I detta kapitel kommer vi att diskutera och problematisera resultatet av studien, samt reflektioner över hur vi kan använda vårt resultat i vår framtida yrkesroll. Vi börjar med att redogöra för vår slutsats och koppla den till syfte och frågeställning. Vidare kommer vi att presentera en kritisk granskning av vårt metodval. Avslutningsvis kommer vi att ger förslag på fortsatt forskning i ämnet.
8.1 Sammanfattning och slutsats av resultat
I vår studie var vi intresserade av att undersöka vilken kunskap rådande högläsning som förskollärarna har. Vårt resultat visar att alla förskollärarna läser dagligen för barnen och syftet är att öka barnens ordförråd och stärka deras språkutveckling. Enkätsvaren tyder på att förskollärarna har kunskap om högläsningens betydelse och kunskapen har de förvärvat genom utbildning och aktuell forskning.
Vidare ville vi undersöka hur förskollärarnas didaktiska val, gällande högläsning, synliggörs och vi utgick från frågorna varför, hur, när och var. Resultatet visar att deras
varför skiljer sig från deras kunskap. I resultatet finner vi att de flesta förskollärarna
erbjuder högläsning för det sociala sammanhanget. ”Ryggsäcken” kan vara en bidrag- ande faktor, då de flesta hade en positiv upplevelse av högläsning från sin barndom.
Vårt resultat visar även att alla förskollärare tänker på det didaktiska hur när de läser. Läsandet sker med inlevelse, gester, olika röster och i ett anpassat tempo. Förskollärarna presenterar oftast boken genom att visa framsidan och nämna titeln. De flesta bjuder in barnen i samtal genom att be dem besvara hypotetiska frågor och vi anser på så vis att ett didaktiska hur synliggörs. När det gäller samtal om boken, finner vi att det är en stor skillnad på förskollärarnas utförande. Endast ett fåtal följer upp högläsningen med samtal efteråt. Med aktuell forskning i åtanke, anser vi att förskollärarna missar en betydande del av högläsningens syfte. Damber m.fl. (2013) har i sin studie fått ett lik- nande resultat, då pedagogerna de observerat för sparsamt med boksamtal. Vidare har de kommit fram till att den uppföljning som görs, inte är knuten till ett tema. I våra en- kätsvar kan vi tyda att förskollärarna i vår studie, oftare har uppföljning av de böcker
33
som ingår i ett temasammanhang än de som läses vid andra tillfälle. I frågan om att visa bilder eller inte, tyder resultatet på att flertalet förskollärare har en tanke bakom sitt agerande. Resultaten visar att alla förskollärare, som arbetar med barn i åldersgrupp 1-3 år visar bilderna och de flesta förskollärare, som arbetar med barn i åldersgrupp 3-5 år har ett syfte med att visa respektive inte visa bilderna. Dock har några förskollärare som arbetar med de äldre barnen, skrivit att de alltid visar bilderna. Här väcks våra tankar om deras svar tyder på brist på kunskap om de inre bildernas förmåga eller de har kanske ett annat syfte med sitt tillvägagångssätt, som inte visar sig i deras svar.
De planerade lässtunderna utförs oftast i samband med måltiderna eller som ett sätt att samla barnen. Tillfällena blir på så vis tidsplanerade och de blir inte övervägande didaktiskt planerade. Resultatet visar på att det didaktiska när blir väldigt styrt efter verksamhetens tidsramar och rutiner. Även Damber m.fl. (2013) har i sin studie fått fram liknande resultat som vi, där läsningen sker i anslutning till måltider, men där sker det för att samla barnen och ge pedagogerna möjlighet till att förbereda måltiderna. I Simonssons (2004) resultat läser pedagogerna också för barnen i anslutning till mål- tider, men hon ser dessa lässituationer ur ett omsorgsperspektiv, där barnen ska få ta det lugnt och varva ner, både själva och med en vuxen.
