Vår hypotes var att alla förskolor/skolor skulle ha samma yttre förutsättningar till utomhuspedagogik. Därför valde vi från början att begränsa vår undersökning med att enbart intervjua pedagoger i centrum. Vi antog att om vi hade gjort undersökningen i olika områden hade förutsättningarna blivit olika och påverkat undersökningen. Med förutsättningar menade vi att de i centrum hade haft lika nära eller långt till utomhusmiljön. Vi hade dock fel i vår antagelse, eftersom det visade sig att samtliga förskolor och skolor, som ingått i vår undersökning, använder utomhusmiljön i ett lärandesyfte.
Det vad svårare än vad vi hade räknat med att få pedagoger att ställa upp på intervjuer. Efterhand som vi märkte att det inte fanns så många pedagoger som kunde eller ville ställa upp fick vi börja tänka om. Följden blev därför att vi fick bredda underlaget till utanför centrum, så vi fick ringa andra förskolor och skolor. Pedagogerna på dessa ställen ställde glädjande upp på att bli intervjuade. Vi tror att om vi hade börjat ringa pedagogerna tidigare och varit mer ihärdiga så kunde vi kanske ha fått alla våra intervjuer i centrum. Eftersom vi blev tvungna att bredda underlaget av intervjuer till att omfatta även förskolor och skolor utanför centrum fick vi däremot samtidigt möjlighet att se om det fanns skillnader i användandet av utomhuspedagogik mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola i centrum respektive utanför centrum.
Vi tyckte att det var mycket tråkigt när pedagogerna inte kunde eller ville ställa upp. Vi blev även besvikna när de sa att de skulle återkomma, vilket många sa att de skulle, men inte gjorde. Här anser vi att pedagogerna som vi pratade med hade kunnat vara mer förstående. Där var även en pedagog som påpekade ”det har gått troll i det här”. (2009-11-11) Det var inte roligt att bli bemött med en sådan kommentar. Vi kan förstå att de har mycket att göra både inom förskolan/skolan, men då anser vi att man på ett trevligt sätt kan förklara att man tyvärr inte har möjlighet att ställa upp.
Vi tror att vi skulle kunna få ut ännu mer intressant information i vår undersökning om vi hade haft fler pedagoger att intervjua än de åtta som vi hade. Vi hade möjligen fått en större bredd på resultatet, underlaget för undersökningen är ganska litet. Då hade vi kanske fått veta om det finns pedagoger som inte arbetar med utomhuspedagogik, eller som rentav har en negativ inställning till utomhuspedagogik. Denna tanke gäller både förskola och skola. Att vi valde just åtta pedagoger var bland annat för att det är väldigt tidskrävande att analysera det
39
material som man fått genom kvalitativa intervjuer och detta var bara en liten undersökning. Som vi tidigare skrev valde vi att intervjua två pedagoger på samma arbetsplats, detta för att vi trodde att två pedagoger på samma arbetsplats kanske kunde ha helt olika tankar kring hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vår tanke visade sig vara rätt, då det framkom att Mimmi och Kajsa som arbetade på samma arbetsplats hade väldigt olika tankar kring lärandet. Mimmi påtalade bara matematiken mm, medans Kajsa bara påtalade lekens betydelse.
Vårt val med att använda intervjuer anser vi var det bästa valet till denna undersökning för att få ut så bra svar som möjligt på våra frågeställningar. Detta med tanke på att vi kunde ställa följdfrågor till pedagogerna under intervjun om detta behövdes. Vi anser också att det var bra att spela in intervjuerna så att vi sedan kunde gå tillbaka om det behövdes för att friska upp minnet från intervjustunden. Hade vi haft mer tid på oss med undersökningen hade vi även kunnat observera när pedagogerna hade lektioner utomhus. När det gäller det empiriska materialet anser vi att vi fick bra och fullständiga svar.
