Examensarbete i Handikapp- och Malmö högskola rehabiliteringskunskap Hälsa och samhälle
165-180 hp 205 06 Malmö
Socialpedagogiskt arbete
RÖRELSEHINDER, SKOLA OCH
SKOLIDROTT
- EN INTERVJUSTUDIE OM VUXNA
RÖRELSEHINDRADES UPPLEVELSER AV
IDROTTSUNDERVISNINGEN I DEN
SVENSKA GRUNDSKOLAN
ANDREAS KNEZ
RÖRELSEHINDER, SKOLA OCH
SKOLIDROTT
- EN INTERVJUSTUDIE OM VUXNA
RÖRELSEHINDRADES UPPLEVELSER AV
IDROTTSUNDERVISNINGEN I DEN
SVENSKA GRUNDSKOLAN
ANDREAS KNEZ
Knez, A. Rörelsehinder, skola och skolidrott – En intervjustudie om vuxna
rörelsehindrades upplevelser av idrottsundervisningen i den svenska grundskolan.
Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng.
Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2017.
Skolidrott och fysiska aktiviteter har visat sig ge olika hälsorelaterade fördelar. Fördelar som kan komma till användning för att må bättre och klara av
skolgången. Dock är det inte alla målgrupper av elever som har förutsättningar för att tillgodogöra sig idrottsundervisning. Detta arbete har därför utgått från syftet att undersöka vuxna rörelsehindrades upplevelser av idrottsundervisningen i den svenska grundskolan genom en intervjustudie. För att besvara mitt syfte, användes två stycken frågeställningar. Vilka faktorer hindrar personer med rörelsehinder att deltaga i idrottsundervisningen samt om det förekommer faktorer som möjliggör ett tillgodogörande av idrottsundervisningen. Resultatet har visat sig att den fysiska otillgängligheten inte bara inverkar på individernas möjlighet att idrotta utan även möjligheten att ingå i en gemenskap med andra klasskamrater, vilket även påverkar den psykiska hälsan. Skolans representanter har även visat tecken för oförståelse kring undervisningen av elever med funktionshinder. När det gäller möjliggörande faktorer, har det visat sig att olika stödinsatser kan vara viktigt för att individer med rörelsehinder ska kunna tillgodogöra sig idrottsundervisning, exempelvis assistans. Det har även framkommit att individer med rörelsehinder får komma på egna lösningar för att deltaga i idrottsundervisningen i grundskolan.
PHYSICAL DISABILITY, SCHOOL
AND INTRAMURAL SPORT
AN INTERVIEW STUDY ON ADULTS WITH
PHYSICAL DISABILITIES AND THEIR
EXPERIENCES OF INTRAMURAL SPORTS IN
SWEDISH ELEMENTARY SCHOOL
ANDREAS KNEZ
Knez, A. Physical disability, School and Intramural sport – An interview study on adults with physical disabilities and their experiences of intramural sports in Swedish elementary school. Degree project in Disability and Rehabilitation science 15 credits. Malmö University: Faculty of health and science, 2017. School sports and physical activities have been shown to provide different health-related benefits. Benefits that involves the ability to feel better and complete the schooling process. However, its not all groups of students who have the
prerequisites for using physical education. This work has therefore been based on the purpose of investigating adults with physical disabilities and their experience of intramural sports in Swedish elementary school through an interview study. To answer my purpose, two questions were used. What factors prevent students with physical disabilities to participate in physical education and whether there are factors that allows for the possibilities to participate in physical education. The result has been shown that physical inaccessibility not only affects the ability of individuals to participate in sporting activities but also the possibility of joining a social community with other classmates, which also affects the mental health. There have also been forms of insufficient knowledge about the disability area from school representatives. As far as possible factors are concerned, it has been found that various support interventions may be important for some individuals with physical disabilities to gain access to physical education. For example, assistance. It has also been found that individuals with physical disabilities usually have their own solutions in order to participate in physical education in
elementary school.
Keywords: Physical disability, elementary school, physical education, obstacles,
FÖRORD
Jag tackar min handledare Oskar Krantz och min familj som har stöttat mig under arbetets gång. Jag vill även passa på att rikta ett stort tack till personalen på Malmö högskola som har gett mig tillgång till litteratur, databaser och råd gällande min litteratursökning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND OCH INLEDNING ... 7
2. PROBLEMFORMULERING ... 8
2.1SYFTE MED FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
2.2DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP ... 9
2.2.1 Funktionsnedsättning och funktionshinder ... 9
2.2.2 Rörelsehinder ... 9
2.2.3 Hälsa ... 10
2.3STYRANDE DOKUMENT ... 10
2.3.1 Skollagen ... 10
2.3.2 Plan- och bygglagen ... 11
2.3.3 Diskrimineringslagen ... 11
2.3.4 Idrott och hälsa - kursplan ... 12
3. TIDIGARE FORSKNING ... 13
3.1TRE PARALLELLA SPÅR ... 13
3.2TVÅ PERSPEKTIV ... 14
3.3SKOLANS FYSISKA TILLGÄNGLIGHET ... 15
3.4PERSPEKTIV FRÅN ELEVER ... 16
3.5SOCIALA FÖRHÅLLANDEN I SKOLAN ... 18
3.6MÖJLIGGÖRANDE FAKTORER ... 19
4. METOD ... 20
4.1FORSKNINGSMETOD ... 20
4.2KVALITATIV FORSKNINGSINTERVJU ... 21
4.3UTFÖRANDE OCH URVAL ... 22
4.4VÄRDERINGAR OCH FÖRFÖRSTÅELSE... 24
4.5MIN LITTERATURSÖKNING ... 25
4.6RELIABILITET OCH VALIDITET ... 25
4.7FORSKNINGSETISKA PRINCIPER ... 27 4.7.1 Informationskravet ... 27 4.7.2 Samtyckeskravet ... 27 4.7.3 Konfidentialitetskravet ... 27 4.7.4 Nyttjandekravet... 27 4.8ANALYSMETOD ... 28 4.8.1 Transkribering ... 28 4.8.2 Kodning ... 29 4.8.3 Teman... 29 5. TEORI ... 30 5.1STIGMA ... 30 5.2BIOPSYKOSCIALA MODELLEN ... 33 5.3TILLÄMPNING AV TEORIERNA ... 35
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 36
6.1INTRODUKTION AV INTERVJUPERSONERNA ... 37
6.2HUVUDTEMA –HINDER ... 37
6.2.1 Dålig entré... 37
6.2.2 Idrottsaktiviteter utanför skolan ... 38
6.2.3 Oförståelse kring rörelsehinder ... 38
6.2.4 Exkludering och förnimmelse... 40
6.3HUVUDTEMA –MÖJLIGHETER ... 41
6.3.1 Hjälp under idrottsundervisningen ... 41
7. DISKUSSION ... 44 7.1RESULTATDISKUSSION ... 44 7.2METODDISKUSSION ... 46 8. FRAMTIDA FORSKNING ... 47 REFERENSER ... 49 BILAGA 1 ... 52 INFORMATIONSBREV ... 52 BILAGA 2 ... 53 INTERVJUFRÅGOR ... 53
1. BAKGRUND OCH INLEDNING
Allt fler forskningsrapporter visar på ett ökat samband mellan bättre akademiska prestationer och ökad idrottsundervisning i grundskolan. När grundskoleelever får möjlighet att engagera sig genom olika former av fysiska aktiviteter blir det i längden lättare att klara av skolgången. Det finns exempelvis forskningsrapporter som påvisar att daglig idrottsundervisning leder till förbättrad rörelseförmåga som eleverna har nytta av både under studieperioden, men även inom det vardagliga livet (Ericsson & Karlsson, 2014). Elevernas omdöme kring idrottsundervisningen förefaller även vara väldigt god. I skolverkets utvärderingsarbete värderas
idrottsundervisningen väldigt högt bland grundskoleeleverna (Skolverket, 2005a). Detta för att idrotten som ämnesområde skiljer sig gentemot traditionellt
teoretiska ämnen som Matematik, Svenska och Samhällsvetenskap. Den fysiska ansträngningen utgör således ett annorlunda inslag i skolvardagen vilket tilltalar en stor del av eleverna (ibid). Det fanns däremot ingen avgränsning i
utvärderingen som behandlade huruvida elever med funktionsnedsättningar upplever idrottsundervisningen i grundskolan. I ett större sammanhang finns det inte så mycket forskning kring träningsmoment och fysiskt aktivitet när det gäller personer med funktionsnedsättning (Jerlinder, 2010).
