermeneutisk tolkningslära
För att fånga kvinnornas upplevelser på ett omfattande sätt har jag valt använda mig av kvalitativ metod, vilket med fördel används när forskaren önskar nå djup förståelse för människors livsvärld och unika förståelse av verkligheten (Bryman 2011:40). Jag genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att just fånga den kvalitativa aspekten i kvinnornas utsagor. Intervjuerna och analysen av empirin genomfördes med inspiration från hermeneutisk
tolkningslära. Den hermeneutiska inriktningen handlar om att bringa förståelse och vetande kring den sociala verkligheten, och detta sker genom tolkningens konstformer (Ödman 2017:13). Vi försöker genom tolkningsläran att finna mening och betydelse i både tillsynes enkla utsagor som mer komplexa utsagor. För att göra en god tolkning och finna underliggande betydelser behöver forskaren pendla mellan att använda sig av sin förförståelse och att ställa sig frågande till materialet. Genom denna pendling kan forskaren skapa ett öppet sinne till materialet och ifrågasätta det som vid en första inblick ter sig bekant för att sedan se det med nya ögon (Ödman 2017:71). Den hermeneutiska tolkningsläran har i denna studie fungerat som analysverktyg i tolkningen av empiriska datan, likväl som den har varit ett hjälpmedel i utformandet av intervjuguiden och genomförandet av intervjuerna.
När den hermeneutiska läran används i en analys pendlar forskaren hela tiden mellan delen och
helheten. Detta jämför Ödman (2017:97) med skapandet av ett pussel. För att förstå hur helheten
ska se ut, måste man utforska de enskilda pusselbitarnas utformning och sätta dom i förhållande till helheten – det stora pusslet. Det handlar om att se på de enskilda deltagarnas uttalanden och sätta dom i förhållande till den växande helheten av alla uttalanden. Genom att genomföra denna pendling och hela tiden gå tillbaka till ”delen” ökar forskaren chansen att inte dra förhastade slutsatser vid en enda typ av tolkning av helheten. Denna pendling har inom den hermeneutiska läran kommit att benämnas den hermeneutiska cirkeln, vilken förklarar de två grundpelarna för den hermeneutiska processen, pendlingen mellan delen-helhet och
förförståelsens viktiga betydelse i tolkningsprocessen (Ödman 2017:100). Hur jag i praktiken
har använt denna pendling redogörs i avsnitt 4:7.
Att jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer innebar potentiella begränsningar i att jag som intervjuare påverkade i vilken utsträckning kvinnornas upplevelser kom fram. Hur jag ställde frågor och hur jag reagerade under intervjun påverkade givetvis deltagarna (Bryman 2011:443). Det fanns också en risk för intervjuareffekt vilket innebär att intervjupersonen väljer sina ord utifrån vad hen tror att intervjuaren vill höra (Bryman 2011:229). Intervjun kan också ge upphov till effekten av social önskvärdhet vilket innebär att intervjupersonen vill ge en önskvärd bild av sig själv och därför inte är ärlig i sina upplevelser och erfarenheter (Bryman 2011:224). Jag var medveten om dessa potentiella hinder i valet av metod och ansåg trots metodens begränsningar att kvalitativa intervjuer var den metod som bäst lämpade sig för studiens syfte då jag ville nå kvinnornas upplevelser och villkor på ett omfattande och djupt plan.
12
4:2 Förförståelse som begrepp och min förförståelse
En grund för att använda den hermeneutiska läran är att medvetandegöra sin egen förförståelse, vilket innebär att forskaren för en diskussion kring vilken kunskap och vilka föreställningar som hon tog med sig in i studien. Vi kan försöka att ställa oss utanför oss själva när vi tolkar världen, men vi har alltid en viss tolkningsram som vi är beroende av för att förstå och analysera verkligheten (Ödman 2017:15). Därför är det viktigt att syna sin förförståelse när forskning bedrivs, för att på så sätt minska risken att den påverkar vår tolkning på ett omedvetet plan (Ödman 2017:26). Det är dock genom förförståelse som en problemformulering skapas, och det är genom förförståelsen som en välgjord intervjuguide kan konstrueras för att fånga komplexiteten i ett fenomen, men vi medvetandegör den för att den inte ska påverka oss omedvetet (Ödman 2017:14).
