Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna lönearbetares väg till arbete påverkar deras upplevda känsla av arbetstillfredsställelse. Resultatet visar att det existerar vissa påverkansfaktorer mellan dessa två aspekter, tolkat utifrån informanternas karriärberättelser och våra teoretiska referensramar.
I följande kapitel diskuteras arbetets metodval, teoriförankring och tidigare forskning och på vilket sätt som dessa påverkat studiens resultat.
Metodologiska överväganden
Att använda oss av våra egna sociala nätverk har inneburit att vi relativt lätt har kommit i kontakt med informanter till vår kvalitativa studie, vilket har varit en fördel för oss med tanke på den begränsade tid vi haft för att slutföra studien. Vi är dock medvetna om riskerna att använda sig av sitt eget sociala nätverk i vetenskapliga studier, vilket innebär att en viss kännedom om varandra sedan tidigare varit oundviklig. Vi tror dock inte att detta på något sätt har påverkat resultatet eller tillförlitligheten i arbetet. Snarare kan det ha gett oss en fördel i insamlandet av det empiriska materialet då informanterna känt sig relativt bekväma när de blivit ombedda att delge sina karriärberättelser och tala om sina känslor inför sina arbete.
Vi anser att vår semistrukturerade intervjuguide gett oss ett fylligt empiriskt material som har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar. Våra frågor kring frågeställning ett gav oss konkreta och lättkategoriserade svar. Våra frågor kring frågeställning två fungerade snarare sonderande och anpassades efter var informants unika berättelse om sin väg till arbete. Dessa svar blev svårare att kategorisera men erbjöd oss verkligen den unika och individuella inblick som vi var ute efter i var informants väg till arbete.
Diskussion angående teoriförankringen
Tvåfaktorsteorin fungerade som ett effektivt redskap för att tydliggöra och kategorisera de faktorer i våra informanters berättelser som påverkade deras tillfredsställelse i sina respektive arbete. Tvåfaktorsteorins motivation- respektive hygienfaktorer gav oss ett verktyg för att visa vilka faktorer som faktiskt skapade motivation och vilka som faktiskt skapade missnöje.
44
Vi ställer oss aningen kritiska till vår användning av Careershipteorin som teoretisk förklaringsmodell. Vi är av uppfattningen att den har hjälpt oss att förstå de faktorer som varit viktiga för informanterna men inte bidragit till den indelning som hjälpt oss att utreda hur informanternas upplevda arbetstillfredsställelse påverkas av vägen till arbete. Det kan bero på att Careership-modellen är mer komplex i jämförelse tvåfaktorsteorin och därför inte lämpar sig för att på ett enkelt och lättförståeligt sätt kategorisera informanter utifrån deras väg till arbete.
Vi anser dock att Bimrose och Barnes (2007) karriärstilar fyllde denna funktion och att Careership snarare fungerade som en tolkningsram för ökad förståelse för de enskilda faktorer som spelat stor roll i informanternas väg till arbete. Vi har diskuterat huruvida Careershipteorin skulle kunna lyftas ur arbetet helt och att besvarandet av frågeställning tre istället enbart skulle springa ur jämförelsen mellan informanternas arbetstillfredsställelse och deras respektive karriärstil. Vi bestämde dock för att Careershipteorin i slutändan gav oss och läsaren en ökad förståelse för informanternas karriärberättelser.
Diskussion angående tidigare forskning
Under våra intervjuer uppmärksammade vi flertalet omnämningar av olika upplevelser av tillkortakommanden eller begränsningar i handlingshorisonten som sammanfaller väl med den tidigare forskning och teoriförankring som presenterats i denna studie. Även upplevd osäkerhet kring etableringen på arbetsmarknaden och i övergången mellan skola till arbete var något som både Lidströms (2009) och Kugelbergs (2000) informanter tycktes ha gemensamt med de informanter som ligger till grund för denna studies empiriska data.