Det finns däremot studier som visar att fysiskt aktiva personer med en funktionsnedsättning uppnår samma hälsobefrämjande fördelar jämfört med personer utan funktionsnedsättning, men utifrån premisser som ger målgruppen möjligheter att tillgodogöra sig fysiskt aktivitet (Jerlinder, 2010). Det här arbetet tar därför ansats i hur vuxna personer med funktionsnedsättningar har upplevt idrottsundervisningen som bedrivs inom ramarna för den svenska grundskolan. Funktionshinderområdet kommer avgränsas till att endast innefatta
2. PROBLEMFORMULERING
Korrelationen mellan utökad fysisk aktivitet och bättre hälsa är givetvis positiv för dem som kan tillgodogöra sig möjligheterna att få röra på sig. Dock har inte alla målgrupper i samhället samma grundförutsättningar för att förbättra sitt egna hälsoläge. Därför är det relevant att redogöra kring funktionshinderområdet där det råder negativa förhållanden när det gäller hälsorelaterade aspekter. Ohälsan som finns bland befolkningen i samhället är ofta överrepresenterad av målgrupper inom funktionshinderområdet (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Exempelvis är tillstånd som övervikt och fetma mycket mer vanligt förekommande bland rörelsehindrade än vad det är gentemot resterande befolkning i Sverige.
Möjligheterna att tillgodogöra sig någon form av fysisk aktivitet är också lägre p.g.a. bristande förtroende för olika samhälleliga institutioner (ibid). Här råder det en brist på överenstämmelse gällande det faktum att ett av samhällets
ansvarsområden utgår från att skapa möjligheter för att alla målgrupper ska kunna tillgodogöra sig fysisk aktivitet (SOU, 2000: 91).
Den ovanstående diskrepansen kan även problematiseras kring grundskolans ansvar att skapa likadana förutsättningar för att alla elever ska uppnå de nationella riktlinjer och mål som har tagits fram inom alla ämnesområden (Skolinspektionen, 2009). Idrottsundervisningen faller in under dessa riktlinjer eftersom det är ett obligatoriskt grundskoleämne, vilket innebär att elever ska få möjligheten att engagera sig fysiskt under skoltiden. Dock har elever med funktionsnedsättningar mycket svårare att genomföra skolgången och därigenom uppfylla de mål som ställs p.g.a. olika orsaker med skiftande karaktär som exempelvis bristande tillgänglighet eller attityder från omgivningen, och där rörelsehindrade har ett särskilt förhållningssätt till moment som innefattar fysiskt engagemang, deltagande och tillgänglighet (ibid).
2.1 Syfte med frågeställningar
Mitt syfte är att se närmare på vuxna rörelsehindrades upplevelser av
idrottsundervisningen i den svenska grundskolan. Detta för att kunna fånga upp aspekter kring varför denna målgrupp faller ur sammanhang som avser olika moment i skolan med avseende på skolidrotten. Detta lämnar även utrymme för
att identifiera vilka förhållanden som gör att personer med rörelsehinder faktiskt kan medverka under idrottslektionerna. För att besvara mitt syfte har jag
formulerat följande frågeställningar:
- Vilka faktorer försvårar och hindrar förutsättningarna att aktivt delta i idrottsundervisningen i den svenska grundskolan?
- Förekommer det faktorer som möjliggör ett tillgodogörande av idrottsundervisning för personer med rörelsehinder?
2.2 Definitioner av centrala begrepp
För att kunna bilda sig en förståelse kring begrepp som är centrala i det här arbetet kommer här nedan olika definitioner. Genom min litteratursökning märkte jag att begreppen hade olika betydelse beroende på kontexten de användes inom. Därför har jag valt att göra en avgränsning för att tydliggöra hur de kommer att användas inom ramarna för uppsatsens syfte och frågeställning.
2.2.1 Funktionsnedsättning och funktionshinder
Inom funktionshinderområdet finns det system av termer som kan vara svåra att förstå. Funktionsnedsättning, funktionshinder och det tidigare begreppet
handikapp har därför reviderats för att minska den svårförståeliga terminologin som tidigare användes (Socialstyrelsen, 2016). Anledningen till denna revidering handlar främst om att begreppen funktionsnedsättning samt funktionshinder tidigare varit liktydiga med varandra (ibid).
Den terminologi som används idag är utformad för att göra en åtskillnad kring vad som relateras till den kroppsliga funktionsförmågan gentemot förhållanden som uppstår i omgivningen (Socialstyrelsen, 2016). I det förstnämnda fallet avser vi här begreppet funktionsnedsättning som definieras utifrån en kroppslig
nedsättning till följd av antingen skador som är medfödda eller förvärvade. Det sistnämnda fallet syftar till begreppet funktionshinder, och som tidigare nämndes utgår termen utifrån vilka omständigheter som kan försvåra det vardagliga livet (Socialstyrelsen, 2016).
2.2.2 Rörelsehinder
Med hänseende till distinktionen mellan funktionshinder och funktionsnedsättning är det viktigt att redogöra för samma åtskillnad kring rörelsenedsättning samt
rörelsehinder. Rörelsenedsättning är således ett begrepp för att förklara medfödda eller förvärvade skador som reducerar rörelseförmågan (Dag, 2006). När den begränsade förmågan att kunna röra sig självständigt ställs i relation till barriärer i omgivningen talar vi istället om rörelsehinder (ibid).
Vad exakt som räknas till rörelsehinder är inte heller direkt klarlagt. I
skolsammanhang definieras beteckningen utifrån ett samlingsbegrepp som kan innefatta olika tillstånd, exempelvis ryggmärgsbråck, kramper, cerebral pares, reumatism eller komplikationer efter operationer (Specialpedagogiska
skolmyndigheten, 2012). Den medicinska orsaken ska inte ignoreras men
betoningen ligger på att skolans miljö ska vara utformad för att möta behoven för elever med rörelsehinder (ibid).
2.2.3 Hälsa
Hälsa är ett mycket omfångsrikt begrepp som figurerar inom många olika avseenden. Enligt världshälsoorganisationen är hälsa ett fulländat tillstånd som inbegriper socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande (WHO, 1946). Hälsa
beskrivs även som en fundamental rättighet för alla människor i världen. Rättighet i den bemärkelsen att alla människor oavsett härkomst eller socioekonomiska faktorer ska få möjligheter att tillgodogöra sig god hälsa (ibid).
2.3 Styrande dokument
Det finns nationella lagstiftningar, riktlinjer och kursplaner som ligger till grund för hur institutioner som grundskolan ska förhålla sig till elever när det gäller rättigheter, funktionsnedsättning och värderingar men även hur skolans
utformning regleras genom lagstiftning för att inkludera elever med olika former av rörelsehinder. Jag har därför valt att redogöra för olika styrande dokument som behandlar relevanta områden i uppsatsen. I den här delen redogör jag även för grundskolans kursplan kring skolämnet idrott och hälsa. Detta för att få en inblick kring hur ämnets innehåll ser ut.
2.3.1 Skollagen
Den svenska skollagen finns till för att reglera beslut och direktiv som avser det svenska skolväsendet (SFS 2010: 800). Omfattningen av skolväsendet är väldigt brett och inkluderar en rad olika skolformer. Den svenska grundskolan är en sådan
skolform. I enlighet med 10 kap. 4 § ska ämnesinnehållet inom grundskolan inkludera idrott och hälsa i utbildningen.
Enligt 1 kap. 4 § i skollagen ska det svenska utbildningssystemet verka för att främja barn och ungdomars lärande samt kunskapsinhämtning (SFS 2010: 800). Utbildningen ska även ha som utgångspunkt att understödja värden som
inbegriper mänskliga rättigheter. Här betonas det svenska samhällets utformning vars innebörd utgår från demokratiska värderingar som ska genomsyra skolans utbildningsgrund. En viktig aspekt av denna paragraf är beaktandet av barn och ungas varierande behov (ibid). Det handlar b.la. om att balansera förutsättningarna så att alla målgrupper av elever kan stimuleras för att lära sig.
2.3.2 Plan- och bygglagen
Det övergripande syftet med plan- och bygglagen är att reglera olika
bestämmelser kring byggnationer. Lagstiftningens ändamål handlar dock inte endast om att utfärda riktlinjer och krav kring hur olika byggnader ska anläggas, utan betonar även en djupare samhällelig aspekt som tar tillvaro på att reglerandet av byggnader ska utgå ifrån sociala och jämlika villkor för alla människor (SFS 2010: 900). I 8 kap. 1 § redogörs det b.la. för att byggnaders utformning ska vara åtkomliga för personer med rörelsehinder eller med någon form av nedsatt rörelseförmåga.