Intresset för studiens ämne, kvinnor inom det militära, upptäcktes av mig under en föreläsning kring militariseringen av samhället. Där och då skapades en problemformulering kring kvinnors upplevelser av det militära. Min förförståelse om ämnet var innan starten av studien knapp, men med två anhöriga inom det militära hade jag fått höra en del kring deras upplevelser. Utifrån deras berättelser och efter att ha läst in mig på den tidigare forskningen inom området var min förförståelse att den militära arenan är ett tufft klimat där manliga värden överordnas och att närvarande kvinnor därför möts av motstånd i olika former. Innan intervjuguiden skapades och datainsamlingen genomfördes synliggjorde jag min förförståelse och använde den som stöd samtidigt som jag problematiserade hur den skulle kunna inverka på studiens genomförande. 4:3 Snöbollsurval och avgränsning
Då denna studies syfte var att utforska kvinnors upplevelser inom det militära, var det i ett första skede kvinnliga deltagare som tjänstgjort inom Försvarsmakten som jag sökte. Detta kan benämnas ett målstyrt urval, en vanlig urvalsform för kvalitativ forskningsansats. Att använda ett målstyrt urval innebär att de deltagare som man väljer att använda sig av i en studie ringas in i förhållande till studiens huvudsakliga syftesformulering (Bryman 2011:392). Jag valde att avgränsa mitt urval till kvinnor som inom en fyra års period hade genomfört GMU. Detta val gjordes utifrån att det kändes relevant att intervjua kvinnor om just GMU då denna är den kontext där kvinnorna fick sin första kontakt med Försvarsmakten. Valet gjordes också utifrån att jag hade en kontakt som förtillfället genomförde GMU och därför hade en stor chans att förmedla kontaktuppgifter till eventuella deltagare. Vidare valdes tidsperioden för genomförandet av GMU för att kvinnornas upplevelser inte skulle vara allt för påverkade av tidens gång. För att nå ut till deltagarna gick jag genom min kontakt, deltagarna nåddes därmed genom ett snöbollsurval, vilket är en vanlig variant av målstyrt urval som innebär att forskaren tar kontakt med personer som är relevanta för studiens syfte. Förhoppningen är sedan att dessa huvudkontakter kan ”kasta bollen” vidare till potentiella deltagare (Bryman 2011:196). Via min kontakt nåddes till slut två kvinnor, ytterligare tre nåddes via ett inlägg på Facebook där studiens syfte beskrevs och intresserade deltagare uppmanades att kontakta mig via mail.
Deltagarna i denna studie består alltså av fem kvinnor som alla genomfört GMU inom en fyra års period. Antalet deltagare begränsades till fem stycken för att genomförandet av intervjuerna och analysen av den empiriska datan skulle hållas inom den avsatta tidsramen. Detta sågs inte som en negativ aspekt då Thomsson (2010:56) menar att en studies tidsomfång måste tas i
13
beaktning vid val av mängden deltagare, och att ett spann på fem till tio deltagare kan vara tillräckligt för att ändå nå en mättnad i materialet. Kvinnorna som deltar i denna studie är mellan 19 och 23 år gamla och har genomfört GMU i olika städer mellan 2013–2016. Två av kvinnorna har avklarat GMU men befinner sig fortfarande inom befattningsutbildningen. Andelen kvinnliga rekryter i deltagarnas plutoner sträckte sig från 15–50 procent. I kapitel 5 kommer deltagarna att presenteras utförligare. Att det finns variationer bland kvinnorna i form av att några fortfarande är inom det militära och att några har erfarenheter längre tillbaka i tiden ger förhoppningsvis en fördelaktig variation i det empiriska materialet. Eventuella begränsningar med denna urvalsgrupp är att tre av dom eventuellt minns mindre från GMU än de andra två. För att uppmärksamma detta anpassades några frågor i intervjuguiden beroende av när kvinnorna startade sin GMU.
