Drivande faktorer för att gå från ett klient- till webbaserat system

Examensarbete i Informatik

Kandidat- Systemvetarprogrammet, inriktning affärs- och

verksamhetsutveckling

Drivande faktorer för att gå från ett

klient- till webbaserat system

Sammanfattning

Denna kandidatuppsats har genomförts mot fyra IS-utvecklande företag i Växjö, Sverige. Forskarna har utifrån egna erfarenheter på praktik- och arbetsplatser upplevt att övergången från ett klient- till webbaserat system diskuteras mycket på IS-utvecklande företag och att valet inte är självklart. Tidigare forskning är främst gjord om hur en övergång från ett klient- till webbaserat system kan göras på ett framgångsrikt sätt samt om viktiga aspekter att ha i åtanke ur ett kundperspektiv vid övergången.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka de drivande faktorerna är för att gå från ett klient- till webbaserat system ur de IS-utvecklande företagens perspektiv. För att besvara frågeställningen togs en konceptuell modell fram som bygger på områdena affärsstrategi, systemunderhåll och krav.

Studien har genomförts med en deduktiv inriktning då den konceptuella modellen och intervjumallen är baserade på tidigare forskning och teori. Kvalitativ data samlades in genom fyra intervjuer för att få en djupare förståelse om de drivande faktorerna för att gå från ett klient- till webbaserat system hos IS-utvecklande företagen. Den insamlade datan har sedan jämförts, analyserats och diskuterats i förhållande till teorin.

Summary

This study has been done on four IS developing companies in Växjö, Sweden. The researchers of this study noticed from their working experiences that there was a lot of conversation being done at the different companies regarding the transition from a client based to a web based system. The researchers also noticed that the companies were not entirely sure of what choice to make regarding this matter. Most of the related studies done have been written about how a transition from a client to a web based system should be done and also which critical factors are included when such a transition is made.

The aim of this study then is to research and describe the driving factors for going from a client based system to a web based one, specifically from the IS developing companies point of view. To answer this question a conceptual model was created, which in turn was based on the fields business strategy, system maintenance and requirements.

This study was done with a deductive orientation since both the conceptual model and the template for the interviews were based on previous research and theories. Qualitative data was collected through four interviews in order to get a deeper understanding of the driving factors for going from a client to a web based system from the IS developing companies. The collected data was then analyzed, compared, and discussed in relation to the presented theories.

Förord

Vi vill härmed rikta ett stort tack till vår handledare Niclas Eberhagen för sitt engagemang och vägledning under genomförandet av uppsatsen. Vi vill också tacka alla informanter som deltagit för att de ställt upp och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter. Tack! Johan Svensson & Dikran Ohannesian

Innehåll

1 Introduktion ______________________________________________ 7

1.1 Inledning _______________________________________________________ 7 1.2 Problemformulering _______________________________________________ 8 1.3 Syfte och frågeställning ____________________________________________ 8 1.4 Konceptuell modell _______________________________________________ 8 1.5 Avgränsning ____________________________________________________ 10 1.6 Målgrupp ______________________________________________________ 10 1.7 Disposition _____________________________________________________ 11 2 Tidigare forskning ________________________________________ 12

2.1 Viktiga aspekter vid övergång till molnet _____________________________ 12 2.2 Övergång till webb med hjälp av ett generiskt tillvägagångssätt. ___________ 12 2.3 Kritiska framgångsfaktorer för cloud migrering ________________________ 13 2.4 Sammanfattning tidigare forskning __________________________________ 13 3 Teori ___________________________________________________ 15 3.1 Klientbaserade system ____________________________________________ 15 3.2 Webbaserade system _____________________________________________ 15 3.3 Affärsstrategi ___________________________________________________ 16 3.4 Systemunderhåll ________________________________________________ 16 3.5 Krav __________________________________________________________ 17 3.6 Technology Transfer och Innovation Diffusion ________________________ 17 3.7 Sammanfattning teori _____________________________________________ 18 4 Metod __________________________________________________ 19

4.1 Vetenskaplig ansats ______________________________________________ 19 4.2 Undersökningsenheter och urval ____________________________________ 19 4.3 Datainsamling __________________________________________________ 19 4.3.1 Intervjumall ________________________________________________ 20 4.3.2 Urval ______________________________________________________ 20 4.4 Analys ________________________________________________________ 21 4.5 Tillförlitlighet __________________________________________________ 21 4.6 Etiska överväganden _____________________________________________ 22 5 Resultat _________________________________________________ 23 5.1 Bakgrundsinformation ____________________________________________ 23 5.2 Affärsstrategi ___________________________________________________ 23 5.3 Systemunderhåll ________________________________________________ 26 5.4 Krav __________________________________________________________ 28 6 Diskussion och reflektion ___________________________________ 30

6.1.1 Affärsstrategi _______________________________________________ 30 6.1.2 Systemunderhåll _____________________________________________ 31 6.1.3 Krav ______________________________________________________ 32 6.2 Reflektion av konceptuell modell ___________________________________ 32 6.3 Metodreflektion _________________________________________________ 33 7 Avslutning ______________________________________________ 34

7.1 Slutsats ________________________________________________________ 34 7.2 Förslag till fortsatt forskning _______________________________________ 34 Referenser ___________________________________________________ 36

Bilagor _____________________________________________________ 38

1

Introduktion

I detta kapitel ges först en inledning på ämnet och sedan beskrivs problemformulering, syfte och frågeställning, den konceptuella modellen, avgränsningar, målgrupp samt dispositionen för resten av rapporten.

1.1

Inledning

Under en längre tid har olika tidskrifter, som exempelvis Computer Sweden, publicerat diverse artiklar och bloggat om en trend att gå från klient- till webbaserade system. Computer Sweden skrev år 2003 artikeln “Klienten är död”, vilken handlar om att tunga klientsystem som kräver mycket arbete att underhålla snart kommer vara ersatta med lättare webbaserade verktyg och produkter. Computer Sweden rapporterar också i artikeln “Affärssystemen flyttar in i molnet” att svenska företag investerat 150, 195 och 248 miljoner kronor i molnbaserade/webbaserade affärssystem för åren 2012, 2013 och 2014. Utifrån egna erfarenheter av företag som utvecklar informationssystem (IS) har vi märkt att övergången från klient- till webbaserade system är något som diskuteras flitigt. Diskussionerna har skett i både kontexter där företaget överväger att göra övergången från klient- till webbaserat system men även under och efter denna övergång genomförts. Oftast har diskussionerna handlat om det är eller var rätt beslut att gå över till ett webbaserat system. Den ekonomiska kostnaden för att gå över till ett webbaserat system kontra de kostnadsbesparingar som enklare systemunderhåll innebär samt olika strategiska fördelar har varit återkommande ämnen i diskussionerna. Ett upplevt kundbehov men samtidigt viss motsträvighet till förändring hos kunderna är ett annat exempel på vad som diskuterats.

1.2

Problemformulering

Vi som författare av studien har upplevt genom egna erfarenheter, från praktik- och arbetsplatser, att övergången från klient- till webbaserade system diskuteras mycket inom IS-utvecklande företag. Diskussionerna har ofta handlat om det är eller var rätt beslut att gå över till ett webbaserat system. Den ekonomiska kostnaden för att gå över till ett webbaserat system kontra de kostnadsbesparingar som enklare systemunderhåll innebär samt olika strategiska fördelar har varit återkommande ämnen i diskussionerna. Ett upplevt kundbehov men samtidigt viss motsträvighet till förändring hos kunderna är ett annat exempel på vad som diskuterats.

Tidigare forskning, se kapitel 2.4, visar att det finns kunskap för hur en övergång från ett klient- till webbaserat system bör ske. Det finns forskning på viktiga tekniska aspekter att ha i åtanke vid övergången och på vilka problem som kan uppstå. Det finns också forskning på vilka specifika fördelar och nackdelar som följer med ett klient- eller webbaserat system. Däremot hittades ingen forskning om vad som är de drivande faktorerna för IS-utvecklande företag att göra övergången till webbaserade system eller hur företagen resonerar runt den här övergången.