I kap 10. 2 § redogörs det för grundskolans syfte (SFS 2010: 800). Precis som det övergripande syftet ska utbildningsgrunden utgå från mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Men utöver detta ska grundskolan även främja den sociala gemenskapen bland eleverna, och därigenom skapa förutsättningar för ett deltagande i det sociala livet i samhället (ibid).
2.3.3 Diskrimineringslagen
Huvudsyftet med diskrimineringslagstiftningen är att upphäva effekten av diskriminering i samhället (SFS 2008: 567). Istället ska tonvikten ligga på att främja mänskliga rättigheter samt lika rättigheter, oberoende individens etniska tillhörighet, kön, trosuppfattning, ålder, sexuell läggning men också
Diskrimineringslagen överlappar väldigt tätt med skollagstiftningen (SFS 2010: 800) kring hur diskriminering ska motverkas i utbildningsystemet. I kap 2. 5 § ges en redogörelse för diskrimineringsförbud gällande personer som ansvarar för utbildningsverksamhet (SFS 2008: 567). Enkelt uttryckt får inte ansvarig huvudman diskriminera andra elever och studenter. Detta förbud omfattar grundskolan och andra skolformer.
Vad innebär det att diskrimineras med avseende på diskrimineringslagen? I kap 1. 4 § definieras diskriminering utifrån 6 olika punkter (SFS 2008: 567). Begreppet funktionsnedsättning framträder i fyra punkter, och kan därför vara relevanta att redogöra för. De två första punkterna beskriver diskrimineringen som antingen direkt eller indirekt. Den förstnämnda beskrivningen utgår från att behandla någon annan människa sämre, och med betoning på kopplingen till människor som tillhör vissa målgrupper i samhället, här nämns personer med
funktionsnedsättningar. Den sistnämnda beskrivningen utgår från föreskrifter som kan komma att missgynna människor. Här handlar det om regler eller praxis vars innebörd kan anses särskilja människor (ibid).
Den tredje punkten av diskriminering i lagstiftningen utgår helt och hållet från funktionshinderområdet (SFS 2008: 567). Här nämns begreppet tillgänglighet, och hur en bristande sådan kan åsidosätta personer med funktionsnedsättning ifall inga nödvändiga åtgärder kan medverka till att målgrupper inom
funktionshinderområdet behandlas liktydigt med övriga grupper i samhället. Den fjärde punkten av diskriminering handlar om trakasserier. Att trakassera innebär utifrån lagens tolkning att förolämpa eller kränka en annan individ i den grad att dennes självaktning påverkas negativt (SFS 2008: 567). Likt de tidigare formuleringarna finns även här ett samband mellan olika grupper i samhället, varav personer med funktionsnedsättning inkluderas.
2.3.4 Idrott och hälsa - kursplan
Ämnet som handlar om att vara fysiskt aktiv i grundskolan går under
benämningen Idrott och hälsa. Det övergripande syftet med ämnet är att eleverna ska få tillgodogöra sig fysisk aktivitet. Inom ramarna för kursplanen Idrott och hälsa förekommer det därför olika mål som ska uppfyllas av eleverna (Skolverket,
2017). Ett av målen inriktar sig på att eleverna ska få intresse för att aktivera sig fysiskt utifrån syftet att implementera en hälsosam livsstil hos eleverna.
Ämnet Idrott och hälsa kan beskrivas som ett praktiskt grundskoleämne, såvida att eleverna måste aktiveras fysiskt för att klara av ämnet i grundskoleutbildningen. Det finns dock en teoretisk aspekt i ämnet, t.ex. skall eleverna lära sig olika begrepp som kan knytas an till områden som berör idrott, hälsa och livsstil (Skolverket, 2017). Ett annat mål i ämnet syftar till att eleverna skall utveckla förmågan att planera olika idrottsaktiviteter. I det här avseendet inkluderas även friluftsaktiviteter med bakgrund att ämnet även handlar om att undervisa eleverna kring vad det innebär att vara ute i naturen (ibid).
3. TIDIGARE FORSKNING
I den här delen av arbetet presenterar jag ett kapitel som handlar om tidigare forskning. För att skapa en bred förståelse och större överblick börjar jag med att beskriva hur den svenska skolan varit organiserad historiskt och vilken innebörd detta har haft för funktionshinderområdet genom tre huvudspår. Därefter redogörs för två olika perspektiv som har präglat synsättet kring skolgången för barn med funktionsnedsättning. Efter den här överblicken kommer en redogörelse kring vad den tidigare forskningen har uppmärksammat vad gäller idrottsundervisning och funktionshinder. Detta för att belysa vilka hinder och möjliggörande faktorer som forskningen har identifierat i förhållande till att inneha ett rörelsehinder och att gå i grundskolan.
3.1 Tre parallella spår
Skolverket (2005b) beskriver skolväsendets historiska utformning och förhållande gentemot funktionshinderområdet. I beskrivningen redogörs det för tre stycken spår som har löpt parallellt med varandra. Huvudsyftet med att redogöra för dessa spår handlar om att skildra skolgången för elever i olika målgrupper. Ett av spåren definieras som huvudspåret. Eleverna som tar sig fram på detta spåret har normala förutsättningar att tillgodogöra sig de kunskapsmål som eftersträvas av
och som syftar till elever med behov av extra tid och stöd för att klara av skolgången (ibid).
Det tredje spåret är tillägnat elever med olika typer av funktionsnedsättningar (Skolverket, 2005b). Behov och stödinsatser för denna målgrupp är mer
omfattande jämfört med de elevgrupper som löper längs de två andra spåren. I ett historiskt perspektiv har detta spår inneburit en segregation där elever med funktionsnedsättningar fick tillgodogöra sig undervisningar på institutioner, internat och anstalter (Jerlinder, 2010). Sådana anstalter har funnits i Sverige sedan slutet på 1800-talet och fram till 1950-talet när skolväsendet tog beslutet att inkorporera de tre parallella spåren till att innefatta en jämlik skola (ibid).
Den här utvecklingen fortgick och 1980 upptogs en ny skolreform. I skolreformen formades begreppet ”En skola för alla” vilket syftade till att bejaka barn och unga elevers varierande förutsättningar (Jerlinder, 2010). Skolreformen har utgjort en brytpunkt inom det svenska skolväsendet, dels för att den tidigare nämnda segregationen som varit påtaglig gentemot vissa grupper av elever ändrade riktning till att istället innefatta begrepp som inkludering och delaktighet. Från forskningshåll har det dock funnits ett ifrågasättande mot skolreformen eftersom den bärande tanken kring att inkludera elever med olika behov inte har varit lätt att genomföra i verkligheten, ”Grundtanken har varit att alla barn ska bli
delaktiga i skolans verksamhet, men det är något som har varit svårt att uppnå i realiteten” – (ibid, s 23).
3.2 Två perspektiv
Elever med funktionshinder och relationen till skolan har genom historien varit föremål för diskussion. Huvudpunkten i dessa diskussioner har många gånger handlat om att skolan ska verka inkluderande för elever med olika typer av svårigheter. En strategi för att uppnå en inkluderande skola är att identifiera och bilda en uppfattning kring synsättet av elevers svårigheter och vilka åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra en fullgod skolgång. Skolverket (2005b)
presenterar här två stycken betydelsefulla perspektiv som har använts för att noggrant undersöka dessa svårigheter och tillvägagångsätt för stödinsatser. Det första perspektivet går under benämningen kategoriska perspektivet. Detta perspektiv lägger betoningen på att svårigheterna är en konsekvens av funktionsnedsättningens påföljder. Påföljder i den bemärkelsen att
funktionsnedsättningens karaktäristik som ofta avspeglar sig genom avvikelser eller diagnoser utgör gränser för vad som anses normalt eller avvikande. Eleven som anses uppbära dessa avvikelser blir således ett föremål för skolans åtgärder vad gäller hjälp och stödinsatser (ibid).
Det andra perspektivet benämns som det relationella perspektivet och i jämförelse med det förstnämnda infinner sig vissa skillnader. Till skillnad från den
kategoriska synvinkeln som lägger tonvikten på förankringen mellan eleven och dennes funktionsnedsättning, menar Skolverket (2005b) att det relationella perspektivet förflyttar fokus från individuella svårigheter till att istället lägga tonvikten på elevens omgivande förhållande. Här eftersträvas istället samspelet mellan lärare och elev. Skolans fysiska utformning utgör även en viktig prioritet för att eleven ska kunna tillgodogöra sig en fullvärdig skolgång. Exempelvis handlar det om att anpassa skollokaler, läromedel och andra skolrelaterade
tillbehör för att inkluderas i utbildningen och i förlängningen klara av de krav och mål som skolan verkar utifrån (ibid).
