I detta kapitel diskuteras resultatet av studien i förhållande till teorin och egna åsikter. Kapitlet inkluderar också en reflektion över de metodval som gjorts.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet diskuteras utifrån de tre områdena från den konceptuella modellen. Först förs en diskussion om resultatet och affärsstrategi, följt av systemunderhåll och slutligen en diskussion runt krav.
6.1.1 Affärsstrategi
Le Grange & Buys (2012) beskriver i sin artikel att första steget för att börja använda ny teknik är igenkännandet av ett behov. Detta behov kan uppkomma från bland annat konkurrens eller den närliggande marknaden vilket är något även våra informanter har tagit upp. För informant A kom insikten av ett behov främst från att kunderna började ställa krav på högre tillgänglighet från deras system. Informant B beskrev att det för dem var viktigt att framtidssäkra systemet genom att göra det plattformsoberoende ifall det skulle komma kundkrav på en specifik plattform. Informant C och D beskrev att de investerar för framtiden eftersom de visste att kunderna kommer ställa krav på hög tillgänglighet. Detta tyder på att informanterna har insett ett kommande behov hos sina kunder som de nu agerar på. Att informanterna försöker förutse kundkrav och framtidssäkra sina system kan också handla om det som Senior & Swailes (2010) kallar “readiness for change” vilket innebär att vara redo för förändring när behovet uppstår. Enligt Senior & Swailes (2010) kan detta uppnås genom att skapa förutsättningar, attityder och övertygelser som främjar förändring. Att två informanter beskriver att det finns en tydlig uttalad strategi när det gäller webbaserade system tror vi bidrar till en mer positiv attityd till förändringen av systemet bland de anställda och därmed bättre förutsättningar för denna förändring.
Alla informanterna, utom informant D, beskriver sina kunder som något konservativ och att de därför själva blir lite försiktiga med att genomföra stora förändringar av systemen. Vi tror det är viktigt att företagen kan identifiera den här tendensen till konservativitet, både för deras egen skull men också för kunderna, så att de bägge parterna är på ungefär samma nivå när det gäller ny funktionalitet och teknik. Att företagen är medvetna om detta och anpassar sig efter kunderna och marknaden när det gäller synen på ny funktionalitet och teknik anser vi också stärker resultat från Chen, D., et al. (2010) studie om att företags övergripande IS-strategin kan vara antingen innovativ eller konservativ. För företag med en relativt konservativ IS-strategi tror vi också det är svårt att erbjuda en produkt eller service med fokus på det värdeerbjudande som Ljungberg & Larsson (2012) beskriver som “anpassning/annorlunda” eftersom det då handlar om att lösa kundens problem på ett annorlunda sätt. Detta anser vi också stärks av att samtliga informanter, utom informant D, beskriver att de är nöjda med att hålla sig i framkant av utvecklingen utan att vara de som pushar den framåt. Vi tycker det är intressant att informant D sticker ut och skiljer sig jämfört med de andra informanternas något konservativa strategi och syn på marknaden.
Att informant D beskriver att de vill vara de som verkligen leder utvecklingen och pushar ny teknik anser vi tyder på en övergripande innovativ IS-strategi och på en värdeerbjudande strategi där företaget satsar på “anpassning/annorlunda” med sin produkt. Ett intressant samband som kan ses här är att en övergripande innovativ IS-strategi verkar leda emot Ljungberg & Larsson’s (2012) värdeerbjudande “anpassning/annorlunda” medans en övergripande konservativ IS-strategi verkar leda emot någon av de andra två värdeerbjudandena, bäst pris eller bäst produkt.
6.1.2 Systemunderhåll
Alla informanter är överens om att webbaserade lösningar innebär fördelar vad det gäller systemunderhåll av de webbaserade systemen. Informant B, C och D tar upp att webbaserade lösningar möjliggör att släppa ut mindre versioner oftare till kunder (continuous deploy). Vi tror att detta är ett bra sätt att arbeta på för företag med komplexa system. Det blir lättare att hitta buggar så att kvalitén förbättras vilket i sin tur också leder till att kunderna blir mer trygga vid varje uppdatering. Detta är också något som Wohlin (2005) tar upp i sin teori. Han menar att system idag har blivit allt mer komplexa och kontinuerlig förändring genom uppdateringar av system har blivit allt viktigare. Informant C nämner dock att en nackdel med detta är att det blir svårare att förmedla all förändring som har skett. Detta anser vi kan bli ett problem om det är en större funktion som man har missat att få med i en förändringsrapport. Då vet inte kunderna hur den nya funktionen fungerar och då kan det bli ökat tryck på supporten. Informant D nämner också att en annan nackdel med “continous deploy” är att man måste vara extra vaksam över kvalitén av mjukvaran innan en uppdatering släpps på grund av att det är så enkla att göra. Detta anser vi också vara ett potentiellt problem om företagen blir för bekväma med sina “continuous deploy” och därför släpper mjukvara som inte är helt färdigtestad vilket kan leda till mer systemunderhåll genom fler supportärenden och mer buggrättning.