Att det talats om en trend att gå mot webbaserade lösningar i populärvetenskapliga tidskrifter i över tio år tillsammans med egna erfarenheter från praktik och arbetsplatser tyder på att valet för att gå mot webbaserade lösningar inte alls är självklart för de IS-utvecklande företagen. Samtidigt ser vi en kunskapslucka om de IS-IS-utvecklande företagens perspektiv i den tidigare forskning som gjorts. Detta vill vi undersöka och det är denna kunskapslucka vill vi bidra till att fylla genom att undersöka och beskriva vilka faktorer som driver IS-utvecklande företag att gå från klient- till webbaserade system.

1.3

Syfte och frågeställning

Syftet med den här fler-fallstudien är att beskriva de faktorer som driver IS-utvecklande företag i Växjö till att göra övergången från klient- till webbaserade system. För att besvara detta kommer vi att utgå ifrån följande frågeställning:

● Vilka faktorer driver IS-utvecklande företag att gå från klient- till webbaserade system?

1.4

Konceptuell modell

För att besvara frågeställningen kommer vi att utgå från, men ej begränsa oss till, följande tre områden:

Dessa områden är inspirerade av de tre aspekterna som Ackrell & Landelius (2013) kom fram till var viktiga vid en övergång till molnbaserade affärssystem. Ackrell & Landelius (2013) studie gjordes ur ett perspektiv för vad som var viktiga aspekter för kunderna medans denna studie fokuserar på ett leverantörsperspektiv, de IS-utvecklande företagen, och vad som är drivande faktorer för dem. Därför har de tre aspekterna som Ackrell & Landelius (2013) kom fram till, affärsstrategi, ekonomi och säkerhet, anpassats till relevanta områden för denna studies perspektiv.

Affärsstrategi är fortfarande relevant då det handlar om att ge företaget en konkurrensfördel med sin produkt eller service (Boddy et al., 2008). Om produkten ändras från att vara klientbaserad till webbaserad kan det påverka dess värdeerbjudande som syftar till vad som särskiljer produkten från konkurrenterna (Ljungberg & Larsson, 2012). Området systemunderhåll valdes utifrån Ackrell & Landelius (2013) aspekt om ekonomi. Systemunderhåll är sammankopplat med ekonomiska kostnader samtidigt som det är relevant i den mening att en förändring av en IS-produkt kan leda till förändringar i hur systemet driftas, distribueras och hur support av systemet levereras (Valacich & Schneider, 2012). Krav kommer från kravställare och kan vara interna eller externa i förhållande till företaget (Wohlin, 2005).

Området krav valdes för att fånga upp externa pådrivande faktorer för företagen som undersöks vilket kan inkludera säkerhetsaspekter som Ackrell & Landelius (2013) tog upp. Krav valdes också för att härleda ursprunget för olika drivkrafter som identifieras. Syftet med den konceptuella modellen, se figur 1 nedan, är att illustrera hur affärsstrategi och systemunderhåll överlappar varandra samt visa hur dessa aspekter kan härledas till interna krav och samtidigt inkludera externa pådrivande krav.

1.5

Avgränsning

De IS-utvecklande företagen som undersökts i studien avgränsades till företag som utvecklar och säljer sitt system till kunder. Detta innebär att konsultföretag eller företag som utvecklar IS för eget bruk inte ingår i denna undersökning. Denna avgränsning har gjorts för att undersökningsenheterna ska befinna sig i en tillräckligt lik kontext för att kunna jämföras med varandra.

Studien har också avgränsats till en informant på varje företag till fördel att fler företag kunde undersökas. Detta gjordes för att få fram ett mer generellt resultat.

1.6

Målgrupp

1.7

Disposition

Kapitel 1 – Introduktion

I detta kapitel ges först en inledning på ämnet och sedan beskrivs problemformulering, syfte och frågeställning, den konceptuella modellen, avgränsningar, målgrupp samt dispositionen för resten av rapporten.

Kapitel 2 – Tidigare forskning

I det här avsnittet beskrivs tidigare forskning som är gjord inom ämnet och som författarna anser vara relevant för denna studie. Avsnittet tar bland annat upp tidigare forskning om viktiga aspekter att ha i åtanke vid en övergång från klient- till webbaserade system, en generisk modell för hur en övergång från klient- till webbaserat system kan göras samt ett ramverk med kritiska framgångsfaktorer för en lyckad övergång från klient- till webbaserat system.

Kapitel 3 – Teori

I detta stycke tas teorier upp som är relevanta för studien. Detta inkluderar teorier om vad ett klient- respektive webbaserat system är samt teorier om affärsstrategi, systemunderhåll och krav. Även teori om technology transfer och innovation diffusion beskrivs övergripande.

Kapitel 4 – Metod

I det här kapitlet beskrivs det tänkta tillvägagångssättet för studien. Detta inkluderar den vetenskapliga ansats som kommer användas, vilka undersökningsenheterna är, vilken typ av data och hur den samlas in, hur urvalet av informanter är tänkt att göras samt hur den insamlade datan är tänkt att analyseras.

Kapitel 5 – Resultat

I detta kapitel görs en sammanställning av de intervjuer som genomförts i studien. Strukturen är följande; först görs en sammanställning av bakgrundsinformation om informanternas roll i företagen. Därefter görs en sammanställning utifrån de tre områdena, affärsstrategi, systemunderhåll och krav, som var utgångspunkten för att besvaras studiens frågeställning och syfte.

Kapitel 6 – Diskussion/reflektion

I detta kapitel diskuteras resultatet av studien i förhållande till teorin och egna åsikter. Kapitlet inkluderar också en reflektion över de metodval som gjorts.

Kapitel 7 – Avslutning

2

Tidigare forskning

I det här avsnittet beskrivs tidigare forskning som är gjord inom ämnet och som författarna anser vara relevant för denna studie. Avsnittet tar bland annat upp tidigare forskning om viktiga aspekter att ha i åtanke vid en övergång från klient- till webbaserade system, ett generiskt tillvägagångssätt för hur en övergång från klient- till webbaserat system kan göras samt ett ramverk med kritiska framgångsfaktorer för en lyckad övergång från klient- till webbaserat system.

2.1

Viktiga aspekter vid övergång till molnet

Ackrell & Landelius (2013) har gjort en kvalitativ undersökning med en induktiv ansats om vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid en övergång till molnbaserade affärssystem. Undersökningen genomfördes mot tre olika företag och informanter som erbjuder molntjänster men ur ett kundperspektiv. I studien kom författarna fram till att säkerhet, ekonomi och affärsstrategiska aspekter är de viktigaste att vara medveten om vid en övergång till molnbaserade affärssystem.

Det som var viktigt ur ett säkerhetsperspektiv var att vara medveten om vart och hur kunders data lagras fysiskt. Detta var viktigt av flera anledningar. Vart datan lagras kan påverka vilka regler som gäller för behandling av datan, olika länder kan ha olika regler för detta. Hur data behandlas är viktigt då det påverkar hur säker och skyddad den är. Dels vad det gäller dataintegritet och skydd mot intrång men även hur den säkerhetskopieras. När det gäller säkerhetsaspekter så menar författarna att deras teori stämde överens med den empiri de samlade in.

Det som var viktigt att vara medveten om ur ett ekonomisk perspektiv var att leverantörer av molntjänster har olika prismodeller och att det kan vara svårt att jämföra faktiska kostnader mellan olika prismodeller. Det kan också uppstå vad författarna kallar dolda kostnader, vilket syftar till att det kan krävas tid och resurser i form av experthjälp vid brist på kunskap om molntjänsten.