3.3 Skolans fysiska tillgänglighet
I ett samarbetsprojekt mellan Unga RBU-are, Stockholms universitet, Rädda barnen och Barnombudsmannen presenterades en studie. Det ska sägas att RBU står för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Syftet med den här studien var att undersöka förhållanden gällande skolgången för elever med bl.a. rörelsehinder. Karin Paulsson (2009) är författare till den här studien och har utifrån undersökningen bland annat betraktat skolans fysiska tillgänglighet som ett problematiskt hinder för elever med funktionshinder. Genom undersökningen betonades det att behovet efter olika typer av anpassade skollokaler var stort bland målgruppen som specifikt innefattade elever med rörelsehinder, vilket
sammanställdes med en statistisk siffra som visade att 85 % av målgruppen var i behov av anpassning gällande skolundervisningen. Detta hinder problematiserades ytterligare med bakgrund av att undersökningen även påvisade att endast hälften av skolorna var anpassade för elever med rörelsehinder (ibid). Även Schenker, Coster och Parush (2005) menar att den framtida forskningen kring unga elevers skolgång borde fokusera på vilka faktorer i omgivningen som exkluderar elever med funktionsnedsättningar. Detta för att lokalisera vilka barriärer som behöver
brytas ner för att olika målgrupper ska kunna tillgodogöra sig en fullvärdig skolgång.
I undersökningen redogör Paulsson (2009) även mer ingående kring hur hinder kan gestalta sig utifrån en bristande fysisk skolmiljö. Sammanfattningsvis handlar det om att elever med rörelsehinder inte har möjlighet att röra sig fritt mellan skollokalerna. Exempelvis benämns den otillräckliga tillgängligheten i form av dörrar, hissar eller trappor som antingen inte fungerar eller är anpassade. Även skolgårdarna och skolmiljön utomhus benämns som ett tillgänglighetsproblem, där ytor som är ojämna eller där det förekommer mycket sand i anslutning till lekplatser gör det svårt för b.la. elever som sitter i rullstol att ta sig fram. Med avseende på idrottsundervisningen finns det också hinder som hänger samman med bristande tillgänglighet. I undersökningen redogörs det för en elev med rörelsehinder och dennes skildring av att behöva åka en relativt lång sträcka med sin rullstol till en annan skola för att delta i idrottsundervisning, eftersom skolan där eleven normalt sett går på hade bristande idrottsfaciliteter för att inkludera rörelsehindrade i undervisningen (ibid).
Skolans fysiska tillgänglighet handlar inte bara om brister och problem som uppstår inom ramarna för skolans närmiljö. Lektioner och idrott behöver inte bedrivas i klassrum eller gymnastiksalar i anslutning till skolbyggnaden. Utifrån detta faktum kan det återigen vara relevant att betona Skolverkets (2017) läroplan för ämnet idrott och hälsa som syftar till att friluftsaktiviteter utanför skolan ska utgöra ett betydelsefullt inslag i undervisningen, exempelvis aktiviteter som involverar att eleverna är ute i naturen. Paulsson (2009) menar att den bristande tillgängligheten även gör sig påtaglig i skolaktiviteter som sker utanför skolan, men som också är viktiga för elevernas utveckling. Här redogörs det b.la för idrottsaktiviteter och friluftsaktiviteter där det är svårt för vissa elever att deltaga. Dock så framkommer det i undersökningen att en del aktiviteter kan planeras utifrån rörelsehindrades elevers behov vilket möjliggör för ett deltagande utanför skolmiljöns ramar (ibid).
3.4 Perspektiv från elever
I studien ger Paulsson (2009) barn och elever med rörelsehinder utrymme att själva reflektera över sin uppfattning kring den bristande skolmiljön. Elevernas
egna synpunkter går att betrakta som negativt i förhållande till de brister som tidigare redogjordes för gällande den fysiska tillgängligheten. Den dominerande uppfattningen från eleverna handlar exempelvis om förnimmelsen av att känna sig utanför och hamna utanför viktiga sammanhang till skillnad från andra
klasskamrater. I undersökningen framkommer dessa känslor oftast i anslutning till idrottsaktiviteter eller genom lekar som i vis mån kräver ett fysiskt engagemang, ”Som förväntat är de fysiska aktiviteterna vanligast, till exempel att springa, gå,
hoppa, klättra, hoppa hopprep, hoppa på studsmatta, leka lekar, gunga, cykla, spela fotboll, brännboll, basket och gå på styltor” – (ibid, s 23).
Paulsson (2009) redogör även för förhållandet mellan eleverna och pedagogerna. I undersökningen menar en del elever att lärarna har bristande förståelse för deras rörelsehinder, men även kring innebörden av funktionsnedsättningar generellt. I ett större sammanhang handlar det om en bristande samverkan mellan lärarna och de instanser som eleverna har kontakt med, exempelvis sjukvården samt
habiliteringen. Lärarnas bristande förståelse skildras även utifrån ett
idrottssammanhang, och där det återigen identifieras ett förhållningsätt som exkluderar eleven från deltagande i undervisningen, ”Gympaläraren säger så här:
Sätt dig på bänken där när jag inte klarar något, till exempel balansgång” – (ibid,
s 35).
Med utgångspunkt till redogörelsen av den ovanstående delen i undersökningen kan det vara relevant att fästa uppmärksamheten på relationen mellan pedagog och elev med funktionsnedsättning. Enligt Jerlinder (2010) innehar pedagogerna en stor roll med att representera skolväsendet och de värderingar som skolan ska stå för, men betonar även det faktum att det inte förekommer eller har gjorts någon forskning kring hur idrottspedagoger ställer sig till dessa värderingar i jämförelse med andra pedagoger och lärare.
Sammanfattningsvis tycks den stora problematiken kring skolans bristande miljö samspela med pedagogernas otillräckliga kunskaper gällande elever med
rörelsehinder. Utifrån skildringarna från eleverna som framkommer i Paulssons (2009) studie, tyder det även på att pedagogerna inte riktigt uppmärksammar brister i skolmiljön. Istället verkar det finnas tendenser till att lärare och
relateras till rörelsenedsättningen. Detta framkommer inte minst genom det tidigare nämnda citatet kring idrottsläraren som åsidosätter eleven för att denne inte klarade av ett visst moment under idrottslektionen (ibid). Enligt
Hemmingsson & Borell (2002) anses den här problematiken utgöra en diskurs inom funktionshinderforskningen, där skolväsendets representanter i form av pedagoger och rektorer lägger fokus på elevens personliga egenskaper som definieras utifrån funktionsnedsättningen. Detta bedöms av forskningen som ett felinriktat tillvägagångsätt för att inkludera elever med funktionsnedsättning i utbildningssystemet, istället för de omgivande förhållandena som borde granskas närmare (ibid).
3.5 Sociala förhållanden i skolan
Den fysiska otillgängligheten som tidigare redogjordes för ska förvisso inte åsidosättas. Dock finns det andra faktorer som kan påverka skolsituationen för elever med funktionsnedsättning. Paulsson (2009) menar här att sociala förhållanden inom skolan kan inverka negativt för en del elever. I
skolsammanhang definieras sociala förhållanden utifrån interaktion och ömsesidig påverkan som uppstår mellan elever sinsemellan. Den negativa aspekten av dessa förhållanden brukar oftast innefatta olika former av trakasserier. I studien
redogörs det bland annat för mobbning. Två tredjedelar av eleverna som tillfrågas i undersökningen menar att de inte har blivit utsatta för mobbning, medan andra elever uppger att det sker stundtals. I undersökningen framkommer det dock att mobbning däremot är mycket mer förekommande bland de elever som tillgodoser sin skolgång genom särskilda undervisningsklasser (ibid).
En intressant aspekt att fästa avseende vid när det gäller den här typen av
systematiska trakasserier, är i vilken utsträckning som elevens funktionedsättning utgör en koppling till mobbingen. Paulsson (2009) ger en redogörelse i
undersökningen, där hälften av eleverna själva uppger att det finns ett samband mellan deras funktionshinder och mobbningen de får utstå från andra elever. Svårigheterna problematiserades ytterligare när det i undersökningen framkom att en del elever inte upplevde att lärarna gjorde sitt yttersta för att stävja
mobbningen, och där vissa elever ansåg att lärarna inte heller var medvetna om trakasserierna som pågick (ibid). Även inom skolidrotten är sociala förhållanden
Lauruschkus, Nordmark och Hallströms (2015) internationella forskning om barn med cerebral pares (CP) betonas vikten av gemenskap mellan barn som utför fysiska aktiviteter tillsammans med jämnåriga som inte har någon
funktionsnedsättning överhuvudtaget. Dels för att en sådan gemenskap kan motivera barn med rörelsehinder att utmana sig själva och därigenom lättare kunna hantera sina svårigheter med stöd av andra. Dock har den här gemenskapen mellan barn varit svår att implementera i realiteten eftersom föräldrarna anser det vara svårt att hitta vänner för deras barn, och framförallt inom en grundskola där barnet kanske är ensam om sin funktionsnedsättning (ibid).
