Det här kapitlet består av två rubriker. Under rubriken resultatdiskussion förs resonemang kring analysen och resultatet av intervjupersonernas upplevelser av idrottsundervisningen i grundskolan. Vad är framträdande i deras skildringar som är värt att beakta i detta arbete? En annan viktig aspekt att redogöra för handlar om att föra ett resonemang kring vilka perspektiv som hade gett det här arbetet ytterligare en dimension vad gäller syfte och frågeställningar. I
metoddiskussionen diskuterar jag förtjänster och svagheter gällande
metodologiska överväganden i det här arbetet, men även lite mer ingående kring hur förförståelsen påverkat mitt förhållningsätt under arbetets gång.
7.1 Resultatdiskussion
Den fysiska utformningen i anslutning till skollokalerna var ett genomgående inslag i den tidigare forskningen, främst genom Paulssons (2009) omfattande undersökning. Dock så angav alla intervjupersoner att skolan var tillräckligt anpassad för deras behov, förutom en person som uppgav entrédörren som ett hinder vilket gjorde att denne inte kom i tid till lektionerna. Det som är viktigt att ta hänsyn till när det gäller intervjupersonernas upplevelser angående
frågeställningen kring hindrande faktorer är att sociala aspekter i form av gemenskap, inkludering och delaktighet tycks vara viktigt för samtliga som har intervjuats. Den sociala aspekten av att utgöra en gemenskap under
idrottsundervisningen verkar dock påverkas av fysiska faktorer. Svårtillgängliga miljöer och omgivningar gör det inte möjligt att idrotta med andra i grundskolan.
Detta exemplifierades av en intervjuperson som uppgav att denne fick åka taxi när det gällde aktiviteter utanför skolan, varvid det uppstår känslor kring att hamna utanför ett viktigt sammanhang. Aspekter som utgörs av sociala hinder verkar även utgå från relationen mellan elever, klasskamrater och lärare. Ett
genomgående inslag var att förståelsen och kunskapen om deras rörelsehinder uppfattades som bristfällig under vissa situationer. Exempelvis har vi skildringen av situationer som inbegrep omklädningsrummet för en intervjuperson. En ytterligare social faktor att beakta är att synsättet kring funktionshinderrelaterade aspekter präglas av en bild där rörelsehindrets begränsningar är centrala. T.ex. har vi skildringen av intervjupersonens upplevelser av att bli vald som sist p.g.a. uppfattningen om att klasskamraterna såg rörelsehindret som en reduktion av individens förmåga att aktivera sig fysiskt. Dessa sociala förhållanden verkade även inverka negativt på det psykiska välbefinnandet för den här individen, något som Weman-Josefsson & Berggren (2013) beskrev utifrån ett psykosocialt perspektiv, och återigen infinner sig samma känslor av utanförskap från ett sammanhang som inbegriper fysiska aktiviteter.
Med bakgrund i det här arbetets frågeställning kring möjliggörande faktorer när det gäller idrottsundervisningen, verkar det finnas indikationer till att stödinsatser i form av assistanshjälp haft en förhållandevis stor betydelse. Inte bara när det gäller idrottsundervisningen utan även tillgodogörandet av den övriga
utbildningen i grundskolan. En intervjuperson hade en assistent med sig under skolgången men när denne försvann blev skolgången väsentligt svårare. De två intervjupersonerna som inte hade någon egentlig stödinsats tog själva ansvaret och funderade ut egna strategier för att kunna vara med på idrotten. Under föregående kapitel diskuterade jag om detta kunde ses som något positivt. Med tanke på att lagstiftningar som exempelvis skollagen (SFS 2010: 800) betonar vikten av att skolan ska möjliggöra för elevens lärande, går det att argumentera för att dessa individer tagit ett alldeles för stort ansvar i förhållande till vad styrande dokument säger angående skolväsendets skyldighet att organisera och inkludera elever med funktionshinder. En positiv skildring utgick också från att klasskamraterna fick en större insikt kring hur ett rörelsehinder faktiskt inte bara innebär begränsningar, utan även möjligheter utifrån en intervjupersons upplevelser av att alla i klassen fick prova på att använda rullstolar under idrottslektionen. Hjälpmedel som exempelvis rullstolar kan därför vara ett användbart redskap för att ge kunskaper
om funktionshinderområdet för elever och andra representanter inom skolväsendet som inte har erfarenhet av att förhålla sig till andra elever med andra
förutsättningar.
Vilka aspekter hade gett mitt arbete ytterligare dimensioner med bakgrund till syfte och frågeställningar? Ett perspektiv som hade varit intressant att innefatta i det här arbetet, är lärarnas upplevelser av att undervisa elever med
funktionshinder samt vilka faktorer som lärarna identifierar som hindrande eller möjliggörande utifrån undervisningen. Även upplevelser från de huvudmän som ansvarar för grundskolan hade varit ett intressant perspektiv att undersöka.