De affärsstrategiska aspekterna som var viktiga att vara medveten om var att det kan vara problematiskt att integrera molntjänsten med andra system då det inte finns standarder för att flytta data eller standarder för API:er. Däremot innebär molntjänster att det är lättare att skala upp och ner systemet vid behov genom att det går att välja hur mycket datorkraft och lagring som behövs. Författarna nämner också att molntjänster möjliggör outsourcing vilket de också ser som en viktig affärsstrategisk aspekt.

2.2

Övergång till webb med hjälp av ett generiskt tillvägagångssätt.

Utöver att den generiska tillvägagångssätt de presenterat var till för en övergång från klient till webbaserade system, inkluderade de även strategier i sitt tillvägagångssätt för att göra systemet “multi tenant” vilket syftar till att skapa en mjukvaruarkitektur som tillåter en enda instans av mjukvaran att vara åtkomlig för otaliga användare via molnet.

Studien visade att med hjälp av deras approach, lyckades övergången från klient till ett webbaserat system genererar ett mervärde. Dock behövdes eventuellt omarbete göras på vissa delar av systemet för att göra systemet helt “multi tenant”. Författarna kom fram till att det mervärde som genererades vägde upp eventuella kostnader som arbetet skulle kräva.

Mervärdet som noterades var att underhållnings-kostnaderna för systemen sjönk avsevärt, nyinstallationer av systemen halverades nästan, samt att systemet fick bättre applicerbarhet inom olika omständigheter på grund av att man enklare kunde skala systemet för den givna situationen.

2.3

Kritiska framgångsfaktorer för cloud migrering

Alharthi et al. (2017) presenterar i deras studie ett ramverk för hur övergången från klient- till webbaserade system bör göras. Detta gör de genom att identifiera “critical success factors” som en sådan övergång kräver.

Studien fokuserade på hur övergången skulle göras för ett universitet i Saudi Arabien. Informanterna de använde sig av var IT-ansvariga inom flera universitet i Saudi Arabien. Utifrån empirin från intervjuerna skapade de sedan ramverket. Därefter skaffade de sig feedback på ramverket genom att skicka ut en online-enkät till IT-specialister och experter som författarna ansåg vara relevanta för studien. Studien gjordes med en mixed metod approach eftersom de använde sig både av kvalitativa intervjuer i kombination med kvantitativa webbenkäter.

Studien presenterade och stämde av både organisatoriska och teknologiska framgångsfaktorer. Enligt studien var de viktigaste teknologiska framgångsfaktorerna säkerhet, tillförlitlighet samt privat integritet. De viktigaste organisatoriska framgångsfaktorerna ansågs vara tillgänglighet till teknisk support, träning av personal som ska underhålla systemet samt vad författarna kallar “knowledge base provision”.

2.4

Sammanfattning tidigare forskning

Ovan presenterade studier handlar om vilka aspekter att vara medveten om, ett generiskt tillvägagångssätt för att sänka underhållskostnader samt kritiska framgångsfaktorer när det gäller övergången från ett klient- till webbaserat system.

3

Teori

I detta stycke tas teorier upp som är relevanta för att förstå och analysera studien. Detta inkluderar teorier om vad ett klient- respektive webbaserat system är samt teorier om affärsstrategi, systemunderhåll och krav. Även teori om technology transfer och innovation diffusion beskrivs övergripande då dessa diskuteras i förhållande till resultatet.

3.1

Klientbaserade system

Enligt Microsoft Official Academic Course (2011) görs differentieringen mellan klient- och webbaserade system beroende på var programmet i huvudsak exekveras. Klientbaserade system brukar också refereras till som “tjock klient” (Gaskin, u.å.) En tjock klient syftar till de program som exekveras helt och hållet på användarens lokala dator (Microsoft Official Academic Course, 2011) och inte är beroende av att konsumera några resurser från servern (Computer Hope, u.å.). Detta innebär att klientbaserade system kan användas offline utan nätverksuppkoppling. De tenderar också att ha högre prestanda när det gäller beräkningsförmåga (Computer Hope, u.å.).

3.2

Webbaserade system

Webbaserade system, även hänvisade till som serverprogram (Microsoft Official Academic Course, 2011) eller tunn klient (O’Hanlon & Schaffhauser, 2012) syftar till de program som i huvudsak exekveras på en server och använder sig av serverns beräkninförmåga (Microsoft Official Academic Course, 2011) (Gaskin, u.å.). O’Hanlon & Schaffhauser (2012) lägger även till i sin definition att en tunn klient endast kan fungerar i en nätverksuppkopplad miljö. Även för webbaserade system används en liten del klientresurser, främst genom webbläsaren och de skriptspråk som denna exekverar för att presentera data (Microsoft Official Academic Course, 2011).

Maenhaut et. al (2016) visade i sin studie att webbaserade system kan genererar mervärde bland annat i form av ökad effektivitet vid nyinstallationer, enklare och bättre applicerbarhet för olika typer av situationer för mjukvaran samt att webbaserade systemet har förbättrade möjligheter till skalbarhet.

3.3

Affärsstrategi

Strategi definieras av Ljungberg & Larsson (2012) som vägen till målet eller hur målet ska nås. Syftet med strategi är att ge företaget en konkurrensfördel med sin produkt eller service gentemot sina konkurrenter (Boddy et al., 2008). Värdeerbjudande handlar om vad företaget kan erbjuda som får kunderna att välja dem framför konkurrenterna (Ljungberg & Larsson, 2012). Detta är nära relaterat till företagets strategi och bör stämma överens med varandra. Ljungberg & Larsson (2012) skiljer på tre typer av värdeerbjudande som är bäst pris, bäst produkt samt anpassning/annorlunda. Bäst pris syftar till att erbjuda samma produkt som konkurrenter men till ett lägre pris medans bäst produkt syftar till att erbjuda en likartad produkt som konkurrenterna men som på något sätt är bättre. Värdeerbjudandet anpassning/annorlunda syftar till att lösa kundens problem på ett helt annorlunda sätt (Ljungberg & Larsson, 2012). I en studie av Chen, D., et al. (2010) kom de fram till att den övergripande IS-strategin hos företag kan vara antingen innovativ eller konservativ, alternativt att företaget inte har någon IS-strategi alls.

Senior & Swailes (2010) tar upp uttrycket “readiness for change”. Uttrycket syftar till att skapa förutsättningar, attityder och övertygelse som främja förändring så att organisation är redo att anpassa sig när behovet uppstår. Detta är viktigt eftersom att kontext och organisation påverkar varandra och därmed mer eller mindre hela tiden förändras (Senior & Swailes, 2010).

3.4

Systemunderhåll

Till uttrycket systemunderhåll i denna studie inkluderas drift, rättning av fel, förändring, vidareutveckling, distribuering och support av ett system, vilket stämmer överens med både Wohlins (2005) och Valacich & Schneiders (2012) definition av uttrycket. Med distribuering menar Wohlin (2005) och Valacich & Schneider (2012) hur system uppdateras och hur dessa uppdateringar levereras. För denna studie inkluderar vi även nyinstallation och hur dessa levereras till uttrycket.

En annan typ av systemstöd är support som kan definieras som en grupp människor med expertkunskaper av hur systemet fungerar (Valacich & Schneider, 2012). Kunder kan kontakta supportgruppen för att få hjälp att lösa problem de har med systemet. Denna typ av stöd ingår idag nästan alltid som en del av produkten/systemet och kan realiseras genom att erbjudas från den egna organisationen som utvecklar systemet eller genom att outsourca uppgiften till ett externt företag specialiserat på detta (Valacich & Schneider, 2012). Förändring av systemet/produkten kan leda till förändringar både vad gäller hur man levererar uppdateringar såväl som support för systemet.

