5.1 Stämmer Space syntaxkartorna med fallstudier och
vice versa?
Genom att arbeta utifrån en jämförelse mellan Space syntax och visuella fallstudier visar sig metoderna innehålla överensstämmande information om den rumsliga navigeringen. Space syntaxs kvantitativa analys gav vissa resultat som stämde med de kvalitativa fallstudierna. På Öresundsvägen och Trollebergsvägen upptäcktes en likhet i att båda gatorna utgör infartsvägar till stadskärnan. Den andra likheten är att Öresundsvägen visade färg och värden som reflekterar egenskaper av en global gata, vilket tydligt markeras i fallstudien då folk cyklar och bilar kör in och ut ur Lund via Öresundsvägen. Dock visade Karl XI gata, som ingår i en förvrängd rutnätstruktur, vara högt integrerat för att vara en global gata då integrationskartan tyder på detta. En annan del av Space syntaxanalysen som har likhet med fallstudien, är att brytningen av axiallinjen sker på samma plats där kommunens välkommen-skylt (landmärke) bidrar med en mindre integrerad och mindre sammanlänkad axiallinje in mot stadskärnan. Är detta en slump? Det kan inte antas då gatan verkar välplanerad i mån om att fungera som en stråk in och ut till staden. Några upplevelser för fotgängare finns dock inte på gatan och ingen tydlig punktelement som samlar människor till platsen. Det är därför som en flerfaldig forskningsstrategi generar mer information än en enkel forskningsstrategi, för att utläsa gatans funktion både på en visuell - och topologisk nivå där topologin visar bäst förhållandet av rummen tydligt. En flerfaldigforskningsstrategi innebär att man använder flera metoder för att undersöka något, i vårt fall den rumslig navigeringen genom fallstudier och Space syntaxanalys.
51
Första olikheten är att integrationen och konnektiviteten varierar på Öresundsvägen och Trollebergsvägen. Fallstudierna visar att ”centrum” av vägarna var den del som hade mest rörelse, vilket Space syntaxanalysen inte visade lika tydligt. Istället visade Space syntaxanalysen hög integration på den axiallinjen som är sammanlänkad närmast stadskärnan och som nämns i fallstudien på Öresundsvägen, där det fanns mest rörelse. Alltså kan det inte utläsas vilken del av gatan är den som innehåller mest rörelse. Tredje olikheten gäller Öresundsvägen och Trollebergsvägen där man får en bild av vilka som dominerar rummet: bilar och cyklister. Space syntaxanalyserna ger endast en allmän uppfattning av att bilar, cyklister och fotgängare rör sig. Alltså får man en högre detaljeringsgrad med hjälp av fallstudierna. Det bidrar mycket till att ge information om själva upplevelsen av gaturummet.
När det kommer till trottoar och gatubredd är det lite komplicerat. I Space syntax analyserna antar man att cyklister, fotgängare och bilar, navigerar i gaturummen. På fallstudierna erhålls en bild av att det är cyklister och bilar som dominerar på Trollebergsvägen och Öresundsvägen, medan på Karl XI gata får vi en tydligare bild av passerande kollektivtrafik utan knutpunkter och en dominans av fotgängare och billister. Även viktiga element som grönska, busshållplatser och typer av verksamheter samt typer av fordon som navigerar sig genom gatan tydliggörs inte med Space syntax metoden. De varierande värderna på axialkartorna och fallstudierna gav olika bilder av Spoletorp. Fallstudierna visade på olika typer av rutiner eller ritualer som stadsbor följde och som inte avspeglades i Space syntaxanalyserna. Till exempel är Karl XI gatan högre integrerad än Spolegatan. Fallstudierna däremot visade att Spolegatan var mer befolkad. Verksamheterna i de tre områdena beskrevs. Att Karl XI gatan är lokaliserad nära ett viktigt landsmärke som Tullhuset och
52
stationen vid Clemenstorget, kunde inte förstås med en Space syntaxanalys.
Diagrammet (se Bild 9) visar korrelationen på de tre gatorna där Trollebergsvägen och Öresundsvägen verkar vara de som har hög
intelligibility, medan Karl XI gatan visar sig vara något mer unintelligibile. Detta kan bekräftas genom att korrelationen av
integration och konnektivitetet inte ligger längst med en regressionslinje som de övriga gatorna gör i diagramet. Dock kan Öresundsvägen upplevas ha hög intelligiblity då korrelationen följer längs med regressionslinjen. Trollebergsvägen har liknande värde som Öresundsvägen. Skillnaden i korrelationen är här tillräckligt liten för att försummas.