Enligt Maenhaut et al. (2016) sjönk underhållskostnaderna för systemen avsevärt vid övergång från klient- till webbaserade system. Detta är något som alla informanter tror kommer att hända eller delvis redan märkt av efter en övergång till webbaserade lösningar. Informant A nämner bland annat att de använder sig av tredjepartssystem som både är dyrt och omständigt att förvalta vilket försvinner helt vid övergång till webbaserat system. Två av informanterna, A och B, tror inte att det kommer att ske någon större förändring för hur support av systemet ges genom denna övergång då de centraladriftar de klientbaserade systemen hos sig själva eller har direktuppkoppling mot kundens klient. Vi tror dock att det kommer ge någon slags effekt även för supporten genom att gå från ett klient- till webbaserat system om det innebär att kvalitén på systemet förbättras. Om kvalitén på systemet är bättre så innebär det att mindre antal ärenden kommer in till supporten. Informanten D berättar även att det webbaserade systemet gett deras support större möjligheter genom att kunder kan ge personalen på supporten större rättigheter i systemet vilket underlättat deras arbete. Detta tror vi också de andra informanterna och företagen kommer att märka av när de kommit längre i övergångsprocessen mot webbaserade system.
6.1.3 Krav
De externa kraven är för alla informanter kundkrav på tillgänglighet. För informant A och C är detta också en av deras största drivkrafter till att gå över till webbaserade system. I samband med att kundkraven på tillgänglighet realiseras med webbaserade lösningar tillkommer också ökade externa krav på säkerhet från kunden och genom lagstiftning. Detta stämmer överens med det som Ackrell & Landelius (2013) kom fram till i sin studie där säkerhetsaspekten var en av tre viktiga aspekter ur kundperspektivet att ha i åtanke vid en övergång till webbaserade lösningar. Alla informanterna är överens och medvetna om de ökade kraven på säkerhet men alla informanterna menar också att det inte är något som hållit dem tillbaka. Resultatet från denna studie och Ackrell & Landelius (2013) studie tyder på att det finns en samstämmighet mellan kund och leverantör gällande säkerhetsaspekter för webbaserade system.
Förutom kundkraven på tillgänglighet så är drivkrafterna för att gå mot webbaserade system för informanterna B, C och D grundade ur strategiskt interna krav från den egna organisationen. Dessa interna krav handlar om att framtidssäkra systemen genom att förutse framtida kundkrav på plattformsoberoende eller tillgänglighet. För informant A är det interna kravet främst de kostnadsbesparingar som underhållet av ett webbaserat system innebär jämfört med deras klientbaserade system. Att leva upp till kundkraven på tillgänglighet ser både informant A och C som ett internt strategiskt krav. Detta håller vi inte med om då kravet i grund och botten kommer från kunden som är extern och därmed menar vi att kravet också är externt. Även att företagen agerar på kravet internt anser vi inte att det därmed gör kravet internt.
Wohlin (2005) tar upp att krav kan relateras till antingen det långsiktiga eller kortsiktiga perspektivet och att krav som gör eller håller produkten konkurrenskraftig på marknaden är viktigast ur det långsiktiga perspektivet. Vår uppfattning är att alla de drivande faktorer som upptäckts i denna studien kan kopplas till krav som hör till det långsiktiga perspektivet. Detta anser vi inte är konstigt då så pass stora förändringar som att gå från ett klient- till webbaserat system bör ha ett långsiktigt perspektiv då övergången kan antas vara kostsam gällande resurser. Kostnaden för att göra övergången från ett klient- till webbaserat system är dock inget som undersökts i denna studie utan är bara ett rimligt antagande.