3.5

Krav

Krav på IS brukar delas in i två nivåer eftersom de oftast har en relativt lång livslängd med flera releaser (Wohlin, 2005). Övergripande krav på produkten är den ena nivån och krav på närmast kommande release är den andra nivån. Wohlin (2005) beskriver också att de två nivåerna är kopplade till det långsiktiga respektive kortsiktiga tidsperspektivet. Fortsättningsvis säger Wohlin (2005) att krav som gör produkten konkurrenskraftig på marknaden, eller håller produkten fortsatt konkurrenskraftig, är viktigast ur det långsiktiga perspektivet men att det samtidigt måste balanseras mot det kortsiktiga perspektivet. En viktig del när det gäller krav är kravställare, det vill säga vem som ställer kraven. Wohlin (2005) beskriver en uppdelning på fyra olika typer av kravställare. Dessa är marknaden för produkten, kunden, egna organisationen samt regelverk. Dessa kravställare kan grupperas som interna och externa där den egna organisationen räknas som intern och de andra som externa. Krav från den egna organisationen beskriver Wohlin (2005) är väldigt vanligt bland företag som utvecklar programvara mot en viss marknad i syfte att kunna få fram en bättre produkt och hålla sig konkurrenskraftiga.

3.6

Technology Transfer och Innovation Diffusion

Teknologi definieras av Le Grange & Buys (2012) som specialiserad kunskap som används i ett praktiskt syfte och transfer definieras som överförandet och användningen av en viss sak. Technology transfer definieras som överförandet av teknologi, kunskap, skicklighet samt utrustning. För att teknologin skall anses vara förflyttad måste den förflyttade teknologin/kunskapen också faktiskt användas efter förflyttningen skett (Le Grange & Buys, 2012).

första steget. Tredje steget, identifiera och se över relevant information, syftar till den information som behövs för att i fjärde steget, utvärdering av teknologi, kunna göra en relevant utvärdering av de olika teknologiska alternativen. Det sista steget handlar om själva överföringen eller användandet av den nya teknologin (Le Grange & Buys, 2012). De potentiella fördelar som en lämplig ”technology transfer” kan ge ett företag är enligt Le Grange & Buys (2012) ökad konkurrenskraft, förbättrad kvalité av sin produkt, kostnadssparande, ökad flexibilitet, reduktion i leveranstider, bättre service åt kunder. En relaterad teori kring överföring av nya teknologier är innovation diffusion och definieras av Therin (2012) som processen då en innovation kommuniceras till och används av nya användare. För att en innovation diffusion över huvud taget skall vara möjlig måste de potentiella användarna av den nya innovationen, exempelvis anställda inom en organisation, först vara medvetna om innovationen i fråga (Therin, 2012). Innovationen måste även upplevas som ny av användarna. Efter att användarna blivit medvetna om innovationen så beskriver Therin (2012) att själva upptagandet av den nya innovationen styrs av fem aspekter. Dessa aspekter är relativ övertag, kompatibilitet, komplexitet, prövbarhet, samt grad av synlighet.

● Relativt övertag syftar till hur mycket bättre den nya produkten upplevs i jämförelse med liknande produkter.

● Kompabiliteten handlar om hur kompatibel produkten är i sin kontext och inkluderar både tekniskt och socialt kompatibilitet.

● Komplexitet talar om svårighetsgraden av förståelsen, implementeringen, integreringen, samt användningen av den nya innovationen.

● Prövbarheten syftar på huruvida nya användare kan pröva den nya innovationen eller inte.

● Grad av synlighet handlar om hur tydligt resultatet upplevs vara efter att man har implementerat en ny innovation.

3.7

Sammanfattning teori

4

Metod

I det här kapitlet beskrivs det tänkta tillvägagångssättet för studien. Detta inkluderar den vetenskapliga ansats som kommer användas, vilka undersökningsenheterna är, vilken typ av data och hur den samlas in, hur urvalet av informanter är tänkt att göras samt hur den insamlade datan är tänkt att analyseras.

4.1

Vetenskaplig ansats

En induktiv ansats innebär kortfattat att gå från empiri till teori medans en deduktiv ansats innebär att utgå ifrån teori och testa den mot empiri (Jacobsen, 2002). En kvalitativ ansats är mer öppen än en kvantitativ då forskaren så lite som möjligt försöker styra vilken information som samlas in medans för en kvantitativ ansats så behövs visst förarbete och kategorisering innan data samlas in. Med en kvalitativ ansats söker forskaren också efter djupare mer detaljerad data och för den kvantitativa ansatsen söker forskaren en större mängd data som oftast går att räkna på olika sätt (Jacobsen, 2002).

Enligt Creswell (2014) passar en kvalitativ datainsamlingsmetod bra när forskaren inte vet exakt vad som är relevant för studien. Därför genomfördes denna studien med en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer då studiens syfte är att identifiera och beskriva de drivande faktorerna för att gå mot webbaserade system. Studiens ansats var med en deduktiv inriktning då intervjufrågorna formulerades utifrån teorin samtidigt som vi välkomnade informanternas syn.

4.2

Undersökningsenheter och urval

Undersökningsenheterna för studien var fyra IS-utvecklande företag i Växjö. Valet av undersökningsenheterna baserades på att forskarna hade kännedom om att dessa planerade, höll på eller hade gjort en övergång från ett klient- till webbaserat system.

4.3

Datainsamling

informanternas syn och svar på frågorna samt säkerställa att relevant data för studiens syfte kunde samlas in.

Arbetet med datainsamlingen började med att ta fram en intervjumall utifrån teorin och den konceptuella modellen. Jacobsen (2002) beskriver att en intervjumall är bra för att behålla viss struktur på intervjun och att det fortfarande är möjligt att uppnå en hög grad av öppenhet. Efter att intervjumallen var fastställd kontaktades företagen och informanterna för att planera in ett intervjutillfälle. Alla intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte vilket vi också föredrog att göra då det enligt Jacobsen (2002) är lättare att få hela sanningen på det viset. Med informanternas tillåtelse spelades alla intervjuerna in för att sedan transkriberas.

4.3.1 Intervjumall

Under intervjuerna utgick vi från en intervjumall för att få struktur på frågorna samt att se till att områden från den konceptuella modellen togs för att besvara studiens syfte. Detta gjordes genom att dela upp intervjufrågorna i fem block. Frågorna i sig eftersträvades att framföras öppna och neutrala samt beroende på svar så ställdes följdfrågor. För att minimera effekten av att påverka informanternas svar eftersträvades det också att få in frågorna från de tre områdena, affärsstrategi, systemunderhåll och krav, som följdfrågor snarare än att ställa dem direkt till informanterna.

Presentera studien: Vad vi undersöker och syfte med studien.

Gå igenom etiska frågor: Anonymitet och godkännande från informanten att spela in. 1. Bakgrundsfrågor: Frågor om informantens roll och erfarenhet i företaget samt nivå på inblandning om beslutet för att gå från klient- till webbaserat system. Detta är relevant för att förstå informantens perspektiv och få en bild om dess kunskap och inblandning

gällande det som studeras.

2. Inledande frågor: Öppna frågor om företagets drivkrafter för att gå från klient- till webbaserat system. Dessa följs upp med relevanta följdfrågor om varför informanten och företaget resonerar som de gör och för att få fram djupare och mer detaljrik data.

3. Affärsstrategi: Frågor som rör företagsstrategi i relation till det ämne som undersöks och hur informanten ser på detta.

4. Systemunderhåll: Frågor för att ta reda på ifall verksamhetsförändringar har har varit en bidragande drivkraft.

5. Krav: Frågor för att reda ut ifall krav på övergången från klient- till webbaserat system främst kommer från kunder, egna organisationen eller någon annan kravställare.

Avslutning: Fråga om det finns något informanten vill tillägga och tacka för dennes tid. Den fullständiga intervjumallen med intervjufrågor hittas i bilaga 1. Intervjumallen innehåller inte de oplanerade följdfrågor som ställts till informanterna.

