4. Resultat och analys 14
5.1 Diskussion 27
Den här studien syftar till att få en fördjupad förståelse för förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv på en utvald förskola. Vi ville få svar på våra frågeställningar angående pojkars och flickors lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv både i könsbundna och könsblandade grupper.
Resultatet gav oss svar på våra frågeställningar fast enbart i förhållande till förskolan där undersökningen utfördes. För att studien ska kunna ge ett generellt resultat behövs den utföras i mycket större utsträckning t.ex. behövs det göras observationer på flera olika förskolor och under en längre tid. I resultatet framkommer det att det sociokulturella perspektivet spelar en stor avgörande roll i barnens utveckling och lärande till sin omvärld och identitet. Precis som Vygotskij tar upp överförs specifika innebörder och värderingar från den kulturen som barnen växer upp med, där av menar Vygotskij att kulturen lär barnen hur de ska tänka (Evenshaug & Hallen, 2001). Vidare har observationerna visat oss att i barnens lekar finns det alltid ett tankeobjekt i deras medvetande, det vill säga att de är inriktade mot något specifikt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003, se Johansson & Pramling Samuelsson, 2007:37). I våra observationer under flickornas fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv kunde vi se att flickorna valde att leka mycket rollekar som innehöll makt, familjerelationer och omhändertagande. Omhändertagande var något som vi först inte såg under den gemensamma leken, men efter att ha analyserat och diskuterat empirin kunde vi faktiskt se att omhändertagande även blev synlig i observation tre, där livvakten Sandra bland annat säger ”nu kan du komma ut, det är säkert” och ”jag ska rädda dig”. Det vi har kommit fram till är att det moderliga i flickorna är en dominant egenskap som inte bara behöver finnas i familjelekar, utan det kan även förekomma i farliga lekar och
tillsammans med pojkarna. Att flickorna tar fram det moderliga i sig även fast det inte leker familjelekar är något som har blivit fastsittande i huvudet på oss och som vi medvetet eller omedvetet förmodligen kommer att analysera varje gång barnen leker gemensamt. Flickorna diskuterade även mycket innan leken kunde börja om vem som skulle ha vilken roll. Mamma rollen var alltid den mest eftertraktade rollen och oftast hade flickan som var ”ledaren” mamma rollen, det var även ”ledaren” som oftast gav ut rollerna till de andra. Det är något som vi tidigare inte hade tänkt på överhuvudtaget, utan tog förgivet att flickorna ville ha andra roliga roller som t.ex. hund eller katt, eftersom vi många gånger har sett på våra arbetsplatser att flickorna ville vara söta och gulliga djur. Därför blev det intressant och roligt att läsa och se att mamma rollen var viktigast. Detta visade sig i båda observationerna, men det som skiljer dem åt är att i andra observationen släppte flickorna även in manliga roller som de gestaltade. Det är något som tidigare forskning inte tar upp utan som påpekar att det oftast är pojkarna som har lättare för att ta in något feminint och göra det till sitt eget. Överlag visade det sig att mycket i våra observationer gällande flickornas fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv stämde överens med det vi har läst och tagit upp i tidigare forskning. Jämfört med flickornas observation visade pojkarna en större variation i sin fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv, genom att vi kunde se makt, spänning och äventyr men även tålamod och känslor i olika former så som irritation, ilska, mjukhet och förståelse. Att pojkarna visade mer mjukhet och förståelse jämfört med flickorna tyckte vi var intressant då vi förväntade oss att flickorna skulle visa dessa känslouttryck i större utsträckning. Här insåg vi vikten i hur betydelsefullt det är att vara medveten om ens egna förväntningar på flickor och pojkar så att man inte tar något förgivet. Vidare under pojkarnas observationer framkom det inte familjelekar, dock var det en annan sort rollek som de utspelade genom rekvisitan de hade, så som djur och lego gubbar. Under flickornas och pojkarnas gemensamma fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv var det olika sorters rollekar där barnen både följde normer och traditionella könsroller lika mycket som de utmanade och bröt mot dessa. I den gemensamma leken var flickorna mer tillåtande att överskrida de normer som de annars höll hårt när de enbart lekte könsbundet. Eftersom vi hade läst om olika teorier kring genus blev det roligt att se när dessa teorier inte stämde överens med våra observationer. Våra observationer visar även att både flickor och pojkar kan leka gemensamt, men med olika teman och att flickorna inte överger sin lek för pojkarnas så som tidigare forskning tar upp.