3.6 Möjliggörande faktorer
I Paulssons (2009) undersökning framkommer det även faktorer som möjliggör och underlättar för elevernas skolgång. Ett exempel på en sådan faktor är assistenter vars uppdrag går ut på att hjälpa elever med särskilda behov under skolgången. Det finns olika typer av assistansformer som är avsedda för att stödja grundskoleelever. I studien redogörs det b.la. för elevassistenter och personliga assistenter. Orsaken till varför assistenterna anses underlätta för elever med rörelsehinder utgår från att assisterna har en förmåga att bilda sig en förståelse för elevernas specifika behov, och att personkemin många gånger faller ut väl mellan bägge parter. Många gånger utgör assistenterna en förlängd arm för eleven när det gäller att deltaga i undervisningen, vilket inte minst framkommer från eleverna själva i undersökningen, ”Marie är snäll och hjälpsam och hon hjälper mig så att
jag kan vara med och fixa saker själv” – (ibid, s 32).
En annan aspekt som också kan underlätta undervisningen för elever med funktionsnedsättning är om pedagogerna, till skillnad från vad som framkom i både Paulssons (2009) samt Hemmingson & Borells (2002) redogörelser, intar ett förhållningsätt gentemot eleven som präglas av ett positivt engagemang och intresse. Apelmo & Sellerberg (2006) skildrar ett undervisningsmoment i skolidrotten där läraren visade engagemang gentemot en elev som använder rullstol. Läraren hyrde in flertalet rullstolar som de icke-funktionshindrade klasskamraterna fick låna under en idrottslektion. Denna särpräglade variant av idrottsundervisning mottogs mycket väl av klasskamraterna, men inte minst uppskattades initiativet av eleven själv. Gesten från lärarens sida bidrog till att förändra synsättet där redskapet för att underlätta rörelsenedsättningen betraktas
som en tillgång för elevens tillgodogörande av fysiska aktiviteter, ”Kanske har
lärarens engagemang medverkat till att Lars rullstol inte ses som ett signum för hans funktionshinder, utan som ett attraktivt redskap för att ta sig snabbt fram och göra trick” – (ibid, s 20).
4. METOD
I det här kapitlet beskriver jag vilken metod och vetenskaplig ansats som har valts till det här examensarbetet. Mer ingående beskriver kapitlet motiveringen samt förklaringen hur intervjuform, urval och litteratursökning har genomförts. Det finns även utrymmen till att förklara min reflektion kring förförståelse,
värderingar och hur viktiga vetenskapliga begrepp likt reliabilitet och validitet beaktas i det här arbetet.
4.1 Forskningsmetod
Det här examensarbetet tar ansats från en kvalitativ forskningsinriktning för att fånga upp upplevelser från skolidrotten i grundskolan av vuxna personer med rörelsehinder. Enligt Bryman (2011) kännetecknas den här formen av
samhällsvetenskaplig forskning för att lägga fokus på ett flertalet ståndpunkter. En utgångspunkt handlar om att kvalitativ forskning syftar till tolkning och
interpretation gentemot det fenomen som forskaren vill tillägna sig kunskap om. Detta för att införskaffa sig en större insikt och kännedom kring hur verkligheten ser ut för enskilda personer eller grupper ute i samhället. Tolkningen kan utifrån tillämpningen av den här forskningmodellen betraktas som en form av empiri, där de individer eller grupper som vi tidigare redogjorde för ges en möjlighet att själva skildra sakförhållanden som ligger till grund för hur dessa upplever sin egen verklighet (ibid).
Enligt Bryman (2011) utgör en annan ståndpunkt inom den kvalitativa
forskningen skiljelinje gentemot andra forskningsinriktningar. Ett exempel på sådana skillnader är förhållningsättet mellan empirin och teoretiska
utgångspunkter. Den kvalitativa forskningen kännetecknas av en induktiv
forskaren får fram genom forskningsresultaten. Inom den kvantitativa forskningen föreligger det ett större fokus på ett deduktivt förhållningsätt mellan teori och praktik, vilket betyder att teorin på förhand härleds utifrån de teser forskaren framlägger. Med avseende på dessa skillnader mellan bägge forskningmodeller är det även relevant att betona den kvantitativa forskningens orientering mot det mer naturvetenskapliga fältet (ibid).
4.2 Kvalitativ forskningsintervju
Enligt Bryman (2011) handlar den samhällsvetenskapliga intervjun om att
intervjupersonen, eller respondenten som annars också är en vanlig benämning på personer som frågas ut i forskningssammanhang, ska ge forskaren empiri i form av egna upplevelser och redogörelser. Detta inbegriper både erfarenheter som utgår från individen själv men även hur individen upplever andra. Kvale & Brinkmann (2009) ger en beskrivning kring olika aspekter med att tolka
kvalitativa forskningsintervjuer och det fenomen som studeras. Detta är aspekter som jag själv har kunnat relatera till i förhållandet med mitt syfte och
frågeställningar. Exempelvis nämner författaren begreppet ”Livsvärld” som syftar till respondentens relation till erfarenheterna av det levda livet. Med bakgrund av mitt eget arbete är det här ett relevant perspektiv att betona med anledning av att exmanensarbetets syfte utgör en form av tillbakablick kring hur människor upplevde skeenden från ett dåtida perspektiv.
Kvale & Brinkmann (2009) redogör också för en aspekt inom kvalitativ intervju som går under benämningen ”Mening”. Här handlar det om att intervjuaren försöker tolka meningen ur centrala teman utifrån hur respondenten beskriver och skildrar händelser. Detta perspektiv har jag reflekterat kring, och jag ser även denna aspekt som en essentiell kärna kring hur jag ska analysera och förhålla mig till den empirin som presenteras av intervjupersonerna, men även kring
intervjufrågornas utformning.
Mitt val av kvalitativ forskningsintervju går under betäckningen för semistrukturerad intervju. Bryman (2011) menar att den semistrukturerade intervjun kännetecknas av att intervjuaren på förhand har konstruerat ett antal frågor som ska ställas. Dock ska det betonas att frågorna inte behöver följa en strikt ordningsföljd vid intervjutillfället, och där det finns utrymme att ställa följdfrågor.
För att beskriva en lite mer ingående motivering till mitt val av den här metoden, handlar det framförallt om att intervjupersonernas upplevelser är centralt för det här examensarbetet och det är deras hållning som starkt ska poängteras. Bryman (2011) framhäver b.la. tonvikten av att uppmärksamheten ska riktas mot
intervjupersonernas ståndpunkter och intressen, och där deras tolkningar och upplevelser utgör det som är viktigt för det specifika arbetet.
Även fast semistrukturerade intervjuer beskrivs som flexibla vad gäller utformning och under tillfället intervjun genomförs, måste det som tidigare nämndes finnas ett underlag av frågor som ska beröras. Bryman (2011) menar att det är viktigt att konstruera en intervjuguide för att få med teman som är viktiga för undersökningen. Jag har själv valt göra en intervjuguide vars teman är viktiga för mitt arbete, och framförallt för att besvara det huvudsakliga innehållet i mina frågeställningar. Dock är det viktigt att dessa frågor är allmänt formulerade (ibid). Betoningen av frågornas allmänna formulering har utgjort en viktig reflektion kring hur jag har valt att utforma min intervjuguide. Dels för att denna insikt har lett till strategier kring hur jag ska undvika att ställa ledande frågor.
4.3 Utförande och urval
Inom kvalitativ forskning menar Bryman (2011) att forskare oftast använder sig av ett målstyrt urval. Detta betyder att forskarens frågeställningar eller
problemformulering avgränsar valet av personer som är av relevans för forskningen. I det här examensarbetet har jag valt att använda mig av målstyrt urval och ett s.k. snöbollsurval. Metoden för det sistnämnda utgår från att identifiera en individ som i sin tur kan leda personen till andra individer som också kan vara relevanta för undersökningen. Dock är det viktigt att påpeka att vid tillämpningen av ett snöbollsurval, men som även gäller andra former av icke-sannolikhetsurval, är att det inte ges möjlighet till att dra allmänna slutsatser utifrån en större grupp människor. I forskningssammanhang brukar denna metodologiska hållning benämnas som generalisering (ibid).