4:4 Första kontakten och etiska överväganden
I en studie är det viktigt att alla deltagare behandlas på ett etiskt försvarbart sätt. De
forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet har upprättat bör forskaren förhålla sig till
innan kontakten med deltagarna inleds. De etiska principerna innehåller fyra krav som ska tas i beaktning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet år:7–13). Dessa fyra krav har i studien upprätthållits genom att deltagarna vid den första mailkontakten informerades om studiens syfte, att deras deltagande var frivilligt och anonymt, samt att de när som fick avbryta sin medverkan. Deltagarna informerades även om att intervjun helst skulle spelas in med ljudupptagning vilken enbart skulle användas för studiens syfte och avlyssnas av mig samt att transkribering och ljudinspelning raderades direkt då studien var slutförd, till vilket de fick ge sitt godkännande. Deltagarna informerades slutligen om att de var välkomna att läsa igenom den färdiga studien och kommentera den. Vid publicering av citat i resultatkapitlet samt vid presentationen av deltagarna har jag tagit hänsyn till att det som publiceras inte gör det möjligt att identifiera deltagarna. I resultatkapitlet presenteras deltagarna med fiktivt namn och ett citat har presenterats utan koppling till en deltagare för att undvika identifiering. Variationen i urvalsgruppen som presenterades under avsnitt 6:6 medför en positiv aspekt i att det försvårar möjligheten att identifiera deltagarna. Då det är så pass få kvinnor som genomför GMU varje år skulle det vara risk för att identifiera deltagarna om alla genomfört GMU under samma år och i samma grupp. Det är också utifrån identifieringsrisken som fördelningen mellan män och kvinnor i respektive deltagares grupp inte nämns.
Etiska överväganden behöver också diskuteras kring deltagarnas medverkan i en studie, kan deras medverkan få negativa konsekvenser av att frågor väcker svåra känslor eller tankar till liv, att deltagaren uppfattar att hen på något sätt kränks eller att deltagaren känner sig underordnad intervjuaren (Thomsson 2010:123)?. Här har jag som intervjuare ett ansvar att försöka minska dessa effekter. Detta gjordes genom att intervjupersonen fick välja plats för intervjun med utgång i att deltagaren skulle känna sig bekväm i miljön. Under intervjuerna undvek jag att ställa ledande frågor och informerade om att deltagaren närhelst den ville fick avbryta mig eller ställa frågor. Intervjuguiden utformades även utifrån en tanke om att undvika att någon fråga kunde missförstås eller på något sätt ställa deltagaren i dålig dager. Min uppfattning är att samtliga deltagare hade positiva känslor av intervjun, kvinnorna nämnde att
14
studiens ämne var viktigt att lyfta upp till diskussion och att de var intresserade av att läsa studiens resultat.
4:5 Kvalitativa semistrukturerade intervjuer
Datainsamlingen i studien genomfördes som tidigare nämnt via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär ofta att forskaren gör en intervjuguide baserad på de temaområde som man önskar att intervjun ska beröra. Intervjuguiden fungerar som en vägledning i intervjun, men det är också vanligt att man frångår intervjuguiden om intervjupersonen i sina svar behandlar viktiga teman (Bryman 2011:415). Inför datainsamlingen skapades en intervjuguide med teman och frågor som behövde beröras för att studiens syfte skulle besvaras, dessa handlade bla. om kvinnornas upplevelser, förhållningssätt och strategier (se Bilaga 1). Under intervjuerna strök jag successivt frågor som deltagarna själva behandlade, och jag försökte att följa deltagaren med ett öppet sinne för att kunna fördjupa intervjun inom intressanta ämnen. Efter att den första intervjun genomförts omstrukturerades vissa frågor i intervjuguiden i förbättringssyfte. Intervjuerna genomfördes, efter samråd med varje deltagare, på platser där intervjun kunde genomföras utan störande omgivning. Tre av intervjuerna genomfördes i grupprum eller i en avskild miljö på universitet, och två intervjuer genomfördes i en av Försvarsmaktens lokaler. Samtliga intervjuer tog ca en timme att genomföra, intervjun spelades in med ljudupptagning och stödanteckningar fördes i pappersform.