En tankeställare som väcktes hos oss under studiens gång var, hur fri är egentligen den fria leken? Det säg att i den fria leken får barnen själv bestämma vad de vill leka, men osynliga regler och begränsningar från både förskolan och samhället styr lekens gång. För i den fria leken framträder samhällets normer och föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och agera, det kunde vi se i ex mamma, pappa barn leken. I SvD Nyheter (2011) lyfter Ingemar Gens upp att det är löjligt att påstå att flickor som leker med dockor i den fria leken är ett fritt val. Han menar på att barn tvingar in sig i olika roller som samhället har skapat. Gens menar även på att den fria leken är uteslutande då barnen har regler om vem som får göra vad och vem som passar till att vara med.
Efter att ha fördjupat oss i barnens fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv anser vi att det är viktigt att lyfta fram jämställdhet mer på förskolorna. Detta genom att vi som förskollärare först och främst bearbetar våra personliga föreställningar och förväntningar om flickor och pojkar, kvinnligt och manligt. Fortbildningar inom ämnet kan även ge en bredare kunskap och ett mer öppet sinne om manligt och kvinnligt. Som blivande förskollärare är det viktigt att vi engagerar oss och strävar efter en jämställdhet mellan flickor och pojkar. I läroplanen för förskola (rev, 2010) lyfter de upp att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller och att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter för att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypakönsroller. Vi hoppas att de som läser vårt arbete får en tankeställare om hur de bemöter flickor och pojkar men framför allt att de bemöter barnen för den person som han eller hon är.
5.2 Slutsats
Resultatet visade att samhället har jämnat ut en del av de begränsningar som fanns utifrån stereotypa könsroller. Flickor och pojkar har större möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen idag jämfört med förr. Det finns mycket forskning kring genus men en del av det som vi har läst och använt oss i studien speglar inte dagens samhälle. Resultatet i vår studie visar även att kommunikationen inte skiljer sig lika mycket mellan flickor och pojkar på det sätt som tidigare forskningar har tagit upp.
5.3 Metoddiskussion
Att använda observation som metodval för att kunna fördjupa oss i vår undersökning har gett oss goda förutsättningar och inneburit att vi har fördjupat oss och fått en annan syn på barns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Valet av metod har även gett oss många sekvenser att analysera. Genom att studera barnen i deras förskolemiljö gav det oss en inblick i hur genus prövas i olika konstruktioner och hur det växer fram eller suddas ut. Att barnen hade träffat oss tidigare uppfattade vi som positivt, då barnen kändes avslappnade och fortsatte med sina aktiviteter och lekar som vanligt medan vi observerade.
Dokumentationen av all kommunikation som skede och alla händelser som utspelades var svåra att fånga. Det hade gett oss ett rikare underlag om vi hade använt oss av en kompletterande teknik som t.ex. videoinspelning, då man kan fånga fler detaljer, infallsvinklar och kroppsspråk samt att vi hade kunnat analysera det mer noggrant genom att gå igenom sekvenserna flera gånger. Videoinspelning kan även vara en fördel då man inte behöver vara lika snabb med pennan. En nackdel med videoinspelning är att man kan missa det som försiggår utanför kamerans räckvidd (Patel & Davidsson, 2003). Att vi var två observatörer under dessa observations tillfällena var en fördel då vi efter varje observations tillfälle samanställde texterna och märkte att texterna blev mer innehållsrika och fick mer reliabilitet. Hade denna undersökning gjorts på andra förskolor eller fler avdelningar hade resultatet sett annorlunda ut. Innan vi påbörjade vår undersökning diskuterade vi mycket om vi skulle använda intervju som en kompletterande metodval. Men eftersom vi enbart ville ta reda på hur barnen lekte och kommunicerade i den fria leken ur ett genusperspektiv kände vi att intervjuer inte kunde ge oss direkta svar på våra frågeställningar, då intervjuer av förskollärare endas skulle ge oss en tolkning av barns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Som tidigare nämnt tar Malterud (2009) upp att verkligheten uppfattas på olika sätt och därför finns det ingen absolut och allmängiltig sanning. Därför anser författaren att man inte kan utforma väsentliga enkätfrågor beträffande studiens frågeställningar som kan besvaras och ge en kvantitativ information. Men nu i efterhand anser vi att det hade varit intressant att intervjua barnen för att se ifall deras föreställningar stämmer överens med vårt resultat.