Mitt examensarbete handlar om att se närmare på vuxna rörelsehindrades upplevelser av idrottsundervisningen i den svenska grundskolan. Till en början visste jag inte vilket fält jag skulle vända mig till för att få kontakt med relevanta
intervjupersoner. I den här inledande fasen använde jag mig av det målstyrda urvalet för att identifiera vuxna personer med rörelsehinder. Eftersom mitt arbete knyter an till skolidrotten i grundskolan, beslöt jag mig för att urvalet av
intervjupersoner skulle innefatta en nutida koppling till idrott. Jag började därför med att genomföra en mindre undersökning där jag identifierade olika
idrottsföreningar som är riktade till personer med funktionshinder i Skåne. Jag besökte hemsidor för att få fram information om utövarna inom föreningarna. Exempelvis kontaktuppgifter i form av mail eller telefonnummer. Min första kontakt skedde över telefon. Under det inledande samtalet förklarade jag mina intentioner med mitt examensarbete, samt betonade aspekter av forskningsetiska principer som Bryman (2011) redogör för. Jag framhävde exempelvis vikten av att deltagandet för intervjun sker frivilligt och kan närsomhelst avbrytas på dennes begäran. I konversationen underströks även kravet på att uppgifterna och det som sägs behandlas konfidentiellt samt att deltagandet kommer att avidentifieras så att ingen vet vem det är som deltar i undersökningen. Över telefon bestämdes även tid och plats för intervjun, och den genomfördes senare på personens arbetsplats. Till en början uppgav jag möjligheten att boka en tid på någon av Malmö
högskolas lokaler, men till slut var det enklast att genomföra intervjun på personens arbetsplats i ett avskilt rum. I efterhand frågade jag personen ifall det fanns andra idrottsföreningar där det skulle kunna finnas vuxna utövare med rörelsehinder, och fick därefter information kring sådana som ledde till ett andra och tredje intervjutillfälle med två andra intervjupersoner, där den andra
kontakten återigen gick via telefon. Den tredje kontakten togs via ett svar jag fick in från mitt informationsbrev som skickades till personens e-postadress. De två sistnämnda intervjuerna skedde i hemmet hos dessa personer. Det ska påpekas att jag inte frågade efter specifika utövare, utan istället efter information kring andra organisationer med samma inriktning på funktionshinderidrott i Skåneregionen. Eftersom den tredje kontakten utgick från ett informationsbrev som jag skickade till intervjupersonen, är det väldigt viktigt att understryka att ett sådant brev måste innehålla samma krav på att jag som intervjuare redogör för mitt syfte och att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas. Bryman (2011) menar b.la. att informationen och presentationen kring undersökningens syfte går att vidarebefordra både skriftligt och muntligt.
4.4 Värderingar och förförståelse
Enligt Bryman (2011) finns det ett antal aspekter som påverkar forskningen. Ett exempel på en sådan aspekt är forskarens värderingar. Dessa värderingar kan innefatta forskarens egna subjektiva känslor, intresse eller åsikter gentemot det fenomen som skall studeras. I forskningssammanhang problematiseras denna subjektiva hållning. Detta för att forskningen ofta bygger på att den skall följa principer av objektivitet. Dock har dessa principer varit svåra att beakta eftersom den nutida forskningen präglas av subjektiva värderingar (ibid).
Bryman (2011) menar att forskningsprocessens olika delar präglas av forskarens egna värderingar. Exempelvis valet av metoder, utformningen av
forskningsfrågorna, metodval samt analys och tolkningen av det material som samlas in. Konsekvensen av detta är att forskarens relation med de personer som utgör föremål för undersökningen blir för närgången. Ett exempel på detta är känslor som kan utveckla sig till sympati gentemot de personer som blir intervjuade. Rollen som forskare riskerar därmed att förändras (ibid).
Aspekter kring dessa värderingar som Bryman (2011) redogör för, är något jag själv reflekterat över när det gäller min egen undersökningsprocess. Dels eftersom mitt syfte och frågeställningar behandlar ett område som innefattar skolan och funktionshinderområdet. Detta kan betraktas som känsligt område där vissa grupper av elever utesluts ur vissa sammanhang i ett viktigt skede i livet som skolan faktiskt innefattar. Hur dessa skildringar senare framhävs i
intervjusituationer, är något som jag måste förhålla mig till vad gäller mina egna känslor och värderingar kring en tidsperiod jag själv gått igenom.
En ytterligare aspekt som Thurén (2007) menar kan påverka forskningsprocessen är förförståelsen. I forskningssammanhang handlar förförståelsen om den
föreställning forskaren har om en text eller material redan innan forskaren börjar att tolka och analysera den. Beskrivningen utifrån min förförståelse utgår inte från tidigare erfarenheter inom rörelsehinder, grundskola och idrottsundervisning. Innan detta arbete hade jag med andra ord själv ingen upplevelse av att gå i grundskolan med personer med rörelsenedsättning, och framförallt inte under idrottsundervisningen. Min förförståelse grunder sig istället på den kurslitteratur jag har tillägnat mig under tiden jag skrivit detta arbete. Framförallt har Jerlinder (2010), Paulsson (2009) och de olika lagstiftningar som tidigare redogjorts för i
arbetet, utgjort en inkörsport vad gäller kunskapsinhämtningen inom detta specifika kunskapsområde.
4.5 Min litteratursökning
Jag började min litteratursökning genom att av använda mig av Malmö högskolas databaser. Eftersom mitt examensarbete delvis berör skolidrott, rörelsehinder och grundskolan, valde jag först att använda mig av databaser som är specifikt
utformade att lagra artiklar, tidskrifter, böcker och annat litteraturmaterial kring dessa ämnen. Ett exempel är att jag använde mig av databasen SPORTDiscus samt en databas som lagrade skolplaner. Dock fann jag inte så mycket relevant material till mitt arbete genom dessa databaser. Därför utforskade jag några allmänna databaser som t.ex. ProQuest och SwePub.
I ProQuest samt SwePub använde jag mig av ett antal sökord. Jag skrev in orden ”rörelsehinder”, ”grundskola”, ”idrottsundervisning” och ”funktionshinder” för att avgränsa min sökning. Jag fann då ett antal intressanta artiklar och forsknings- publikationer. Jag valde ut en publikation som jag fann särskilt intressant och som överlappade med mitt eget arbete. När jag analyserade publikationen tillämpade jag en form av snöbollsurval. Jag valde att noggrant undersöka referenslistan som ledde mig till andra publikationer och artiklar som jag fann intressanta och relevanta för mitt examensarbete. Denna metod har jag endast använt för att hitta artiklar, böcker och avhandlingar. Sökandet efter lagstiftningar samt kursplanen för b.la. Idrott och hälsa, har gjorts genom att jag besökte hemsidor som drivs av personer med funktionshinder. Anledningen är att jag tidigare under min
utbildning märkte att dessa hemsidor och funktionshinderorganisationer ofta belyste lagstiftningar som påverkade deras tillvaro inom olika livsområden. Exempelvis fann jag plan och bygglagen när jag besökte riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) hemsida.
4.6 Reliabilitet och validitet
I forskningssammanhang används begreppen reliabilitet och validitet för att tillförsäkra kvalitén i det vetenskapliga arbetet. Enligt Thurén (2007) utgår
reliabiliteten från att mätningar som görs i undersökningar sker felfritt. Validiteten handlar om att säkerställa att undersökningen har utformats till att verkligen innefatta det som forskaren avser att undersöka (ibid).
Enligt Bryman (2011) är reliabilitet och validitet vanliga inslag inom den kvantitativa forskningen. Detta för att kvantitativa forskare är intresserade av mätningar för att generera resultat, vilket kräver verktyg för att säkerställa pålitligheten. Inom den kvalitativa forskningen används reliabilitet och validitet, fast utifrån andra kriterier av anledningen till att den här forskningmodellen syftar till andra metoder än mätning. Detta har inneburit att reliabilitet och validitet har ersatts av andra begrepp. Inom kvalitativ forskning används därför tillförlitlighet samt äkthet som motsvarigheter (ibid).