Exempelvis rektorer och politiker som har ett bredare ansvar över skolväsendet än vad lärarna har. Olika styrandedokument har figurerat i det här det arbetet som t.ex. skolverkets (2005b) rapport kring mötet med skolan och elever med
funktionshinder och det hade därför varit intressant att höra en politiker redogöra för dennes syn av utvecklingen mellan skola och funktionshinderområdet. Dessa ovanstående perspektiv hade säkert gett mitt en ytterligare dimension men det hade blivit för omfattande i relation till tidsramen för den här arbetsprocessen.
7.2 Metoddiskussion
Bryman (2011) beskriver de kvalitativa forskningsintervjuerna och framförallt semistrukturerade intervjuer som en flexibel process där det finns möjlighet att ställa löpande följdfrågor. Under intervjusamtalen hade jag ibland svårt att
uppfatta och förstå meningen av det som sades, och för att försäkra mig om att jag förstod rätt så var följdfrågorna ett viktigt redskap för detta ändamål. En annan viktig förtjänst vid valet av semistrukturerade intervjuer handlar om att ordningen på frågorna inte följdes av ett visst schema utan istället låg tyngdpunkten på att intervjupersonerna skulle få möjlighet att föra samtalet samt att beröra delar som de ansåg vara viktiga.
En brist i användandet av kvalitativ forskningsintervju handlar om svårigheten med generaliserbarheten. Bryman (2011) menar att det är svårt att generalisera i kvalitativ forskning eftersom forskaren studerar en verklighet som inrymmer ett litet antal människor. Jag har själv insett att det är svårt att dra några större slutsatser med bakgrund till att endast 3 personer har intervjuats i det här arbetet.
Deras upplevelser skiljde sig markant från varandra vilket det säkerligen också hade gjort om ett urval från en större population hade genomförts i det här arbetet. Bryman (2011) menar även att den kvalitativa forskningsprocessen kan anses vara för subjektiv. Med andra ord blir resultatet allt för påverkat av forskarens egna synpunkter kring vilka slutsatser och iakttagelser som anses vara viktiga för undersökningen, men även subjektivitet i den bemärkelsen att det finns en partiskhet som uppkommer i relation till de som intervjuas. Jag har genom hela arbetsprocessen försökt förhålla mig neutral genom de tolkningar som jag har gjort genom att väga in faktabaserade referenser. När det gäller subjektiviteten så är det svårt att inte argumentera för att mina värderingar påverkades av
intervjupersonernas skildringar. Som jag tidigare har nämnt är tiden under grundskolan en period som de flesta har fått gå igenom, dock med annorlunda förutsättningar än vad de flesta är vana vid.
Vilken specifik kännedom har förförståelsen givit mig? Genom litteraturen har min förförståelse gett mig en insikt i att förhålla mig kritisk till de termer, begrepp och uttryck som är centrala för det här arbetet. När jag exempelvis syftar till personer med rörelsehinder kan det föreligga en uppfattning om att
rörelsenedsättningen ifråga utgör den främsta egenskapen hos individen. Detta kan anses vara ett förringande förhållningsätt eftersom personer med
funktionshinder har visat sig vara en mycket inhomogen grupp människor. Denna insikt har framförallt tillkännagivits för mig under intervjuerna där personernas upplevelser skiljer sig väldigt markant från varandra. I det här arbetet har jag ändå valt att avgränsa mig till personer med rörelsehinder eftersom avgränsningen innebär ett tillvägagångssätt för att identifiera hinder och möjligheter i enlighet med mitt syfte och frågeställningar. Jerlinder (2010) resonerar också kring det här förhållningssättet, och menar b.la. att kategoriseringar av särskilda grupper är en nödvändighet för att belysa vilka stöd och hjälpinsatser som kan vara aktuella för elever med särskilda behov inom skolundervisningen.
Ett förslag till framtida forskning utgår från samma grunder som jag tidigare redogjorde för i resultatdelen. Personer med funktionshinder ingår i ett brett kontaktnätverk där många instanser samverkar för att individen ska få bra förutsättningar att klara sig i livet, och inte minst under en så viktig period som grundskolan faktiskt innefattar. En möjlig studie hade kunnat inbegripa ett sådant kontaktnätverk som exempelvis undersöker betydelsen kring samverkan mellan individ, skola, pedagog och sjukvården. Intervjupersonernas skildringar är viktiga men också endast en sida av myntet i förhållande till hindrande och möjliggörande faktorer.
REFERENSER
Apelmo E, Sellerberg A-M, (2006). Shit, jag kan också lyckas. Research report in
sociology, 2006:3, Department of Sociology, Lunds universitet: Lund, s 20.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Dag M, (2006) Unga människor med rörelsehinder – Förankring,
Marginalisering och social exkludering. Örebro: Örebro universitetsbibliotek.
Diskrimineringslagen, 2008:567
Ericsson I, Karlsson K, (2012) Daglig idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer : en 9 årig interventionsstudie. Idrott & hälsa : organ för Svenska
idrottslärarföreningen;4, no.4.
Goffman E, (2014) Stigma: den avvikandes roll och identitet. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur, s 9, 12.
Hemmingson H, Borell L, (2002) Environmental barriers in mainstream schools.
Child: Care, Health & Development, 28 (1), 57-63.