4.3.2 Urval

Det som ses som populationen för studien är företag i Växjö som utvecklar och säljer IS som en produkt eller service. Företag som utvecklar IS åt sig själva anses alltså inte vara en del av denna population. Urvalet av informanter gjordes i ett första steg genom att kontakta en person på varje undersökningsenhet som författarna trodde eller visste hade goda kunskaper om ämnet. En kort presentation av studien och dess syfte gavs vid denna första kontakt varefter företaget utfrågades om vilken person hos dem de trodde kunde besvara studiens frågor bäst. Urvalet kan därför ses som ett mix av bekvämlighetsurval och snöbollsurval då valet av undersökningsenheter gjordes baserat på vilka företag författarna hade kontakter med men att kontakten på företagen fick rekommendera informanter.

4.4

Analys

Analysen av den insamlade datan skedde utifrån Jacobsen (2002) kvalitativa analysprocess i tre steg. Dessa tre steg är beskrivning, systematisering och kombination. I steget för beskrivning ska en grundlig och detaljerad beskrivning göras som är rik på detaljer (Jacobsen, 2002). Detta gjordes genom att transkribera de inspelade intervjuerna. I andra steget, systematisering, ska informationen i beskrivningen systematiskt sållas ut och kategoriseras för att få den mer lättöverskådlig (Jacobsen, 2002). Detta steget genomfördes genom att gå igenom transkriberingarna från intervjuerna och systematiskt strukturera samt kategorisera informationen från dessa utifrån teorin. I det tredje och sista steget kombination, ska data från tidigare steget börja tolkas för att försöka skapa ordning och generaliseringar i den (Jacobsen, 2002). Detta gjordes genom att leta likheter, skillnader, orsaker och verkan i den systematiserade datan.

4.5

Tillförlitlighet

God validitet och reliabilitet är viktig att eftersträva i en studie. Validitet innebär att forskarna mäter det som är tänkt att mäta, undersökning måste alltså vara relevant och giltig (Jacobsen 2002). Enligt Jacobsen (2002) ska det som mäts också kunna gälla för fler personer och inte bara gälla för de som undersökningen gjorts på. För att uppnå hög validitet i en kvalitativ undersökning är det enligt Creswell (2014) viktigt att forskaren granskar noggrannheten och riktigheten i resultatet. Det är också viktigt enligt Jacobsen (2002) att undersökningen granskas kritiskt av forskaren för att kunna avgöra om källorna förmedlar pålitlig information.

olika undersökningar och projekt (Creswell 2014). I denna uppsats kommer intervjufrågor att bifogas som bilagor, se bilaga 1, för att intyga undersökningens trovärdighet.

Intervjuerna genomfördes på fyra olika företag i Växjö. Trots att bara en person på varje företag intervjuades så anses resultatets tillförlitlighet hög eftersom de som intervjuats hade goda kunskaper inom området på varje företag. Om undersökningen skulle utföras på samma företag igen med samma metod skulle troligen samma resultat uppnås, därför anses undersökningen ha hög reliabilitet.

4.6

Etiska överväganden

Enligt Jacobsen (2002) finns det tre olika grundkrav för etiska aspekter: informerat samtycke, rätt till privatliv och krav på riktig presentation av data.

● Informerat samtycke syftar till att informanterna deltar frivilligt och vet om de för- och nackdelar med att delta i undersökningen.

● Rätt till privatliv innebär hur privat och känslig informationen är som informanterna gett samt hur den hanteras.

● Krav på riktig presentation av data syftar till att forskaren ska i den mån det går försöka återge korrekt data och inte förfalska insamlad data.

I denna studie har forskarna haft dessa tre grundkrav i åtanke. Alla informanter blev informerade om studiens syfte på ett tydligt sätt och att deltagandet var frivilligt. Innan intervjuerna ställdes frågan om informanterna godkände att intervjuerna spelades in för att underlätta bearbetning av insamlad data. Alla informanter gav sitt samtycke till detta. Forskarna har också eftersträvat att återberättat informanternas svar från intervjuerna på ett korrekt sätt.

5

Resultat

I detta kapitel görs en sammanställning av de intervjuer som genomförts i studien. Strukturen kommer vara följande; först görs en sammanställning av bakgrundsinformation om informanternas roll i företaget. Därefter görs en sammanställning utifrån de tre områdena, affärsstrategi, systemunderhåll och krav, som var utgångspunkten för att besvaras studiens frågeställning och syfte.

5.1

Bakgrundsinformation

Informant A är utvecklingschef över ett utvecklingsteam på företag A. I rollen ingår ett personalansvar över de anställda i teamet som består av utvecklare, testare, release manager och produktspecialister. Informant A har också ett tekniskt ansvar över att produkten som de utvecklar håller god kvalitet och att produkten har funktioner som den bör ha. Informanten är också med i företagets produktledning vars syfte är att sätta agendan för vad som ska utvecklas. I sin nuvarande roll har informanten varit i fyra år och totalt 14 år inom företaget.

Informant B är utvecklare och ansvarig över ett projekt för att konvertera deras klientsystem till ett webbaserat system. Det är informantens ansvar att ta fram systemarkitekturen för systemet och gå in med expertiskunskaper om webb. Informant B är också involverad i all planering och alla beslut som tas runt webbprojektet förutom i vad informanten kallar det affärsmässiga, till exempel prissättning på produkten. I sin senaste anställning på företaget har informanten varit cirka ett och ett halvt år och totalt arbetat i företaget fyra år.

Informant C är teamledare över ett agilt utvecklingsteam bestående av bland annat utvecklare, testare och produktansvarig. Informanten sitter också med i en del beslutsfattande diskussioner för att framföra sina åsikter och påverka företagets inriktning. Totalt har informanten arbetat inom företaget drygt 20. I sin nuvarande roll som team manager har informanten varit i tre månader och innan dess fem år som team manager för ett annat team.

Informant D är Chief Technology Officer (CTO) och ansvarar för allt som har med teknik att göra på företaget, framförallt företagets produktutveckling. Informanten har jobbat inom företaget i drygt fyra år. Sedan tidigare har informanten varit anställd som gruppchef, därefter som utvecklingschef, och har sedan några månader tillbaka fått arbetstiteln som CTO. Systemen som företaget utvecklar är helt webbaserade och har varit det sedan företaget grundades. Att satsa helt på webbaserade lösningar istället för klientbaserade var också anledningen till varför företaget grundades.

5.2

Affärsstrategi

man håller sig i framkant av utvecklingen. Informant B beskriver att gå mot en webbaserad lösning är ett steg de måste ta för att fortsätta hålla sig relevanta inom branschen. Samtidigt beskriver informanterna att de upplever branschen som lite konservativ när det gäller förändringar. Därför är man enligt informant A försiktig med ny teknik och större förändringar genom att vänta och se vart branschen är på väg innan man satsat på ny teknik. Sättet man försöker särskilja sig från konkurrenterna är främst genom utbudet och utformningen av funktioner i systemet enligt informant A. Enligt informant D däremot var det viktigt att vara ledande och pionjärer inom deras bransch. Denna approach sporrades enligt informant D på grund av att man initialt såg ett behov hos potentiella kunder, och hade den tekniska förmågan och möjligheten att möta detta behov. Informant D ansåg också att man inte fick vänta alltför länge med att se i vilken riktning branschen går, eftersom man då riskerar med att vara för sen.

“Det här är ett strategiskt beslut. Detta är något vi måste göra...Webb kommer vara framtiden.” (Informant B)

“Vi är för små för att vara de som pusha användandet av ny teknik, men däremot vill vi vara i framkant.” (Informant A)

“Det här är ett steg alla måste ta. Man kan gå två vägar, app-vägen eller webb-vägen. Men det finns inte ett system idag som inte måste göra det valet” (Informant B)

“Vi såg nog lösningen på kundernas problem, innan kunderna förstod det själva.” (Informant D)

Enligt informant B och C handlar det om att försöka förutse framtida kundkrav och därmed framtidssäkra systemet. Informant B beskriver att de investerar för framtiden genom webbaserade lösningar för att man vet att kunderna kommer att kräva hög tillgänglighet. Däremot är valet av en webbaserad lösning i framtiden inte självklar för informant C som menar att molnbaserade tunna klienter mycket väl kan vara vägen att gå.