Bryman (2011) redogör för olika delkriterier vad gäller tillförlitligheten inom kvalitativ forskning. Ett kriterium handlar om att säkerställa pålitligheten av en undersökning. Det ska förtydligas, att i det här sammanhanget motsvarar
pålitligheten reliabiliteten. Exempelvis ska forskarens förhållningsätt präglas av en tydlig redogörelse för hela arbetet genom att förklara studiens delar och
sammansättning. Utifrån detta faktum har jag själv som mål att eftersträva så hög pålitlighet som möjligt. Mitt tillvägagångssätt har därför utgått från att förhålla mig granskande till forskningsprocessen genom att förklara hur de olika delarna i det här arbetet hänger ihop gällande problemformulering, syfte, frågeställningar, tidigare forskning, metod samt teoretiska utgångspunkter. Dels utgör detta även en möjlighet för andra deltagare att granska mitt arbete.
Bryman (2011) redogör även för olika kriterier gällande den kvalitativa undersökningens äkthet. Syftet med detta begrepp är att betona frågor som är knutna till forskningspolitiska ståndpunkter. Exempelvis om olika studier kan tänkas hjälpa dem som utgör föremål för undersökningen. Ett särskilt kriterium som jag har reflekterat över när det gäller mitt eget arbete, är begreppet
pedagogisk autencitet. Detta begrepp syftar till ifall forskaren har lyckats bidra till
att bredda förståelsen för de som granskar och tar del av dennes arbete gällande de personer som utgör föremål för undersökningen (ibid). Utifrån mitt eget
examensarbete handlar det om att jag genom mina frågeställningar och
framställningen av arbetet i övrigt ska förmedla en viss insikt till deltagarna om vad det kan innebära att gå i grundskolan med rörelsehinder. Deltagare som i den här bemärkelsen syftar till lärare och kurskamrater.
4.7 Forskningsetiska principer
Tidigare i den här delen av arbetet redogjorde jag kring mitt etiska förhållningsätt gällande de första kontakterna som togs med intervjupersonerna. I sammanhanget nämndes flera forskningsetiska principer, men för att få en bättre överblick kan det vara relevant att redogöra kring fyra etiska principer som Bryman (2011) menar är viktiga att förhålla sig till.
4.7.1 Informationskravet
Enligt Bryman (2011) ska informationskravet användas av forskaren för att förklara sitt syfte med undersökningen, samt att medverkandet är högst frivilligt och kan av personen när som helst avbrytas. Jag betonade denna etiska princip vid den första kontakten med intervjupersonerna, där jag framhöll intentionerna kring syftet med mitt examensarbete både muntligt och skriftligt via informationsbrevet.
4.7.2 Samtyckeskravet
Enligt Bryman (2011) ska samtyckeskravet uppbära principen av att
intervjupersonen är införstådd med att medverkandet sker genom fri vilja, men det finns ytterligare aspekter att betona. Exempelvis om det handlar om
intervjupersoner som är minderåriga. Då måste det även finnas ett medgivande från föräldrar eller andra vårdnadshavare. Denna forskningsetiska princip har givetvis beaktats i det här arbetet, men godkännandet från föräldrarna är inte nödvändigt då det är vuxna personer som utgör föremål för studien.
4.7.3 Konfidentialitetskravet
Enligt Bryman (2011) är Konfidentialitetskravet en nödvändig princip när det gäller att hantera uppgifter från intervjupersonerna. Det kan exempelvis handla om känsliga noteringar i form av personuppgifter som inte får behandlas
oförsiktigt av forskaren. Jag har tagit till mig denna princip i mitt arbete genom att b.la. varit aktsam med de uppgifter som samlas in från respondenterna. Detta gäller framförallt konfidentialitet kring behandlingen av kontaktuppgifter samt även personuppgifter.
4.7.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet utgår enligt Bryman (2011) från att insamlade uppgifter om intervjupersonerna måste behandlas i linje kring avsikten med forskningen. Denna
princip har jag beaktat i mitt arbete genom att b.la. redogöra för
intervjupersonerna att allt insamlat material kommer endast att användas för det här examensarbetets ändamål.
4.8 Analysmetod
För att samla in det material som kom fram genom intervjuerna med personerna, valde jag att använda mig av ett nedladdat program som spelar in ljud från mobilen. Detta för att jag ville göra mig uppmärksam på vad personerna har att säga, men även hur olika skildringar framförs. Bryman (2011) menar att
kvalitativa forskare oftast använder sig av olika redskap för att spela in ljud p.g.a. intresset av vad som framförs av personen ifråga, men även hur respondenten väljer att yttra sig kring ett visst ämne. För att bibehålla mitt fokus på
intervjupersonen så att jag inte missar någon sådan viktig yttring, valde jag därför att inte använda mig av ett anteckningsblock under tiden som intervjun spelades in.
4.8.1 Transkribering
När alla intervjuerna var färdiglagrade på min mobil, som jag för övrigt använde för att spela in samtalen, började jag att framställa innehållet. Jag använde mig av transkribering för att teckna ner allt som sades under intervjuerna. Enligt Bryman (2011) är transkriberingar en utdragen process som tar lång tid för forskaren att få färdig. Denna del var även väldigt tidskrävande för mig själv. Mina intervjuer blev cirka 20-60 minuter långa vilket först gav mig intrycket av att det inte kommer innebära några svårigheter med att skriva ner materialet.
Uppskattningsvis tog processen cirka 17 timmar att bli färdig med, vilket var mycket längre än vad jag först hade förutsatt. Efter transkriberingen gick jag igenom materialet och ljudfilerna flera gånger för att försäkra mig om att jag inte hade missat något. Det fanns faktiskt ett par ord som misstolkades. Förmodligen p.g.a. av tröttheten som infann sig för mig när jag satt med mitt inspelade material flera timmar i följd. När jag hade transkriberat färdigt tillämpade jag en
forskningsetisk princip. För att försäkra mig om konfidentialiteten kring materialet valde jag att förflytta ljudfilerna från mobilen till ett enskilt USB-minne. Detta för att minska riskerna för obehöriga att få tillgång till det inspelade materialet ifall mobilen skulle tappas bort, men även för att jag inte ska gå
risker med att låta mobilen vara uppkopplad till olika verksamheters nätverk, exempelvis Malmö högskola, där materialet kan göras åtkomligt för allmänheten eller om mobilen blir stulen.
4.8.2 Kodning
Nästa steg i analysprocessen tog fart när transkriberingen var helt färdig. Resultatet blev en lång utskrift. För att identifiera relevant data utifrån det material som införskaffades genom intervjuerna, tillämpades en väsentlig teknik som går under benämningen för kodning inom kvalitativ dataanalys. Jag började med den här proceduren direkt när transkriberingen blev klar. Bryman (2011) menar att kodningen ska påbörjas i god tid eftersom det bidrar till att den som är ansvarig för undersökningen håller sig färsk med materialet, vilket ger tid och utrymme för att fundera kring teoretiska överväganden senare i arbetet. Min strategi gällande kodning har utgått från att urskilja särskilda ord som sades av intervjupersonerna. Dessa ord kodades av och användes sedan som nyckelord för att avgränsa företeelser, termer eller resonemang som dök upp under samtalen. Under den här processen var jag väldigt observant på att noggrant undersöka mina kodningar flera gånger om. Bryman (2011) redogör för ett kritiskt förhållningsätt gällande kodningsprocessen, och betonar betydelsen av att försöka hitta
kopplingar samt mönster mellan flera nyckelord. Utifrån mitt arbete är detta förhållningssätt centralt, dels för att jag har varit väldigt aktiv med att uppväga likheter och skillnader när det gäller det system av olika termer som yttrades av intervjupersonerna. Emellertid har en del av nyckelorden och begrepp som uppstått genom kodningen, även figurerat i den litteratur som jag använde mig av under beskrivningen kring den tidigare forskningen. Detta betraktade jag som ett positivt sammanträffande, då det gavs utrymme för att jämföra i vilken
andemening dessa nyckelord och begrepp framhölls av intervjupersonerna i relation till hur de användes inom litteraturen.
4.8.3 Teman
Det sista steget i analysprocessen utgick från att tematisera underlaget utifrån de nyckelord som antecknades i samband med kodningen. Enligt Bryman (2011) finns det emellertid ingen klar distinktion mellan tema och kod. En del hävdar att
kod är detsamma som tema medan andra anser det motsatta. Oavsett uppfattning benämns det här tillvägagångssättet för tematisk analys, vilket innebär en
identifikation av flera nyckelord som kan sammankopplas till olika ledmotiv gällande data (ibid). Under det här arbetet har jag sökt efter teman genom att inta en hållning där jag försöker bilda mig en djupgående förståelse för den
bakomliggande innebörden kring personernas svar på de frågor som ställdes under intervjuerna.