Jerlinder K, (2010) Social rättvis i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi? Studies From The Swedish Institute For Disability
Research, Örebro universitet: Örebro, s 23.
Kvale S, Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lauruschkus K, Nordmark E & Hallstrom I (2015) ”It´s fun, but …” Children with cerebral palsy and their experiences of participation in physical activities´,
Disability & Rehabilitation, 37, 4, pp.
Paulsson K, (2009). Särskild, särskiljd eller avskiljd: om skolsituationen för
Plan- och bygglagen, 2010:900.
Schenker R, Coster W, & Parush S (2005) ´Participation and activity performance of students with cerebral palsy within the school environment´, Disability &
Rehabilitation, 27, 10, pp.
Skolinspektionen (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i
grundskolan. Granskningsrapport 2009:6.
Skollagen, 2010:800.
Skolverket (2005a). Nationella utvärderingen av Grundskolan 2003. Idrott och
Hälsa (rapport nr 253). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2005b). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270.
Skolverket, (2017) Kursplan – Idrott och hälsa. > https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-
halsa/subject.htm?webtos=GR&tos=GR&subjectCode=GRGRIDR01< Socialstyrelsen, (2016) ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. >
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20074/2016-2- 18-del-1.pdf<, s 12
Socialstyrelsen, (2016) Vilket ansvar har Socialstyrelsen för terminologin inom
vård och omsorg?>
https://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio - anc hor_2<
Specialpedagogiska skolmyndigheten, (2012) Rörelsehinder.
>https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/rorelsehinder2/<
Statens folkhälsoinstitut (2008). Onödig ohälsa – Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. 2008: 13.
Statens offentliga utredningar, 2000:91 Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan.
Suls J, Rothman A, (2004) Evolution of the biopsychosocial model: Prospects and challenges for health psychology. Health Psychology, 23, 119–125, s 121.
Theorell T, (2003) Centrala begrepp. I: Theorell T, (Red) Psykosocial miljö och
stress. Lund: Studentlitteratur.
Thomas C, (2007) Sociologies of disability and illness: contested ideas in
disability studies and medical sociology. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Thurén T, (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Weman-Josefsson K, Berggren T, (2013) Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1
Informationsbrev
Hej!
Mitt namn är Andreas Knez och jag skriver ett examensarbete som kommer vara under cirka 10 veckors tid. Mitt syfte med det här arbetet är att se närmare på vuxna rörelsehindrades upplevelser av idrottsundervisningen i den svenska grundskolan. Detta för att identifiera vilka hinder och möjligheter som påverkar förutsättningarna för att tillgodogöra sig idrottsundervisning.
Undersökningen kommer att bestå av intervjuer där jag ställer frågor som ni sedan besvarar. Tid och plats för när intervjuerna ska hållas kan vi bestämma antingen över telefon eller via mail. Det finns utrymme att genomföra intervjuerna på Malmö högskolas lokaler eller på platser ni anser vara lättast för er själva. Jag vill betona att deltagandet är högst frivilligt och kan närsomhelst avbrytas på er begäran både före och under intervjutillfället. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att ingen annan kommer att få tillgång till materialet och era svar kommer att avidentifieras vilket betyder att ingen kommer veta vem det är som deltar i undersökningen.
Mina kontaktuppgifter: Telefon: 076-*** ** ** Mail:ak.95@hotmail.com
Med vänlig hälsning, Andreas Knez
BILAGA 2
Intervjufrågor Bakgrund
1. Hur och när väcktes ditt intresse för fysiska aktiviteter?
2. Skulle du kunna beskriva vad det är med fysiska aktiviteter som specifikt tilltalar dig?
3. Finns det någonting som du tycker är mindre roligt när det gäller att idrotta eller tillgodogöra dig fysiska aktiviteter?
4. Vad är din relation till fysiska aktiviteter eller idrott idag? Är du engagerad inom någon förening? Tävlar du inom någon sport?
5. Med bakgrund av ditt idrottsintresse, hur ser du på framtiden? Har du kanske något mål med ditt idrottande?
Grundskolekontext
1. Om du tittar tillbaka på din tid i grundskolan. Vilka associationer får du i samband med idrottsundervisningen?
2. Var det någon händelse som stack ut lite extra under
idrottsundervisningen? Någon eller några upplevelser som kanske finns kvar i medvetandet idag?
3. Upplevde du några direkta hinder eller svårigheter under idrottslektionerna i grundskolan?
4. Skulle du kunna beskriva din grundskolas fysiska utformning? Fanns det förutsättningar för delaktighet och tillgänglighet i anknytning till
idrottsundervisningen?
5. Skulle du kunna beskriva det roligaste med idrottsundervisningen i grundskolan, om det nu finns någon sådan upplevelse?
Socialkontext
1. Skulle du kunna beskriva din relation med klasskamraterna under idrottsundervisningen i grundskolan?
2. Hur var relationen med idrottslärarna eller rektorn? Gav dem dig någon form av stöd eller hjälp när du kände att du behövde det?
3. Fanns det någon utanför skolan som gav dig stöd eller som du visste du kunde kontakta när du upplevde hinder i samband med