5.4 Vidare forskning
Vi hoppas att genom det vi har kommit fram till ger andra en inblick i detta ämne. I vidare forskning hade det varit spännande att ha med olika förskolor som har kommit olika långt i deras arbete med genus, vare sig det är ute förskolor, kommunala eller genus medvetna förskolor. På detta sätt kan man få en breddare underlag och en riktigare bild av hur det i själva verket är med jämställdhet på våra förskolor i Sverige. Det hade även varit intressant att undersöka vilken betydelse leksakerna har för barns fria lek ur ett genusperspektiv? På vilket sätt kan leksakerna styra leken?
Referenser
Dahlkwist, Mats (2002). Kommunikation. Liber AB: Stockholm.
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position
i förskolans vardagsrutiner och lek. ART Tryckaren AB: Jönköping.
Einarsson. Charlotta & Hammar Chirac, Eva (2006). Gruppobservationer teori och
praktik. Studentlitteratur: Lund
Evenshaug, Oddbjorn, Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Gannerud, Eva (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber AB.
Gens, Ingemar (2002). Från vagga till identitet, hur flickor blir kvinnor och pojkar blir
män: teorin bakom pedagogiken på förskolorna Björntomten och Tittmyran. 2.uppl.
Jönköping: Seminarium.
Hirdman, Yvonne (2001). Flickor, pojkar och pedagoger. Genus- om det stabilas
föränderliga former. Lund: Liber AB.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi, 3 uppl. Natur & Kultur: Stockholm.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (1999). Utvecklingspsykologi, från foster till vuxen. Stockholm: Natur & kultur.
Johansson, Eva (2008). ”Gustav får visst sitta i tjejsoffan!” Etik och genus i
förskolebarns världar. Liber AB: Stockholm.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). ”Att lära är nästan som att
leka” Lek och lärande i förskola och skola. Liber AB: Stockholm.
Jorup, Boel & Preisler, Gunilla (2001) Att göra gemensamt i leken – om lekens
kommunikativa villkor: en lekteoretisk genomgång. Stockholm: Psykologiska
institutet, Univ.
Ladberg, Gunilla (2001). Vägar till ett nytt språk. Bokmaskin: Stockholm. Ladberg, Gunilla (1995). Om människors utveckling. Liber: Utbildning AB Lamer, Karin (1991). Du får inte vara med! Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt – en introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Lund: Gleerups
Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar – mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2010). Stockholm: Edita
Malterud, Kirsti (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Michélsen, Elin (2004). Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. Tryck: Intellecta
Docosys.
Månsson, Annika (2000), Möten som formar. Interaktionsmönster på förskolan mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö Högskola.
Olsson, Cecilia & Granlund, Mats (1989). Samspel, lekar och aktiviteter som utvecklar
kommunikation. Modin-Tryck AB: Stockholm.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Wedin, Eva-Karin (2009). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Elanders Sverige AB: Vällingby
Elektroniska källor
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning: vetenskapsrådet. Tillgänglig: 140516 http://vr.se
SvD Nyheter (2011). ”Den fria leken är nästan fånigt hyllad”: Svd Nyheter. Tillgänglig: 140620 http://svd.se
Bilaga 1
Hej alla föräldrar!
Vi heter Victoria och Linus och går förskollärare utbildningen på Malmö högskola. Vi är inne i vårt sista år vilket innebär att vi ska skriva vårt examensarbete och nu är dagen äntligen här!
Under vecka 15 kommer vi att utföra vår studie och undrar därför om vi får din tillåtelse att observera ditt barn under en veckas tid.
I vårt examensarbete vill vi undersöka förskolebarnens lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv.
Vi kommer endast att använda oss av penna och papper när vi genomför studien. Varken förskolans eller barnens namn kommer att nämnas i studien och deltagandet är frivilligt. Ni har möjlighet att avbryta er medverkan när ni vill. Observationerna kommer endast att användas i studie syfte.
Har ni frågor eller funderingar hör gärna av er till oss!
Victoria, telefon: xxx – xxx xx xx Linus, telefon: xxx – xxx xx xx