I resultatet ser vi att förskollärarna erbjuder barnen ett rikt utbud av böcker. Tillgäng- ligheten är delvis synlig och på barnens nivå, men en del av böckerna finns undan- gömda och barnen har inte egen tillgång till dem. Förskollärarna har olika sätt att se på böckernas placering och den didaktiska frågan var utformas olika på olika avdelningar. Som vi tidigare nämnt, syns liknande resultat i Simonssons (2004) avhandling, där pedagogerna också anser att inte alla böcker bör vara tillgängliga för barnen. Pedagog- erna i hennes studie erbjuder också barnen ett rikligt utbud av böcker.
Då vi jämför vår studie med Simonssons (2004) och Dambers m.fl. (2013) finner vi många likheter i våra resultat, som vi har påvisat i ovanstående text. Det vi finner mest intressant är att resultatet i vår studie stämmer in på delar av Simonssons avhandling, trots att den är skriven för 11 år sedan. Det som får oss att fundera är att både Dambers m.fl. och vår studie, som är gjorda efter att den reviderade läroplanen togs i bruk, borde skilja sig resultatmässigt från Simonssons. Då aktuell forskning ser högläsning ur ett lärandeperspektiv, tolkar vi att Simonssons studie utgår från ett omsorgsperspektiv. Då
34
vi endast vänder oss till förskollärare, förväntade vi oss att vårt resultat skulle se annorlunda ut i jämförelse med Simonssons som vänder sig till alla pedagogerna i ut- valda verksamheter. Vi reflekterade över att förskollärarnas svar inte var helt i enlighet med aktuell forskning, utan var mer i likhet med pedagogerna i Simonssons studie. Vi kan även, liksom den studie som Damber m.fl. (2013) grundar sitt arbete på, se en paradox mellan förskollärarnas kunskap och deras svar gällande utförande av högläsning.
Vi har i vårt resultat kunnat synliggöra förskollärarnas didaktiska val och vi har fått en inblick hur högläsning ges plats i verksamheten. Genom att vi har tagit del av aktuell forskning har vi förvärvat kunskap om utförandet och betydelsen av högläsning som vi kommer att ta med oss i vårt kommande yrkesliv.
8.2 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi fick in vårt material via en enkät. På detta sätt fick vi in förskollärarnas svar och kunde utifrån dem tolka och använda det till vår studie. Vi anser att enkäterna gav oss ett lagom omfång av empiri och det blev en spännande utmaning för oss att sammanställa svaren och finna mönster, likheter och skillnader som var avgörande för vårt syfte. Då våra enkäter fylldes i anonymt, hade vi enbart deras skrivna ord att utgå ifrån och ingen förkunskap om varje förskollärare. Fördelen med namnlösa enkäter, var att vi kunde tolka svaren objektivt. Enkäterna gav oss möjligheten att nå ut till en större mängd informanter än vad exempelvis intervjuer hade kunnat göra. Eftersom förskollärarna fick fylla i enkäterna utan att vi var när- varande som en yttre påverkan, anser vi att de gavs utrymme att synliggöra både sina tankar och sina kunskaper.
I efterhand har vi reflekterat över saker vi kunde gjort annorlunda. Vi bedömer att for- muleringen av enkätens frågor gjordes lite för tidigt i processen. Våra tankar med upp- satsen var inte så långt framskridna och om vi avvaktat lite så hade en del frågor event- uellt blivit formulerade på ett annorlunda vis. Vi önskar också att vi hade använt oss av några informanter som fyllt i enkäten som ett test, något som Patel och Davidson (2011:86) kallar pilotstudie och ska avse att ge skaparen av enkäten möjlighet att ändra
35
formuleringen av frågorna innan den används till själva studien. Dock är vi nöjda med vårt val av metod och bedömer att enkäterna har gett oss material för att ge svar på vårt övergripande syfte med studien.
8.3 Förslag till vidare forskning
Som ett förslag till vidare forskning skulle vi finna det intressant att se om effektiv hög- läsning i förskolan påverkar barn och deras lärande under de yngre skolåren. Skulle de barn, som varit delaktiga i effektiv högläsning i förskolan, få bättre studieresultat i skolan än de barn som inte fått ta del av det i tidig ålder?
36