“Man får skilja på klient och webb som plattform för att köra/exekvera kod och att hantera data, för där är jag lite kluven. Hantera data, självklart kommer det vara webben som är källan för det…” (Informant C)

“Jag tror det är lite det som man ibland kör fast på i den här diskussionen, klient kontra webb, att många har översatt webben till att det är där man vill köra sitt program, men det är ju där du vill ha din data, det är en stor

skillnad” (Informant C)

ett webbaserat system eftersom alla plattformar har webbläsare som kan hantera HTML och då frigör man sig från fysiska begränsningar som har med operativsystemet att göra. Informant D nämner också dessa strategiska fördelar och menar på att deras plattformsoberoende ger kunderna en lägre tröskel vid användandet av deras system eftersom det webbaserade systemet inte kräver någon form av klientinstallation alls för kunden.

“Vi måste försöka se teoretiskt vad som kan komma i framtiden, och framtiden är massa olika plattformar och det kommer kanske komma ännu fler.” (Informant B)

“Dessutom är det tillgängligheten. Våra konkurrenter använder sig fortfarande sig av de lokalt installerade programmen som man bara kan köra på en PC maskin...och vi är ju kompatibla med allt som har en webbläsare.” (Informant D)

“HTML är här för att stanna, då är det rätta vägen att gå, det finns ingen annan väg att gå.” (Informant B)

Samtidigt menar informant B att det kan vara svårt att utveckla för framtiden om det inte finns en ekonomisk reserv i företaget eftersom vinsten av sådan utveckling inte kommer direkt. Om man däremot inte utvecklar för framtiden så riskerar man att ge konkurrenter en unik fördel på marknaden, exempelvis om konkurrenterna kan erbjuda webbaserade lösningar men inte det egna företaget. Även om det finns en ekonomi som tillåter att utveckla för framtiden så menar informant C att det är en balansgång mellan att vårda befintliga kunder och samtidigt bygga upp något nytt.

“Fördelen för våran del har varit att vi alltid varit framgångsrika och lönsamma, men samtidigt har du då en stor kundbas du måste vårda och ta hand om samtidigt som du ska bygga upp något helt nytt parallellt med det, och det är inte alltid en helt enkel ekvation att få ihop.” (Informant C)

Om det finns en uttalad strategi bakom övergången till webbaserade system varierar mellan informanterna. Informant C beskriver att det finns en tydlig och uttalad strategi från företagets sida sedan ungefär tio år tillbaka att gå mot webbaserade system och att den långsiktiga visionen är att blir ett renodlat molnföretag. Informant D nämner också att deras satsning på ett webbaserat system var ett mycket medveted besult, och att den till och med låg till grunden till att deras företag ens grundades. Men även de som inte har en tydlig uttalad strategi med sin webbprojekt menar att de finns mer eller mindre officiella beslut bakom.

“Vi har ingen uttalad strategi när det gäller webbprodukten, men det finns ändå något strategiskt beslut som säger att vi ska skrota tjocka klienten.” (Informant A)

Informant A beskriver att företaget började satsa mer på att gå över till webbaserade system omkring år 2013. Det som hållit tillbaka satsningen lite är att man inte ansett att webben tekniskt sett har varit riktigt mogen för ERP (Enterprise Resource Planning) system som hanterar stora mängder datar. Detta är något som håller på att förändras menar informant A. Mark-up språket HTML5 och nya JavaScript ramverk som React gör det möjligt att hantera större mängder data snabbt och effektivt på webben samt att webbläsarna har blivit bättre. Även informant B och D nämner att HTML5 och olika script ramverk har skapat bättre förutsättningar för webben. För informant B är den främsta anledningen till att de ha börjat utveckla ett webbaserat system nu att de upplever att kundbehovet blivit betydligt större med olika mobila plattformar och därmed ett större behov av ett plattformsoberoende system.

“Webben är mycket mer mogen nu. Först handlade det mycket om att bygga saker som aldrig någon hade byggt innan. Och när vi kom fram till ca 2011-2012 så fick vi skriva om hela vår plattform, för då fanns det så många nya tekniska ramverk, nya språk, och nya sätt att bygga saker på. Så vi byggde om alltihopa.” (Informant D)

En annan bidragande faktor för att övergången till ett webbaserat system sker just nu är för informant B att livslängden på deras klientsystem börjar gå ut. Informanten fortsätter att förklara att det är viktigt för att ett system som kan ta över för det gamla klientsystemet och att det är färdigt innan klienten blir för gammal.

5.3

Systemunderhåll

senaste versionen. Informant C menar även att det gör kunderna vana vid små förändringar och att de därmed acceptera dessa förändringar i systemet lättare. Den enda nackdel som informant C ser när det gäller underhåll av webbaserade system är att informationshanteringen runt omkring systemet blir svårare då man inte kan skriva förändrings-rapporter över alla små förändringar vid “continuous deploy”. Informant D nämner även att man måste vara extra vaksam för hur kvalitén av systemet är innan ett släpp görs, just på grund av att det är så enkelt att kunna släppa en ny version till kunderna.

Varken informant A eller B ser däremot några förändringar i arbetsprocessen för att supporta de webbaserade systemen jämfört med hur de klientbaserade systemen supportas. Anledningen till detta är enligt informanterna att de centraldriftade de flesta av sina kunder som hade klientsystem via någon slags direktuppkoppling mot dem. I praktiken innebär det näst intill detsamma samma arbetsprocess för hur de webbaserade systemen supportas. Informant D berättar att ett webbaserat system kan supportas på ett enklare och bättre sätt, både för de själva och för deras kunder. Ett exempel som nämns är bland annat att kunden själv kan skräddarsy vilka rättigheter, vyer, och data som supporten får och inte får se.

Alla informanter, utom D, beskriver att strategin för att konvertera klientsystemet till ett webbaserat system är att konvertera modul för modul av systemet. Informant A beskriver att det är viktigt att göra konverteringen försiktigt så att funktionalitet i systemet inte tappas bort på vägen då det kan skada kundernas förtroende för systemet. Enligt informant C har deras övergång till webbaserade lösningar pågått i nästan tio år. De började först med enstaka mindre och begränsade delar av sitt klientsystem som togs över till webb och när de såg framgångarna började företaget fokuserar mer och mer resurser åt det hållet. Informant D beskriver att deras strategi för att gå över till webb var att starta ett helt nytt företag och att skapa ett helt nytt system från grunden upp.

“Man kan säga att det va ett typexempel på att vi börjar i liten skala, märker att det faller väl ut, då blåser vi på! Istället för att vi blåser på med fullt med resurser först och det visar sig, nehepp det var ingen som efterfrågade det här.” (Informant C)

“Det är enklare att förvalta sin egna plattform och det är enklare att distribuera en webbaserad lösning till kunderna, så den interna

tillgängligheten är en stark drivkraft. Men högre tillgänglighet innebär också ett mer utsatt system genom den ökade exponeringen och därmed högre krav på säkerhet vilket måste hanteras.” (Informant A)

Informant B berättar att alternativet till en webbaserad lösning hade varit en applikationslösning men det menar informanten hade inneburit större kostnader i utveckling och underhåll av systemet för dem eftersom en applikationslösning inte är plattformsoberoende.