6.2 Reflektion av konceptuell modell
Vår uppfattning av den konceptuella modellen är att den fungerade bra för att hjälpa till att besvara studiens syfte. Alla svar informanterna gav kunde kopplas till en eller flera av de tre områdena som den konceptuella modellen är uppbyggd av. Den konceptuella modellen bidrog också till struktur för studien som underlättade arbetet med att ta fram intervjumallen och skapa en röd tråd i rapporten.
Den konceptuella modellens tillämpbarhet anser vi kan fungera som utgångspunkt för diskussion för både IS-utvecklande företag och för kunder som överväger att göra övergången från ett klient- till webbaserat system. Dock anser vi att den då borde kompletteras med en ekonomisk aspekt om vad det kostar att utvecklar eller köpa det webbaserade systemet, vilket den här studien inte har gått in på. Vi tror även att den konceptuella modellen hade kunnat fungerar på samma sätt som beskrivits ovan vid byte eller övergång av ett system, vare sig det är webbaserat eller ej.
6.3 Metodreflektion
För studien valdes en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer för att få djupare och mer detaljrik data. Med en kvantitativ datainsamlingsmetod tror vi inte att vi hade fått tillräckligt djupa svar för att kunna förstå informanternas perspektiv korrekt. En kvantitativ datainsamlingsmetod hade kanske kunnat fungera för att undersöka mer övergripande områden på drivande faktorer baserat på de som teorin om ”technology transfer” tar upp.
I och med att vi sökte upp teori och baserade våra intervjufrågor utifrån teorin fick studien en deduktiv inriktning. Det kanske hade varit möjligt att göra studien induktivt och gå in i den utan förkunskaper och genomföra intervjuerna helt öppna. Dock tror vi inte att intervjuerna hade blivit lika givande eftersom vi upplevde att några informanter hade svårt att förmedla all sin kunskap på de inledande öppna frågorna som vi startade intervjuerna med.
En utmaning som vi upplevde var att hitta en balans på intervjumallen och dess struktur mellan öppna frågor och frågor inriktade på olika områden. Detta anser vi löstes bra genom öppna frågor riktade mot de olika områdena för att sedan förlita oss på följdfrågor utifrån informanternas svar. Vi anser också att antalet intervjuer som gjordes var tillfredsställande, däremot hade vi föredragit om vi hade lyckats intervjua ytterligare en eller två informanter. Den största svårigheten med detta var att hitta företag som var tillräckligt lika för att vara relevanta att jämföra samtidigt som tidsaspekten var en bidragande orsak.
7 Avslutning
I detta avsnitt presenteras de slutsatser som gjorts från undersökningen samt presenteras även förslag till fortsatt forskning. Syftet med undersökningen var att ta reda på de faktorerna som driver IS utvecklande företag att gå från klient till webbaserade system. För att besvara denna fråga utgick vi i huvudsak från områdena affärsstrategi, systemunderhåll, samt krav.
7.1 Slutsats
Syftet med studien var att undersöka drivande faktorer för IS-utvecklande företag för att gå från klient- till webbaserade system. Detta undersöktes eftersom det fanns en kunskapslucka i tidigare forskning om ämnet utifrån de IS-utvecklande företagens perspektiv samtidigt som författarna själva utifrån egna erfarenheter på praktik och arbetsplatser upplevt att denna övergång diskuteras mycket och inte alls är självklar för företagen. Studien genomfördes mot fyra IS-utvecklande företag i Växjö med en informant från varje företag.
Det som vi har kommit fram till i studien är att informanterna anser tillgängligheten och plattformsoberoendet som de mest drivande faktorerna för att gå mot webbaserade lösningar. Dessa två faktorer grundar sig antingen i externa kundkrav eller i interna strategiska beslut. Resonemanget kring de interna strategiska besluten är att framtidssäkra systemet då informanterna ser ett kommande ökat antal kundkrav på tillgänglighet och plattformsoberoenden, bland annat på grund av ökad användning av mobila enheter. Studien visar också att hur webbaserade system underhålls jämfört med klientbaserade system är drivande faktorer för företagen. Genom studien har vi kunnat identifiera två viktiga faktorer som rör systemunderhåll och är drivande faktorer för företagen. Den ena faktorn är den enklare distribueringen av systemet vilket i sig möjliggör många små uppdateringar i tätare intervall, kallat ”continuous deploy”. Den andra faktorn är de kostnadsbesparingar som systemunderhåll av ett webbaserat system innebär jämfört med ett klientbaserat. Den fulla potentialen av kostnadsbesparingarna uppnås inte förens hela systemet är webbaserat men varje modul bidrar.