4:6 Tillförlitlighet, äkthet och generalisering
När forskning bedrivs behöver den leva upp till en viss standard, det finns därför ramar att förhålla sig till under forskningsprocessen för att säkerställa att studien lever upp till en god kvalité. Bryman (2011:354–355) nämner Lincoln och Gubas (1985, 1994) begrepp
tillförlitlighet och äkthet som användbara måttstockar i den kvalitativa forskningsprocessen.
Tillförlitligheten innefattar fyra krav och dessa har jag i denna studie strävat efter att uppfylla genom att forskningsprocessen har följt en strukturerad ordningsföljd från problemformulering till resultat och att denna beskrivits utförligt i metodkapitlet. Jag har också erbjudit deltagarna att kommentera studiens resultat. Jag har strävat mot att tolka och beskriva kvinnornas upplevelser och villkor på ett fylligt och noggrant sätt. Att generalisera denna studies resultat till en annan kontext är inte ett mål eller möjligt i sig då studien endast genererar fem kvinnors upplevelser, men jag har en förhoppning om att noggrann beskrivning och analysering av kvinnornas upplevelser kan skapa en viss överförbarhet till liknande mansdominerade kontexter eller i alla fall utgöra en grund till vidare utforskning av området. Äkthet handlar om huruvida forskningen i sig har givit ett mervärde till deltagarna eller forskningsområdet i sig (Bryman 2011:356–357). Förhoppningsvis har kvinnorna i studien under intervjutillfället blivit medvetna om sina egna upplevelser och villkor på ett djupare plan, och en förhoppning är att resultatet som denna studie genererar kan ge ett mervärde och bidra med kunskap till både deltagare och ämnesområdet.
4:7 Dataanalysen
Efter datainsamlingen transkriberades varje intervju, vilket innebar att intervjuerna avlyssnades och skrevs ner ordagrant för att möjliggöra en textnära analys (Thomsson 2010:145). Under transkriberingen antecknade jag om intervjupersonen gjorde en längre paus, omformulerade sig, skrattade eller fick ett förändrat tonläge. När transkriberingen var färdig skrevs intervjuerna
15
ut i pappersform varpå texten lästes igenom samtidigt som intervjun spelades upp, detta för att se så att uttalandena hade skrivits ut korrekt. Dataanalysen startade redan under intervjuernas genomförande då intressanta tolkningar gjordes möjliga under intervjun, något som är vanligt då kvalitativa intervjuer genomförs (Bryman 2011:511).
För att besvara syftet och frågeställningarna behövde den empiriska datan analyseras noga – vilket gjordes via kodning. Kodning av materialet är enligt Bryman (2011:523) ett vanligt och användbart verktyg inom kvalitativa studier då det ger en första överblick över vad det empiriska materialet faktiskt säger oss. I kodningen söktes vad som var viktigt för deltagaren, vad som var den huvudsakliga förståelsen och upplevelsen av fenomenet och vad som faktiskt hände i uttalandet. I ett sista skede av kodningen granskade jag noggrant och reflekterande de koder som jag funnit. Var de korrekta, fanns det alternativa tolkningar? Till sist användes begreppen från de teoretiska utgångspunkterna som hjälpmedel för att tolka och bringa en djupare förståelse i koderna som jag hittat. I det sista skedet av analysen användes, från den hermeneutiska läran, redskapet att nå helheten genom att förhålla sig mellan delen och helheten i en växelverkan. Detta gjordes genom att jag i analysen pendlade mellan att se på varje enskild intervju och ställa den i perspektiv mot resterande intervjuer. Vilka likheter och olikheter fanns i de koder som jag hittat i intervjuerna? Vilka gemensamma teman berörde intervjuerna? Var de teoretiska utgångspunkterna applicerbara igenom alla intervjuer eller bara vissa? Slutligen sammanställdes intervjuernas gemensamma beröringspunkter och teman.