Detta stämmer med fallstudierna då de visar att Trollebergsvägen och Öresundsvägen har en hög rumsligbegriplighet, medan Karl XI gatan har en något lägre. Detta för att Trollebergsvägen och Karl XI gatan har flera knutpunkter. Genom fallstudierna skapas en bild av fler människor som rör sig på Trollebergsvägen och Karl XI gatan, medan Öresundsvägen domineras av bilister och cyklister som använder det för att ta sig in till stadskärnan. Tolkningen av miljö, skyltar och byggnadsstilar kommer tydligare fram i fallstudierna, då man får en kognitiv visuell upplevelse av gatorna.
5.2 Bekräftelse av flerfaldig forskningsstrategi – Space
syntax och fallstudier
Som nämnt på kapitlet Inledning har Space syntax gett upphov till ett nytt paradigm inom arkitekturteorin. Den kvantitativa metoden ger utrymme till att pröva teorier och är närmast att beskrivas som objektivism då mycket är redan förbestämt i form av modeller och figurer (Bryman, 2009, s.33). I vårt fall handlar detta om hur en 2 line
53
logic och rutnätets effekt på den rumsliga navigeringen kunde utläsas
ifrån kartornas värden på konnektivitet och integration.
Vad gäller fallstudierna är de kopplade till Lynchs teorier vilket närmast kan beskrivas som konstruktionism. En explorativ studie gjordes där observatörerna visuellt skapade en ordning och förståelse allt efter som vi vistades i områdena. De fem Lynch-elementen är en form av sociala konstruktioner. Nod är en samlingsplats och korsning där stråk i staden möts.
Enligt Hammersleys gruppering av en flerfaldig forskningsstrategi är vår studie av typen Komplement, att studera olika aspekter av företeelsen rumslig navigering. Komplement forskningsstrategi innebär att man använder få forskningsstrategier och passar ihop dessa med varandra (Bryman, 2009, s.411). I uppsatsen används kvalitativ respektive kvantitativ metod där Space syntax har fått en högre prioritering än fallstudierna, och där fallstudierna kompletterar Space syntax analysen snarare än vice versa. Två olika former av data har skapats. Space syntax ger en mer generell bild av Lunds struktur och den rumsliga navigeringen, medan fallstudierna ger en visuell och kognitiv bild av den rumsliga navigeringen. Fördelen med att välja denna typ av strategi märker man då resultaten på fallstudierna inte helt stämmer överens med Space syntax analyserna (Bryman, 2009, s.419).
5.2 Resultat- Vilken metod är mest lämplig för att mäta
rumslig navigering?
Syftet med uppsatsen uppfylldes och en jämföresle av områdena utifrån Space syntaxanalys, med hjälp av AutoCAD 2004 och Syntax2D, och fallstudier, med hjälpa av Kevin Lynch och direkt observation, gjordes. Sedan gjordes en jämförelse av det kvantitativa respektive det kvalitativa metoderna som fångar olika aspekter av
54
rumslig begriplighet och navigering. Båda metoderna gav information om den rumsliga navigeringen i de tre gatorna. Det kvantitativa (Space syntaxanalysen) presenterar en helhetsbild av den rumsliga navigeringen vilket underlättar studien av hela urbana strukturer. Metoden gav utrymme för att undersöka en gata i ett helt system. Dock, som komplement till detta kommer den kvalitativa studien (fallstudierna) till nytta för att förklara det visuella som Space syntax inte kan fånga upp; gatubredd, skyltar, grönska och typer av verksamheter på de studerade områdena. Fallstudierna gav en bättre blick på miljön ifrån betraktarnas ögon. De fem elementen gav även en förståelse till hur man kan tolka olika densitet i gaturummet för att skapa den rumsliga uppfattningen.
Det andra syftet om båda metoderna är bra verktyg till att mäta rumslig navigering visar sig tydligt fungera bäst tillsammans. Alltså anser vi inte att en metod är bättre än den andra, utan att båda hjälper till att förklara gaturum och dess roll för rumslig navigering. Det visuella och det strukturella, analysmetoderna används därför med fördel tillsammans.
Metoderna kan komma väl till användning vid förstudier av rumslig begriplighet i byggd miljö som ska komma att exploateras. Att studera den rumsliga navigeringen hjälper planerare att förstå funktionen av gaturummen i städer för att därefter kunna planera områden som invånnare och gäster vistas i. Det är viktigt att arbeta med verktyg, som kan upptäcka sådant som lagar och regler inte kan reglera. Genom att använda metoderna i en förstudie hushåller man med marken och expanderar efter behov och kan tillgodose en hållbar ekonomi och social hållbarhet. Att redovisa en Space syntaxanalys med fallstudier kan ge en överblick över relationenen mellan stadens rumsliga förhållanden och dess mer sociala aspekter, men också en förståelse om samspelet mellan topologin samt det visuella.
55