I övrigt presenterade också Kugelberg (2000) intressanta slutsatser i sin studie som korrelerar väl med vårt eget resultat, bland annat att informanter utan tydliga karriärmål överlag hade en mer osäker relation till arbetsmarknaden.
Utifrån de grupperingar som Bimrose och Barnes (2007) och Amundson m.fl. (2010) presenterade i sin respektive forskning fann vi stora likheter med den data som vi själv samlade in och tolkade. Samtliga informanter kunde tydligt kopplas till och placeras i en av grupperingarna.
Vi uppmärksammade våra informanters tankar kring arbetstillfredsställelsens påverkan på prestation och deras idéer kring fenomenet stämde överens med den
45
tidigare forskning som presenterats då de var väldigt varierande. Flertalet av informanterna var dock överens över vikten av arbetstillfredsställelse för att trivas på sitt arbete och åsikter uttrycktes som pekar på att våra informanters tankar om arbetstillfredsställelse stämmer väl överens med Judge och Watanabes (1993) tidigare forskning som påvisade att arbetstillfredsställelse och tillfredsställelse i livet i stort är tydligt och ömsesidigt sammanhängande.
Diskussion angående studiens frågeställningar
Vi anser att frågeställning ett och två har besvarats utifrån de första två delarna av resultatet och att de delarna fungerade som en bra bas för att utreda hur arbetstillfredsställelse påverkas av vägen till arbete.
Vi fann ett fåtal indikationer som klargjordes i tredje delen av resultatet. Vi anser att det finns en viss empirisk och teoretisk tyngd bakom dessa och att de har hjälpt oss att besvara frågeställning tre. Vi valde att presentera dessa men under bearbetningen av vårt empiriska material fann vi dock också tydliga indikationer på tillfälle då det inte existerade någon koppling mellan arbetstillfredsställelse och vägen till arbete.
Vi anser att ytterligare analyser av det empiriska materialet eller en studie med rikligare empiriskt material skulle kunna identifiera fler och tydligare indikationer än de som vi presenterat i vår jämförelsevis lilla studie. Vi är ändock relativt nöjda med det resultat som vi presenterat och de indikationer på att vägen till arbete påverkar upplevd arbetstillfredsställelse som vi lyckats identifiera utifrån det material som våra informanter gav oss.
46
Referenser
Amundson, Norman E, Borgen, William A, Iaquinta, Maria, Butterfield, Lee D, & Koert, Emily (2010) Career Decisions From the Decider´s Perspective. Career Development Quarterly, Vol. 58, Nr.4, s. 336-351.
Bassett-Jones, Nigel & Lloyd, Geoffrey C. (2005) Does Herzberg´s motivation theory
have staying power? The Journal of Management Development, Vol. 24, Nr. 10, s. 929-
943.
Bimrose, Jenny & Barnes, Sally-Anne (2007). Styles of Career Decision-Making. Australian Journal of Career Development, Vol 16, Nr. 2, s. 20-28.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Dayal, Ishwar & Saiyadin, Mirza S. (1970) Cross-Cultural Validation of Motivation-
Hygiene Theory. Indian Journal of Industrial Relations, Vol. 6, Nr. 2, s.171-183.
Dormann, Christian & Zapf, Dieter (2001) Job satisfaction: a meta-analysis of
stabilities. Journal of Organizational Behavior, Vol. 22, Nr. 5, s. 483-504.
Herzberg, Frederick, Mausner, Bernard & Snyderman, Barbara Bloch (1993). The
motivation to work. [New ed.] New Brunswick, N.J.: Transaction
Hodkinson, Phil (2008) Understanding career decision-making and progression:
Careership revisited. Presenterat vid John Killeen Memorial Lecture. Woburn House,
London, 16okt 2008. Tillgängligt på Internet:
http://www.crac.org.uk/CMS/files/upload/fifth_johnkilleenlecturenotes.pdf. Hämtad 2012-11-15
47
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. (1997) Careership: a sociological theory of
career decision making. British Journal of Sociology of Education, Vol. 18, Nr.1, s. 29-
44.