16
5. Resultat och analys
Detta kapitel börjar med en närmare presentation av varje deltagare. Resultatet från dataanalysen presenteras därefter utifrån studiens tre frågeställningar. Resultatet tolkas och analyseras genomgående med hjälp av utvalda begrepp från den teoretiska ramen som presenterades i kapitel 3. I slutet av detta kapitel summeras de slutsatser som kan dras utifrån resultatet. I presentationen av resultatet har jag för att underlätta läsningen valt att skriva ut vissa ord som i talspråk inte nämns i sin helhet. Vissa citat har även kortats ner då den huvudsakliga innebörden nås i vissa delar av citatet, när detta gjorts markeras den borttagna texten med: /…/.
5:1 Deltagarna
Anna studerar på universitet. Hon beskriver sig som en person som från tidig ålder varit en driven person med ett tydligt mål – att göra GMU. Hon ville göra GMU för den personliga utmaningen och för att hon värderar det svenska samhällsystemet, vilket hon beskriver som ett system som är värt att försvara. Hon förväntade sig att GMU skulle testa hennes fysik och ge kunskaper om vad det innebär att vara inom en formellroll. Anna genomförde GMU 2013, efter det så startade hon sina studier på universitet. Anna är delvis aktiv inom Försvarsmakten vid sidan av sina studier.
Lina befinner sig inom befattningsutbildningen hos Försvarsmakten, eftersom hon startade GMU 2016. Hon beskriver sig själv som en envis och självmedveten person. Hon sökte till GMU samtidigt som hon sökte diverse universitetsutbildningar, då hon ville hålla sina valmöjligheter öppna efter studenten. För Lina var GMU en möjlighet att bevisa för sig själv och andra att hon var stark och uthållig trots en ledskada. Lina förväntade sig att GMU skulle testa hennes fysiska förmåga, och ge värdefulla erfarenheter av att testa på ett uniformsyrke. Vid intervjun hade Lina inga planer på att fortsätta inom Försvarsmakten efter att befattningsutbildningen var slutförd.
Josefin befinner sig likt Lina inom befattningsutbildningen då hon startade GMU 2016. Josefin beskriver sig själv som en person som gillar att träna, umgås med vänner och resa. Hon sökte sig till GMU för att hon ville få utmaningar, och för att hon länge haft ett intresse för uniformsyrken. Hon hade tidigare haft kontakt med Försvarsmakten i form av praktik och studiebesök där. Josefin sökte en universitetsutbildning som hon inte kom in på, och kände då att GMU var en bra utbildning att genomföra i väntan på antagningsbeskedet. Josefin förväntade sig att GMU skulle vara tufft, stressigt och lärorikt. Hennes plan var att fortsätta något år inom militären i väntan på att komma in på den önskade utbildningen.
Louise studerar för närvarande på universitet. Hon beskriver sig själv som en person som idrottar mycket och som är orädd inför att testa nya saker. Intresset att söka till GMU väcktes då hennes före detta pojkvän genomförde utbildningen. Hon tänkte då att det skulle vara kul att testa sina egna gränser och utmana sig själv. GMU framstod som en bra sysselsättning efter studenten. Louise förväntade sig att GMU skulle vara mentalt utmanande och fysiskt ansträngande. Hon såg fram emot att se hur långt hon kunde pressa sin kropp. Louise genomförde GMU 2013, och utbildade sig sedan till soldat. Vid intervjutillfället förklarade Louise att hon trivts i Försvarsmakten men att det var ett avslutat kapitel i hennes liv.