Bryman (2011) ger en redogörelse kring olika strategier för att finna teman, vilket har underlättat för min egen analysprocess. Exempelvis betydelsen av att
uppmärksamma teman som repeteras flera gånger om. Det är även viktigt att lägga märke till skillnader gällande hur intervjupersonerna yttrar sig kring vissa teman (ibid). Precis som med kodningen har jag fått möjlighet att koppla teman som också förekommer i litteraturen, men även teman som utgör centrala begrepp inom ramarna för det här arbetets frågeställningar. Tematiseringen av min
insamlade empiri har även givit mig förutsättningar när det gäller strategier kring resultat och analysdelen i det här examensarbetet.
5. TEORI
I det här kapitlet presenteras teorier som utgör en analysram för det material som har tagits fram i det här examensarbetet. Jag har valt att använda mig av två stycken teoretiska utgångspunkter. Sociologen och antropologen Erving Goffmans (1922) förklaring till stigmatisering och begreppet stigma. Den biopsykosciala modellen, som är en teori kring olika hälsorelaterade förhållanden med betoning på det psykosociala som handlar om psykiska och sociala förhållanden kring miljö och hälsa.
5.1 Stigma
Den amerikanska sociologen och antropologen Erving Goffman (1922) är känd för att ha moderniserat begreppet stigma, men det ska betonas att detta begrepp har existerat långt tillbaka i vår forntid. Det var de antika grekerna som var först med att skapa benämningen för stigma. Under den här tiden användes termen för
att antyda vissa kännetecken hos andra människor. Kännetecken vars
karaktärisering av omgivningen ofta ansågs vara sällsynt eller rent av nedsättande för den individ som uppbar dessa utmärkande egenskaper enligt Goffman (2014). För att utmärka denna individ som avvikande användes en rad metoder för misskreditering, exempelvis kroppslig brännmärkning eller skärande mot huden med vassa föremål. Huvudsyftet med dessa metoder var att förvarna allmänheten om att denne individ helst skulle undvikas (ibid).
I nutid används begreppet stigma främst för att åskådliggöra hur den avvikande och sociala identiteten uppstår och framhävs utifrån en samhällelig kontext. För att förstå denna process redogör Goffman (2014) för ett antal inledande begrepp. Ett sådant begrepp är kategori som avser en grupp människor. I dessa kategorier utav människor råder det bestämda uppfattningar kring vilka karaktärsdrag som anses vara allmänna och naturliga för alla inom gruppen att följa. Detta innebär att inom varje kategori finns det en gemenskap, men även riktlinjer som gör det tänkbart för den enskilde själv, att utan vidare reflektion, vara medveten om vilka människor som denne kan tänkas stöta på, ”De sociala spelregler som råder inom
miljön gör det möjligt för oss att ha att göra med sådana människor som man väntar sig möta, utan att man behöver ägna sig särskild uppmärksamhet eller eftertanke åt den saken” (ibid, s 9).
Goffman (2014) redogör vidare för att mötet mellan människor och deras innehavande egenskaper präglas i relation till hur bägge parterna betraktar
varandra, men även sig själva. För att förstå denna ömsesidiga påverkan finns det två centrala begrepp att ta hänsyn till. Den virtuella sociala identiteten som avser det förstnämnda, vilket utgår ifrån vilka uppfattningar eller upplevelser andra människor kan tänkas ha om individen. Den faktiska sociala identiteten syftar istället till de karaktärsdrag som den enskilde i själva verket innehar. När dessa karaktärsdrag hos en individ uppfattas på ett avvikande sätt, och framförallt avvikande inom ramarna för en viss kategori av människor, kan det uppstå en brist på överenstämmelse mellan den virtuella och faktiska identiteten. Med andra ord karaktäriseras individen till något som denna inte är, vilket innebär former av utstötningar och uteslutningar som sammanfattas till stigma (ibid).
Goffman (2014) menar att stigmatiseringen kan inverka och uppfattas olika i förhållande till individen. Gällande detta faktum är det därför relevant att redogöra för två betydelsefulla föreställningar. Misskrediterad innebär att personen ifråga är medveten om att denne upplevs som annorlunda av andra, och att stigmat därmed utgör ett attribut som är urskiljbart. Misskreditabel anspelar istället på att individen förutsätter att stigmatiseringens tillhörande attribut förhåller sig
undermedvetet för omgivningen. Åtskillnaden kring förställningen mellan misskrediterad och misskreditabel är ett viktigt perspektiv att beakta eftersom individer som stigmatiseras kan ha upplevelser som innefattar båda förhållandena, ”Detta är en viktig distinktion, fastän en viss stigmatiserad individ sannolikt har
erfarenheter av bägge situationerna” (ibid, s 12).
Det finns flera olika skäl och upphov till att individer stigmatiseras. Bortsett från den omfattande definitionen kring urskiljandet av människors olika egenskaper, anger Goffman (2014) tre olikartade former av stigman. Den första formen tar sig uttryck av fysiska karaktärsdrag som ofta utmärks negativt. Exempelvis handlar det om missbildningar eller andra typer av deformiteter. I detta fallet återanvänds även den tidigare terminologin gällande betäckningen av funktionsnedsättning, och syftar istället till handikapp som en utmärkande egenskap för kroppsliga missbildningar hos individen.
Goffman (2014) redogör även för en typ av stigma som utgår ifrån egenskaper som förknippas med människors moral. Här utmärks framförallt personliga karaktärsdrag som anses vara svagsinta eller relaterade till negativa hälsotillstånd. I det här sammanhanget brukar olika former av beroende och missbruk nämnas som karaktärsdrag. Exempelvis alkoholism, drogmissbruk eller helt enkelt ett leverne som kan anses vara moraliskt tvivelaktigt likt prostitution och
kriminalitet.
Goffman (2014) redogör även för ”Tribala stigman” vilket avser egenskaper som förknippas med vilket folkslag, land, stat eller religiös åskådning som individen tillhör. Den här typen utav stigmatisering förhåller sig lite annorlunda. Eftersom kategorier likt etnicitet kan beskrivas utifrån hereditära egenskaper återfinns risken att stigmatiseringen inte bara drabbar den enskilde individen med en annan etnicitet, utan även dennes nära anhöriga och nästkommande släktled, ”För det
tredje har vi ´tribala´(stambetingande) stigman som ras, nation, och religion; dessa stigman kan förmedlas från generation till generation och i lika mån drabba alla medlemmar i en familj” (ibid, s 12).
Det finns flera tillvägagångssätt för individen att förhålla sig till det tillstånd som denne anser utgöra det stigmatiserande attributet. Goffman (2014) redogör för olika strategier som den enskilde kan ta till sig för att motverka, reducera eller bli kvitt den stigmatiserande faktorn. När vi talar om kroppsliga stigman, kan
exempelvis åtgärderna utmynna i någon form av kirurgiskt ingrepp och operation för att korrigera eller göra ett vanskapt attribut estetiskt tilltalande igen (ibid). Goffman (2014) redogör även för en strategi som utgår från att den stigmatiserade gör stora ansträngningar för att klara av diverse moment. Oftast inbegriper detta fysiska kraftansträngningar för att tillgodogöra sig fysiska aktiviteter som individen normalt sett inte klarar av att göra, eller som denne blivit exkluderad från. Rent praktiskt kan det därför handla om att personer med fysiska
funktionsnedsättningar hittar strategier för att lära sig gå igen (ibid).
5.2 Biopsykosciala modellen
För att bilda sig en förståelse kring den biopsykosociala modellen, kan det först vara relevant att redogöra för den klassifikation som modellen tillämpas inom. Den biopsykosociala modellen utgör en teoretisk utgångspunkt inom ICF. Enligt Socialstyrelsen (2016) utgör ICF en huvudklassifikation inom
världshälsoorganisationens (WHO) internationella klassifikationer. Det
övergripande syftet med ICF är att ge redogörelser för hälsorelaterade aspekter gällande funktionshinder och funktionstillstånd. Ett annat ändamål med
klassifikationen är att skapa gemensamma termer utav fackuttryck för aspekter som också berör hälsa men som även kan användas för att underlätta
informationsutbytet mellan olika verksamheter. Skolväsendet är en sådan verksamhet som nämns i redogörelsen, ”Att skapa ett gemensamt språk för att
beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikationen mellan olika användare inom vård och omsorg och andra relaterade
verksamheter som t.ex. försäkringskassa, arbetsförmedling, skola, forskare, politiker och allmänhet, inklusive människor med funktionshinder. ICF tillhandahåller ett professionsneutralt språk” – (ibid, s 14).