Ikwukkananne, Udechukwu (2009) Correctional Officer Turnover: Of Maslow´s Need
Hierarchy and Herzberg´s Motivation Theory. Public Personnel Management, Vol. 38,
Nr.2, s. 69-82.
Jones, Michelle D. (2006) Which is a Better Predictor of Job Performance: Job
Satisfaction or Life Satisfaction? Journal of Behavioral and Applied Management, Vol.
8, Nr. 1, s. 20-42.
Judge, T.A & Watanabe, Shinichrio (1993) Another Look at the Job Satisfaction-Life
Satisfaction Relationship. Journal of Applied Psychology, Vol. 78, Nr.6, s. 939-948.
Kugelberg, Clarissa (2000) Young adult life with and without limits. Different
discourses around becoming adult among Swedish young people. Young, Vol. 8, Nr.1,
s. 36-53.
Landy, Frank J. & Conte, Jeffrey M. (2007). Work in the 21st century: an introduction
to industrial and organizational psychology. 2. ed. Malden, Mass.: Blackwell
Karlsson, Lars (2007). Psykologins grunder. 4., [uppdaterade och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lidström, Lena (2009). En resa med osäkra mål: unga vuxnas övergångar från skola
till arbete i ett biografiskt perspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25574. Hämtad 2012-11-01
48
Lundberg, Christine, Gudmundson, Anna & Andersson, Tommy D. (2009) Herzberg´s
Two-Factor Theory of work motivation tested empirically on seasonal workers in hospitality and tourism. Tourism Management, Vol. 30, Nr. 6, s.890-899.
Maslow, Abraham H. (1987). Motivation and personality. 3. ed. New York: Harper & Row
Patton, Wendy & McMahon, Mary (2006). Career development and systems theory:
connecting theory and pracitce. 2. ed. Rotterdam: Sense Publishers
Quick, James Campbell & Tetrick, Lois E. (red.) (2003). Handbook of occupational
health psychology. Washington, D.C.: American Psychological Assoc.
Sachau A. Daniel (2007) Resurrecting the Motivation-Hygiene Theory: Herzberg and
the Positive Psychology Movement. Human Resource Development Review, Vol. 6, Nr.
4, s.377-393.
Smither, Robert D. (1998). The psychology of work and human performance. 3. ed. New York: Longman
Snyder, C. R., Lopez, Shane J. & Pedrotti, Jennifer Teramoto (2011). Positive
psychology: the scientific and practical explorations of human strengths. 2., [rev. and
updated] ed. Thousand Oaks, Calif.: SAGE Publications
SOU 2006:102 (2006) Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/6293/a/73689. Hämtad 2012-11- 13.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
49
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf. Hämtad 2012-11-10
Vroom, Victor Harold (1995). Work and motivation. [New ed.] San Francisco: Jossey- Bass
50
Bilaga
Intervjuguide
Frågeställning ett
1. Vilken nivå av tillfredställelse känner du i din nuvarande yrkesroll?
1 = Ingen tillfredställelse 2 = Lite tillfredställelse 3 = Stor tillfredställelse 4 = Väldigt stor tillfredställelse
2. Var snäll och utveckla ditt svar. Varför valde du just … ? 3. Vad hade kunnat få dig att välja en högre siffra?
4. Berätta om en situation i ditt arbete då du känt dig väldigt tillfredsställd. 5. Berätta om en situation i ditt arbete då du känt dig väldigt missnöjd. 6. Hur viktigt är det för dig att känna tillfredställelse i din yrkesroll? 7. På vilket sätt påverkar arbetstillfredsställelse din prestation på jobbet? 8. Finns det något du vill tillägga?
Frågeställning två
1. Berätta om din väg till ditt nuvarande arbete. Hur hamnade du där?
Brytpunkter, påverkansfaktorer
(påtvingade, strukturella, självinitierade) Tidigare arbeten
Utbildning Slumpen
Personliga omständigheter