17
Elin studerar på universitet. Hon beskriver sig själv som en person som tycker om att träna, umgås med sin sambo och laga mat. Elin sökte till GMU då hon inspirerats av en kompis. Intresset för det militära började några år tidigare då Elin genomförde några av Försvarsmaktens ungdomskurser. Elin förväntade sig att GMU skulle vara spännande, rolig och en utmaning. Elin gjorde sin GMU 2015, därefter påbörjade Elin förberedande officersutbildning (FOK), något som hon pausade när hon började studera. Vid intervjun hade Elin som ambition att slutföra universitetsutbildningen för att sedan göra klart sin FOK och möjligtvis avancera inom Försvarsmakten.
5:2 Hur upplevdes soldatrollen?
5:2:1 Erfarenheter och kvinnlighet på nya sätt
En delad upplevelse hos kvinnorna var att de kände glädje och stolthet över att ha genomfört GMU som innebar fysiska och mentala utmaningar. Kvinnorna beskrev att de under de tolv veckorna hade utvecklats på ett personligt plan och blivit bättre på att samarbeta i grupp. Josefin beskrev GMU som en rolig men också jobbig utmaning där hon fick testa sig själv på nya nivåer:
Josefin: Jag skulle säga att det var jätte, jätteroligt, det var jobbigt, men även utmanande. Och man
växte, väldigt mycket som person tycker jag. Man fick utsättas i olika situationer som man aldrig satts in i innan, både fysiskt och psykiskt. Man fick se, vad klarar jag. /…/ Jag ångrar det verkligen inte.
För Josefin och de andra kvinnorna handlade GMU mycket om att få pröva och överskrida sina egna gränser, något som de såg tillbaka på med en nöjd känsla i kroppen. När Lina beskrev hur hon såg på GMU i sin helhet skiljde sig hennes upplevelser något. Lina betonade i likhet med de andra att hon såg GMU som en lärorik tid, men för Lina handlade det mer om att hon var stolt över att hon genomförde ett mål även då kontexten inte riktigt passade henne som person:
Lina: Ja, skönt och få den avklarad (haha). Sen så, jag har inte riktigt, jag känner inte själv att jag
passar inom militären. Så för mig har det varit lärorikt att kunna stå ut med något som man inte gillar fullt ut, att lära sig att ibland är inte livet det perfekta, och ibland måste man kämpa sig igenom det. Och sen är det väl, att man har fått lära sig sjukvård och lite sånt. Och man har lärt sig hur man håller
sig varm, kall, vid olika temperaturer. Sen har man lärt sig lite om redskap, kunna ta beslut. /…/
Lina kände att hon inte passade in i militärkulturen framförallt för att hon själv var en glad och flummig person, och att militärkulturen uppmanade till en hårdare attityd där hon inte fick möjlighet att uttrycka detta. Hon upplevde också en problematik som handlade om missförstånd under GMU vilket innebar att hon fick missvisande information kring tider etc.