5.4

Krav

Samtliga informanter beskriver att kraven på förändring och att gå mot webbaserade lösningar kommer från både interna och externa krav. För Informant A så grundar sig de interna kraven främst i de kostnadsbesparingar som underhållet av ett webbaserat system innebär gentemot ett klientbaserat. För Informant B, C och D är de interna kraven främst baserade på strategiska faktorer. När det gäller externa krav är det kundernas krav på tillgänglighet som är helt dominerande enligt samtliga informanter. Alla informanter framhåller även att i och med att man går över till webbaserade lösningar så tillkommer externa krav på säkerhet, främst genom lagstiftning om till exempel hur personuppgifter hanteras.

Enligt informant B är det indirekta krav från kunderna på webbaserade system genom att de önskar köra systemet på en specifik plattform och att företagets lösning på det är ett plattformsoberoende webbaserat system.

“Vår kanske största drivkraft är att möta kundernas krav på systemets tillgänglighet.” (Informant A)

Tillgänglighet i citatet ovan syftar till möjligheten att komma åt systemet från vilken webbläsare som helst. Informant A och D beskriver också ett fenomen om ett ökat antal kundkrav på systemets tillgänglighet via mobiler och surfplattor.

“Detta kan realiseras antingen genom att mobilanpassa webblösningen eller genom native (mobil/surfplatta) applikationer, men vi har inte valt väg där ännu då det finns för- och nackdelar med båda alternativen.” (Informant A)

“Vi är ju i ärlighetens namn påväg till nästa steg, det vill säga från webben. Jag tror att vi kommer gå den vägen också så småningom.” (Informant D) - Angående mobila appar.

ett webbaserat system innebär. Informant C påpekar också att vissa av deras kunder inte vill gå över till webbaserade system. Detta tror informant C beror på att ett byte av system kan påverka kundens arbetsprocesser som de har anpassat efter klientsystemet de har nu. Högre krav på säkerhet är något som alla informanter kommer in på. En del ser det som en nackdel och andra bara som något de måste anpassa sig till och hantera. Samtliga informanter är dock överens om att säkerhetsaspekter inte är något som håller dem tillbaka från att satsa på webbaserade lösningar då de flesta ramverk har god säkerhet inbyggt i sig. Det största problemet när det gäller webbaserade system och säkerhet är enligt informant B allt runt webben. Webbsystemet i sig är inte svårt att göra säkert men att webbläsare erbjuder att spara lösenord är inget vi kan göra något åt utan det har med användarnas rutiner att göra (informant B). Informant D nämner också att den största nackdelen med webbaserade system är att man exponerar sig mycket mer för eventuella attacker.

“Man kan säga på ett sätt att det nu är säkrare. Men å andra sidan kan man ju också säga att idag, mer enkelt än någonsin, går att beställa en DDOS attack på nätet som kan sänka en bank.” (Informant D)

6

Diskussion och reflektion

I detta kapitel diskuteras resultatet av studien i förhållande till teorin och egna åsikter. Kapitlet inkluderar också en reflektion över de metodval som gjorts.

6.1

Resultatdiskussion

Resultatet diskuteras utifrån de tre områdena från den konceptuella modellen. Först förs en diskussion om resultatet och affärsstrategi, följt av systemunderhåll och slutligen en diskussion runt krav.

6.1.1 Affärsstrategi

Le Grange & Buys (2012) beskriver i sin artikel att första steget för att börja använda ny teknik är igenkännandet av ett behov. Detta behov kan uppkomma från bland annat konkurrens eller den närliggande marknaden vilket är något även våra informanter har tagit upp. För informant A kom insikten av ett behov främst från att kunderna började ställa krav på högre tillgänglighet från deras system. Informant B beskrev att det för dem var viktigt att framtidssäkra systemet genom att göra det plattformsoberoende ifall det skulle komma kundkrav på en specifik plattform. Informant C och D beskrev att de investerar för framtiden eftersom de visste att kunderna kommer ställa krav på hög tillgänglighet. Detta tyder på att informanterna har insett ett kommande behov hos sina kunder som de nu agerar på. Att informanterna försöker förutse kundkrav och framtidssäkra sina system kan också handla om det som Senior & Swailes (2010) kallar “readiness for change” vilket innebär att vara redo för förändring när behovet uppstår. Enligt Senior & Swailes (2010) kan detta uppnås genom att skapa förutsättningar, attityder och övertygelser som främjar förändring. Att två informanter beskriver att det finns en tydlig uttalad strategi när det gäller webbaserade system tror vi bidrar till en mer positiv attityd till förändringen av systemet bland de anställda och därmed bättre förutsättningar för denna förändring.

Att informant D beskriver att de vill vara de som verkligen leder utvecklingen och pushar ny teknik anser vi tyder på en övergripande innovativ IS-strategi och på en värdeerbjudande strategi där företaget satsar på “anpassning/annorlunda” med sin produkt. Ett intressant samband som kan ses här är att en övergripande innovativ IS-strategi verkar leda emot Ljungberg & Larsson’s (2012) värdeerbjudande “anpassning/annorlunda” medans en övergripande konservativ IS-strategi verkar leda emot någon av de andra två värdeerbjudandena, bäst pris eller bäst produkt.

6.1.2 Systemunderhåll

Alla informanter är överens om att webbaserade lösningar innebär fördelar vad det gäller systemunderhåll av de webbaserade systemen. Informant B, C och D tar upp att webbaserade lösningar möjliggör att släppa ut mindre versioner oftare till kunder (continuous deploy). Vi tror att detta är ett bra sätt att arbeta på för företag med komplexa system. Det blir lättare att hitta buggar så att kvalitén förbättras vilket i sin tur också leder till att kunderna blir mer trygga vid varje uppdatering. Detta är också något som Wohlin (2005) tar upp i sin teori. Han menar att system idag har blivit allt mer komplexa och kontinuerlig förändring genom uppdateringar av system har blivit allt viktigare. Informant C nämner dock att en nackdel med detta är att det blir svårare att förmedla all förändring som har skett. Detta anser vi kan bli ett problem om det är en större funktion som man har missat att få med i en förändringsrapport. Då vet inte kunderna hur den nya funktionen fungerar och då kan det bli ökat tryck på supporten. Informant D nämner också att en annan nackdel med “continous deploy” är att man måste vara extra vaksam över kvalitén av mjukvaran innan en uppdatering släpps på grund av att det är så enkla att göra. Detta anser vi också vara ett potentiellt problem om företagen blir för bekväma med sina “continuous deploy” och därför släpper mjukvara som inte är helt färdigtestad vilket kan leda till mer systemunderhåll genom fler supportärenden och mer buggrättning.

6.1.3 Krav

De externa kraven är för alla informanter kundkrav på tillgänglighet. För informant A och C är detta också en av deras största drivkrafter till att gå över till webbaserade system. I samband med att kundkraven på tillgänglighet realiseras med webbaserade lösningar tillkommer också ökade externa krav på säkerhet från kunden och genom lagstiftning. Detta stämmer överens med det som Ackrell & Landelius (2013) kom fram till i sin studie där säkerhetsaspekten var en av tre viktiga aspekter ur kundperspektivet att ha i åtanke vid en övergång till webbaserade lösningar. Alla informanterna är överens och medvetna om de ökade kraven på säkerhet men alla informanterna menar också att det inte är något som hållit dem tillbaka. Resultatet från denna studie och Ackrell & Landelius (2013) studie tyder på att det finns en samstämmighet mellan kund och leverantör gällande säkerhetsaspekter för webbaserade system.

Förutom kundkraven på tillgänglighet så är drivkrafterna för att gå mot webbaserade system för informanterna B, C och D grundade ur strategiskt interna krav från den egna organisationen. Dessa interna krav handlar om att framtidssäkra systemen genom att förutse framtida kundkrav på plattformsoberoende eller tillgänglighet. För informant A är det interna kravet främst de kostnadsbesparingar som underhållet av ett webbaserat system innebär jämfört med deras klientbaserade system. Att leva upp till kundkraven på tillgänglighet ser både informant A och C som ett internt strategiskt krav. Detta håller vi inte med om då kravet i grund och botten kommer från kunden som är extern och därmed menar vi att kravet också är externt. Även att företagen agerar på kravet internt anser vi inte att det därmed gör kravet internt.