Utöver de faktorer som nämnts ovan finns det ett antal faktorer till som varit drivande men inte lika avgörande. Exempel på dessa är att visa att man som företag håller sig i framkant av utvecklingen med den teknik man använder samt att få eller undvika att ge konkurrensfördelar gentemot konkurrenter.
7.2 Förslag till fortsatt forskning
Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en studie kring när en webbaserad lösning är passande samt när en app-baserad lösning är passande för olika företag. Alternativt en undersökning om varför företag väljer att gå webb-vägen eller app-vägen, och varför de gör just det valet. Detta hade varit intressant att forska inom eftersom app-vägen i grunden
också är klientbaserad, även om det är en tunn klient, men ses fortfarande som ett alternativ till webbaserade lösningar.
Ett annat förslag till fortsatt forskning är att undersöka övergången från klient- till webbaserat system ur ett rent ekonomisk perspektiv genom att jämföra utvecklingskostnad för det webbaserade systemet mot de antagna intäkter och kostnadsbesparingar som det ger.
Referenser
Böcker:
Boddy, D. et al. (2008). Managing Information Systems: Strategy and Organisation. 3e uppl. Pearson Education Limited.
Creswell, J.W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods
approaches. Fourth edition. Los Angeles, California: SAGE
Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling. 2a uppl. Studentlitteratur AB, Lund.
Microsoft Official Academic Course. (2011). Software Development Fundamentals. John Wiley sons.
Senior, B. & Swailes, S. (2010). Organizational Change. 4e uppl. Pearson Education Limited.
Valacich, J. & Schneider, C. (2012). Information Systems Today: Managing in the digital
world. 5e uppl. Pearson Education Limited.
Wohlin, C. (2005). Introduktion till Programvaruutveckling. Studentlitteratur AB, Lund. Artiklar:
Ackrell, S. & Landelius, M. (2013). Molnbaserade affärssystem: Viktiga aspekter vid
övergång till molnet. Linnéuniversitetet.
Alharthi, A. et al. (2017). An exploratory study for investigating the critical success
factors for cloud migration in the Saudi Arabian higher education context. Telematics
And Informatics, 34. Elsevier Ltd.
Borrego, J. (2010). Roadmap for a Successful Transition to an Online Environment. Contemporary Issues In Education Research, 3, 5.
Chen, D., et al. (2010). INFORMATION SYSTEMS STRATEGY:
RECONCEPTUALIZATION, MEASUREMENT, AND IMPLICATIONS. MIS Quarterly,
34(2), 233
Le Grange, L.I. & Buys, A.J. (2012). A REVIEW OF TECHNOLOGY TRANSFER
MECHANISMS. South African Journal of Industrial Engineering, 13(1), South African
Maenhaut, P. et al. (2016). Migrating legacy software to the cloud: approach and
verification by means of two medical software use cases. Software: Practice & Experience,
46. Elsevier Ltd.
Masiyev, K.H., et al. (2012). Cloud computing for business. Application of Information and Communication Technologies (AICT), 2012 6th International Conference on. (ss.1-4). Baku, Azerbaijan 17-19 Oktober.
O’Hanlon, C & Schaffhauser, D. (2012). Diving into the Cloud. T H E Journal (Technological Horizons In Education), vol. 39, ss.26-31.
Therin, F. (2012). Innovation Diffusion. Encyclopedia of New Venture Management, ss.261-263.
Webbsidor:
Computer Hope. (u.å.). Thick client. Computer Hope.
http://www.computerhope.com/jargon/t/thickcli.htm [2017-04-23] Danielson, P. (2003) Klienten är död. Computer Sweden.
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.33006/klienten-ar-dod [2017-02-11] Danielsson, L. (2014) Affärssystemen flyttar in i molnet. Computer Sweden.
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.406123/affarssystemen-flyttar-in-i-molnet [2017-02-11]
Gaskin, J.E. (u.å.). Thin vs. Thick Clients. BizTech.
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjumall
Presentera studien: Vad vi undersöker och syfte med studien. Gå igenom etiska frågor:
● Informantens och företagets anonymitet ● Godkännande att spela in