Samtliga kvinnor berättade att en av anledningarna till att de sökt till militären var för att få utmana sig själva på ett fysiskt och ett mentalt plan, något som de upplevde var en unik möjlighet med den militära arenan. Utifrån det kan den militära arenan förstås som en frizon för kvinnorna, där de fick möjlighet att göra kvinnlighet på nya eller annorlunda sätt. Elin uppmärksammade detta när hon beskrev varför hon trodde att kvinnor sökte sig till det militära:
”Jag tror att väldigt många tjejer som söker in vill få ett äventyr, och kanske ett fysiskt äventyr. Och kanske komma bort från könsnormer på ett sätt”. Elins citat illustrerar att kvinnor kan
tänkas söka sig till det militära för att komma bort från könsnormer, könsnormer som med stöd av Thomssons och Elvin-Nowaks (2003) definition kan förstås som begränsande för kvinnornas
18
handlingsmöjligheter då de representerar förväntningar kring hur kvinnor bör uttrycka sig. Under GMU fick kvinnorna utföra manligt kodade aktiviteter som att utmana sin fysiska styrka och vara en del av en tuff och hård kultur, något som de upplevde som befriande och givande. 5:2:2 Rutiner och utmaningar skapade samhörighet
I intervjuerna fick kvinnorna beskriva sina upplevelser av att kliva in i soldatrollen. Den gemensamma uppfattningen var att det var en strukturerad roll som de skulle gå in när de tog på sig Försvarsmaktens uniform. Anna beskrev sina upplevelser utifrån den skillnad som hon upplevde mellan att vara civil och soldat:
Anna: Nejmen, största skillnaden mot att vara soldat eller militär, mot att vara civil. Går jag runt i civila kläder kan jag ju i princip bete mig och säga vad som helst. Men är man i Försvarsmaktens
kläder då gäller det att tänka till, på vad man gör och hur man för sig. För dels representerar jag Försvarsmakten, och Försvarsmakten representerar ju på sätt och vis hela staten. Och att handlingar är
baserade på värdegrund, och att man vet vad man sysslor med.
Anna beskrev att hon genom att ta på sig Försvarsmaktens kläder gick in i en formell roll där hon var tvungen att leva upp till vissa krav. Med uniformen följde handlingsramar och värdegrund. Josefin beskrev inträdet i soldatrollen på liknande sätt, men med mer fokus på övergången mellan det civila och det formella:
Josefin: /…/Det var ju inte jätte lätt. Alltså det var väldigt mycket, man var tvungen att tänka om. Och det var liksom inte det civila alls, du fick tillsägelser, fickorna måste vara stängda, jackan måste vara knäppt, håret måste se bra ut. Och hur du bär en uniform. Måste putsa kängorna. Mycket rutiner, och sen var det bara ”stäng fickorna” hela tiden /…/ Men man lär sig snabbt, och befälen var stränga, men
ändå medvetna om att alla var nya.
Josefin upplevde att hon behövde tänka om för att få in den nya rollens rutiner, det gjorde sig inte utan ansträngning och tillsägelser från befälen. Tillskillnad från Josefin och resterande kvinnor hade Elin redan känt på militärrollen när hon medverkade i Försvarsmaktens ungdomskurser. Hon beskrev därför inträdet i soldatrollen som en avslappnad process där hon betonade att hon var bekväm med uniformen och att utföra de tillhörande formella handlingarna. Målet med att tidigt i utbildningen lära ut rutinerna förklarades av kvinnorna som en strategi från befälens sida för att skapa samhörighet i gruppen. Lina upplevde likt de andra att de tydliga rutinerna hade som syfte att skapa en samhörighet i gruppen, trots detta tyckte hon att rutinerna ibland var svåra att förstå:
Lina: Vissa saker tyckte jag var riktigt löjliga minns jag /…/ i början skulle man vara enhetliga och
alla skulle se exakt likadana ut. Och jag förstod inte riktigt varför man skulle ha en tjock jacka för att någon annan ville ha en tjock jacka på sig, då när det var så varmt, och alla behövde se likadana ut.
Och jag kände att vi alla är ju olika, och vi alla har olika kroppstemperaturer och känner oss olika varma och kalla. Och det var väl det att man ska känna samhörighet, och va en del av det.
Lina tyckte att rutinerna blev löjliga även då hon kunde se den pedagogiska tanken i det hela. Flera av kvinnorna beskrev att samhörighetskänslan i GMU-gruppen, förutom att skapas från rutinerna, uppkom tack vare de gemensamma prövningarna som gruppen gick igenom. Anna beskriver samhörigheten på följande sätt:
19
Anna: /…/ Det var ju flera av de närmsta liksom som man alltid var i samma rum som liksom under
de tre månaderna. Både i en fysisk essens, men sen även mentalt, för man kommer ju, man är ju med om allt. Man är med om sena nätter, man är med om jobbiga saker liksom. När man ska springa eller gå dom där extra kilometrarna. Vilket gör att man hamnar väldigt nära varandra, man är med om saker
som, som man inte är med om alls om man jämför med mina kursare nu liksom”. Det blir en helt annan sammanhållning. Inom en militär grupp vare sig det är förband, pluton eller grupp så är det, det
är ju där dom riktiga känslorna finns /…/.