Wohlin (2005) tar upp att krav kan relateras till antingen det långsiktiga eller kortsiktiga perspektivet och att krav som gör eller håller produkten konkurrenskraftig på marknaden är viktigast ur det långsiktiga perspektivet. Vår uppfattning är att alla de drivande faktorer som upptäckts i denna studien kan kopplas till krav som hör till det långsiktiga perspektivet. Detta anser vi inte är konstigt då så pass stora förändringar som att gå från ett klient- till webbaserat system bör ha ett långsiktigt perspektiv då övergången kan antas vara kostsam gällande resurser. Kostnaden för att göra övergången från ett klient- till webbaserat system är dock inget som undersökts i denna studie utan är bara ett rimligt antagande.

6.2

Reflektion av konceptuell modell

Den konceptuella modellens tillämpbarhet anser vi kan fungera som utgångspunkt för diskussion för både IS-utvecklande företag och för kunder som överväger att göra övergången från ett klient- till webbaserat system. Dock anser vi att den då borde kompletteras med en ekonomisk aspekt om vad det kostar att utvecklar eller köpa det webbaserade systemet, vilket den här studien inte har gått in på. Vi tror även att den konceptuella modellen hade kunnat fungerar på samma sätt som beskrivits ovan vid byte eller övergång av ett system, vare sig det är webbaserat eller ej.

6.3

Metodreflektion

För studien valdes en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer för att få djupare och mer detaljrik data. Med en kvantitativ datainsamlingsmetod tror vi inte att vi hade fått tillräckligt djupa svar för att kunna förstå informanternas perspektiv korrekt. En kvantitativ datainsamlingsmetod hade kanske kunnat fungera för att undersöka mer övergripande områden på drivande faktorer baserat på de som teorin om ”technology transfer” tar upp.

I och med att vi sökte upp teori och baserade våra intervjufrågor utifrån teorin fick studien en deduktiv inriktning. Det kanske hade varit möjligt att göra studien induktivt och gå in i den utan förkunskaper och genomföra intervjuerna helt öppna. Dock tror vi inte att intervjuerna hade blivit lika givande eftersom vi upplevde att några informanter hade svårt att förmedla all sin kunskap på de inledande öppna frågorna som vi startade intervjuerna med.

7

Avslutning

I detta avsnitt presenteras de slutsatser som gjorts från undersökningen samt presenteras även förslag till fortsatt forskning. Syftet med undersökningen var att ta reda på de faktorerna som driver IS utvecklande företag att gå från klient till webbaserade system. För att besvara denna fråga utgick vi i huvudsak från områdena affärsstrategi, systemunderhåll, samt krav.

7.1

Slutsats

Syftet med studien var att undersöka drivande faktorer för IS-utvecklande företag för att gå från klient- till webbaserade system. Detta undersöktes eftersom det fanns en kunskapslucka i tidigare forskning om ämnet utifrån de IS-utvecklande företagens perspektiv samtidigt som författarna själva utifrån egna erfarenheter på praktik och arbetsplatser upplevt att denna övergång diskuteras mycket och inte alls är självklar för företagen. Studien genomfördes mot fyra IS-utvecklande företag i Växjö med en informant från varje företag.

Det som vi har kommit fram till i studien är att informanterna anser tillgängligheten och plattformsoberoendet som de mest drivande faktorerna för att gå mot webbaserade lösningar. Dessa två faktorer grundar sig antingen i externa kundkrav eller i interna strategiska beslut. Resonemanget kring de interna strategiska besluten är att framtidssäkra systemet då informanterna ser ett kommande ökat antal kundkrav på tillgänglighet och plattformsoberoenden, bland annat på grund av ökad användning av mobila enheter. Studien visar också att hur webbaserade system underhålls jämfört med klientbaserade system är drivande faktorer för företagen. Genom studien har vi kunnat identifiera två viktiga faktorer som rör systemunderhåll och är drivande faktorer för företagen. Den ena faktorn är den enklare distribueringen av systemet vilket i sig möjliggör många små uppdateringar i tätare intervall, kallat ”continuous deploy”. Den andra faktorn är de kostnadsbesparingar som systemunderhåll av ett webbaserat system innebär jämfört med ett klientbaserat. Den fulla potentialen av kostnadsbesparingarna uppnås inte förens hela systemet är webbaserat men varje modul bidrar.

Utöver de faktorer som nämnts ovan finns det ett antal faktorer till som varit drivande men inte lika avgörande. Exempel på dessa är att visa att man som företag håller sig i framkant av utvecklingen med den teknik man använder samt att få eller undvika att ge konkurrensfördelar gentemot konkurrenter.

7.2

Förslag till fortsatt forskning

också är klientbaserad, även om det är en tunn klient, men ses fortfarande som ett alternativ till webbaserade lösningar.

Referenser

Böcker:

Boddy, D. et al. (2008). Managing Information Systems: Strategy and Organisation. 3e uppl. Pearson Education Limited.

Creswell, J.W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods

approaches. Fourth edition. Los Angeles, California: SAGE

Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling. 2a uppl. Studentlitteratur AB, Lund.

Microsoft Official Academic Course. (2011). Software Development Fundamentals. John Wiley sons.

Senior, B. & Swailes, S. (2010). Organizational Change. 4e uppl. Pearson Education Limited.

Valacich, J. & Schneider, C. (2012). Information Systems Today: Managing in the digital

world. 5e uppl. Pearson Education Limited.

Wohlin, C. (2005). Introduktion till Programvaruutveckling. Studentlitteratur AB, Lund. Artiklar:

Ackrell, S. & Landelius, M. (2013). Molnbaserade affärssystem: Viktiga aspekter vid

övergång till molnet. Linnéuniversitetet.

Alharthi, A. et al. (2017). An exploratory study for investigating the critical success

factors for cloud migration in the Saudi Arabian higher education context. Telematics

And Informatics, 34. Elsevier Ltd.

Borrego, J. (2010). Roadmap for a Successful Transition to an Online Environment. Contemporary Issues In Education Research, 3, 5.

Chen, D., et al. (2010). INFORMATION SYSTEMS STRATEGY:

RECONCEPTUALIZATION, MEASUREMENT, AND IMPLICATIONS. MIS Quarterly,

34(2), 233

Le Grange, L.I. & Buys, A.J. (2012). A REVIEW OF TECHNOLOGY TRANSFER

MECHANISMS. South African Journal of Industrial Engineering, 13(1), South African

Maenhaut, P. et al. (2016). Migrating legacy software to the cloud: approach and

verification by means of two medical software use cases. Software: Practice & Experience,

46. Elsevier Ltd.

Masiyev, K.H., et al. (2012). Cloud computing for business. Application of Information and Communication Technologies (AICT), 2012 6th International Conference on. (ss.1-4). Baku, Azerbaijan 17-19 Oktober.

O’Hanlon, C & Schaffhauser, D. (2012). Diving into the Cloud. T H E Journal (Technological Horizons In Education), vol. 39, ss.26-31.

Therin, F. (2012). Innovation Diffusion. Encyclopedia of New Venture Management, ss.261-263.

Webbsidor:

Computer Hope. (u.å.). Thick client. Computer Hope.

http://www.computerhope.com/jargon/t/thickcli.htm [2017-04-23] Danielson, P. (2003) Klienten är död. Computer Sweden.

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.33006/klienten-ar-dod [2017-02-11] Danielsson, L. (2014) Affärssystemen flyttar in i molnet. Computer Sweden.

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.406123/affarssystemen-flyttar-in-i-molnet [2017-02-11]

Gaskin, J.E. (u.å.). Thin vs. Thick Clients. BizTech.