Som vi skrev tidigare, så frågade vi de som skulle bli intervjuade om de kände sig bekväma med att bli inspelade innan vi påbörjade intervjuerna. Av de åtta som vi intervjuade, var det endast en som visade att hon kände sig obekväm, övriga sa eller visade inget. Den som kände sig obekväm visade detta genom att säga: ”Oj, ska ni spela in intervjun?” (2009-11-18) För att göra henne mer bekväm i situationen, förklarade vi för henne att det endast var vi som skulle lyssna på intervjun och då godtog hon att bli inspelad.
En av våra intervjufrågor (Bilaga 1) handlade om Lpfö98/Lpo94, då vi frågade pedagogerna om de tyckte att det fanns mycket i Läroplanerna att koppla till utomhuspedagogiken. Här föreföll kunskapen begränsad. Något som vi har fått höra mycket under hela vår utbildning är att Läroplanerna ska vara en central del i verksamheten. Trots detta framgick det att det finns pedagoger som inte vet vad läroplanen innehåller beträffande utomhuspedagogik. Det måste också tillskrivas vår bristande erfarenhet av intervjuer, då vi under två intervjuer glömde att ställa frågan om Lpfö98.
När vi började med detta arbete trodde vi inte att det var vanligt att man arbetade med utomhuspedagogik i verksamheterna, varken inom förskolan och skolan. Vi gick nog in med förutfattade meningar och för vårt framtida yrke inom förskola och skola har vi nu fått en ny syn på detta. Det visade sig, i denna undersökning, att pedagoger både inom förskola och skola använder utomhuspedagogik i ett lärandesyfte och tycker att det ger positiva resultat. Vi
40
tycker att det var mycket roligt att se att det förekommer utomhuspedagogik i de olika verksamheterna. Vinsten med att vi inte enbart kunde intervjua pedagoger i centrum blev att, oavsett storlek på gård eller mängd grönska, fick vi reda på att utomhuspedagogik används lika mycket i centrum som utanför centrum. Vi blev positivt överraskade när vi hörde att skolan i centrum hade utomhuspedagogik en gång i veckan, en hel dag. Detta har ingen av oss tidigare hört, att en förskola eller skola haft. Vi tycker det känns betryggande att, när vi inom kort är färdiga pedagoger, veta att vi har kollegor som värnar om utomhuspedagogiken och att även barn som bor, med kanske mycket asfalt runt omkring sig och starkt trafikerade gator också har möjlighet att komma ut i naturen. Vi blev också positivt överraskade när vi fick veta hur mycket pedagogerna arbetade med utomhuspedagogik. De hade både matematik, svenska, bild, drama och lek utomhus. Vi fick mycket tips och idéer under intervjuerna, om hur vi i framtiden kan använda oss av utomhusmiljön i ett lärandesyfte. Vi har också lärt oss mycket om hur utomhusmiljön bidrar till barns lärande men också att det gör barnen friska, pigga och att den ger utlopp för barnens fantasi. Något som de flesta pedagoger sa till oss, var att man kan plocka med sig material både inifrån och ut men också utifrån och in, och de flesta pedagoger sa även att det gav barnen mycket mer kunskap att gå ut i naturen och t.ex. titta på en blomma istället för att bara läsa om det i en bok. Detta anser vi vara ett positivt och lärorikt sätt att arbeta på inom de olika verksamheterna.
Vi upplever att samtliga pedagoger har en vilja och en ambition att använda sig av utomhuspedagogik. Argumenten mot utomhuspedagogik är precis så som vi trodde de var när vi började denna undersökning. De är genomgående desamma, dvs. det är jobbigt att klä på och av alla barnen, speciellt i förskolan. I skolan handlar det om att pedagogerna inte vågar gå ut ensam med en hel klass och därmed behöva komma ut ur det traditionella klassrummet och släppa läroböckerna.
I en fortsatt undersökning om lärandet inom utomhuspedagogik hade vi kunnat fördjupa oss ännu mer i jämförelsen, men inte mellan förskola/skola utan t.ex. mellan centrum kontra icke centrum, eller mellan stad och landsbygd. Man skulle också kunna tänka sig att intervjua rektorer, skolledare och skolpolitiker för att kartlägga deras syn på utomhuspedagogik.
41