Anna upplevde att det skapades en samhörighet i gruppen som hon inte tidigare upplevt i andra sammanhang. Med de gröna kläderna och de utmaningar som gruppen klarade av följde en ovanligt stark gruppsamhörighet. Under de första dagarna i den gröna uniformen tuktades och fördes alla rekryter in i ett tänk där likhet i gruppen var en grundförutsättning. Under dessa första dagar kan därför utbildningen förstås som motarbetande mot könssegregeringsprocesser och könsmaktssystem, i den bemärkelsen att alla rekryter skulle vara likadant klädda, uppföra sig på samma vis och ingå i en roll där det ställdes samma krav på alla. Detta var något som kvinnorna upplevde att Försvarsmakten aktivt jobbade för. Under avsnitt 5:3:1 visar dock kvinnornas berättelser att det trots detta tänkande fanns könssegregeringsprocesser inom GMU. 5:2:3 En manligt kodad arena
Kvinnorna i denna studie har sökt sig till en utbildning som är välkänd som mansdominerad. Att det är just en manligt kodad arena lyfte kvinnorna fram som positivt i bemärkelsen att soldatrollen tillät kvinnorna att utmana sig själva på nya plan. Militärkulturen beskrevs som
”macho” och ”manligt kodad” och aldrig hade kvinnorna ingått i en så tuff kontext som den
inom GMU, där de fick visa och pröva fysiska och mentala styrkor. Alla kvinnor förutom Elin beskrev sig själva och rekryterna runtom sig som maskulina i sin framtoning. Anna beskrev sig själv och de andra kvinnliga rekryterna som ”pojkflickor” och Lina beskrev sig själv som en
”tombboy som alltid gillat att hänga med killar”. Att vara i en manligsfär var något som
kvinnorna trivts i och lyfte fram som positivt. Elin beskrev sig själv som en typisk tjej-tjej, men framhävde likt de andra att hon såg framemot att få vara en av få tjejer under GMU, vilket skapade en besvikelse när hon märkte att fördelningen mellan män och kvinnor var jämn:
Elin: Jag hade ju inte alls förväntat mig att det skulle vara hälften-hälften, så jag hade ju absolut ställt
in mig på att kanske vara den enda tjejen i gruppen, eller kanske bara ha en till tjej i gruppen. Så det var ju en stor överraskning. Och jag vet inte riktigt om det var positivt eller inte, men i början så kändes det i alla fall som en negativ överraskning. ”Oj är det så här många som har kommit in på den
här utbildningen som jag också har sökt?”, men under utbildningens gång så kändes det ändå väldigt bra.
Elin beskrev att hon till en början blev negativt överraskad av att många kvinnor var närvarande, även fast hon med tiden tyckte att det kändes bra att ha kvinnorna i sin närhet. Kvinnorna uttryckte inte bara att de trivdes i det manliga klimatet, utan kvinnor i grupp beskrevs med negativa faktorer. Anna sa att GMU ”blir mansdominerat, och man trivs ju i det manliga”. Hon beskrev även att hon upplever att kvinnor i grupp ofta ”dividerar om saker, tjafsar och snackar
skit om varandra” och att ”det är mer lugnt och en mer fredlig nivå med killar”. Elin förklarade
i sin tur att anledningen till att hon blev besviken över att många kvinnor var närvarande var för att hon upplevt att kvinnor i grupp skapar mer problem sinsemellan än stödjer varandra. Manliga värdena upphöjdes alltså av kvinnorna och kvinnliga värden nedvärderas. För att
